Sök
3 226 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, Justitieutskottet, Utrikesutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens hantering av mängdbrott
Betänkande 2023/24:JuU7
Riksrevisionen har granskat om Polismyndighetens hantering av mängdbrott är effektiv. Resultatet av granskningen presenteras i rapporten Polisens hantering av mängdbrott – en verksamhet vars förmåga behöver förstärkas. I rapporten lämnar Riksrevisionen rekommendationer till Polismyndigheten.
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning. I skrivelsen redogörs för åtgärder som Polismyndigheten har vidtagit inom ramen för ett större förändringsarbete som tar sikte på hur myndigheten arbetar med mängdbrott. Riksdagen ser positivt på de redovisade åtgärderna och bedömer att de innebär att Riksrevisionens rekommendationer tas om hand på ett adekvat sätt. Av skrivelsen framgår också att regeringen har för avsikt att särskilt följa upp vilka åtgärder Polismyndigheten vidtar för att förstärka utredningsförmågan kopplat till mängdbrott.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 50 minuter
- Justering
- 2023-11-16
- Bordläggning
- 2023-11-21
- Debatt
- 2023-11-22
- Beslut
- 2023-11-22
- Dokument & lagar
Ekonomiska sanktioner mot terrorism
Betänkande 2023/24:JuU2
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om frysning av tillgångar för att förhindra och motverka finansiering av terrorhandlingar. Den nya lagen innebär att tillgångar kan frysas för den som skäligen kan misstänkas för brott enligt terroristbrottslagen, eller den som har dömts för brott enligt terroristbrottslagen.
Även den som på grund av innehållet i en utländsk brottsutredning, eller den som skäligen kan misstänkas för att i en annan stat ha begått brott som motsvarar brott enligt terroristbrottslagen, ska omfattas av lagen.
Det blir också möjligt att besluta om att tillfälligt frysa tillgångar för någon som listats av FN:s säkerhetsråd eller sanktionskommitté.
De nya bestämmelserna syftar till att Sverige ska uppfylla sina internationella förpliktelser på sanktionsområdet och börjar gälla den 1 januari 2024.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 27 minuter
- Justering
- 2023-10-26
- Bordläggning
- 2023-11-07
- Debatt
- 2023-11-08
- Beslut
- 2023-11-15
- Dokument & lagar
Vissa frågor om justitieråd och om advokater
Betänkande 2023/24:JuU3
Pensionerade justitieråd ska tillfälligt få tjänstgöra i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen i större utsträckning än tidigare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Tidigare fick den som avgått med ålderspension från sin anställning som justitieråd tjänstgöra som ersättare om ett justitieråd på grund av sjukdom eller liknande omständighet inte haft möjlighet att tjänstgöra i Högsta domstolen.
Målet med de nya reglerna är att ge de högsta domstolarna bättre förutsättningar att kunna fullgöra sina uppgifter vid oförutsedda arbetstoppar.
Vidare höjs den straffavgift som advokater kan tilldelas om de har brutit mot god advokatsed. Beloppsgränsen för straffavgiften har varit densamma under drygt 25 år. I det nya förslaget höjs den lägsta möjliga avgiften till 10 000 kronor och den högsta avgiften till 250 000 kronor.
De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2024.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2023-10-26
- Bordläggning
- 2023-11-07
- Debatt
- 2023-11-08
- Beslut
- 2023-11-15
- Dokument & lagar
Stärkt sekretess i domstol för kontaktuppgifter till enskilda - upphävande
Betänkande 2022/23:JuU34
Riksdagen sa ja till att upphäva tidigare beslutade lagändringar som innebär att sekretess ska gälla i domstolar för uppgifter som rör privatpersoner i brottmål och vissa typer av tvistemål. Lagändringarna skulle ha börjat gälla den 1 oktober 2023.
En av anledningarna till beslutet är att ändringarna, enligt riksdagen, skulle få en mycket begränsad effekt samtidigt som de skulle få stora negativa följder för domstolarnas arbete.
Beslutet har sin grund i ett utskottsinitiativ från justitieutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget och att det inte är ett regeringsförslag eller en motion från en riksdagsledamot.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2023-09-07
- Bordläggning
- 2023-09-12
- Debatt
- 2023-09-13
- Beslut
- 2023-09-13
- Dokument & lagar
Ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar till skydd för svenska säkerhetsintressen
Betänkande 2022/23:JuU32
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär att en myndighet får möjlighet att granska, och om nödvändigt förbjuda utländska direktinvesteringar i svenska företag, vars verksamhet har betydelse för svenska säkerhetsintressen.
Syftet med den nya lagen är att hindra att värdefull teknik, information eller strategiskt viktiga fastigheter kontrolleras av främmande makt på ett sätt som inte är önskvärt.
Förslaget innebär även att underrättelse- och säkerhetstjänster i Storbritannien och Schweiz får direktåtkomst till vissa personuppgifter för att förhindra terroristattentat och andra terrorbrott.
De nya reglerna börjar att gälla den 1 december 2023.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 14, 42 minuter
- Justering
- 2023-09-07
- Bordläggning
- 2023-09-12
- Debatt
- 2023-09-13
- Beslut
- 2023-09-13
- Dokument & lagar
Hemliga tvångsmedel - effektiva verktyg för att förhindra och utreda allvarliga brott
Betänkande 2022/23:JuU31
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som gäller hemliga tvångsmedel. Förslaget syftar till att ge brottsbekämpande myndigheter mer effektiva verktyg i arbetet med att förhindra, utreda och lagföra allvarliga brott. Riksdagens beslut innebär att brottsbekämpande myndigheter ska få använda så kallade hemliga tvångsmedel, såsom till exempel telefonavlyssning, kameraövervakning, rumsavlyssning samt dataavläsning i större utsträckning än i dag.
Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 12, 65 minuter
- Justering
- 2023-09-07
- Bordläggning
- 2023-09-12
- Debatt
- 2023-09-13
- Beslut
- 2023-09-13
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om bekämpning av korruption
Utlåtande 2022/23:JuU33
EU-kommissionen har föreslagit ett nytt direktiv med EU-gemensam lagstiftning mot korruption. Syftet är att uppdatera och komplettera nuvarande regelverk mot bakgrund av att lagstiftningen är splittrad, föråldrad och har ett begränsat tillämpningsområde.
Riksdagen ställer sig positiv till åtgärder för att förebygga och bekämpa korruption och menar att det finns ett stort behov att samarbeta över nationsgränserna för att komma till rätta med problemen. Riksdagen välkomnar därmed kommissionens initiativ till ett nytt direktiv.
Dock anser riksdagen att en av de föreslagna påföljderna i direktivet inte bör beslutas på EU-nivå. Det gäller förslaget om att en person som har dömts för korruptionsbrott ska kunna förbjudas att ställa upp i val. Riksdagen anser att det måste vara upp till varje medlemsstat att avgöra om man vill införa en sådan påföljd. Riksdagen ställer sig även tveksam till om förslaget att en dömd person ska förbjudas att inneha en offentlig anställning bör beslutas på EU-nivå.
Därmed anser riksdagen att förslaget i den delen strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut i EU ska fattas så nära medborgarna som det är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen skickar sina synpunkter om detta till EU-kommissionen i ett så kallat motiverat yttrande.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2023-06-15
- Bordläggning
- 2023-06-19
- Debatt
- 2023-06-20
- Beslut
- 2023-06-21
- Dokument & lagar
Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner
Betänkande 2022/23:JuU27
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i bland annat brottsbalken. Förslagen handlar om att stärka det straffrättsliga skyddet för journalister och personal inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, räddningstjänst samt inom skolväsendet och högskolan.
Regeringen föreslår även att straffet för allvarliga brott mot tystnadsplikt ska skärpas.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2023.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 7, 46 minuter
- Justering
- 2023-06-13
- Bordläggning
- 2023-06-16
- Debatt
- 2023-06-19
- Beslut
- 2023-06-20
- Dokument & lagar
Verksamheten i Europeiska unionen under 2022
Betänkande 2022/23:UU10
Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att aktivt verka för att skapa enighet inom EU för att lista den statsunderstödda ryska så kallade Wagnergruppen som en terroristgrupp under EU:s terroristsanktioner.
I anslutning till tillkännagivandet lyfter riksdagen även fram att det sannolikt finns behov av att uppgradera EU:s regelverk för terroristlistning så att det bättre kan möta hot från aktörer med statliga kopplingar. Enligt dagens regelverk förutsätter en terroristlistning att en grupp är föremål för en rättslig prövning för terroristbrott. Det måste alltså finnas en pågående eller avslutad rättslig process.
Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen under 2022 med tillhörande motioner, bland annat om sanktioner mot Ryssland. Riksdagen avslog motionerna och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 23
- Förslagspunkter
- 19
- Reservationer
- 25
- Anföranden och repliker
- 47, 157 minuter
- Justering
- 2023-06-08
- Bordläggning
- 2023-06-16
- Debatt
- 2023-06-19
- Beslut
- 2023-06-20
- Dokument & lagar
Sekretess hos Domstolsverket för enskildas kontaktuppgifter
Betänkande 2022/23:JuU30
Målsägande, vittnen och andra enskilda som medverkar i ett brottsmål har rätt till ersättning för sin inställelse i domstolen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen.
Syftet med lagändringarna är att möjliggöra en fortsatt digital hantering av utbetalningar av ersättningar till enskilda samtidigt som man säkerställer sekretessen för enskildas kontaktuppgifter.
De nya lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2023-06-13
- Bordläggning
- 2023-06-16
- Debatt
- 2023-06-19
- Beslut
- 2023-06-20
- Dokument & lagar
Redogörelse för verksamheten inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och riksdagsdelegationens arbete under 2022
Betänkande 2022/23:JuU29
Riksdagen har behandlat en redogörelse för verksamheten under 2022 inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och den svenska delegationens arbete.
EU:s polisbyrå Europols verksamhet övervakas av en gemensam parlamentarisk kontrollgrupp kallad för Joint Parliamentary Scrutiny Group on Europol (JPSG). Kontrollgruppen (JPSG) består av representanter från de nationella parlamenten i EU och Europaparlamentet. Riksdagen deltar i kontrollgruppen med en delegation av riksdagsledamöter.
Under 2022 handlade arbetet i kontrollgruppen och delegationen bland annat om Europols verksamhet, den europeiska datatillsynsmannens rapporter, skyddet av grundläggande rättigheter och Rysslands invasion av Ukraina.
Delegationen har under året även arbetat med förberedelserna inför ansvaret som medordförande för JPSG under det första halvåret 2023 med anledning av det svenska EU-ordförandeskapet.
Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2023-06-13
- Bordläggning
- 2023-06-16
- Debatt
- 2023-06-19
- Beslut
- 2023-06-20
- Dokument & lagar
Utökade polisiära befogenheter i gränsnära områden
Betänkande 2022/23:JuU26
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lag med särskilda bestämmelser om polisiära befogenheter i gränsnära områden.
Den nya lagen ska ge polisen utökade befogenheter, det vill säga ökad rätt att vidta åtgärder, vid bland annat vissa flygplatser, hamnar och järnvägsstationer, vid broar för vägtrafik till eller från utlandet och vid gränsövergångsställen på allmänna vägar, för att förebygga brott.
Befogenheterna ska också ge polisen utökade möjligheter att ingripa i gränsnära områden för att utföra personkontroll av en utlänning för att fastställa om personen har rätt att uppehålla sig i landet, så kallad inre utlänningskontroll. Dessutom innebär befogenheterna bättre möjligheter för kamerabevakning i gränsnära områden.
De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 19, 64 minuter
- Justering
- 2023-06-13
- Bordläggning
- 2023-06-16
- Debatt
- 2023-06-19
- Beslut
- 2023-06-20
- Dokument & lagar
Europarådet
Betänkande 2022/23:UU13
Riksdagen har behandlat en redogörelse och en skrivelse med anknytning till Europarådet.
I redogörelsen från Europarådets svenska delegation beskrivs delegationens arbete vid Europarådets parlamentariska församling under 2022. I skrivelsen beskrivs verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under helåret 2021 och första halvåret 2022.
Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga skrivelsen och redogörelsen till handlingarna. Riksdagen sa samtidigt nej till åtta förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 5, 42 minuter
- Justering
- 2023-06-01
- Bordläggning
- 2023-06-12
- Debatt
- 2023-06-13
- Beslut
- 2023-06-14
- Dokument & lagar
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa under 2022
Betänkande 2022/23:UU12
Riksdagen har behandlat en redogörelse från den svenska delegationen till OSSE:s parlamentariska församling. I redogörelsen beskrivs verksamheten under 2022.
Under året observerade församlingen parlamentsvalet i Ungern, de allmänna valen i Serbien, Bosnien och Hercegovina samt mellanårsvalen i USA. Den svenska delegationen deltog i samtliga observationer.
Sammanfattningsvis fokuserade arbetet i OSSE:s parlamentariska församling på att stödja Ukraina och man verkade för att få se ett slut på kriget.
Riksdagen vill understryka vikten av att Sverige fortsätter att aktivt stödja OSSE och verkar för att upprätthålla den europeiska säkerhetsordningen som har utmanats till följd av Rysslands krig mot Ukraina. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 3, 34 minuter
- Justering
- 2023-06-01
- Bordläggning
- 2023-06-12
- Debatt
- 2023-06-13
- Beslut
- 2023-06-14
- Dokument & lagar
Strategisk exportkontroll 2022 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden
Betänkande 2022/23:UU9
Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.
Sedan 1985 redogör regeringen för sin politik när det gäller svensk export av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Skrivelsen innehåller en redovisning av den export av krigsmateriel som förekommit under 2022. Dessutom beskriver regeringen samarbetet inom EU och i andra internationella forum när det gäller strategisk exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Regeringen redogör också för Sveriges donationer av krigsmaterial till Ukraina och för konsekvenserna för exportkontrollen av Sveriges ansökan om Nato-medlemskap.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 20, 90 minuter
- Justering
- 2023-06-01
- Bordläggning
- 2023-06-07
- Debatt
- 2023-06-08
- Beslut
- 2023-06-08
- Dokument & lagar
Nordiskt samarbete inklusive Arktis
Betänkande 2022/23:UU5
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen och en redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation om nordiskt samarbete under 2022.
Riksdagen har valt att behandla områden utifrån de förslag som har lämnats i ett nittiotal motioner. Dessa områden är nordiskt samarbete, gränshinder, arbetsmarknad, kultur, utbildning, integration, näring, transport, energi, innovation, miljö, klimat, livsmedel, utrikespolitik, säkerhetspolitik, krisberedskap, Arktis samt bilaterala relationer.
Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna och sa nej till förslagen i motionerna.
- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 34, 115 minuter
- Justering
- 2023-06-01
- Bordläggning
- 2023-06-02
- Debatt
- 2023-06-07
- Beslut
- 2023-06-07
- Dokument & lagar
Genomförande av ändringarna i vapendirektivet
Betänkande 2022/23:JuU25
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i svensk vapenlagstiftning. Ändringarna bedöms nödvändiga för att införa det så kallade ändringsdirektivet till EU:s vapendirektiv i svensk lag.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023 och innebär bland annat att
- kraven på märkning utökas samtidigt som det införs en möjlighet att göra undantag från märkningskraven för historiskt värdefulla vapen
- vapenmagasin som rymmer många patroner och som kan kombineras med vissa halvautomatiska skjutvapen regleras
- vapenmäklare, det vill säga verksamhet som kopplar ihop köpare och säljare av vapen, regleras på motsvarande sätt som vapenhandlare
- vapenhandlare och vapenmäklare ska rapportera om ett köp eller försök till köp av ammunition väckt misstankar, exempelvis på grund av omfattningen
- kraven på registrering utökas.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 13, 58 minuter
- Justering
- 2023-06-01
- Bordläggning
- 2023-06-02
- Debatt
- 2023-06-07
- Beslut
- 2023-06-07
- Dokument & lagar
En ny lag om ordningsvakter
Betänkande 2022/23:JuU23
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om ordningsvakter. Lagen ska skapa förutsättningar för en mer flexibel och ökad användning av ordningsvakter samt ge dem utökade befogenheter.
Enligt den nya lagstiftningen ska ordningsvakter få användas för att medverka till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet eller bidra till trygghet. De ska även ges fler befogenheter, till exempel att få transportera vissa omhändertagna personer och förstöra beslagtagen alkohol om värdet är ringa.
De nya reglerna börjar att gälla den 1 januari 2024.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 11, 46 minuter
- Justering
- 2023-06-01
- Bordläggning
- 2023-06-02
- Debatt
- 2023-06-07
- Beslut
- 2023-06-07
- Dokument & lagar
Säkerhetsprövning av totalförsvarspliktiga m.m.
Betänkande 2022/23:JuU28
Försvarsmakten gör i dag säkerhetsprövningar av värnpliktig personal. Säkerhetsprövningarna behöver bli mer effektiva. Riksdagen sade därför ja till regeringen förslag som betyder ändringar i säkerhetsskyddslagen. Beslutet innebär att Försvarsmakten ensam ansvarar för säkerhetsprövningen av värnpliktiga. Den person som fullgjort grundutbildning med värnplikt och sedan har krigsplacerats ska undantas från kravet på samtycke till registerkontroll för säkerhetsprövning i säkerhetsklass 3. Dessutom ska en person som är krigsplacerad i en säkerhetsklassad befattning i Försvarsmakten genomgå säkerhetsprövningar under tiden som krigsplaceringen pågår. De nya lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 15 minuter
- Justering
- 2023-05-25
- Bordläggning
- 2023-05-30
- Debatt
- 2023-05-31
- Beslut
- 2023-05-31
- Dokument & lagar
Effektivare åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online
Betänkande 2022/23:JuU24
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag, som innehåller kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online.
Enligt EU-förordningen får behöriga myndigheter, i Sverige Polismyndigheten, utfärda order om att en värdtjänstleverantör ska avlägsna terrorisminnehåll från sin värdtjänst. Leverantören är skyldig att göra detta inom en timme från mottagandet av en sådan order.
Den nya lagen ger Polismyndigheten möjlighet att även besluta om vitesförelägganden och sanktionsavgifter mot värdtjänstleverantörer som åsidosätter sina skyldigheter. Lagen möjliggör även nödvändigt uppgiftsutbyte mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.
De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2023.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 1, 5 minuter
- Justering
- 2023-05-11
- Bordläggning
- 2023-05-23
- Debatt
- 2023-05-24
- Beslut
- 2023-05-24