Sök

I mars 2015 beslutade regeringen att utreda nya regler för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster. Riksdagen ansåg att denna utredning är problematisk och uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att så fort som möjligt tillsätta en ny utredning.

Den nya utredningen ska utreda utvecklade och delvis nya regler som ska garantera valfrihet, mångfald och kvalitet när välfärdstjänster utförs. Utredningen bör bland annat behandla tillståndsplikt med ägar- och ledningsprövning, kravställande och uppföljning av kvalitet samt skarpare sanktioner vid misskötsel. En utgångspunkt ska vara att det ska ställas likadana krav på både privata och offentliga utförare. Utredningen bör kunna redovisa sina förslag i slutet av 2016.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

27, 102 minuter

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-10

Debatt

2015-06-11

Beslut

2015-06-16

Regeringen har lämnat sin årliga redovisning av hur ekonomin och verksamheten i kommuner och landsting utvecklats de senaste åren. Riksdagen har gått igenom skrivelsen och kan konstatera att kommunsektorn som helhet haft en god ekonomisk utveckling även under 2014. Utvecklingen har dock varierat mellan enskilda kommuner och landsting och kostnaderna har fortsatt att öka.

Riksdagen noterar att kommunsektorn står inför stora utmaningar som kommer att utsätta hela eller delar av den kommunala sektorn för stora ekonomiska påfrestningar framöver. Några exempel på utmaningar är den demografiska utvecklingen, efterfrågan på skattefinansierade tjänster, behovet av infrastruktursatsningar, fastigheter, kollektivtrafik och utflyttning. Riksdagen betonar därför vikten av att följa utvecklingen och regeringens årliga skrivelse till riksdagen är ett viktigt led i den uppföljningen.

I övrigt tycker riksdagen att skrivelsen kan vidareutvecklas så att fler specialdestinerade bidrag utvärderas och redovisas. Med specialdestinerade statsbidrag menas utbetalningar från ett antal anslag på statsbudgeten inom andra utgiftsområden än de som är direkt avsedda för kommuner och landsting.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 48 minuter

Justering

2015-05-26

Bordläggning

2015-06-03

Debatt

2015-06-04

Beslut

2015-06-04

Cheferna för de statliga affärsverken ska omfattas av den så kallade förflyttningsskyldigheten för myndighetschefer. Det innebär att anställningsvillkoren för affärscheferna jämställs med villkoren för myndighetscheferna på andra statliga myndigheter som lyder under regeringen. Cheferna får förflyttas till en annan statlig anställning om det behövs av organisatoriska skäl eller annars är nödvändigt av hänsyn till myndighetens bästa. De statliga affärsverken som berörs är Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät.

Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag, med ändringen att de nya reglerna bara ska gälla för anställningar som har påbörjats efter att de nya reglerna börjat gälla.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-05-28

Bordläggning

2015-06-03

Debatt

2015-06-04

Beslut

2015-06-04

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för perioden 2012-2014. Under 2014 skedde en tydlig omsvängning i penningpolitiken. Riksbanken sänkte reporäntan till historiskt låga 0 procent under hösten för att komma närmare inflationsmålet på 2 procent. Utskottet välkomnar sänkningen men konstaterar att inflationen är fortsatt extremt låg. Konsumentpriserna sjönk under 2014 med i genomsnitt 0,2 procent vilket är mer än 2 procentenheter under inflationsmålet.

Utskottet konstaterar också att resursutnyttjandet i ekonomin har varit lågt under perioden och att arbetslösheten har pendlat kring 8 procent av arbetskraften. Med facit i hand tyder detta på att Riksbanken hade kunnat bedriva en mer expansiv penningpolitik under 2013 och inledningen av 2014 för att få upp inflationen närmare målet och öka resursutnyttjandet i ekonomin.

Utskottet understryker att det är viktigt att penningpolitiken utvärderas och debatteras. Det kommer därför att se över formerna för riksdagens framtida utvärderingar och granskningar av penningpolitiken. Senast det gjordes var i mitten av 2000-talet.

Riksdagen godkände finansutskottets utvärdering av penningpolitiken.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 27 minuter

Justering

2015-05-28

Bordläggning

2015-06-03

Debatt

2015-06-04

Beslut

2015-06-04

Svenska regler anpassas till EU:s förordning om förbättrad värdepappersavveckling och om värdepapperscentraler. Förordningen innehåller grundläggande regler för handel med värdepapper samt regler för värdepapperscentraler som hittills har varit reglerade på nationell nivå. Lagar som ska ändras är bland annat kontoföringslagen och aktiebolagslagen. Ändringarna innebär bland annat följande:

• Termen värdepapperscentral ersätter termen central värdepappersförvarare. Lagen kontoföring av finansiella instrument, kontoföringslagen, ändrar namn till lagen om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument.
• Nya bestämmelser införs om behörig myndighet, tillsynsbefogenheter och sanktioner med mera.
• Bestämmelserna om auktorisation av centrala värdepappersförvarare upphävs.
• Svenska aktiebolag som är avstämningsbolag ska få registrera aktierna i bolaget hos vilken värdepapperscentral som helst inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES.

Reglerna börjar gälla den 1 mars 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-01-28

Bordläggning

2016-02-02

Debatt

2016-02-03

Beslut

2016-02-03

Genom Solvens II-direktivet har EU reformerat reglerna som gäller för försäkringsbolag. Solvens II-reglerna ska vara införda i alla EU-länder senast den 1 januari 2016. Solvens är ett mått på försäkringsbolags ekonomiska styrka. Regler om solvens handlar bland annat om att ett försäkringsbolag alltid ska ha en tillräcklig kapitalbas.

Anpassningen till EU-reglerna innebär bland annat:

• krav på en ny typ av balansräkning, solvensbalansräkning, samt nya värderingsregler för denna
• riskkänsliga kapitalkrav och krav på att investeringar ska ske enligt den så kallade aktsamhetsprincipen
• försäkringsföretagen ska regelbundet göra en egen bedömning av sina risker och behov av buffertkapital
• förbättrad tillsyn
• ökade krav på att företagen ska lämna offentliga rapporter om solvens och verksamhet.

Vissa undantag från reglerna införs för mindre försäkringsbolag.

Beslutet innebär stora ändringar i försäkringsrörelselagen samt i ytterligare 15 lagar.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

2, 20 minuter

Justering

2015-11-12

Bordläggning

2015-11-17

Debatt

2015-11-18

Beslut

2015-11-18

Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, utgiftsramarna och beräkningen av statens inkomster i regeringens budgetproposition för 2016. Riksdagen sa också ja till de preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för åren 2017 och 2018. Vidare fastslog riksdagen taket för statens utgifter till 1 215 miljarder kronor för 2016, 1 274 miljarder kronor för 2017, och 1 332 miljarder kronor för 2018.

Riksdagen ställde sig bakom regeringens finanspolitik, som enligt finansutskottet har lagts om i en ansvarsfull riktning som innebär att alla nya reformer är finansierade fullt ut. Satsningarna på bostäder, infrastruktur, näringspolitik och utbildning välkomnades. Finansutskottet, som förberett riksdagens beslut, delar regeringens bedömning att det är nödvändigt med fortsatta investeringar i välfärden och att det är viktigt att värna starka offentliga trygghetssystem.

Utgifterna i statens budget 2016 uppgår till sammanlagt 934 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 924 miljarder kronor. Statens budgetsaldo blir därmed -10 miljarder kronor 2016.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen inom de 27 utgiftsområdena i statens budget.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

7

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

101, 302 minuter

Justering

2015-11-19

Bordläggning

2015-11-24

Debatt

2015-11-25

Beslut

2015-11-25

Lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen (PSI-lagen) ändras. Lagen syftar i korthet till att göra myndigheternas offentliga information mer tillgänglig. Olika aktörer i samhället ska kunna använda informationen för att skapa nya produkter, applikationer och tjänster.

Lagändringarna innebär bland annat följande:

• Högskolebibliotek och kulturinstitutioner som arkiv, bibliotek och museer ska omfattas av lagen.
• En ny allmän princip har införts om att handlingar som omfattas av regelverket ska kunna vidareutnyttjas.
• Myndigheter ska tillhandahålla på sin webbplats vilken information som kan vidareanvändas av externa användare.
• Om det är möjligt och lämpligt ska myndigheterna göra sina handlingar tillgängliga i ett öppet och maskinläsbart format tillsammans med tillhörande metadata.
• De avgifter som myndigheter tar ut för att reproducera, tillhandahålla och sprida offentliga handlingar får i fortsättningen högst motsvara marginalkostnaderna. Beräkningsgrunderna för avgifterna ska framgå i förväg.

Bakgrunden till lagändringarna är bland annat att EU:s så kallade PSI-direktiv från 2003 har ändrats. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det börjar att gälla den 1 juli 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-04-23

Bordläggning

2015-05-05

Debatt

2015-05-06

Beslut

2015-05-06

Riksdagen har behandlat en så kallad grönbok från EU-kommissionen om att bygga en kapitalmarknadsunion inom EU. EU-kommissionen föreslår åtgärder för att underlätta investeringar över gränserna i EU och föra samman EU-ländernas kapitalmarknader. Senare i år ska kommissionen presentera en handlingsplan för det fortsatta arbetet med kapitalmarknadsunionen.

Finansutskottet, som har förberett riksdagens beslut, var positivt till EU-kommissionens förslag och välkomnade arbetet för att förbättra investeringsklimatet inom EU. Utskottet ansåg att det är viktigt att det görs konsekvensanalyser före kommande lagförslag och att subsidiaritetsprincipen beaktas så att det finns utrymme för nationella variationer där det behövs. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2015-04-23

Bordläggning

2015-05-05

Debatt

2015-05-06

Beslut

2015-05-06

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i penningtvättslagen. Ändringarna är en anpassning till vissa internationella standarder om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Genom anpassningen stärks och effektiviseras det svenska regelverket.

Beslutet innebär bland annat följande:

• Företagare får ett ökat ansvar för att personligen bedöma om det finns risk för penningtvätt och finansiering av terrorism i sin verksamhet.
• Det ska tydligt framgå att lagens bestämmelser om personer i så kallad politiskt utsatt ställning även ska omfatta personens familjemedlemmar och kända medarbetare. Med utsatt ställning menas att personen exempelvis har eller har haft en viktig offentlig funktion som innebär att han eller hon riskerar att utsättas för mutor och korruption.
• Länsstyrelserna ska i sitt tillsynsansvar få utökade möjligheter att besluta om förelägganden med vite som följd om en företagare bryter mot reglerna.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 augusti 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-04-21

Bordläggning

2015-05-05

Debatt

2015-05-06

Beslut

2015-05-06

Riksrevisionen har överlämnat sin årsredovisning för 2014 till riksdagen. Finansutskottet har granskat årsredovisningen. Den externa revisorn har kommit fram till att Riksrevisionens årsredovisning är rättvisande. Finansutskottet betonar bland annat att det är viktigt att Riksrevisionen fortsätter sitt arbete med att förbättra de interna processerna för ekonomisk uppföljning. Utskottet anser också Riksrevisionen framöver tydligt bör motivera i årsredovisningen varför man väljer att byta redovisningsprinciper när man gör det.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-04-23

Bordläggning

2015-05-05

Debatt

2015-05-06

Beslut

2015-05-06

Finansutskottet har granskat Riksbankens förvaltning för 2014. Riksbankens resultat för 2014 blev cirka 3,3 miljarder kronor, vilket är närmare 5,3 miljarder kronor mer än året innan. Ökningen beror främst på lägre nedskrivningar av värdepappers- och valutainnehavet under 2014 jämfört med 2013.

Utestående sedlar och mynt har minskat med närmare 2,5 miljarder kronor mellan 2014 och 2013. Det totala värdet av utestående sedlar och mynt var därmed knappt 83 miljarder kronor i slutet av 2014.

Riksdagen beviljade riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för dess verksamhet och Riksbankens direktion ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken 2014. Riksdagen godkände Riksbankens resultat- och balansräkning för 2014 och riksbanksfullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens vinst. Det innebär att Riksbanken levererar in 4,1 miljarder kronor till statsbudgeten.

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 som handlar om verksamheten inom Internationella valuta-fonden (IMF) och de svenska guldreserverna.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Justering

2015-04-16

Bordläggning

2015-04-21

Debatt

2015-04-22

Beslut

2015-04-22

Överskottsmålet innebär att den offentliga sektorns finansiella sparande ska uppgå till 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. I mars 2015 gav regeringen Konjunkturinstitutet i uppdrag att se över konsekvenserna av att ändra nivån på överskottsmålet till 0 procent av BNP. Resultatet ska redovisas i augusti 2015.

Riksdagen uppmanade regeringen att snarast tillsätta en parlamentarisk utredning om överskottsmålet. Den parlamentariska utredningen ska analysera vilka konsekvenser ett förändrat överskottsmål får för svensk ekonomi. Utredningen ska även analysera hur en sådan eventuell förändring förhåller sig till övriga delar av det finanspolitiska ramverket.

Den parlamentariska utredningen ska redovisa sitt resultat i slutet av 2016. Regeringen bör fram till dess avstå från att föreslå långsiktiga förändringar av överskottsmålet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2015-04-09

Bordläggning

2015-04-15

Debatt

2015-04-16

Beslut

2015-04-16

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om bank-, försäkrings-, kreditupplysnings- och AP-fondsfrågor. Motionerna handlade bland annat om kontanthantering, kortbetalningar, bluffakturor, inkassokrav, kreditupplysningar, hushållens skuldsättning, uppdelning av banker, och AP-fondernas verksamhet.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

9

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2015-04-09

Bordläggning

2015-04-14

Debatt

2015-04-15

Beslut

2015-04-16

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att arbeta för att kommunerna ska få bättre stöd i att kunna ställa miljö- och hälsokrav vid upphandlingar. Detta behövs för att stödja kommunernas arbete med att upphandla giftfria produkter till sina förskolor. Uppdraget, tillkännagivandet, kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från den allmänna motionstiden 2014 om offentlig upphandling.

Riksdagen sa samtidigt nej till andra motioner om offentlig upphandling, som bland annat handlade om sociala kriterier, kompetens, kollektivavtalsenliga villkor och djurskydd vid upphandling.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

8

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 32 minuter

Justering

2015-03-12

Bordläggning

2015-03-17

Debatt

2015-03-18

Beslut

2015-03-18

Riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om statlig förvaltning och statistikfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan har gjorts eller att arbete pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar om effektiv statlig förvaltning, staten som arbetsgivare, statens fastighetsförvaltning, lokalisering av statliga myndigheter, statens ägande i Akademiska Hus AB samt behov av ny statistik.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

5, 26 minuter

Justering

2015-03-12

Bordläggning

2015-03-17

Debatt

2015-03-18

Beslut

2015-03-18

Riksdagen har behandlat EU-kommissionens meddelande om en investeringsplan för Europa. I EU-kommissionens plan föreslås bland annat en ny europeisk fond för strategiska investeringar (Efsi), en plan för att identifiera och förbereda investeringsprojekt i EU samt åtgärder för att förbättra investeringsklimatet.

Finansutskottet, som granskat EU-kommissionens meddelande, anser att investeringsplanen är ett bra komplement till andra åtgärder för att stärka konkurrenskraft och tillväxt och bidra till en hållbar utveckling inom EU. Särskilt framhåller utskottet åtgärder som bättre lagstiftning, enklare regler och en fördjupning av den inre marknaden som viktiga. Men utöver planen behövs också fortsatta strukturreformer på både EU-nivå och nationell nivå. Investeringsplanen bör utvärderas efter 2017. Riksdagen lade meddelandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

12, 40 minuter

Justering

2015-03-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa nya administrativa sanktioner mot fysiska personer. Förslaget innebär bland annat att sanktioner kan införas mot ledningspersoner inom banker och kreditmarknadsföretag som överträtt lagen.

Sanktionen kan bestå av att förbjudas vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett kreditinstitut eller värdepappersbolag, till exempel en bank, under en tidsperiod på mellan tre till tio år.
Den kan också bestå av sanktionsavgifter, och då ha ett högsta belopp på fem miljoner euro. Finansinspektionens beslut om sanktioner måste ha delgetts personen inom två år från det att överträdelsen ägde rum.

Lagändringarna görs för att anpassa Sveriges regler till EU-lagstiftningen. Lagändringarna gäller den 1 maj 2015.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 6 minuter

Justering

2015-03-03

Bordläggning

2015-03-24

Debatt

2015-03-25

Beslut

2015-03-25

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2014 om kommunala frågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om vinstutdelning i offentligt finansierade välfärdsverksamheter, avknoppning av kommunal verksamhet och tillsynsavgifter. Motionerna tar också upp kommunalt finanssamarbete, tidiga insatser och sociala investeringar samt välfärdens framtida finansiering.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

6

Anföranden och repliker

19, 68 minuter

Justering

2015-02-19

Bordläggning

2015-03-17

Debatt

2015-03-18

Beslut

2015-03-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i den ekonomiska vårpropositionen.

Den svenska ekonomin väntas återhämta sig gradvis de kommande åren. I omvärlden ser konjunkturläget ut att förstärkas vilket ökar efterfrågan på svenska exportvaror och tjänster. Det väntas i sin tur bidra till ökade investeringar i näringslivet, lägre arbetslöshet och ett stigande resursutnyttjande. I princip bedöms ekonomin vara i konjunkturell balans 2017-2019. Läget på arbetsmarknaden ser ut att förbättras relativt långsamt, men det kommer att krävas insatser under mandatperioden för att bekämpa arbetslösheten.

År 2014 uppgick underskottet i de offentliga finanserna till 74 miljarder kronor. För att återföra finanserna till en hållbar nivå bör det finansiella sparandet stärkas så att det uppgår till omkring 0 procent av BNP 2018. Under nästa mandatperiod bedöms ett sparande om 1 procent kunna uppnås. Utgiftstaket bör uppgå till 1 319 miljarder kronor 2018 och till 1 378 miljarder kronor 2019. Reformerna på utgiftssidan kan genomföras först efter att de stämts av mot målet för det finansiella sparandet. Med nuvarande prognoser bör alla reformer i budgetpropositionen för 2016 vara finansierade fullt ut.

Riksdagen ser positivt på regeringens sysselsättningsmål som är att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020. Jobben ska bli fler genom investeringar i bostäder, infrastruktur, en aktiv näringspolitik samt kunskapsreformer för en förbättrad matchning på arbetsmarknaden. Regeringen avser att följa upp sysselsättningsmålet i kommande ekonomiska propositioner.

Riksdagen välkomnar också regeringens inriktning och ambitioner när det gäller utbildning, klimat- och miljöpolitik samt nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Riksdagen tycker i likhet med regeringen att den ekonomiska politiken ska användas för att öka den ekonomiska jämlikheten, och ser positivt på att nya mått ska tas fram för samhällsutvecklingen som tar hänsyn till miljöpåverkan, livskvalitet och sociala faktorer.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

1

Reservationer

5 

Justering

2015-06-11

Bordläggning

2015-06-15

Debatt

2015-06-16

Beslut

2015-06-16