Sök

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.

Förslagen handlar exempelvis om föräldraförsäkring, barnbidrag, underhållsstöd och bostadsbidrag.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

12

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

48, 117 minuter

Justering

2023-04-20

Bordläggning

2023-05-03

Debatt

2023-05-04

Beslut

2023-05-04

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om vuxenutbildning. Riksdagen hänvisar till gällande bestämmelser, vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om utbudet av vuxenutbildning, finansieringen av yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning, tillträde till yrkeshögskolan och validering.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

17

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

24, 84 minuter

Justering

2023-04-20

Bordläggning

2023-04-25

Debatt

2023-04-26

Beslut

2023-04-27

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen, att överväga att se över för- och nackdelarna med att ge Skolinspektionen ansvar för tillstånd och tillsyn även för enskilda förskolor, fritidshem samt pedagogisk omsorg.

Utöver detta sa riksdagen nej till de cirka 120 förslag i motioner om övergripande skolfrågor som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen i motionerna handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, ansvars- och resursfördelningen i skolväsendet, val av skola, fristående skolor, tillsyn, it i skolan och särskilda undervisningsformer. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser, pågående utredningar, aviserade och vidtagna åtgärder.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

18

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

48, 152 minuter

Justering

2023-04-18

Bordläggning

2023-05-02

Debatt

2023-05-03

Beslut

2023-05-03

Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till gällande bestämmelser, pågående arbete samt aviserade och vidtagna åtgärder.

Motionerna handlar exempelvis om läraryrket, fortbildning, rektorer, grundsärskolan och gymnasiesärskolan, elever med särskilda behov, elever med skolfrånvaro, undervisning för nyanlända samt elevers hälsa.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

19

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

40, 125 minuter

Justering

2023-04-18

Bordläggning

2023-04-26

Debatt

2023-04-27

Beslut

2023-05-03

Riksdagen sa nej till de 118 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om skolans värdegrund, trygg skola, särskilda ämnen och kunskapsområden, bedömning och nationella prov, läromedel och skolbibliotek, modersmål och minoritetsspråk.

Riksdagen hänvisar till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder.

Behandlade dokument

59

Förslagspunkter

16

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

37, 125 minuter

Justering

2023-04-13

Bordläggning

2023-04-19

Debatt

2023-04-20

Beslut

2023-04-26

Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om socialförsäkringsfrågor. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om åtgärder mot välfärdsbrott, trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring och rehabilitering, aktivitets- och sjukersättning och arbetsskadeersättning.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

21

Reservationer

40 

Anföranden och repliker

42, 118 minuter

Justering

2023-04-13

Bordläggning

2023-04-18

Debatt

2023-04-19

Beslut

2023-04-20

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om migrationsfrågor. Detta främst med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om uppehållstillstånd för skyddsbehövande, mottagande av asylsökande, asylprocessen, anhöriginvandring och medborgarskap.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

12

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

62, 179 minuter

Justering

2023-03-30

Bordläggning

2023-04-18

Debatt

2023-04-19

Beslut

2023-04-20

Riksdagen sade nej till cirka 50 förslag som handlade om gymnasieskolan. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om antalet platser inom gymnasieskolan i förhållande till arbetsmarknadens behov, ämnen i gymnasieskolan, yrkesprogrammens utformning och studie- och yrkesvägledningen på gymnasiet.

Riksdagen avslog motionerna med hänvisning till befintliga regler och att utredningsarbete inom området pågår.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

12

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

24, 95 minuter

Justering

2023-03-23

Bordläggning

2023-04-19

Debatt

2023-04-20

Beslut

2023-04-26

Riksrevisionens granskning av skolpengen till friskolor visar att reglerna om ersättning till enskilda huvudmän i vissa avseenden motverkar en likvärdig skola och därför behöver förändras. I en skrivelse anger regeringen att den i huvudsak delar slutsatserna i granskningen och att frågorna ska utredas. Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Skolpengen är den summa pengar som en elev generar till den huvudman som ansvarar för elevens utbildning. Riksrevisionen menar att de nuvarande reglerna gör det svårt för huvudmännens möjlighet att planera sin verksamhet och att åstadkomma en effektiv resursfördelning. Därför rekommenderar man regeringen att se till att det införs en statligt bestämd schablonmodell för ersättning till enskilda huvudmän.

Dessutom rekommenderar Riksrevisionen regeringen att se över regelverket för påtagliga negativa följder vid etablering av friskolor, så att det blir tydligt vad som avses.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

44, 128 minuter

Justering

2023-03-16

Bordläggning

2023-03-21

Debatt

2023-03-22

Beslut

2023-03-23

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av hanteringen av offentliga biträden i migrationsärenden.

Riksrevisionens slutsats är att systemet med offentliga biträden i stort fungerar bra i flera avseenden, men inte i alla. Till exempel kan brist på tydliga regler leda till att personer får ett biträde som saknar tillräcklig juridisk kompetens eller som av andra skäl är olämplig för uppdraget. Det kan leda till att personer drabbas på olika sätt.

I skrivelsen välkomnar regeringen granskningen och ställer sig positiv till flera av de förslag till åtgärder som Riksrevisionen lämnar till regeringen. Regeringen hänvisar till att den har gett en utredare i uppdrag att ta ställning till vissa frågor om offentliga biträden. Syftet är att stärka rättssäkerheten i migrationsprocessen. Vidare avser regeringen att göra en översyn av asylprocessen i vilken frågan om offentliga biträden ska ingå.

Riksdagen delar i stort regeringens bedömningar och menar att det är viktigt för rättssäkerheten att offentliga biträdens arbete i migrationsärenden håller hög kvalitet. Därmed lägger riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 7 minuter

Justering

2023-02-16

Bordläggning

2023-03-07

Debatt

2023-03-08

Beslut

2023-03-08

Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om studiestöd. Detta med hänvisning till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder.

Motionerna handlar bland annat om villkoren inom studiestödssystemet, studiemedel för omställning och vidareutbildning, fribeloppet, studielån vid sjukskrivning och för personer med funktionsnedsättning och avskrivning av studielån.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

6

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

24, 67 minuter

Justering

2023-02-16

Bordläggning

2023-02-22

Debatt

2023-02-23

Beslut

2023-02-23

Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om förskolan. Detta med hänvisning till gällande bestämmelser, vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om kvalitet och förutsättningar i förskolan, om att delta i förskola och om annan pedagogisk verksamhet.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

5

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

28, 88 minuter

Justering

2023-02-09

Bordläggning

2023-02-22

Debatt

2023-02-23

Beslut

2023-03-08

Riksdagen sa nej till samtliga motioner om socialförsäkringar som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om nivån på inbetalningarna till pensionssystemet, mer jämlika pensioner och rätten till garantipension för personer som är bosatta utanför Sverige.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

2

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

36, 84 minuter

Justering

2023-02-09

Bordläggning

2023-02-15

Debatt

2023-02-16

Beslut

2023-02-22

Riksdagen sa nej till ett tiotal förslag från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar om lägre socialavgifter för småföretag och undantag från avgiftsskyldigheten för ideella föreningar.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

15, 41 minuter

Justering

2023-02-09

Bordläggning

2023-02-15

Debatt

2023-02-16

Beslut

2023-02-16

Totalt cirka 27,9 miljarder kronor går till utgiftsområdet studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 19,7 miljarder kronor, går till studiemedel. Cirka 4,5 miljarder kronor går till studiehjälp och drygt 1,3 miljarder går till omställningsstudiestöd.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om en ny beräkningsmodell för ränta på studielån samt till förslag om vissa låntagares ökade möjlighet att ändra villkoren för återbetalning av studielån. Ändringarna föreslås börja gälla 1 januari 2023.

Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

24, 63 minuter

Justering

2022-12-13

Bordläggning

2022-12-19

Debatt

2022-12-20

Beslut

2022-12-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet Utbildning och universitetsforskning ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 95 miljarder kronor ur statens budget. Pengarna går till förskola, skola, vuxenutbildning, universitet och högskolor och vissa andra myndigheter inom forskningsområdet.

Riksdagen sa också ja till regeringens begäran om bemyndiganden, och sa samtidigt nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

103, 281 minuter

Justering

2022-12-13

Bordläggning

2022-12-20

Debatt

2022-12-21

Beslut

2022-12-21

Drygt 16 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet Migration. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Mest pengar, drygt 9 miljarder kronor, går till ersättningar och bostadskostnader. Migrationsverket får cirka 4,7 miljarder kronor. Till domstolsprövning i utlänningsmål går knappt 780 miljoner kronor.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till motioner med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen avgjorde ärendet trots att det hade varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlades.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

52, 162 minuter

Justering

2022-12-13

Bordläggning

2022-12-14

Debatt

2022-12-15

Beslut

2022-12-15

Nästan 105,2 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet för familjer och barn. Riksdagen sade ja till regeringens budgetförslag.

Mest pengar, nästan 50 miljarder kronor, går till föräldraförsäkringen. Cirka 33,4 miljarder kronor går till barnbidrag och knappt 9,1 miljarder till pensionsrätt för barnår.

Riksdagen godkände regeringens förslag om att förlänga det tillfälliga tilläggbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget till och med juni 2023.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

40, 92 minuter

Justering

2022-12-13

Bordläggning

2022-12-15

Debatt

2022-12-16

Beslut

2022-12-20

Totalt cirka 55,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 25,6 miljarder kronor, går till garantipension till ålderspension. Drygt 13,4 miljarder kronor går till bostadstillägg till pensionärer. Övriga anslag inom området går till efterlevandepension till vuxna, inkomstpensionstillägg, äldreförsörjningsstöd samt till Pensionsmyndigheten.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett nytt mål för utgiftsområdet, samt till regeringens begäran om bemyndigande. Det sistnämnda ger regeringen rätt att ta vissa ekonomiska beslut inom området. Samtidigt sa riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

28, 94 minuter

Justering

2022-12-13

Bordläggning

2022-12-17

Debatt

2022-12-19

Beslut

2022-12-20

Totalt 106,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa till regeringens förslag.

Mest pengar, 45,6 miljarder kronor, går till sjukpenning och rehabilitering och 45,4 miljarder kronor går till aktivitets- och sjukersättningar. Försäkringskassan får drygt 9 miljarder kronor.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förlänga det tillfälliga undantaget från vissa bedömningar av sjukpenningen vid uppskjuten vård eller rehabilitering till och med utgången av 2023.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om bemyndiganden, befogenheter, om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till motioner med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

53, 141 minuter

Justering

2022-12-13

Bordläggning

2022-12-17

Debatt

2022-12-19

Beslut

2022-12-20