Sök

Den 19 december 2014 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2015. FiU10 anmäldes i kammaren och sedan överlämnade riksdagen sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget till regeringen. I finansutskottets sammanställning finns alla beslut, uppdelat på inkomster, utgiftsområde och anslag.

Justering

2014-12-19

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar i statsbudgeten till allmänna bidrag till kommuner för 2015. Samtidigt sade riksdagen delvis ja till regeringens förslag, till exempel vad gäller LSS-kostnader och bidrag till kommunalekonomiska organisationer.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 91,4 miljarder kronor. Mest pengar går till kommunalekonomisk utjämning (drygt 87,7 miljarder) och utjämningsbidrag för LSS-kostnader (drygt 3,7 miljarder).

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

31, 91 minuter

Justering

2014-12-11

Bordläggning

2014-12-17

Debatt

2014-12-18

Beslut

2014-12-18

Riksdagen sa ja i stort till regeringens förslag om fördelning av pengar i statsbudgeten till samhällsekonomi och finansförvaltning för 2015. Riksdagen sa också ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om pengar till finansmarknadsforskning.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är knappt 14,6 miljarder kronor. Mest pengar går till statliga tjänstepensioner (drygt 12 miljarder), Statistiska centralbyrån (drygt 545 miljoner) och Finansinspektionen (knappt 453 miljoner).

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Justering

2014-12-11

Bordläggning

2014-12-17

Debatt

2014-12-18

Beslut

2014-12-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att drygt 40,1 miljarder kronor ska gå till EU-avgiften för 2015. Finansutskottet har i sitt beslutsunderlag, liksom tidigare år, betonat att Sverige bör verka för att budgetpolitiken inom EU ska vara återhållsam. Det innebär en inriktning mot att förbättra och förnya EU:s budget.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-12-09

Bordläggning

2014-12-17

Debatt

2014-12-18

Beslut

2014-12-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om att drygt 20,5 miljarder kronor ska användas till statsskuldsräntor för 2015. Riksdagen konstaterar att den svenska statsskulden är låg både ur ett historiskt och internationellt perspektiv.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-12-09

Bordläggning

2014-12-17

Debatt

2014-12-18

Beslut

2014-12-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i statsbudgeten för hösten 2014. Beslutet innebär ändringar av nivån på ramarna för 12 utgiftsområden. Ramen höjs för elva utgiftsområden och sänks för ett. Nivån på 41 anslag inom 15 utgiftsområden ändras också. Anslagen ökar med ungefär 10,5 miljarder kronor. Minskningarna ligger på 1,9 miljarder kronor och ska användas till att finansiera en del av anslagsökningarna. Dessutom blir det förändringar av vissa bemyndiganden att ingå ekonomiska förpliktelser. Även användningen av ett anslag ändras.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2014-11-27

Bordläggning

2014-12-02

Debatt

2014-12-03

Beslut

2014-12-03

Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken, utgiftsramarna och beräkningen av statens inkomster för 2015 som Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna lämnat i sitt gemensamma budgetförslag. Beslutet innebär riksdagen sa ja till allianspartiernas reservationer i budgetbetänkandet FiU1. Det innebär också att riksdagen sa nej till regeringens förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor.

Budgetförslaget innehåller riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslag till statens inkomster och utgiftsramar för 2015, förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för perioden 2016-2018 samt förslag till utgiftstak för 2015, 2016 och 2017.

Statsbudgetens utgifter uppgår till 870 miljarder kronor och inkomsterna till 837 miljarder kronor 2015. Statens budgetsaldo blir därmed -33 miljarder kronor. Utgiftsramarna är styrande när riksdagen senare fattar beslut om anslagen för de 27 utgiftsområdena.

Den svenska ekonomin är bland de starkaste i hela Europa, konstaterar riksdagen. Sverige är det enda landet i EU där den offentliga skulden väntas minska mellan 2006 och 2014.

Riksdagen delar regeringens bedömning att en normalisering av ekonomin väntas ske 2018. Det är därför oroväckande att regeringen i praktiken överger överskottsmålet eftersom regeringen inte presenterat hur återgången till 1 procents överskott ska kunna ske i takt med att ekonomin återhämtar sig. Enligt riksdagen bör överskottsmålet ligga fast. Under de kommande fyra åren bör alla reformer därför finansieras krona för krona. Överskottet i de offentliga finanserna bör nå 1 procent av BNP när resursutnyttjandet är i balans. Detta kommer att kräva budgetförstärkningar på sammanlagt cirka 25 miljarder kronor under de kommande fyra åren utöver vad som ligger i budgetförslaget.

Jobbskatteavdraget är en förutsättning för jobbtillväxten åren framöver. Det behövs mer stöd till de grupper som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. För att kunna konkurrera på den globala marknaden behöver också villkoren för företag och entreprenörskap förbättras ytterligare.

Arbetet för mer kunskap i skolan bör fortsätta. Där ingår att arbeta för att höja statusen på läraryrket.

Ett samlat grepp bör tas om bostadsbyggande och infrastruktur. Utgångspunkten för sjukvården är att den ska vara präglad av kvalitet och tillgänglighet för alla. Här bör ytterligare reformer för ökad valfrihet övervägas för att patientmakten ska stärkas. Vidare behövs reformer för att ytterligare effektivisera asylprocessen och förkorta den tid det tar för den enskilde att etablera sig på arbetsmarknaden.

Klimathotet möts bäst genom effektiva styrmedel som bidrar till både teknikutveckling och förändrat beteende. Sveriges försvarsförmåga behöver också stärkas.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

114, 361 minuter

Justering

2014-11-27

Bordläggning

2014-12-02

Debatt

2014-12-03

Beslut

2014-12-03

Regeringen redovisar i en skrivelse sitt och de statliga myndigheternas arbete för att nå målet för det finansiella systemet under åren 2012 och 2013. Skrivelsen är ett svar på att Finansutskottet uppmanat regeringen att redovisa hur målet för det finansiella systemet har uppnåtts när det gäller effektivitet, stabilitet, konsumentskydd, reglering och tillsyn.

Regeringen gör bedömningen att det svenska finansiella systemet är stabilt. Bolånetak och högre kapital- och likviditetskrav har bidragit till detta. Statens låga skulder är en styrka. Samtidigt finns vissa risker i form av hushållens skulder och bankernas beroende av marknadsfinansiering.

Finansutskottet delar regeringens bedömning att det finansiella systemet är stabilt, även om vissa risker finns och det behövs fortsatt arbete för att upprätthålla skyddet för konsumenterna. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-11-20

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

I november 2010 bestämde sig EU och Internationella Valutafonden, IMF, samt Danmark, Storbritannien och Sverige för att låna ut pengar till Irland, som drabbats av en ekonomisk nedgång. Ett av lånevillkoren är att om Irland gör en tidig återbetalning av något av lånen så måste Irland betala tillbaka samma summa till de andra långivarna.

Återhämtningen i den irländska ekonomin går bra. Landet vill nu betala tillbaka en del av pengarna som IMF lånat ut. Därför föreslår regeringen att riksdagen ska godkänna ett avtal som gör att Irland kan betala tillbaka en del av lånet till IMF utan att behöva göra en motsvarande återbetalning till Sverige.

Finansutskottet skriver att om Irland i stället för att låna från IMF kunde göra en upplåning på marknaden till en lägre räntekostnad skulle det ge Irland en önskvärd möjlighet att minska sina upplåningskostnader. Riksdagen godkände avtalet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-11-13

Bordläggning

2014-11-18

Debatt

2014-11-19

Beslut

2014-11-19

Riksrevisorerna har lämnat sin årliga rapport till riksdagen, där de samlar det viktigaste i årets granskning. Finansutskottet anser att rapporten är viktig och att redovisningen blivit tydligare de senaste åren genom att den årliga rapporten i högre grad är kopplad till Riksrevisionens granskningsplan.

I årets rapport tar riksrevisorerna upp problem som kan uppstå när myndigheter delar ansvar för utbetalningar och åtaganden. Delat ansvar får inte innebära att ansvaret också blir otydligt. Utifrån granskningen av myndigheternas årsredovisningar anser Finansutskottet att det är viktigt att myndigheternas årsredovisningar är rättvisande så att regeringen kan fullgöra sin redovisningsskyldighet gentemot riksdagen.

Riksdagen lade riksrevisorernas rapport till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-11-06

Bordläggning

2014-11-18

Debatt

2014-11-19

Beslut

2014-11-19

Sverige ska godkänna Europeiska rådets beslut att ändra systemet för de inkomster som man får in från medlemsländerna som ska täcka EU:s utgifter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringen av systemet gäller för perioden 2014-2020. För att beslutet ska gälla behöver alla EU-länder godkänna det.

Det nya systemet kommer att påverka Sveriges avgift till EU. Avgiften under 2014-2015 kommer att öka, för att sedan minska under 2016. Minskningen under 2016 beror på att Sverige då retroaktivt får tillbaka en del av det vi har betalat i avgift under 2014-2015.

Beslutet från Europeiska rådet är en följd av en överenskommelse mellan Europeiska rådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen om EU:s budget för 2014-2020. Överenskommelsen innebär bland annat att budgeten minskar och utgiftsstrukturen görs om.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 22 minuter

Justering

2014-11-06

Bordläggning

2014-11-18

Debatt

2014-11-19

Beslut

2014-11-19

I en skrivelse redovisar regeringen AP-fondernas verksamhet under 2013, deras långsiktiga verksamhet och fondernas arbete med hållbarhet, ägarstyrning och ersättningar. AP-fondernas förvaltning gav under 2013 ett resultat på drygt 127 miljarder kronor. Det kan jämföras med drygt 100 miljarder kronor 2012. Det positiva resultatet beror på en stark utveckling på aktiemarknaderna. På lång sikt har AP-fonderna bidragit positivt till finansieringen av pensionssystemet.

På vissa områden har AP-fonderna mer generösa förmåner än andra jämförbara myndigheter. Finansutskottet anser att det är viktigt för allmänhetens förtroende för AP-fonderna och pensionssystemet att fonderna har förmåner som ungefär motsvarar vad som gäller för andra statliga myndigheter.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 26 minuter

Justering

2014-11-06

Bordläggning

2014-11-18

Debatt

2014-11-19

Beslut

2014-11-19