Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som möjliggör Utbetalningsmyndighetens verksamhet. Syftet med den nya myndigheten är att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.

En av Utbetalningsmyndighetens uppgifter ska vara att administrera ett system med transaktionskonto för utbetalningar från statliga myndigheter som Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Myndigheten ska också arbeta med granskningar baserade på dataanalyser och urval för att hitta felaktiga utbetalningar. Utbetalningsmyndigheten ska vara skyldig att underrätta andra myndigheter och berörda aktörer om felaktiga utbetalningar, men också andra felaktigheter.

Utbetalningsmyndigheten kommer att behandla en stor mängd uppgifter som rör enskildas personliga och ekonomiska förhållanden och som kan vara av integritetskänslig natur. Sekretess ska därför gälla för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden hos myndigheten.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

13, 46 minuter

Justering

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-20

Debatt

2023-06-21

Beslut

2023-06-21

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om årsredovisning för staten 2022 samt Riksrevisionens redogörelse för granskningen av årsredovisning för staten 2022.

Årsredovisningen för staten ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen fattat om statens budget och är ett viktigt komplement till budgetpropositionen.

I skrivelsen har regeringen beskrivit budgetpropositionens budgeterade belopp och dess utfall. Riksdagen anser att regeringen har förklarat de väsentliga skillnaderna mellan dessa och lade därmed regeringens skrivelse och Riksrevisionens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-19

Debatt

2023-06-20

Beslut

2023-06-21

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik 2022. Utskottet konstaterar att konsumentpriserna steg snabbt under 2022 efter många år med låg inflation. På årsbasis var inflationen 7,7 procent, mätt enligt konsumentprisindex med fast ränta. I december samma år uppgick inflationen till 10,2 procent, vilket är den högsta nivån sedan inflationsmålet infördes. Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022, liksom obalanser mellan utbud och efterfrågan i spåren av pandemin pekas ut som bidragande orsaker.

Riksbanken svarade med att höja styrräntan under 2022 med sammanlagt 2,5 procentenheter, från 0 till 2,5 procent i slutet av 2022. Riksbankens värdepappersköp trappades samtidigt ned och köpen avslutades helt i december 2022. Både Riksbankens inflationsprognoser och prognosen för styrräntan reviderades kontinuerligt upp under året.

Utskottet bedömer att finansutskottet att Riksbanken, trots den höga inflationen, i stort uppfyllde prisstabilitetsmålet 2022 i bemärkelsen att de långsiktiga inflationsförväntningarna fortfarande är i linje med målet.

Samtidigt – sett i efterhand – menar utskottet att penningpolitiken borde ha stramats åt tidigare än vad som skedde. Utskottets bedömning är att det hade varit bättre om Riksbanken höjt räntan tidigare och avvecklat värdepappersinnehaven snabbare under 2022 än vad som faktiskt gjordes. Riksbankens inflationsprognoser var bristfälliga eftersom Riksbanken underskattade inflationstrycket som uppstod i Sverige och andra länder i slutet av 2021. Vidare borde Riksbanken i sin kommunikation, särskilt vid mötet i februari 2022, varit tydlig med alternativa scenarier för inflationen och framtida styrräntor. Det hade kunnat öka beredskapen för att en annan utveckling var möjlig.

Riksdagen godkände det som utskottet anfört om penningpolitiken 2022.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

14, 61 minuter

Justering

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-20

Debatt

2023-06-21

Beslut

2023-06-21

Riksdagen ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2023. Ändringar av anslag görs i 21 av de 27 utgiftsområdena i statens budget för 2023. Bland annat förlängs det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag till och med den 31 december 2023. Bidragets storlek ska även öka från 25 procent till 40 procent av det preliminära bostadsbidraget. Ändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2023.

Ett annat förslag handlar om ett nytt nationellt mål för elproduktionens sammansättning år 2040. Det nya målet är 100 procent fossilfri elproduktion år 2040. Det tidigare målet var 100 procent förnybar elproduktion år 2040.

Regeringens förslag i vårändringsbudgeten innebär att statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med fyra miljarder kronor. Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

47, 141 minuter

Justering

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-19

Debatt

2023-06-20

Beslut

2023-06-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken i vårpropositionen.

Konjunkturnedgången och den minskade aktiviteten i ekonomin förväntas försvaga den offentliga sektorns finanser under 2024, men med en gradvis förstärkning under 2025 och 2026. Utskottet välkomnar att regeringen tar sikte på det så kallade överskottsmålet, som är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande, vid utformningen av inriktningen på finanspolitiken. En neutral finanspolitik i linje med överskottsmålet gör det möjligt för penningpolitiken att verka så att inflationen sjunker på sikt.

Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken ska inriktas på att bekämpa inflationen och stötta utsatta hushåll. Lågkonjunkturen ska mötas av strukturella reformer för bland annat ett konkurrenskraftigt och innovativt näringsliv. Den så kallade arbetslinjen ska återinföras och en bidragsreform ska öka incitamentet att komma i arbete.

Andra reformer innefattar bekämpning av den organiserade brottsligheten, öka antalet behöriga lärare, korta vårdköerna och öka vårdplatserna, rusta upp försvaret och krisberedskapen samt förbättra energiförsörjningen och minska utsläppen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

1

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

85, 293 minuter

Justering

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-19

Debatt

2023-06-20

Beslut

2023-06-20

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens granskning av hur regeringen och myndigheterna arbetar med att förebygga och hantera trakasserier, hot och våld mot statligt anställda.

Riksrevisionen menar att insatserna mot problemen i många delar är effektiva, men att arbetet kan utvecklas. Bland annat ser man ett behov av stöd till mindre myndigheter och myndigheter som saknar erfarenheter och resurser för att hantera problemen.

Regeringen delar Riksrevisionens bild och menar att arbetet kan utvecklas inom ramen för gällande regelverk och uppdrag. Riksdagen instämmer i regeringens bedömning och konstaterar att det framgår i skrivelsen att regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att föra arbetet framåt. Riksdagen kommer noga att följa regeringens arbete och utvecklingen på området.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-06-08

Bordläggning

2023-06-13

Debatt

2023-06-14

Beslut

2023-06-14

Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse om miljömässig hållbarhet vid statlig upphandling till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.

I skrivelsen redogör regeringen för sina bedömningar och åtgärder som man gjort med anledning av Riksrevisionens rapport om miljöhänsyn vid statlig upphandling. Rapporten visar att många myndigheter har goda ambitioner men att det finns brister i organisation och kompetens. Riksdagen framhåller att Sverige ska vara ledande och ett föredöme när det gäller att ta hänsyn till miljön vid upphandlingar.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 22 minuter

Justering

2023-06-01

Bordläggning

2023-06-02

Debatt

2023-06-07

Beslut

2023-06-07

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om statsbidraget till studieförbunden. Riksrevisionen har granskat om kontrollen, uppföljningen och styrningen av statsbidraget till studieförbunden är effektiv. Granskningsobjekten är regeringen och Folkbildningsrådet, den instans som fördelar statsbidragen till exempelvis studieförbund.

Riksrevisionens bedömning är att uppföljningen och kontrollen av statsbidragen behöver stärkas väsentligt och att det finns betydande utmaningar med nuvarande förvaltningsmodell som bygger på att aktörerna granskar sig själva. Det pågår en statlig utredning, ett så kallat kommittédirektiv, av bland annat nuvarande förvaltningsmodell, som ska slutredovisas senast den 19 februari 2024. Riksrevisionen bedömer att utredningens inriktning och bredd är nödvändig, men anser att det redan nu behövs åtgärder för att stärka kontrollen. Bland annat rekommenderar Riksrevisionen regeringen att se till att Folkbildningsrådets myndighetsroll i kontrollen och uppföljningen av statsbidragen klargörs och förstärks.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till 17 förslag i motioner om fortbildningsfrågor som lämnats under den allmänna motionstiden 2022.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

9

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

13, 67 minuter

Justering

2023-05-25

Bordläggning

2023-05-30

Debatt

2023-05-31

Beslut

2023-05-31

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om åtgärder för att säkerställa en sund och säker spelmarknad.

De åtgärder som regeringen föreslagit är bland annat

• möjligheter att involvera betaltjänstleverantörer för att blockera insatser och utbetalning av vinster till och från spelbolag som saknar licens
• möjlighet för Spelinspektionen att köpa speltjänster under dold identitet som en del av tillsynen av spelbolagen
• möjligheter att lagra och skicka vidare personuppgifter för att hindra så kallad matchfixning, det vill säga när en sporthändelse manipulerats i samband med vadhållning
• skyldighet för spelbolag att på begäran lämna ut uppgifter till Polismyndigheten som behövs för att utreda brott i samband med spel.

Åtgärderna innebär ändringar i spellagen börjar gälla den 1 juli 2023.

Samtidigt sa riksdagen nej till cirka 50 förslag i motioner om spelfrågor från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat hänvisar riksdagen till tidigare ställningstaganden och till regeringsförslaget som beskrivs ovan.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

11

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

48, 110 minuter

Justering

2023-05-09

Bordläggning

2023-05-10

Debatt

2023-05-11

Beslut

2023-05-11

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Främst med hänvisning till pågående arbete och vidtagna åtgärder.

Motionerna handlar bland annat om kulturens oberoende ställning, nationella minoriteters språk och kultur, litteratur och läsande, biblioteksfrågor, konstnärernas villkor och kultur i hela landet.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

16

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

28, 101 minuter

Justering

2023-05-04

Bordläggning

2023-05-10

Debatt

2023-05-11

Beslut

2023-05-24

Lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet ändras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar.

Beslutet handlar om att ge Försvarsmakten samma möjligheter som Försvarets materielverk att i vissa enskilda fall besluta om undantag från lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.

Ändringen görs med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen. Dessutom innebär de nya reglerna att beloppsgränsen för när Försvarsmakten och Försvarets materielverk får besluta om undantag från lagen höjas till 200 000 000 kronor. Lagändringarna träder i kraft den 1 juni 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-04-27

Bordläggning

2023-05-02

Debatt

2023-05-03

Beslut

2023-05-03

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag som handlar om idrott och friluftsliv. Motionerna handlar bland annat om statens idrottsanslag, parasport, idrottsanläggningar och förutsättningar för friluftsliv. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att utredningsarbete pågår.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

25

Reservationer

30 

Anföranden och repliker

8, 60 minuter

Justering

2023-04-20

Bordläggning

2023-04-25

Debatt

2023-04-26

Beslut

2023-04-26

Riksdagen sa nej till cirka 40 motioner om public service och film som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om bland annat förutsättningar och villkor för public service och filmpolitik. Riksdagen anser att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

7

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

14, 76 minuter

Justering

2023-04-20

Bordläggning

2023-04-25

Debatt

2023-04-26

Beslut

2023-04-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att reglera fondbolagens användning av så kallad swing pricing, eller justerat fondandelsvärde. Syftet är att skydda de befintliga och kvarvarande investerarna i fonden vid stora försäljningar eller köp och att göra värdepappersmarknaden mindre störningskänslig.

Swing pricing är en metod som innebär att den som säljer eller köper fondandelar får stå för de extra kostnaderna som uppstår vid stora transaktioner. Fonden justerar priset på andelarna beroende på hur mycket som köps eller säljs.

Enligt regeringens förslag krävs ett tillstånd från Finansinspektionen för att få tillämpa swing pricing. För att få tillstånd ska fondbolaget ha den organisation, de system och den kompetens som behövs.

I fondbestämmelserna ska det anges om swing pricing tillämpas och, i så fall, vilken metod som används för beräkningen. Prissättningen ska vara förenlig med fondandelsägarnas gemensamma intresse och ge möjlighet till betryggande insyn och kontroll.

Förslaget gäller även för förvaltningsbolag när de förvaltar värdepappersfonder och AIF-förvaltare när de förvaltar specialfonder. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-04-20

Bordläggning

2023-04-25

Debatt

2023-04-26

Beslut

2023-04-26

Riksdagen fastställde Riksbankens resultaträkning och balansräkning för 2022 enligt direktionens förslag.

Liksom många andra centralbanker redovisar Riksbanken en stor förlust för 2022. Förlusten på 80,7 miljarder kronor är bara delvis realiserad och beror på att stigande marknadsräntor minskade värdet på bankens värdepapper. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och den tidigare pandemin har starkt påverkat den svenska ekonomin och därmed Riksbankens verksamhet.

Riksdagen godkände riksbanksfullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens resultat 2022. Förslaget innebär bland annat att ingen vinst går in till statskassan och att Riksbankens eget kapital efter dispositionen är -18,2 miljarder kronor.

Riksdagen beviljade riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för dess verksamhet 2022 och beviljade Riksbankens direktion ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken 2022.

Riksdagen lade Riksrevisionens redogörelse om revisionsberättelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Justering

2023-04-20

Bordläggning

2023-04-25

Debatt

2023-04-26

Beslut

2023-04-26

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om kommunala frågor. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2022.

Motionerna handlar bland annat om utjämningssystemet, tillsynsavgifter, vinster i välfärden och riktade statsbidrag. Riksdagen hänvisar i sitt beslut till befintlig lagstiftning och att utredningsarbete inom området pågår.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

12

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

24, 78 minuter

Justering

2023-03-21

Bordläggning

2023-04-12

Debatt

2023-04-13

Beslut

2023-04-19

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Internationella valutafonden (IMF), Världsbanksgruppen samt regionala utvecklings- och investeringsbanker under 2021 och 2022. Skrivelsen handlar bland annat om hur institutionerna arbetar med finansiell och monetär stabilitet.

Riksdagen konstaterar att IMF och de andra ekonomiska institutionerna har en viktig roll att spela, bland annat för att identifiera och uppmärksamma risker för den finansiella stabiliteten. Institutionernas arbete har påverkats mycket av både covid-19-pandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Riksdagen välkomnar att institutionerna har hjälpt medlemsländerna att hantera de ekonomiska konsekvenserna, och även stöttat Ukraina genom finansiering, tekniskt stöd och samordning.

Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Riksdagen har också behandlat cirka 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om makrotillsyn, bolånemarknaden och hushållens skuldsättning, samt penningtvätt. Riksdagen säger nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågorna.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

10

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

15, 52 minuter

Justering

2023-03-28

Bordläggning

2023-04-26

Debatt

2023-04-27

Beslut

2023-04-27

Regeringen ska få rätt att besluta om att skänka försvarsmateriel till Ukraina, och om att sälja artilleripjäser till Storbritannien. Det är innebörden i ett förslag från regeringen, som riksdagen sa ja till.

Förslaget lämnades i en extra ändringsbudget för 2023. Genom ett så kallat bemyndigande ger riksdagen regeringen rätt att besluta om att skänka försvarsmaterial till Ukraina till ett värde av högst 6,2 miljarder kronor. Det handlar om stridsvagnar, artilleripjäser av typen Archer och robotsystem 97, samt ammunition. Dessutom får regeringen besluta om försäljning av 14 artilleripjäser av typen Archer till Storbritannien, eftersom landet tidigare har skänkt sådana artilleripjäser till Ukraina.

För att finansiera förslaget ökas Försvarsmaktens anslag med 730 miljoner under året. Under åren 2024-2028 bedömer regeringen att anslagen till Försvarsmakten behöver öka med 6,1 miljarder kronor. Donationen till Ukraina finansieras också delvis genom intäkter från försäljning.

Sammantaget väntas statens utgifter att öka med 0,7 miljarder under året, som en följd av förslaget. Regeringen motiverar detta med att det ligger i Sveriges intresse att erbjuda försvarsmateriel till Ukraina.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 37 minuter

Justering

2023-03-22

Bordläggning

2023-03-22

Debatt

2023-03-23

Beslut

2023-03-23

Riksdagen sa nej till cirka 25 förslag som lämnats in i motioner under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om den statliga förvaltningen och statistikfrågor.

Exempelvis finns förslag om att öka myndigheternas effektivitet, och även att minska antalet myndigheter. Riksdagen hänvisar till att den statliga förvaltningspolitiken bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten bäst utformas för att tillgodose samhällets behov, inom ramen för de mål och uppgifter som riksdagen och regeringen har beslutat om. Utskottet hänvisar också till att regeringen redan har inlett ett arbete för att effektivisera statsförvaltningen genom omprövning av det offentliga åtagandet och analys av myndigheters organisering.

Andra förslag handlar exempelvis om att offentliga data ska vara öppna och tillgängliga digitalt. När det gäller förslag om digitalisering hänvisar riksdagen till att både regeringen och EU aktivt arbetar med dessa frågor.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

9

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Justering

2023-03-21

Bordläggning

2023-03-28

Debatt

2023-03-29

Beslut

2023-03-29

Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022, främst med hänvisning till pågående arbete och genomförda insatser.

Förslagen handlar bland annat om fornminnen och fornminnesvård, förvaltning av värdefulla kulturmiljöer, museifrågor, det immateriella kulturarvet, digitalisering av kulturarvet, arkiv samt nationella minoriteters kulturarv.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

14

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

20, 69 minuter

Justering

2023-02-23

Bordläggning

2023-03-07

Debatt

2023-03-08

Beslut

2023-03-09