Sök

En ny lag ska garantera vissa minimikrav i tjänstepensionen. Det kan till exempel handla om hur många år en anställd måste ha jobbat innan hen har rätt till tjänstepension. Det kan även handla om lägsta ålder för när den anställde har rätt till det.Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget bygger på tvingande EU-regler. Syftet med de gemensamma minimireglerna är att göra det lättare för arbetstagare att röra sig fritt mellan medlemsländerna.

I Sverige gäller de nya reglerna tjänstepensioner som bestäms genom kollektivavtal. Den föreslagna lagen kommer att ge ett extra skydd för arbetstagare med tjänstepension, både de som har det i dag och de som framöver kommer att få det.

Lagen börjar gälla den 1 juni 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-02-15

Bordläggning

2018-02-27

Debatt

2018-02-28

Beslut

2018-02-28

Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att krav vid offentlig upphandling ska vara enkla, tydliga och ha likvärdiga villkor oavsett företagsform och hur stora företagen är. Riksdagens ställningstagande gjordes när riksdagen behandlade motioner från den allmänna motionstiden 2017.

Riksdagen sa också nej till förslag i motioner om bland annat genomförandet och tillämpningen av lagen om offentlig upphandling (LOU), sociala kriterier och sociala företag, små och medelstora företag, djurskydd, livsmedelsproduktion, och miljökrav. Riksdagen sa nej bland annat eftersom arbete redan pågår i en del frågor och att vissa krav vid offentlig upphandling redan kan ställas med dagens regler.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

6, 37 minuter

Justering

2018-02-13

Bordläggning

2018-02-27

Debatt

2018-02-28

Beslut

2018-03-01

Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens rapport om tillgängligheten till SCB:s, Statistiska centralbyråns, data i sina register. Regeringen håller med om att det finns brister i tillgängligheten. Regeringen håller dock inte med om förslaget om en ny avgiftsmodell för att få data från registren och att SCB skulle kompenseras för detta genom ökade anslag. Däremot skulle SCB kunna öka transparensen i prissättningen. När det gäller behovet av att korta handläggningstiderna menar regeringen att SCB under 2017 och 2018 har beslutat om åtgärder för detta.

På uppdrag av regeringen har Vetenskapsrådet utvecklat ett så kallat metadataverktyg som ger information om vilken typ av data som finns i olika register. Riksrevisionen anser det bör bestämmas hur det arbetet ska utvecklas och förvaltas långsiktigt. Enligt regeringen är det ännu inte klart hur den långsiktiga förvaltningen och driften av verktyget ska utformas. Regeringen vill utvärdera effekterna av det som är gjort innan det skulle bli aktuellt med fler åtgärder för att förbättra tillgängligheten.

Riksdagen la ärendet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-02-13

Bordläggning

2018-02-28

Debatt

2018-03-01

Beslut

2018-03-01

Både i mars 2016 och i februari 2017 uppmanade riksdagen regeringen att återkomma med förslag på åtgärder för att öka valfrihet, mångfald och kvalitet inom skolan, sjukvården och äldreomsorgen. Riksdagen konstaterar att regeringen ännu inte har återkommit i frågan. Därför riktar riksdagen återigen, i ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen, att återkomma med ett förslag om hur mångfalden inom välfärdssektorn kan öka.

Förslaget om ett tillkännagivande kommer från ett motionsyrkande från allmänna motionstiden 2017 om kommunala frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

9

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

9, 44 minuter

Justering

2018-02-13

Bordläggning

2018-02-28

Debatt

2018-03-01

Beslut

2018-03-01

Nya regler införs i arbetslöshetsförsäkringen. Bland annat ska reglerna för förtroendeuppdrag i arbetslöshetsförsäkringen bli tydligare. Förtroendeuppdrag som ger en person laglig rätt att vara ledig från en anställning ska omfattas av arbetslöshetsförsäkringen. Förtroendeuppdrag ska behandlas som förvärvsarbete när normalarbetstid och ersättning fastställs.

Reglerna för arbetslöshetsersättning och pension samordnas. Om en person får pension från förvärvsarbete ska arbetslöshetsersättningen minskas med samma belopp som pensionen är på. Rätten att bli medlem i en arbetslöshetskassa förlängs och ska gälla till månadsskiftet före den månad då den som vill bli medlem fyller 65 år.

De nya reglerna börjar gälla den 2 juli 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 16 minuter

Justering

2018-02-08

Bordläggning

2018-02-14

Debatt

2018-02-15

Beslut

2018-02-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i statens budget för 2017. Förslaget innebär att 14 utgiftsområden höjs och att ett utgiftsområde sänks.

21 anslag ökas med totalt 9 miljarder kronor. Den största delen, 6,3 miljarder kronor, går till kostnader i mottagningssystemet för asylsökande i och med att kommunernas ansökningar om ersättning för ensamkommande asylsökande barn har ökat.

Två anslag minskas, vilket innebär en total minskning på 100 miljoner. Minskningen används till att finansiera en del av anslagsökningarna.

Regeringen föreslår också att några beställningsbemyndiganden höjs. Beställningsbemyndiganden är tillstånd som en statlig myndighet behöver när det handlar om åtaganden som innebär framtida utgifter. Höjningen är totalt 3,5 miljarder kronor.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2017-11-16

Bordläggning

2017-11-21

Debatt

2017-11-22

Beslut

2017-11-22

Den 15 december 2017 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2018. I finansutskottets sammanställning FiU10 finns alla beslut, uppdelat på inkomster, utgiftsområde och anslag. FiU10 anmäldes i kammaren och riksdagen överlämnade sedan sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget till regeringen.

Justering

2017-12-15

EU-kommissionen föreslår att de tre europeiska myndigheterna för finansiell tillsyn, de så kallade Esa-myndigheterna, ska få utökade befogenheter och fler uppdrag. Riksdagen anser att delar av förslaget går för långt. Det gäller förslag om strategiska tillsynsplaner, tillsyn av vissa typer av fonder och regler om prospekt.

Riksdagen menar att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Bland annat är tillsyn som är kopplad till nationell rätt något som de nationella myndigheterna är bäst lämpade att utföra. Riksdagen anser också att tillsynen riskerar att bli ineffektiv och att ansvaret kan bli otydligt. Riksdagen lämnar därför ett motiverat yttrande till EU om detta.

Justering

2017-12-07

Bordläggning

2017-12-13

Debatt

2017-12-14

Beslut

2017-12-15

Sverige ska även under 2018 delta i den militära utbildningsinsats som pågår i Irak. Det har riksdagen beslutat.

Insatsen genomförs för att bekämpa terrororganisationen Daish och för att stabilisera Irak. Regeringen vill ställa en svensk väpnad styrka bestående av högst 220 personer till förfogande till och med den 31 december 2018.

Insatsen görs av en internationell koalition som består av 69 länder, bland annat flera EU-stater. Insatsen går bland annat ut på att utbilda och träna försvarsstyrkor i Irak och Syrien. Den militära kampen mot Daish har under 2017 lett till återtagandet av Mosul, Tal Afar och Hawija.

Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet vill att regeringen ska återrapportera till utrikesutskottet om insatsens utformning, eventuella förändrade förutsättningar, och insatsens bidrag till måluppfyllanden. Återrapporteringen ska ske till utrikesutskottet vid tre tillfällen under 2018. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med den uppmaningen. Riksdagen riktade även ett tillkännagivande om att regeringen ska fortsätta utveckla målformuleringarna i syfte att göra målen uppföljningsbara.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

26, 79 minuter

Justering

2017-12-07

Bordläggning

2017-12-14

Debatt

2017-12-15

Beslut

2017-12-15

Sverige ska även under 2018 delta i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission, RSM, i Afghanistan. Det har riksdagen beslutat. Syftet är att bistå de afghanska säkerhetsstyrkorna med utbildning, rådgivning och stöd för att stärka säkerhetsstyrkornas förmåga att självständigt hantera säkerheten i landet.

Riksdagen godkänner att regeringen ställer en svensk väpnad styrka på högst 200 personer till förfogande i Afghanistan. Detta gäller till och med den 31 december 2018.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

39, 107 minuter

Justering

2017-12-07

Bordläggning

2017-12-14

Debatt

2017-12-15

Beslut

2017-12-15

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om internrevisionen vid de statliga myndigheterna.

Riksrevisionens övergripande slutsats efter granskningen är att internrevisionens förutsättningar att bedriva sitt uppdrag behöver bli bättre. Regeringen avser dock inte att följa de rekommendationer Riksrevisionen lämnar i sin rapport, bland annat därför att den inte anser att internrevisionen i staten bör skilja sig från de standarder som gäller internationellt.

Regeringen instämmer ändå i Riksrevisionens bedömning att internrevisionen ska ha tillräckliga förutsättningar att bidra till en god intern styrning och kontroll i de statliga myndigheterna. Riksdagen ser positivt på detta. Riksdagen välkomnar även att regeringen i budgetpropositionen för 2018 betonar att internrevisionen utgör ett centralt stöd för myndighetsledningarna i arbetet med att säkerställa en god intern styrning och kontroll. Att myndigheterna har en fungerande internrevision är centralt för att regeringen ska kunna försäkra sig om att den statliga verksamheten bedrivs effektivt, enligt gällande regler, och redovisas på ett tillförlitligt sätt.

Riksdagen lade granskningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-12-07

Bordläggning

2017-12-14

Debatt

2017-12-15

Beslut

2017-12-15

Cirka 39,5 miljarder kronor ur statens budget går till EU-avgiften för 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta utgiftsområde.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen håller med regeringen om att Sverige ska verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU och en kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 15 minuter

Justering

2017-12-07

Bordläggning

2017-12-14

Debatt

2017-12-15

Beslut

2017-12-15

Cirka 11,4 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet statsskuldsräntor med mera. Förutom räntorna på statsskulden går pengar till oförutsedda utgifter och Riksgäldskontorets provisionsutgifter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2017-12-07

Bordläggning

2017-12-14

Debatt

2017-12-15

Beslut

2017-12-15

Knappt 16,3 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet samhällsekonomi och finansförvaltning. Mest pengar, drygt 13,2 miljarder kronor, går till statliga tjänstepensioner. Utöver det fördelas pengar bland annat till olika myndigheter, exempelvis Finansinspektionen som får knappt 603 miljoner kronor och Statistiska centralbyrån som får drygt 557 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändrade bankavgifter till resolutionsreserven, den statliga fond som kan användas för att hantera en finanskris. Avgiften höjs 2018 för att sedan stegvis trappas ned 2019 och 2020. Lagändringarna börjar gälla stegvis från och med den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

3

Justering

2017-12-07

Bordläggning

2017-12-14

Debatt

2017-12-15

Beslut

2017-12-15

74,1 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet arbetsmarknad och arbetsliv. Mest pengar, 22,7 miljarder kronor, går till bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. 19,2 miljarder kronor går till lönebidrag, det statliga bolaget Samhall och andra insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Arbetsmarknadspolitiska program och insatser får 13,4 miljarder kronor och till nystartsjobb och yrkesintroduktionsutbildningar går 5,7 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

47, 207 minuter

Justering

2017-12-07

Bordläggning

2017-12-12

Debatt

2017-12-13

Beslut

2017-12-13

Regeringen vill ge Postnord AB ett kapitaltillskott på högst 400 miljoner kronor. Finansutskottet och näringsutskottet konstaterar att Postnord under en längre tid har haft svårigheter att anpassa sin verksamhet till ändrade marknadsförutsättningar. Syftet med tillskottet är bland annat att säkerställa att posttjänsten håller god kvalitet.

Postnord ägs gemensamt av den svenska och den danska staten, och båda länderna ska bidra med extra medel. Danmarks tillskott är på 1 800 miljoner kronor. En del av det danska kapitaltillskottet är av ett slag som gör att Europeiska kommissionen först måste godkänna att tillskottet är förenligt med EU:s regler. Tillskottet innebär en ändring i statsbudgeten för 2017.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 19 minuter

Justering

2017-12-07

Bordläggning

2017-12-11

Debatt

2017-12-12

Beslut

2017-12-12

Finansinspektionen ska få möjlighet att genomföra fler åtgärder för att motverka finansiella obalanser på kreditmarknaden. Åtgärderna kan till exempel vara olika typer av begränsningar av hur mycket kredit hushåll och företag kan få. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagen innebär bland annat att banker och andra kreditinstitut och olika typer av bolåneföretag ska bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att de inte bidrar till finansiella obalanser på kreditmarknaden.

Finansiella obalanser på kreditmarknaden kan innebära stora risker och leda till betydande negativa effekter för Sveriges ekonomi. Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

27, 102 minuter

Justering

2017-12-07

Bordläggning

2017-12-12

Debatt

2017-12-13

Beslut

2017-12-13

Cirka 111,4 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet allmänna bidrag till kommuner. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar går till kommunalekonomisk utjämning, cirka 99,8 miljarder kronor. 7 miljarder kronor går till stöd med anledning av flyktingsituationen och drygt 4 miljarder kronor till utjämningsbidrag för LSS-kostnader.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

18, 75 minuter

Justering

2017-12-07

Bordläggning

2017-12-12

Debatt

2017-12-13

Beslut

2017-12-13

Riksdagen sa nej till 78 motionsförslag från den allmänna motionstiden om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen. Skälen till det är bland annat att det redan pågår ett arbete inom flera av områdena. Motionerna handlar bland annat om stärkta drivkrafter för arbete, ett förlängt arbetsliv och Arbetsförmedlingen.

Behandlade dokument

56

Förslagspunkter

11

Reservationer

18 

Justering

2017-12-07

Bordläggning

2017-12-12

Debatt

2017-12-13

Beslut

2017-12-13

25,6 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Mest pengar, cirka 19,3 miljarder kronor, går till ersättningar till kommuner och landsting för deras kostnader i samband med flyktingmottagandet. Knappt 5,2 miljarder kronor går till etableringsersättningar till nyanlända invandrare som deltar i arbetsmarknadspolitiska insatser. 334 miljoner kronor går till särskilda jämställdhetsåtgärder, exempelvis en fortsatt satsning på att utveckla arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. 80,3 miljoner kronor går till Jämställdhetsmyndigheten som inleder sitt arbete i januari 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

63, 201 minuter

Justering

2017-12-05

Bordläggning

2017-12-08

Debatt

2017-12-11

Beslut

2017-12-12