Sök
2 526 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, Sammansatta civil- och kulturutskottet, Socialförsäkringsutskottet, Utrikesutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Migrationsfrågor
Betänkande 2022/23:SfU15
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om migrationsfrågor. Detta främst med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete.
Motionerna handlar bland annat om uppehållstillstånd för skyddsbehövande, mottagande av asylsökande, asylprocessen, anhöriginvandring och medborgarskap.
- Behandlade dokument
- 35
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 23
- Anföranden och repliker
- 62, 179 minuter
- Justering
- 2023-03-30
- Bordläggning
- 2023-04-18
- Debatt
- 2023-04-19
- Beslut
- 2023-04-20
- Dokument & lagar
Internationellt utvecklingsbistånd
Betänkande 2022/23:UU6
Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om internationellt bistånd. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2022.
Motionerna handlar bland annat om nivån på biståndet, OECD:s kommitté för bistånds regelverk och prioriteringar inom internationellt utvecklingsbistånd. Riksdagen avslår motionerna bland annat eftersom utredningsarbete inom området pågår.
- Behandlade dokument
- 33
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 69, 180 minuter
- Justering
- 2023-03-30
- Bordläggning
- 2023-04-11
- Debatt
- 2023-04-12
- Beslut
- 2023-04-12
- Dokument & lagar
Ukraina
Betänkande 2022/23:UU14
Riksdagen har behandlat åtta förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen sa nej till motionerna. Samtidigt samlas riksdagen i ett ställningstagande om Ukraina. Här fortsätter riksdagen att fördöma Rysslands invasion av Ukraina, och understryker att skulden och ansvaret helt ligger på Ryssland och dess president Vladimir Putin.
Riksdagen konstaterar att det pågår massiva övergrepp i Ukraina, i strid mot folkrätten. Därför välkomnar riksdagen att den internationella brottmålsdomstolen beslutat att utfärda en arresteringsorder mot Rysslands president Vladimir Putin, och även barnrättskommissionären Maria Lvova-Belova. Arresteringsordern gäller den misstänkta olagliga deportationen av barn.
Riksdagen menar att ICC, tillsammans med andra rättsinstanser, förmodligen kommer att kunna utfärda fler arresteringsorder mot det ryska ledarskapet, allteftersom fler misstänkta folkrättsbrott i Ukraina kan utredas.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 2
- Anföranden och repliker
- 8, 64 minuter
- Justering
- 2023-03-30
- Bordläggning
- 2023-04-12
- Debatt
- 2023-04-13
- Beslut
- 2023-04-13
- Dokument & lagar
Internationella relationer m.m.
Betänkande 2022/23:UU7
Riksdagen har behandlat cirka 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden. Förslagen handlar bland annat om utrikespolitikens övergripande inriktning och hur Sverige ska förhålla sig till situationen i vissa delar av världen.
Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att regeringens utrikespolitiska inriktning anses väl avvägd och lämplig.
- Behandlade dokument
- 45
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 33, 97 minuter
- Justering
- 2023-03-30
- Bordläggning
- 2023-04-19
- Debatt
- 2023-04-20
- Beslut
- 2023-04-26
- Dokument & lagar
Sveriges medlemskap i Nato
Betänkande 2022/23:UU16
Riksdagen godkände Sveriges anslutning till Nordatlantiska fördraget och avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, Nato. Statusavtalet reglerar immunitet och privilegier för Nato och vissa personalkategorier. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till lagändringar.
I och med ansökan till Nato krävs ändringar i två lagar. Lagen om operativt militärt stöd och lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Lagändringarna syftar dels till att underlätta för Sverige att begära stöd av Nato i form av militära styrkor, dels till att ge Nato, de nationella representanterna och den internationella personalen den immunitet och de privilegier som krävs enligt avtalet.
När det gäller beslut om lagen om operativt militärt stöd måste beslutet fattas med minst tre fjärdedels majoritet och mer än hälften av riksdagens ledamöter måste rösta för förslaget. Detta enligt regeringsformen då beslutet handlar om att överlåta myndighetsutövning till en annan stat.
Lagändringarna ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 122, 386 minuter
- Justering
- 2023-03-16
- Bordläggning
- 2023-03-21
- Debatt
- 2023-03-22
- Beslut
- 2023-03-22
- Dokument & lagar
Riksrevisionens granskning om Sidas val av samarbetspartner och biståndsform
Betänkande 2022/23:UU8
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om Sidas (Sveriges biståndsmyndighet) val av samarbetspartners och biståndsform. Riksrevisionens iakttagelser baseras på myndighetens strategier som började gälla mellan 2014 och 2018. Granskningen fokuserar på om regeringen och Sida har skapat förutsättningar för att kunna göra dessa val på ett effektivt sätt när svenskt utvecklingssamarbete har genomförts.
Granskningen visar att Sidas interna styrning och stöd i huvudsak främjar effektiva val, men att förbättringar kan göras när det gäller såväl Sidas verksamhet som regeringens riktlinjer och strategiarbete. Riksdagen välkomnar att regeringen avser att använda Riksrevisionens granskning i arbetet med att förenkla, förtydliga och effektivisera styrningen och uppföljningen av biståndet.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 9 minuter
- Justering
- 2023-02-23
- Bordläggning
- 2023-03-14
- Debatt
- 2023-03-15
- Beslut
- 2023-03-15
- Dokument & lagar
Resultatskrivelse om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer
Betänkande 2022/23:UU3
Vartannat år lämnar regeringen en skrivelse med en samlad redovisning av utvecklingssamarbetet och det humanitära biståndet genom multilaterala organisationer. Det vill säga stöd till internationella organisationer, som till exempel olika FN-organ.
I skrivelsen med fokus på åren 2019 och 2020 framgår det att det bistånd som kanaliseras genom multilaterala organisationer har ökat väsentligt under den perioden. Från cirka 59 procent av den svenska biståndsbudgeten 2019 till cirka 67 procent 2020.
Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Samtidigt sa riksdagen nej till följdmotioner och åtta förslag i motioner från allmänna motionstiden 2022 som gäller multilateralt bistånd. Detta med hänvisning till pågående arbete.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 15, 63 minuter
- Justering
- 2023-02-23
- Bordläggning
- 2023-03-14
- Debatt
- 2023-03-15
- Beslut
- 2023-03-15
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om offentliga biträden i migrationsärenden
Betänkande 2022/23:SfU12
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av hanteringen av offentliga biträden i migrationsärenden.
Riksrevisionens slutsats är att systemet med offentliga biträden i stort fungerar bra i flera avseenden, men inte i alla. Till exempel kan brist på tydliga regler leda till att personer får ett biträde som saknar tillräcklig juridisk kompetens eller som av andra skäl är olämplig för uppdraget. Det kan leda till att personer drabbas på olika sätt.
I skrivelsen välkomnar regeringen granskningen och ställer sig positiv till flera av de förslag till åtgärder som Riksrevisionen lämnar till regeringen. Regeringen hänvisar till att den har gett en utredare i uppdrag att ta ställning till vissa frågor om offentliga biträden. Syftet är att stärka rättssäkerheten i migrationsprocessen. Vidare avser regeringen att göra en översyn av asylprocessen i vilken frågan om offentliga biträden ska ingå.
Riksdagen delar i stort regeringens bedömningar och menar att det är viktigt för rättssäkerheten att offentliga biträdens arbete i migrationsärenden håller hög kvalitet. Därmed lägger riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 1, 7 minuter
- Justering
- 2023-02-16
- Bordläggning
- 2023-03-07
- Debatt
- 2023-03-08
- Beslut
- 2023-03-08
- Dokument & lagar
Pensioner
Betänkande 2022/23:SfU11
Riksdagen sa nej till samtliga motioner om socialförsäkringar som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om nivån på inbetalningarna till pensionssystemet, mer jämlika pensioner och rätten till garantipension för personer som är bosatta utanför Sverige.
- Behandlade dokument
- 13
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 36, 84 minuter
- Justering
- 2023-02-09
- Bordläggning
- 2023-02-15
- Debatt
- 2023-02-16
- Beslut
- 2023-02-22
- Dokument & lagar
Socialavgifter
Betänkande 2022/23:SfU10
Riksdagen sa nej till ett tiotal förslag från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar om lägre socialavgifter för småföretag och undantag från avgiftsskyldigheten för ideella föreningar.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 15, 41 minuter
- Justering
- 2023-02-09
- Bordläggning
- 2023-02-15
- Debatt
- 2023-02-16
- Beslut
- 2023-02-16
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Betänkande 2022/23:UU2
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet internationellt bistånd ska fördelas.
Därmed ställer sig riksdagen bakom att biståndsramen för 2023 uppgår till 47,2 miljarder kronor och frikopplas från bruttonationalinkomsten (BNI). Inom utgiftsområdet går mest pengar till biståndsverksamhet, drygt 42 miljarder kronor.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Samtidigt föreslår utskottet att riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner samt övriga förslag i motioner från allmänna motionstiden 2022.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 3
- Anföranden och repliker
- 85, 221 minuter
- Justering
- 2022-12-15
- Bordläggning
- 2022-12-19
- Debatt
- 2022-12-20
- Beslut
- 2022-12-20
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Betänkande 2022/23:UU1
Cirka 2,1 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet internationell samverkan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Mest pengar, drygt 1,3 miljarder, går till avgifter till internationella organisationer. Drygt 183 miljoner går till freds- och säkerhetsfrämjande arbete.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om exempelvis ekonomiska bemyndiganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 28, 113 minuter
- Justering
- 2022-12-08
- Bordläggning
- 2022-12-13
- Debatt
- 2022-12-14
- Beslut
- 2022-12-14
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 8 Migration
Betänkande 2022/23:SfU4
Drygt 16 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet Migration. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Mest pengar, drygt 9 miljarder kronor, går till ersättningar och bostadskostnader. Migrationsverket får cirka 4,7 miljarder kronor. Till domstolsprövning i utlänningsmål går knappt 780 miljoner kronor.
Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till motioner med alternativa budgetförslag.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
Riksdagen avgjorde ärendet trots att det hade varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlades.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 52, 162 minuter
- Justering
- 2022-12-13
- Bordläggning
- 2022-12-14
- Debatt
- 2022-12-15
- Beslut
- 2022-12-15
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Betänkande 2022/23:SfU3
Nästan 105,2 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet för familjer och barn. Riksdagen sade ja till regeringens budgetförslag.
Mest pengar, nästan 50 miljarder kronor, går till föräldraförsäkringen. Cirka 33,4 miljarder kronor går till barnbidrag och knappt 9,1 miljarder till pensionsrätt för barnår.
Riksdagen godkände regeringens förslag om att förlänga det tillfälliga tilläggbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget till och med juni 2023.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 40, 92 minuter
- Justering
- 2022-12-13
- Bordläggning
- 2022-12-15
- Debatt
- 2022-12-16
- Beslut
- 2022-12-20
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Betänkande 2022/23:SfU2
Totalt cirka 55,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Mest pengar, drygt 25,6 miljarder kronor, går till garantipension till ålderspension. Drygt 13,4 miljarder kronor går till bostadstillägg till pensionärer. Övriga anslag inom området går till efterlevandepension till vuxna, inkomstpensionstillägg, äldreförsörjningsstöd samt till Pensionsmyndigheten.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett nytt mål för utgiftsområdet, samt till regeringens begäran om bemyndigande. Det sistnämnda ger regeringen rätt att ta vissa ekonomiska beslut inom området. Samtidigt sa riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 2
- Anföranden och repliker
- 28, 94 minuter
- Justering
- 2022-12-13
- Bordläggning
- 2022-12-17
- Debatt
- 2022-12-19
- Beslut
- 2022-12-20
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Betänkande 2022/23:SfU1
Totalt 106,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa till regeringens förslag.
Mest pengar, 45,6 miljarder kronor, går till sjukpenning och rehabilitering och 45,4 miljarder kronor går till aktivitets- och sjukersättningar. Försäkringskassan får drygt 9 miljarder kronor.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förlänga det tillfälliga undantaget från vissa bedömningar av sjukpenningen vid uppskjuten vård eller rehabilitering till och med utgången av 2023.
Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om bemyndiganden, befogenheter, om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till motioner med alternativa budgetförslag.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 53, 141 minuter
- Justering
- 2022-12-13
- Bordläggning
- 2022-12-17
- Debatt
- 2022-12-19
- Beslut
- 2022-12-20
- Dokument & lagar
Kommissionens arbetsprogram 2023
Utlåtande 2022/23:UU4
Riksdagen har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för år 2023. I arbetsprogrammet anger kommissionen sina politiska prioriteringar för det kommande året och de initiativ till lagstiftning och andra åtgärder som den tänker lägga fram.
EU-kommissionens arbetsprogram tar sin utgångspunkt i Rysslands krig mot Ukraina. Riksdagen håller med kommissionen om att kriget och dess olika allvarliga konsekvenser tydliggör vikten av att EU ökar takten i den gröna och digitala omställningen, inte minst för att minska beroendet av rysk fossil energi. Utskottet understryker vikten av fortsatt stöd till Ukraina och att EU förbereder ytterligare sanktioner mot Ryssland.
Bland de initiativ som nämns i arbetsprogrammet välkomnar riksdagen bland annat ett fortsatt samarbete med kandidatländerna i anslutningsprocessen och att EU inför en möjlighet att anta sanktioner baserat på ett kriterium för korruption.
Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 47 minuter
- Justering
- 2022-12-01
- Bordläggning
- 2022-12-06
- Debatt
- 2022-12-07
- Beslut
- 2022-12-07
- Dokument & lagar
Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare
Betänkande 2022/23:SfU9
En arbetskraftsinvandrare ska ha en god försörjning genom sin anställning för att få ett arbetstillstånd beviljat. Det har regeringen föreslagit och riksdagen sa ja till förslaget.
Syftet med ett höjt försörjningskrav är att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och motverka konkurrens med låga löner.
Lagändringen börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 40, 110 minuter
- Justering
- 2022-11-24
- Bordläggning
- 2022-11-29
- Debatt
- 2022-11-30
- Beslut
- 2022-11-30
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål
Betänkande 2022/23:SfU8
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av handläggningstiderna i asylmål hos Sveriges migrationsdomstolar.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att hanteringen har effektivitetsbrister och att migrationsdomstolarna är långt ifrån att nå målet att avgöra 90 procent av asylmålen inom fyra månader. Riksrevisionen lämnade även rekommendationer till Domstolsverket och regeringen om åtgärder för kortare handläggningstider.
I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser och pekar samtidigt på åtgärder som har vidtagits och som regeringen kommer att följa upp.
Riksdagen förutsätter att regeringen följer upp åtgärderna och att Domstolsverket fortsätter sitt effektiviseringsarbete. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 16, 46 minuter
- Justering
- 2022-11-24
- Bordläggning
- 2022-11-29
- Debatt
- 2022-11-30
- Beslut
- 2022-11-30
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om digitala läkarbesök och hyrläkare i sjukskrivningsprocessen
Betänkande 2022/23:SfU7
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens granskning av digitala läkarbesök och hyrläkare i sjukskrivningsprocessen.
Riksrevisionens övergripande slutsats visar att det finns brister i vissa kontrollerande funktioner under sjukskrivningsprocessen. I rapporten rekommenderar Riksrevisionen regeringen att ta fram tydliga nationella riktlinjer för läkarintyg som är utfärdade baserat på ett digitalt läkarbesök.
Regeringen håller i stora delar med Riksrevisionen och hänvisar i skrivelsen till Socialstyrelsens pågående arbete i frågan. Riksdagen tycker inte att det finns anledning att vidta någon åtgärd, utan utgår från att regeringen kommer att följa Socialstyrelsens arbete.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 9 minuter
- Justering
- 2022-11-24
- Bordläggning
- 2022-11-29
- Debatt
- 2022-11-30
- Beslut
- 2022-11-30