Sök

Riksdagen sade nej till cirka 50 förslag som handlar om tandvård och läkemedel. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022 och handlar bland annat om läkemedelsanvändning, apotek, tillgänglighet till läkemedel och tandvård.

Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att utredningsarbete inom området pågår.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

14

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

53, 130 minuter

Justering

2023-06-13

Bordläggning

2023-06-19

Debatt

2023-06-20

Beslut

2023-06-21

Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner som har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till pågående arbete.

Förslagen handlar om insatser för barn och unga, placeringsformer för barn och unga, uppföljning och stöd för placerade barn och unga, adoption samt barns rättigheter.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

19

Reservationer

42 

Anföranden och repliker

24, 94 minuter

Justering

2023-06-01

Bordläggning

2023-06-12

Debatt

2023-06-13

Beslut

2023-06-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändring i en lag som kompletterar EU:s förordningar om medicintekniska produkter. Förslaget innebär att regeringen får möjlighet att besluta om de övergångsbestämmelser som behövs. På så sätt kan regeringen anpassa nationell rätt till övergångsbestämmelserna i en av Europeiska kommissionens genomförandeförordningar.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-05-30

Bordläggning

2023-06-02

Debatt

2023-06-07

Beslut

2023-06-07

Riksdagen sa nej till ett sjuttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om stöd till personer med funktionsnedsättning. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, statligt huvudmannaskap för personlig assistans och bilstöd.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

20

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

20, 70 minuter

Justering

2023-05-25

Bordläggning

2023-06-02

Debatt

2023-06-07

Beslut

2023-06-07

Möjligheten att göra avdrag från arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling ska förstärkas. Redan i dag kan arbetsgivare göra avdrag för denna grupp, men enligt ett förslag från regeringen ska det högsta sammanlagda avdraget höjas från 600 000 kronor till 1,5 miljon kronor per månad.

Detta får till följd att även taket för nedsättningen av den allmänna löneavgiften höjs i motsvarande utsträckning.

Det nya takbeloppet gäller totalt för alla anställda som arbetar med forskning eller utveckling hos en och samma arbetsgivare. Det innebär att en arbetsgivare som har ett löneunderlag på minst 15 miljoner kronor - för denna grupp arbetstagare - får arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften nedsatta med 3 miljoner kronor per kalendermånad.

Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2023-05-25

Bordläggning

2023-05-30

Debatt

2023-05-31

Beslut

2023-05-31

Socialnämnden ska få möjlighet att besluta om öppna insatser till ett barn som har fyllt 12 år om det bedöms lämpligt och om barnet samtycker till insatsen. Detta utan vårdnadshavarnas samtycke. Öppna insatser kan exempelvis vara stöd- och behandlingsinsatser eller förebyggande insatser som riktar sig till individer och grupper.

Det föreslår regeringen, som också föreslår att socialnämnden ska få utse en kontaktperson eller en särskilt kvalificerad kontaktperson för ett barn som har fyllt 12 år. Även det ska få göras om det är lämpligt och om barnet samtycker till det, men utan vårdnadshavarnas samtycke.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

16, 61 minuter

Justering

2023-05-11

Bordläggning

2023-05-22

Debatt

2023-05-23

Beslut

2023-05-24

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som behövs för att anpassa svensk rätt till EU:s nya system för reseuppgifter och resetillstånd. De bygger på en EU-förordning som gäller direkt som lag i Sverige. Lagändringarna ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.

Systemet syftar till att öka säkerheten inom Schengenområdet och är ett verktyg i det brottsbekämpande arbetet. Det innebär att tredjelandsmedborgare som inte behöver visum för kortare vistelser kommer att behöva ha resetillstånd för att få passera de yttre gränserna till Schengenområdet. EU kommer att få bättre möjlighet att hindra tredjelandsmedborgare som är en säkerhetsrisk att de reser in och vistas i medlemsländerna. Risken för olaglig invandring eller en hög epidemirisk minskar också.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-05-11

Bordläggning

2023-05-23

Debatt

2023-05-24

Beslut

2023-05-24

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen. Riksrevisionen har granskat om systemet med spårbyte från asyl- till arbetskraftsinvandring fungerar effektivt.

Den övergripande slutsatsen är att systemet verkar ha nått rätt målgrupp. Men Riksrevisionen bedömer samtidigt att det finns brister i Migrationsverkets rutiner och kontroller som kan leda till att spårbyte utnyttjas för att kringgå lagstiftningen för asyl- och arbetskraftsinvandring. Regeringen instämmer i den bedömningen.

Regeringen har rekommenderats att se till att Migrationsverket kan utbyta nödvändiga uppgifter med samverkande myndigheter. Regeringen bör också säkerställa att Migrationsverket kan sammanställa uppgifter om arbetsgivare för att utreda och kontrollera spårbytesärenden.

En utredare har fått i uppdrag av regeringen att ta ställning till hur systemet med spårbyte kan avskaffas.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

26, 75 minuter

Justering

2023-05-11

Bordläggning

2023-05-23

Debatt

2023-05-24

Beslut

2023-05-24

Större tillgänglighetskrav ska ställas på vissa produkter och tjänster. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bygger på EU:s tillgänglighetsdirektiv.

Produkter som omfattas av de nya reglerna är exempelvis datorer, smarttelefoner, betalningsterminaler, kontantautomater, biljettförsäljnings- och incheckningsautomater och självbetjäningsterminaler.

Syftet med lagen är att öka tillgängligheten till produkterna och tjänsterna hos framför allt personer med funktionsnedsättningar. Den nya lagen träder i kraft den 28 juni 2025.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

8

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

7, 40 minuter

Justering

2023-04-25

Bordläggning

2023-05-02

Debatt

2023-05-03

Beslut

2023-05-03

Riksdagen sa nej till ett tjugotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om arbetskraftsinvandring. Riksdagen hänvisar till det pågående reformarbetet på området, gällande bestämmelser och uppdrag som lämnats till Migrationsverket.

Motionerna handlar om arbetskraftsinvandring, forskning och studier.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

56, 146 minuter

Justering

2023-04-20

Bordläggning

2023-05-03

Debatt

2023-05-04

Beslut

2023-05-10

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.

Förslagen handlar exempelvis om föräldraförsäkring, barnbidrag, underhållsstöd och bostadsbidrag.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

12

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

48, 117 minuter

Justering

2023-04-20

Bordläggning

2023-05-03

Debatt

2023-05-04

Beslut

2023-05-04

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om socialtjänstens arbete. Motionerna handlar bland annat om socialtjänstlagen, försörjningsstöd och hemlöshet. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att utredningsarbete pågår.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

10

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

16, 71 minuter

Justering

2023-04-13

Bordläggning

2023-05-02

Debatt

2023-05-03

Beslut

2023-05-03

Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022 och hänvisar främst till pågående arbete.

Några av förslagen handlar om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården, patienter utsatta för våld, registerkontroll, arbetsmiljö och arbetsvillkor samt legitimation och tillstånd. Andra förslag berör digital infrastruktur och hälsodata, utveckling av 1177 samt hälso- och sjukvårdens beredskap.

Behandlade dokument

55

Förslagspunkter

18

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

35, 107 minuter

Justering

2023-04-20

Bordläggning

2023-04-26

Debatt

2023-04-27

Beslut

2023-05-03

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om hälso- och sjukvårdens organisation. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om primärvården, vårdval och valfrihet samt tillgänglighet.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

23

Reservationer

45 

Anföranden och repliker

7, 47 minuter

Justering

2023-03-30

Bordläggning

2023-05-03

Debatt

2023-05-04

Beslut

2023-05-10

Riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att ta fram en nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar. Riksdagen anser bland annat att det krävs ett samlat grepp om vården och omsorgen för patienter med sällsynta sjukdomar då dessa patienter kan få vänta länge på diagnos, och därmed behandling och uppföljning.

Tillkännagivandet kom i samband med att utskottet behandlade motioner som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Riksdagen sa nej till övriga motioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

71

Förslagspunkter

21

Reservationer

32 

Anföranden och repliker

36, 110 minuter

Justering

2023-03-30

Bordläggning

2023-05-22

Debatt

2023-05-23

Beslut

2023-05-24

I april 2022 beslutade riksdagen att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om Statens institutionsstyrelses (Sis) åtgärder för att minska antalet avskiljningar vid särskilda ungdomshem. Därefter har regeringen i en skrivelse redovisat effekterna av Sis åtgärder och vilka fortsatta insatser som krävs för att avskiljningarna ska upphöra.

Riksdagen anser liksom regeringen att åtgärderna och den lämnade återrapporteringen innebär att tillkännagivandet är tillgodosett. Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

32, 97 minuter

Justering

2023-04-13

Bordläggning

2023-04-19

Debatt

2023-04-20

Beslut

2023-04-26

Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om socialförsäkringsfrågor. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om åtgärder mot välfärdsbrott, trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring och rehabilitering, aktivitets- och sjukersättning och arbetsskadeersättning.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

21

Reservationer

40 

Anföranden och repliker

42, 118 minuter

Justering

2023-04-13

Bordläggning

2023-04-18

Debatt

2023-04-19

Beslut

2023-04-20

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om migrationsfrågor. Detta främst med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om uppehållstillstånd för skyddsbehövande, mottagande av asylsökande, asylprocessen, anhöriginvandring och medborgarskap.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

12

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

62, 179 minuter

Justering

2023-03-30

Bordläggning

2023-04-18

Debatt

2023-04-19

Beslut

2023-04-20

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner som lämnats under den allmänna motionstiden 2022. Anledningen är bland annat arbete som redan pågår inom de frågor som motionerna tar upp.

Förslagen handlar exempelvis om folkhälsoarbetets organisation och folkhälsofrämjande insatser, smittskydd och vaccinationer.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

14

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

24, 86 minuter

Justering

2023-03-30

Bordläggning

2023-04-12

Debatt

2023-04-13

Beslut

2023-04-19

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om att förtydliga krav på vårdgivare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet. Det handlar om att de måste tillhandahålla sjukvårdsprodukter som behövs för att kunna ge god vård. Med sjukvårdsprodukter avses läkemedel, medicintekniska produkter, personlig skyddsutrustning, livsmedel för speciella medicinska ändamål och tillverkningsmaterial.

Förslagen innebär också att öppenvårdsapotek har en skyldighet att lagerhålla läkemedel och partihandlare har en leveransskyldighet gentemot sjukhusapotek. En sanktionsavgift införs för de företag som inte meddelar Läkemedelsverket om att försäljningen av ett läkemedel upphör tillfälligt eller permanent. Uppgift om eventuell brist i tillgången på läkemedel eller medicinteknisk produkt föreslås kunna bli skyddad av sekretess när uppgiften överförs från Läkemedelsverket till regioner eller kommuner i samband med utredning.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023.

Riksdagen sa också ja till regeringens förlag om att det statliga bolaget Apotek Produktion & Laboratorier AB får ett utökat samhällsuppdrag. Det innebär att bolaget ska upprätthålla sin verksamhet även under fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig. Det kan till exempel vara att säkerställa tillgången på aktiva substanser, hjälpämnen och förpackningsmaterial för produkter som behövs för vård som inte kan vänta.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

32, 90 minuter

Justering

2023-03-30

Bordläggning

2023-04-11

Debatt

2023-04-12

Beslut

2023-04-13