Sök

I en skrivelse redogör regeringen för sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisar i rapporten Transportstyrelsens tillsyn – styrning och prioritering. Regeringen anger även vilka åtgärder som vidtagits med anledning av rapporten.

Riksdagen välkomnar Riksrevisionens rapport och noterar att regeringen delvis instämmer i de iakttagelser och rekommendationer som framkommer i rapporten. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 13 minuter

Justering

2023-06-08

Bordläggning

2023-06-13

Debatt

2023-06-14

Beslut

2023-06-14

Riksdagen sa nej till de 89 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om digitalisering, digital delaktighet och autentisering, tillgång till elektronisk kommunikation, utbyggnad av 5G-nätet samt postservice i hela landet.

Riksdagen hänvisar till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående beredningsarbete.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

14

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

28, 84 minuter

Justering

2023-06-08

Bordläggning

2023-06-13

Debatt

2023-06-14

Beslut

2023-06-14

EU har tillträtt 2019 års Haagkonvention, vilket innebär att Sverige kommer att erkänna och verkställa privaträttsliga domar som har meddelats av en domstol i en annan stat som också är ansluten till konventionen.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag med sådana kompletterande bestämmelser i nationell rätt som behövs för att konventionen ska kunna tillämpas i den svenska rättsordningen.

De nya kompletterande reglerna börjar att gälla den 1 september 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-06-08

Bordläggning

2023-06-13

Debatt

2023-06-14

Beslut

2023-06-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det skandinaviska luftfartssamarbetet ska fortsätta. Samarbetet ska ligga till grund för det skandinaviska gemensamma arbetet på luftfartsområdet till och med den 30 september 2040.

Riksdagen har också behandlat ett sextiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022, och sa nej till dessa. Bland annat med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar exempelvis om regionala flygplatser, beredskapsflygplatser, flygets klimatpåverkan och elflyg.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

15

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

68, 179 minuter

Justering

2023-05-23

Bordläggning

2023-05-30

Debatt

2023-05-31

Beslut

2023-05-31

Riksdagen har granskat en strategi från Europeiska kommissionen om hur drönare kommer användas i EU 2030.

Strategin innehåller en vision för hur drönarsektorn i EU kommer se ut 2030 och 19 åtgärder för att förverkliga visionen. Bland annat behöver kapaciteten i luftrummet utvecklas och den samhälleliga acceptansen för drönare öka, enligt Europeiska kommissionen.

Riksdagen ställer sig i huvudsak positivt till visionen och anser att drönare kan komma att spela en betydelsefull roll i Sverige och EU. Riksdagen menar att det fortsatta arbetet särskilt bör fokusera på tre områden: forskning och innovation, säkerhet och riskmedvetenhet samt samhällelig acceptans. Riksdagen menar också att man måste ta hänsyn till ländernas särskilda förhållanden och förutsättningar när gemensamma EU-regler utformas. Exempelvis när det gäller det svenska luftrummet.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Utlåtandet kommer att delges både Sveriges regering och EU:s institutioner.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 37 minuter

Justering

2023-05-23

Bordläggning

2023-05-30

Debatt

2023-05-31

Beslut

2023-05-31

Riksdagen sa nej till 104 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.

Förslagen handlar bland annat om en fossilfri fordonsflotta, laddning och fossilfri tankning, självkörande fordon, tyngre och längre lastbilar, parkeringsfrågor, vägtrafikregistret och fordonsmålvakter.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

20

Reservationer

38 

Anföranden och repliker

44, 129 minuter

Justering

2023-04-27

Bordläggning

2023-05-22

Debatt

2023-05-23

Beslut

2023-05-24

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om ökad transparens för stora företags skattebetalningar. Den nya lagen ställer krav på att stora, multinationella koncerner och företag ska offentliggöra uppgifter om den inkomstskatt som de betalar i olika länder.

Lagstiftningen bygger på ett EU-direktiv som syftar till att öka insynen i företag samt transparensen och den offentliga granskningen av företags inkomstskatteuppgifter. Reglerna gäller företag och koncerner med årliga intäkter över 8 miljarder kronor. Inkomstskatteuppgifterna ska lämnas in till Bolagsverket i en rapport, som även ska finnas på företagets webbplats.

Den nya lagstiftningen börjar gälla den 22 juni 2023 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 maj 2024.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Justering

2023-05-09

Bordläggning

2023-05-23

Debatt

2023-05-24

Beslut

2023-05-24

Riksdagen sa nej till 70 förslag om konsumenträtt i motioner från den allmänna motionstiden 2022, främst med hänvisning till att arbete redan pågår i de frågor förslagen tar upp.

Förslagen handlar bland annat om telefonförsäljning av lotter och andra spel, reklam riktad till barn, köp av levande djur, snabblån, resegarantisystemet, konsumentvägledning och märkningsfrågor.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

25

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

36, 102 minuter

Justering

2023-04-27

Bordläggning

2023-05-05

Debatt

2023-05-09

Beslut

2023-05-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändrade regler för kollektivtrafikresenärer och järnvägstrafik.

EU har infört en ny tågpassagerarförordning som innehåller grundläggande regler om transportavtalet, information och biljetter. Med anledning av den nya tågpassagerarförordningen föreslår regeringen dels ett undantag från resenärens rätt till prisavdrag om en försening beror på en extraordinär händelse. Exempelvis extrema väderleksförhållanden eller en större folkhälsokris. Dels föreslås att järnvägstrafik som bedrivs för historiska ändamål eller turism ska undantas från tågpassagerarförordningen.

De nya reglerna börjar gälla 7 juni 2023.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

9, 41 minuter

Justering

2023-04-27

Bordläggning

2023-05-02

Debatt

2023-05-03

Beslut

2023-05-03

Riksdagen sa nej till ett nittiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om hushållningen med mark- och vattenområden. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om riksintressen, skyddet av jordbruksmark och vattenområden, tillstånd till vattenverksamhet, va-infrastruktur och allmänna vattentjänster.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

12

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

11, 50 minuter

Justering

2023-04-27

Bordläggning

2023-05-05

Debatt

2023-05-09

Beslut

2023-05-10

Riksdagen behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om Konsumentverkets tillsyn över näringsidkares marknadsföring och avtalsvillkor.

Riksrevisionen bedömer att tillsynen i huvudsak har utförts på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Konsumentverket har inlett förbättringsarbeten som rör flera av de brister som finns idag.

Regeringen har rekommenderats av Riksrevisionen att överväga att komplettera indikatorn för att bedöma resultatet av Konsumentverkets tillsyn med bland annat ytterligare indikatorer.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 redovisat en kompletterande indikator i form av andelen domar där Konsumentombudsmannen helt eller delvis har fått rätt. Regeringen bedömer att detta tillsammans med regeringens redogörelse för vissa andra insatser för att förbättra tillsynen ger en ändamålsenlig bild av resultatet.

Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-04-27

Bordläggning

2023-05-05

Debatt

2023-05-09

Beslut

2023-05-10

Riksdagen sa nej till ett femtiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen hänvisar till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående beredningsarbete.

Motionerna handlar bland annat om mål, infrastruktur och trafikregler för cykling samt insatser för cykling bland barn och unga och kombinerade resor med cykel.

Riksdagen framhåller att cykling har många positiva effekter. Riksdagen betonar bland annat vikten av att beakta cyklisters förutsättningar när det gäller infrastrukturfrågor, att trafikregler är utformade så att de underlättar en ökad och säker cykling och vikten av att barn och unga börjar cykla.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

7

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

18, 73 minuter

Justering

2023-04-18

Bordläggning

2023-05-02

Debatt

2023-05-03

Beslut

2023-05-04

Riksdagen sa nej till 65 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till pågående arbete.

Förslagen handlar exempelvis om svensk sjöfarts konkurrenskraft, Sjöfartsverkets verksamhetsform, sjöfartsavgifter, isbrytare, vissa miljöfrågor och arbetsmiljöfrågor samt fritidsbåtsfrågor.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

12

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

32, 118 minuter

Justering

2023-03-30

Bordläggning

2023-05-09

Debatt

2023-05-10

Beslut

2023-05-10

Riksdagen sa nej till de cirka 120 förslagen i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om bland annat åtgärder för ökat bostadsbyggande, finansiering av bostadsbyggande, bostadsförsörjning, allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, minskad segregation och trångboddhet, bostadsförmedling och förtur till bostad för vissa grupper samt innovativt, miljövänligt och hållbart byggande.

Riksdagen hänvisar till bland annat pågående arbete eller aviserade reformer inom området.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

17

Reservationer

33 

Anföranden och repliker

32, 113 minuter

Justering

2023-03-30

Bordläggning

2023-04-11

Debatt

2023-04-12

Beslut

2023-04-12

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att vidta åtgärder för en mer välfungerande, effektiv och rättssäker ordning för bodelningar. För den part som har det sämst ställt ekonomiskt har det vanligtvis mycket stor ekonomisk betydelse att bodelningen slutförs. Ofta drar dock den ena parten fördel av att bodelningen drar ut på tiden, vilket har konstaterats i en utredning.

Riksdagen noterar att regeringen ska börja kartlägga hur stort problemet med utdragna bodelningsprocesser är. Riksdagen ser positivt på detta, och menar att det är hög tid att regeringen går vidare med frågan. Bland annat bör regeringen se över möjligheten att införa en rimlig bortre tidsgräns för när en bodelning ska vara klar.

Tillkännagivandet bygger på flera förslag i motioner, som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Totalt har riksdagen behandlat cirka 130 förslag i olika familjerättsliga frågor, som även handlar om bland annat den rättsliga regleringen av föräldraskap, betänketid vid äktenskapsskillnad och olika frågor om vårdnad. Riksdagen sa nej till de övriga motionerna, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågorna.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

31

Reservationer

38 

Anföranden och repliker

39, 129 minuter

Justering

2023-03-30

Bordläggning

2023-04-12

Debatt

2023-04-13

Beslut

2023-04-19

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner som gäller hyresrätter, bostadsrätter, ägarlägenheter och hyrköpsystem från den allmänna motionstiden 2022, med hänvisning till pågående arbete och tidigare ställningstaganden.

Några av förslagen i motionerna handlar om ändringar i hyreslagen vad gäller systemet för hyressättning, presumtionshyror, skyddet för hyresgäster vid renoveringar, vräkning av barnfamiljer och utökade möjligheter att säga upp hyreskontrakt vid kriminell verksamhet.

Andra förslag i motioner gäller bostadsrätter, ändringar i bostadsrättslagen, stärkt skydd för bostadrättshavare, ombildning till bostadsrätt och införande av ett bostadsrättsregister.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

23

Reservationer

37 

Anföranden och repliker

22, 85 minuter

Justering

2023-03-30

Bordläggning

2023-04-12

Debatt

2023-04-13

Beslut

2023-04-19

Riksdagen sa nej till 130 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera frågor.

Förslagen handlar exempelvis om översyn av plan- och bygglagen, plansystemet, lovfrågor, överklaganderegler samt frågor om skadeersättning och tillsyn.

Behandlade dokument

57

Förslagspunkter

23

Reservationer

40 

Anföranden och repliker

16, 80 minuter

Justering

2023-03-23

Bordläggning

2023-04-11

Debatt

2023-04-12

Beslut

2023-04-12

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner som lämnades in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen gäller bland annat frågor om tillsyn och kontroll. Riksdagen hänvisar till pågående utredningar och till åtgärder som planeras eller redan är genomförda.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

14

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

32, 112 minuter

Justering

2023-03-21

Bordläggning

2023-03-29

Debatt

2023-03-30

Beslut

2023-03-30

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förlänga giltighetstiden av regleringen för tidsbegränsat bygglov för nybyggnad för bostadsändamål och tillhörande åtgärder. Den här typen av bygglov får ges bland annat utan prövning av om behovet av åtgärden är tillfälligt. Lagändringen innebär att giltighetstiden för regleringen av dessa typer av bygglov förlängs till den 1 maj 2028.

Syftet med lagändringarna är att det ska vara fortsatt möjligt med tidsbegränsade bygglov för bostäder med hänsyn till att behovet av bostäder är stort och inte kan tillgodoses fullt ut genom ordinarie plan- och byggprocesser.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 24 minuter

Justering

2023-03-23

Bordläggning

2023-03-28

Debatt

2023-03-29

Beslut

2023-03-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som rör nya regler för mottagande av avfall från fartyg. Dessa lagändringar krävs för att genomföra EU:s mottagningsdirektiv från 2019. Det innebär bland annat att hamnar ska ha en godkänd plan för att kunna ta emot och hantera avfall från fartyg. Syftet med dessa mottagningsanordningar är att minska risken att avfall släpps ut till havs.

När det gäller fritidsbåtshamnar är det kommunerna som ska godkänna planen för avfallshantering och ansvara för tillsynen. Transportstyrelsen kommer fortsatt att ansvara för de större handels- och industrihamnarna. För att möta kostnader för driften av mottagningsanordningarna kommer hamnarna kunna ta ut en avgift som står i proportion till mängden avfall som lämnas av fartygen.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 maj 2023.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Justering

2023-03-21

Bordläggning

2023-03-28

Debatt

2023-03-29

Beslut

2023-03-29