Sök

Regeringen har föreslagit lagändringar som syftar till att förbättra förutsättningarna för Sverige att ta emot militärt stöd i form av militära styrkor från andra länder.

Om Sverige är i krig eller krigsfara ska regeringen få befogenhet att begära militärt stöd i form av militära styrkor av länder som är medlemmar i Europeiska unionen (EU) eller Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato). Regeringen ska även få rätt att begära militärt stöd av länder som är med i EU eller Nato för att hindra kränkningar av svenskt territorium i fred eller under krig mellan andra länder. Regeringen ska också få överlåta förvaltningsuppgifter till länder som lämnar militärt stöd.

Genom att riksdagen ger regeringen möjlighet att fatta den här typen av beslut skapas förutsättningar för att bättre kunna försvara Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 19 maj 2022.

Ärendet avgjordes trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det beslutas, som är det vanliga.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

31, 93 minuter

Justering

2022-05-17

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Riksdagen beslutade att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att svensk närvaro bör förstärkas genom ett "House of Sweden" i Taipei. Detta för att utveckla relationerna med Taiwan.

Riksdagen sade också nej till ca 70 motioner från allmänna motionstiden 2018, 2019, 2020 och 2021 om mänskliga rättigheter i olika länder och regioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

74

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

17, 98 minuter

Justering

2022-04-07

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-28

Riksdagen sa nej till cirka 200 förslag om internationellt utvecklingsbistånd. Förslagen handlar bland annat om övergripande principer för biståndet, biståndet till Afghanistan och prioriteringar inom biståndet.

Orsaken till att riksdagen sa nej är bland annat att arbete pågår inom biståndsområdet.

Förslagen om internationellt bistånd har inkommit under de allmänna motionstiderna 2020 och 2021.

Behandlade dokument

54

Förslagspunkter

5

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

24, 97 minuter

Justering

2022-04-07

Bordläggning

2022-04-27

Debatt

2022-04-28

Beslut

2022-05-04

Riksdagen sa nej till ett 110-tal förslag i motioner om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer från allmänna motionstiden 2018, 2019, 2020 och 2021.

Motionerna handlar bland annat om övergripande frågor om folkrätt, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer, brott mot mänskligheten samt demokrati och yttrandefrihet. Andra exempel är kvinnors rättigheter samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är bland annat att arbete redan pågår eller har utförts i flera av de frågor som motionerna tar upp. Riksdagen ser även att exempelvis EU, FN och Internationella brottmålsdomstolen (ICC) är centrala aktörer i det globala arbete som rör flera av dessa frågor.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

8

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

9, 68 minuter

Justering

2022-03-24

Bordläggning

2022-03-30

Debatt

2022-03-31

Beslut

2022-04-06

Riksdagen har i ett utlåtande granskat de ansökningar om EU-medlemskap som Ukraina, Georgien och Moldavien har lämnat in till EU:s ministerråd. Riksdagen ser positivt på ansökningarna. EU bör enligt riksdagen ge de tre länderna ett tydligt medlemskapsperspektiv och ge dem som potentiella kandidatländer tillgång till det stöd till reformer som EU erbjuder blivande medlemsländer.

Riksdagen fördömer också Rysslands invasion av Ukraina. Genom att ta ställning för Ukraina som ett potentiellt kandidatland så visar EU, enligt riksdagen, att unionen stödjer Ukrainas rätt att göra sina egna utrikespolitiska vägval utan inblandning. Riksdagen anser även att det är nödvändigt att EU redan nu gör ett tydligt, långsiktigt och omfattande åtagande om stöd till återuppbyggnaden av ett fritt och demokratiskt Ukraina.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 27 minuter

Justering

2022-03-24

Bordläggning

2022-03-25

Debatt

2022-03-29

Beslut

2022-03-30

Riksdagen har behandlat ungefär 100 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018, 2019, 2020 och 2021 om säkerhetspolitik. I samband med detta riktade riksdagen fem uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen bör arbeta fram ett nytt förhållningssätt gentemot Ryssland mot bakgrund av Rysslands invasion av Ukraina och brott mot den europeiska säkerhetsordningen.
• Regeringen bör uttala en tydlig Natooption, som innebär att Sverige upprätthåller möjligheten att söka medlemskap i Nato.
• Regeringen bör förankra Sveriges säkerhetspolitiska linje i riksdagen.
• Vid möten om FN:s konvention om förbud mot kärnvapen bör det göras tydligt att Sverige inte tänker skriva under konventionen.
• Regeringen bör tillsätta en utredning om Sveriges insats i Afghanistan.

Riksdagen sa nej till de övriga förslagen i motionerna. Detta med hänvisning till att arbete redan pågår i vissa frågor och att utskottet tidigare har tagit ställning i en del av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

14

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

40, 155 minuter

Justering

2022-03-14

Bordläggning

2022-03-15

Debatt

2022-03-16

Beslut

2022-03-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2022 inom utgiftsområdet internationellt bistånd ska fördelas.

Därmed ställer sig riksdagen bakom att biståndsramen för 2022 uppgår till 57,4 miljarder kronor, vilket motsvarar 1 procent av beräknad BNI. Majoriteten av kostnaderna, totalt 51,9 miljarder kronor, återfinns under anslag inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Inom utgiftsområdet går mest pengar till biståndsverksamhet, cirka 50 miljarder kronor.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 30 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 på området, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

107, 235 minuter

Justering

2021-12-02

Bordläggning

2021-12-07

Debatt

2021-12-08

Beslut

2021-12-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2022 inom utgiftsområdet Internationell samverkan ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 2,2 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar går till avgifter till internationella organisationer, cirka 1,5 miljarder kronor. Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet får cirka 182 miljoner kronor och samarbete inom Östersjöregionen får cirka 175 miljoner.

Riksdagen sa också nej till cirka 160 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019, 2020 och 2021 på området, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

65

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

40, 107 minuter

Justering

2021-11-29

Bordläggning

2021-11-30

Debatt

2021-12-01

Beslut

2021-12-01

Riksdagen har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2022. I arbetsprogrammet anger kommissionen sina politiska prioriteringar för det kommande året och de initiativ till lagstiftning och andra åtgärder som den tänker lägga fram.

Riksdagen välkomnar att EU-kommissionen visar beslutsamhet att upprätthålla takten i reformarbetet för den gröna och digitala omställningen. I arbetsprogrammet lägger kommissionen stor vikt vid rättsstatens principer och EU:s grundläggande värden. Riksdagen välkomnar detta och framhåller mot bakgrund av utvecklingen i vissa medlemsländer att det är viktigt att kommissionen fortsätter arbetet med dessa frågor. Riksdagen ser också positivt på att kommissionen framhåller betydelsen av den inre marknaden och satsningar på utbildning och forskning för att säkerställa EU:s långsiktiga konkurrenskraft. Här betonar riksdagen vikten av kommissionens arbete med bättre lagstiftning och värdet av EU:s öppenhet mot omvärlden.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 24 minuter

Justering

2021-12-02

Bordläggning

2021-12-07

Debatt

2021-12-08

Beslut

2021-12-09

Regeringen bör aktivt arbeta för en breddning av EU:s lagstiftning om restriktiva åtgärder, sanktioner, mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna till att även omfatta storskalig och systematisk korruption och penningtvätt. Dessutom bör regeringen utarbeta en nationell sanktionslagstiftning för mänskliga rättigheter, i likhet med den som finns inom EU. Riksdagen riktade två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om detta.

Tillkännagivandena kom i samband med att riksdagen behandlade den årliga skrivelsen från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen, EU, det gångna året. I övrigt sade riksdagen nej till ett 180-tal andra motionsförslag om EU-samarbetet och lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen konstaterar att covid-19-pandemin i sig innebär en påfrestning för EU-samarbetet och att den också medför nya aspekter på de redan komplexa politiska utmaningar som EU behöver hantera. Det handlar om tilltagande klimatförändringar, säkerhetspolitiska spänningar i EU:s närområden, terrorism och gränsöverskridande organiserad brottslighet, internationell migration och ökade sociala och ekonomiska skillnader såväl inom EU som globalt.

Riksdagen står fast vid att EU är det bästa verktyget för att hantera dessa gränsöverskridande utmaningar och för att garantera fred, demokrati, säkerhet och tillväxt. Ett starkt och enigt EU är enligt riksdagen avgörande i ett osäkert omvärldsläge, och det svenska EU-medlemskapet ger Sverige en större möjlighet att vara med och utforma politiken på europeisk och global nivå. Riksdagen betonar också vikten av att garantera respekten för de grundläggande värdena om frihet, demokrati, jämställdhet och rättsstaten som EU-samarbetet bygger på.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

13

Reservationer

34 

Anföranden och repliker

32, 121 minuter

Justering

2021-06-01

Bordläggning

2021-06-08

Debatt

2021-06-09

Beslut

2021-06-09

Riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om exportkontrollpolitiken under år 2020 för krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden, det vill säga produkter som har en civil användning men också kan nyttjas för militära ändamål. Skrivelsen innehåller en redovisning av denna export under året. Även samarbetet inom EU och andra internationella forum beskrivs. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till ett antal förslag i följdmotioner och motioner från den allmänna motionstiden 2020 om strategisk exportkontroll. Riksdagen hänvisade främst till pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

16, 73 minuter

Justering

2021-06-01

Bordläggning

2021-06-08

Debatt

2021-06-09

Beslut

2021-06-10

Riksdagen har behandlat en redogörelse om 2020 års verksamhet i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) från OSSE:s svenska delegation, samt en skrivelse från regeringen om OSSE:s verksamhet under andra halvåret 2019 och helåret 2020.

Riksdagen välkomnar att Sverige under OSSE:s ministerrådsmöte i Bratislava i december 2019 enhälligt utsågs till att vara ordförande i organisationen 2021. Riksdagen ser också positivt på att Sverige som ordförande fortsätter att prioritera arbetet för att återställa respekten för de principer som den europeiska säkerhetsordningen vilar på.

Riksdagen noterar bland annat också att den parlamentariska församlingen under 2020 observerade fyra val, att den svenska delegationen deltog i samtliga observationer samt att församlingen på grund av pandemin dock inte kunde observera alla val som man planerat. Arbetet med valobservationer är en viktig beståndsdel i OSSE:s verksamhet och riksdagen ser positivt på att svenska ledamöter fortsätter att delta aktivt i dessa.

Riksdagen lade redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

34, 133 minuter

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-06-08

Debatt

2021-06-09

Beslut

2021-06-10

Regeringen har i en skrivelse redogjort för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under andra halvåret 2019 och helåret 2020. Dessutom har Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling lämnat en redogörelse till riksdagen.

Europarådets huvuduppgifter är att bevara och främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Den redovisade perioden beskrivs som prövande vad gäller just de områdena. Riksdagen tycker att det är oroande att debatten sedan några år alltmer har kommit att handla om att flera medlemsländer brister i att värna grundprinciperna. Därför anser riksdagen, liksom förra året, att det är viktigt att Sverige fortsätter att arbeta för att bevara och stärka Europarådets roll inom mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.

Under 2020 har arbetet präglats av coronapandemin, både när det gäller formerna för samarbetet och det politiska innehållet.

Riksdagen lade redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-06-01

Debatt

2021-06-02

Beslut

2021-06-03

Regeringen bör inom ramen för det nordiska samarbetet verka för ett ministerråd för infrastruktur och transport. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Beslutet om tillkännagivandet kom när riksdagen behandlade dels en skrivelse från regeringen om nordiskt samarbete under 2020, dels en redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation om verksamheten i Nordiska rådet under 2020. Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i motioner om nordiskt, arktiskt och regionalt samarbete.

I skrivelsen redogör regeringen bland annat för samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar under 2020, främst inriktat på verksamheten i Nordiska ministerrådet. Skrivelsen tar också upp frågor exempelvis om hur det nordiska samarbetet har fungerat under covid-19-pandemin och samarbetet i Barents- och Arktiska rådet.

Nordiskt samarbete var satt under press under 2020 på grund av pandemin. Riksdagen anser att det finns anledning att ta lärdom av utmaningarna för att stärka det nordiska samarbetet. De nordiska länderna behöver utvärdera hur samarbetet kan fungera bättre både i dag och i framtiden.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

8

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

46, 160 minuter

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-06-01

Debatt

2021-06-02

Beslut

2021-06-03

Riksdagen har behandlat en redogörelse för Interparlamentariska unionens (IPU) verksamhet och den svenska delegationens arbete 2020.

Under året har IPU bland annat arbetat med att undersöka hur coronapandemin påverkat nationella parlaments arbetssätt. Andra viktiga teman har varit hälsa, sjukvård och utbildning och hur arbetet med de områdena kan bidra till fred, säkerhet och rättssäkerhet. Även dialogen om hur nationella parlament kan fortsätta att underlätta implementeringen av FN:s globala hållbarhetsmål har funnits på dagordningen.

Riksdagen välkomnar detta arbete, liksom att delegationen, i dialog med talman och riksdagens utskott, under 2021 avser att fortsätta att arbeta aktivt för demokrati och mänskliga rättigheter, jämställdhet, internationell fred och säkerhet, hållbar utveckling och att den svenska IPU-delegationen genom sitt arbete bidrar till att uppfylla detta.

Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 16 minuter

Justering

2021-05-06

Bordläggning

2021-06-02

Debatt

2021-06-03

Beslut

2021-06-03

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av Sveriges biståndsmyndighet, Sidas, garantiverksamhet och om den bedrivs på ett effektivt sätt. Orsaken till granskningen är att garantier har fått en ökad betydelse inom svenskt utvecklingssamarbete.

En garanti är ett finansiellt instrument som liknar en försäkring där en garant, mot en avgift, tar delar av den finansiella risk det innebär att låna ut pengar. På så sätt kan banker och investerare motiveras till att investera i utvecklingsrelaterade projekt som annars inte hade fått finansiering.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen, Sida och Riksgäldskontoret i huvudsak har säkerställt att garantiverksamheten bedrivs på ett effektivt sätt. Riksrevisionen anser att regeringens styrning har varit tydlig och lämnar därför inga rekommendationer till regeringen. Sida bör dock bland annat säkerställa att det går att följa alla överväganden som legat till grund för garantiernas utformning.

Regeringen instämmer i att garantierna på ett kostnadseffektivt och innovativt sätt bidrar till att nå de mål som finns inom biståndspolitiken. Garantiramen har därför gradvis höjts under de senaste åren och uppgår för 2021 till 17 miljarder kronor.

Riksdagen välkomnade granskningen och instämde bland annat i de rekommendationer som riktats till Sida. Riksdagen sa nej till olika motioner inom området och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

28, 90 minuter

Justering

2021-05-06

Bordläggning

2021-05-19

Debatt

2021-05-20

Beslut

2021-05-26

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om Afrika från allmänna motionstiden 2018, 2019 och 2020. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.

Förslagen handlar om Västafrika, Afrikas horn och Sydafrika med fokus på situationen i Västsahara, Somalia, Etiopien, Eritrea och Sydafrika.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

13, 90 minuter

Justering

2021-04-22

Bordläggning

2021-04-28

Debatt

2021-04-29

Beslut

2021-05-05

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner som rör länder i Mellanöstern. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2018, 2019 och 2020.

Förslagen handlar exempelvis om minoriteters situation i Irak, Iran, Syrien och Turkiet samt om fredsprocessen i Mellanöstern.

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

4

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

33, 123 minuter

Justering

2021-04-15

Bordläggning

2021-04-21

Debatt

2021-04-22

Beslut

2021-04-28

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Strategi för den arktiska regionen. Skrivelsen beskriver regeringens mål och huvudprioriteringar i förhållande till den arktiska regionen. I skrivelsen redogör regeringen för den politiska inriktningen för det fortsatta arbetet inom sex tematiska områden.

Riksdagen välkomnar att det nu finns en uppdaterad strategi och anser att Sverige har ett särskilt intresse och ansvar för att främja en fredlig, stabil och hållbar utveckling i området, exempelvis genom att folkrätten och havsrätten respekteras i regionen. Riksdagen stöder även att den militära närvaron i Sveriges norra delar stärks. Riksdagen konstaterar att Parisavtalets mål om att begränsa den globala temperaturökningen är avgörande för den arktiska regionens framtid.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

6

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

38, 138 minuter

Justering

2021-02-25

Bordläggning

2021-03-02

Debatt

2021-03-03

Beslut

2021-03-04

Riksdagen vill att en oberoende undersökningskommission ska utvärdera regeringens agerande för att få de fängslade svenska medborgarna Dawit Isaak och Gui Minhai frigivna. Därför riktar riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Kommissionen ska redovisa sina slutsatser senast den 31 mars 2022.

Tillkännagivandet bygger på ett utskottsinitiativ från utrikesutskottet, som väcktes i samband med behandlingen av cirka 23 förslag inom området yttrandefrihet i motioner från den allmänna motionstiden 2018, 2019 och 2020. Ett utskottsinitiativ betyder att initiativet till förslaget kommer från utskottet och inte från en proposition eller motion.

Riksdagen sa delvis ja till flera motioner om regeringens agerande när det gäller frihetsberövade svenskar utomlands. Riksdagen sa nej till de övriga förslag som behandlades.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

17, 87 minuter

Justering

2021-01-14

Bordläggning

2021-01-19

Debatt

2021-01-20

Beslut

2021-01-20