Extra val

Regeringen kan besluta om extra val

En sittande regering kan besluta om extra val mellan de ordinarie valen. Det är då regeringen som väljer valdag. Valet ska hållas inom tre månader efter beslutet.

Om en majoritet i riksdagen inte har förtroende för statsministern eller en annan minister kan den rikta en så kallad misstroendeförklaring mot ministern. Om riksdagen riktar en misstroendeförklaring mot statsministern måste statsministern och regeringen avgå eller besluta om ett extra val. Om regeringen väljer att utlysa ett extra val efter en misstroendeförklaring så måste det beslutet tas inom en vecka från misstroendeförklaringen.

Om talmannens förslag till statsminister inte godkänns

När en regering har avgått är det talmannens uppgift att ta fram ett förslag till ny statsminister. Om talmannen misslyckas fyra gånger i rad med att få sina förslag till statsminister godkända av riksdagen ska ett extra val hållas. Då är det talmannen som bestämmer valdag efter samråd med Valmyndigheten. Även i det här fallet ska det extra valet genomföras inom tre månader.

Beslut om extra val får inte fattas av en övergångsregering, det vill säga en regering som har avgått men som sitter kvar för att sköta det löpande arbetet till dess att en ny regering har utsetts.

Så bildas regeringen

Ersätter inte de vanliga valen

Extra val ändrar inte tidpunkterna för de ordinarie valen. De riksdagsledamöter som väljs vid ett extra val påbörjar alltså inte en ny fyraårig mandatperiod, utan sitter till nästa ordinarie val.

Extra val är ovanligt

Extra val är ovanliga i Sverige. Efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har endast ett extra val förekommit. Det var valet till andra kammaren den 1 juni 1958. Den stora valfrågan då gällde den allmänna tilläggspensionen, ATP.

Sedan 2011 finns det möjlighet att hålla extra val även i kommuner och regioner.