Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Sparbankernas säkerhetskassa löses upp vid 2018 års slut genom likvidation.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om en utökad rätt för Finansinspektionen att meddela föreskrifter om kreditinstitutens kreditprocesser och jävskrediter. Vissa ändringar i regelverket för krishantering görs också.

Innan en myndighet beslutar föreskrifter ska den som huvudregel ta fram en konsekvensutredning som belyser effekterna av föreskrifterna. Riksdagen förutsätter att detta säkerställer att föreskrifterna som beslutas om kreditinstituts kreditprocesser och jävskrediter inte försämrar kreditförsörjningen i ekonomin.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Justering

2018-05-17

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

Kommunernas och landstingens årsredovisningar får fler delar. Dessutom ska kommunernas eller landstingens bokföringar vara ordnade på ett sådant sätt att det går att kontrollera ekonomin och verksamheten. Det är några av de förändringar som sker när det införs en ny lag om kommunal bokföring och redovisning.

Regeringen menar att det är viktigt för kommunerna och landstingen att ha ett stabilt ramverk så att de kan hantera framtidens utmaningar. En förutsättning för ett stabilt ramverk är en god ekonomisk styrning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagförslaget börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-05-03

Bordläggning

2018-05-15

Debatt

2018-05-16

Beslut

2018-05-16

Lagar som rör värdepappersfonder och alternativa investeringsfonder kompletteras för att följa bindande EU-regler om penningmarknadsfonder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär att svenska lagar anpassas till en EU-förordning om penningmarknadsfonder, alltså fonder där tillgångarna utgörs av likvida värdepapper med kort löptid. Förordningen innehåller bland annat regler om auktorisation, marknadsföring, placeringsbestämmelser och riskhantering. Syftet är att förstärka den finansiella stabiliteten och skapa en hög skyddsnivå för de som investerar i fonderna.

Utöver detta omfattar regeringens förslag vissa andra lagändringar som rör värdepappersmarknaden. Bland annat ska regler för investeringsrådgivning utvidgas till att även omfatta rådgivning till professionella kunder.

Lagändringarna som har att göra med bindande EU-regler börjar gälla den 21 juli 2018, övriga lagändringar den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-05-03

Bordläggning

2018-05-15

Debatt

2018-05-16

Beslut

2018-05-16

EU-kommissionen vill inrätta en arbetsmyndighet på EU-nivå. Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag och är kritiskt till det av flera skäl.

Enligt förslaget ska myndigheten bland annat ge information om regler på den europeiska arbetsmarknaden och övervaka hur reglerna följs i EU-länderna. Syftet är att bidra till rättvis rörlighet för arbetstagare i EU. Riksdagen anser att det är oklart vilket mervärde en europeisk arbetsmyndighet skulle ha eftersom det redan finns samarbeten på nationell nivå och på EU-nivå som kan hantera frågorna. En arbetsmyndighet på EU-nivå skulle enligt riksdagen tvärtom riskera att leda till ökad administration och merarbete för EU-länderna.

Riksdagen anser därmed att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut i EU ska fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen ska skicka sina synpunkter till EU-kommissionen genom ett så kallat motiverat yttrande.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 46 minuter

Justering

2018-05-03

Bordläggning

2018-05-15

Debatt

2018-05-16

Beslut

2018-05-16

Antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen minskas från sju till sex. I dag måste den som ansöker om arbetslöshetsersättning ha varit arbetslös i minst sju dagar innan det är möjligt att få ersättning. Syftet med att minska till sex dagar är att öka den ekonomiska tryggheten för personer som blir arbetslösa utan att för den skull minska drivkraften till att hitta ett nytt jobb.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 2 juli 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-04-26

Bordläggning

2018-05-02

Debatt

2018-05-03

Beslut

2018-05-03

Riksrevisionen har överlämnat sin årsredovisning för 2017 till riksdagen. Den revisor som har anlitats bedömer att Riksrevisionens årsredovisning är rättvisande för verksamheten.

Riksdagen betonar vikten av att ekonomistyrningen vid myndigheten fungerar väl. Riksdagen har också behandlat Riksrevisionens uppföljningsrapport 2018 och framhåller att rapporten tillsammans med årsredovisningen ger det underlag som riksdagen behöver för att säkerställa relevans, kvalitet och produktivitet i Riksrevisionens verksamhet.

Riksdagen lade Riksrevisionens årsredovisning för 2017 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-04-19

Bordläggning

2018-04-24

Debatt

2018-04-25

Beslut

2018-04-25

Riksdagen fastställde Riksbankens resultat- och balansräkning för 2017 och godkände riksbanksfullmäktiges förslag till hur Riksbankens vinst ska användas. Det innebär att Riksbanken ska leverera 2 300 miljoner kronor till statens budget.

Riksdagen godkände också att Riksbanken ingår ett avtal med Nobelstiftelsen om ökat bidrag. Det gäller för kostnaderna för förvaltning och utdelning av Sveriges riksbanks pris för ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Avtalet bör ge Riksbanken ökade möjligheter att bevaka och följa upp kostnadsutvecklingen i stiftelsen och priskommittén.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

6

Justering

2018-04-19

Bordläggning

2018-04-24

Debatt

2018-04-25

Beslut

2018-04-25

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Anledningen är bland annat att arbete pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om jämställdhetsintegrering, jämställdhet i arbetslivet, hedersrelaterat våld och förtryck samt utvärdering av diskrimineringslagen.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

7

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

30, 131 minuter

Justering

2018-04-19

Bordläggning

2018-04-27

Debatt

2018-05-02

Beslut

2018-05-03

Riksdagen sa nej till motioner om arbetsrätt från allmänna motionstiden. Anledningarna är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar bland annat om ett flexiblare regelverk, anställningsskydd och stridsåtgärder.

Behandlade dokument

57

Förslagspunkter

14

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

25, 102 minuter

Justering

2018-04-17

Bordläggning

2018-04-24

Debatt

2018-04-25

Beslut

2018-04-25

Flera lagar på finansmarknadsområdet ska anpassas till EU:s nya dataskyddsförordning. Det handlar bland annat om regler för handel med finansiella instrument (exempelvis aktier, obligationer och andra värdepapper), värdepappersfonder, bankverksamhet, försäkringsverksamhet och betaltjänster. Ändringarna innebär framför allt att hänvisningar till personuppgiftslagen (PUL) tas bort och i vissa fall ersätts av hänvisningar till dataskyddsförordningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018, samtidigt som den nya dataskyddsförordningen ska börja tillämpas.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-04-19

Bordläggning

2018-04-24

Debatt

2018-04-25

Beslut

2018-04-25

Lagar om hur personuppgifter får användas i arbetet med den officiella statistiken och på vissa andra områden ska anpassas till EU:s nya dataskyddsförordning. Ändringarna innebär bland annat att hänvisningar till personuppgiftslagen (PUL) tas bort och i vissa fall ersätts av hänvisningar till dataskyddsförordningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-04-17

Bordläggning

2018-04-24

Debatt

2018-04-25

Beslut

2018-04-25

Regeringen föreslår att det görs ändringar i kreditupplysningslagen för att anpassa lagen till EU:s nya dataskyddsförordning, GDPR. Ändringarna innebär att det ska vara förbjudet att behandla information om en persons sexuella läggning i kreditupplysningsverksamhet. Vid sådan verksamhet ska det också vara förbjudet att hantera genetiska uppgifter samt biometriska uppgifter för att identifiera en fysisk person, så som exempelvis ansiktsbilder eller fingeravtryck. Ändringarna av lagen innebär också att den personen som kreditupplysningen tas på, ska få information om bland annat varifrån uppgifterna har hämtats, hur länge de kommer att lagras och möjligheten att framställa klagomål till Datainspektionen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-04-17

Bordläggning

2018-04-24

Debatt

2018-04-25

Beslut

2018-04-25

Flera lagar på arbetsmarknadsområdet anpassas till de nya EU-reglerna om personuppgifter. Det handlar bland annat om de regler som gäller för behandling av personuppgifter i Arbetsmiljöverkets informationssystem om arbetsskador. Ändringarna innebär framförallt att hänvisningar i lagarna ändras.

Samtidigt förlängs tiden för hur länge Arbetsförmedlingen får behålla personuppgifter om arbetssökande i arbetsmarknadspolitiska databaser. Ändringen innebär att personuppgifter i en sådan databas ska gallras, det vill säga tas bort, senast efter tre år. Tidigare gällde två år.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-04-12

Bordläggning

2018-04-17

Debatt

2018-04-18

Beslut

2018-04-18

Reglerna som gäller betaltjänster ändras. Tanken är att utveckla marknaden för elektroniska betalningar och skapa säkra och effektiva betalningar. Ändringarna görs för att anpassa de svenska reglerna till EU:s lagstiftning.

Termen betaltjänst utvidgas till att gälla även så kallade betalningsinitieringstjänster och kontoinformationstjänster. Tillämpningsområdet utökas när det gäller geografiskt område och valutor. Leverantörer av betaltjänster får tillgång till betalkonton hos kreditinstituten så att de effektivt ska kunna tillhandahålla betaltjänster. Det införs också nya bestämmelser som gäller säkerhet och hantering av risker.

De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-03-22

Bordläggning

2018-03-27

Debatt

2018-03-28

Beslut

2018-03-28

Finansutskottet har granskat en skrivelse från regeringen om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF). Skrivelsen är en följd av ett tillkännagivande 2017 då riksdagen uppmanade regeringen att lämna en särskild skrivelse som redovisar arbetet inom IMF och andra internationella finansiella institutioner där Sverige är medlem. Utskottet välkomnar skrivelsen och håller med regeringen om att det är viktigt att värna ett starkt IMF med tillräckliga resurser för att främja global finansiell stabilitet och att IMF i sin verksamhet tar lärdomar från tidigare finanskriser samt bygger kapacitet för att hantera nya riskområden. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till 77 förslag i motioner inom området finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor och hänvisar till att det pågår arbete i flera av frågorna som tas upp i motionerna. Motionerna handlar bland annat om hushållens skuldsättning, kontanthantering och betaltjänster samt struktur och konkurrens på bank- och finansmarknaden.

Behandlade dokument

57

Förslagspunkter

7

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

9, 49 minuter

Justering

2018-03-13

Bordläggning

2018-03-20

Debatt

2018-03-21

Beslut

2018-03-21

Det blir möjligt för kontoförande institut, det vill säga vissa banker och fondkommissionärer, att ge i uppdrag åt någon annan än ett kontoförande institut att registrera uppgifter i avstämningsregister för värdepapper. Det beslutade riksdagen efter förslag från regeringen. Lagändringarna innebär att den svenska modellen som tillåter registrering av individuella innehav direkt i den centrala värdepappersförvararens register inte äventyras.

Ändringarna börjar gälla den 1 maj 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-03-13

Bordläggning

2018-03-21

Debatt

2018-03-22

Beslut

2018-03-28

Riksdagen uppmanade regeringen i ett så kallat tillkännagivande att ge alla myndigheter i uppdrag att arbeta för att öka utbudet av och tillgängligheten till öppna data. Myndigheterna bör göra offentliga handlingar tillgängliga i maskinläsbart skick.

Öppna data kan beskrivas som digital information som är fri att använda, återanvända och sprida utan annat förbehåll än att användaren anger källa eller delar informationen på samma sätt.

Riksdagens tillkännagivande kom när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om statlig förvaltning och statistikfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom åtgärder redan har vidtagits i vissa frågor och att arbete pågår i andra.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

11

Reservationer

6 

Justering

2018-03-08

Bordläggning

2018-03-13

Debatt

2018-03-14

Beslut

2018-03-14

Etableringsersättningen för nyanlända borde sänkas i större omfattning för den som utan giltiga skäl inte deltar i insatser i etableringsprogrammet, till exempel i svenskundervisning och samhällsorientering.

I dag kan den som är nyanländ i Sverige och som ingår i Arbetsförmedlingens etableringsprogram få etableringsersättning från Försäkringskassan. Personer som är inskrivna i programmet kan vid behov varnas eller stängas av från sin ersättning. Men kopplingen mellan deltagandet i programmet och rätten att få ersättning borde tydliggöras mer. Aktivitetskravet borde öka och etableringsersättningen sänkas i större omfattning för personer som utan giltiga skäl inte deltar i etableringsinsatserna. Riksdagen uppmanar regeringen, i ett tillkännagivande, att öka aktivitetskravet i etableringsersättningen.

Förslaget om tillkännagivande kommer från motioner inom området integration från allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

10

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

27, 91 minuter

Justering

2018-03-01

Bordläggning

2018-03-06

Debatt

2018-03-07

Beslut

2018-03-07

Regeringen borde se till att Arbetsmiljöverket får bättre rutiner för att ta emot tips och anmälningar. Det anser riksdagen och uppmanade därför regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Riksdagen tycker också att det borde bli lättare för arbetsgivare i alla branscher att bedriva ett bra förebyggande arbetsmiljöarbete. Regeringens arbetsmiljöstrategi bör därför i större utsträckning innehålla initiativ som underlättar ett sådant arbete. Riksdagen riktade därför ytterligare ett tillkännagivande till regeringen med denna uppmaning.

Riksdagen sa också nej till de övriga motionsförslagen om arbetsmiljö och arbetstid som behandlades samtidigt.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

8

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

24, 81 minuter

Justering

2018-02-27

Bordläggning

2018-03-07

Debatt

2018-03-08

Beslut

2018-03-14

EU-kommissionen vill införa nya minimiregler på det arbetsrättsliga området. Men riksdagen anser inte att förslaget i alla delar är sådant som bör beslutas på EU-nivå.

EU-kommissionens förslag innehåller bland annat regler som ska leda till förbättrade arbetsvillkor för arbetstagare och ökad tydlighet på arbetsmarknaden. Riksdagen håller med kommissionen om att frågorna är mycket viktiga men anser att beslut om det här bör fattas av respektive medlemsland och inte på EU-nivå. Skälet till det är att det finns stora skillnader mellan EU:s medlemsländer när det gäller arbetsmarknadernas förutsättningar och system. För Sveriges del skulle EU-förslaget innebära ett för stort ingrepp i den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Riksdagen tycker alltså att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut i EU ska fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen kommer därför att skicka sina synpunkter på förslaget till EU-kommissionen genom ett så kallat motiverat yttrande.

Förslagspunkter

1

Justering

2018-02-15

Bordläggning

2018-02-27

Debatt

2018-02-28

Beslut

2018-03-01