Val till riksdagen

När vallokalerna har stängt på valdagen gör röstmottagarna i vallokalen en första sammanräkning av röstsedlarna. Det är det här resultatet som presenteras i medierna under de så kallade valvakorna på kvällen och natten efter valet.

Den slutliga sammanräkningen av röster görs veckan efter valet av länsstyrelserna.

Valmyndigheten meddelar det slutliga resultatet för riksdagsvalet cirka en vecka efter valdagen.

Svenska medborgare kan rösta och ställa upp i riksdagsvalet

Rösträtt i riksdagsvalet har den som är svensk medborgare, som fyller 18 år senast på valdagen och som är eller har varit folkbokförd i Sverige.

Den som vill bli vald till riksdagsledamot måste ha rösträtt i riksdagsvalet och vara nominerad, det vill säga utsedd till kandidat, av ett politiskt parti. Den som nomineras måste i förväg ha sagt ja till att bli nominerad.

Det går att rösta i förväg eller på valdagen

Den som har rösträtt kan rösta i en vallokal på valdagen eller rösta i förväg i lokaler som kommunen har bestämt.

Det finns också en möjlighet att rösta med bud för personer som till exempel är gamla, sjuka, har en funktionsnedsättning eller av andra skäl inte kan ta sig till en vallokal.

Svenska medborgare som bor i utlandet kan skicka sin röst per post eller rösta på svenska ambassader eller konsulat.

Om att rösta på Valmyndighetens webbplats

Olika typer av valsedlar

Det finns olika typer av valsedlar: partivalsedlar, namnvalsedlar och blanka valsedlar. Väljarna kan rösta genom att välja en partivalsedel som bara innehåller ett partis namn, eller en namnvalsedel som innehåller en lista med förtryckta namn på partiets kandidater i rangordning. Väljaren kan sedan personrösta genom att kryssa för en särskild kandidat på ett partis namnvalsedel eller skriva dit en kandidat själv på en partivalsedel.

Det går även att rösta på partier och personer genom att skriva bara ett partis namn eller ett parti och en person på en helt blank valsedel.

Så funkar valsedlar på Valmyndighetens webbplats

Sverige är indelat i valkretsar

Rösterna i riksdagsvalet fördelas först mellan partierna och därefter fördelas de mellan kandidaterna i en valkrets.

Det finns 29 valkretsar i Sverige. Valkretsarna stämmer i stort sett med indelningen av län, men de folkrika länen Stockholms län, Skåne län och Västra Götalands län består av flera valkretsar.

En normalstor valkrets väljer ungefär 10–12 riksdagsledamöter. Störst är valkretsen Stockholms län som har 43 ledamöter. Minst är Gotlands län med två riksdagsledamöter.

Så fördelas platserna i riksdagen

Sveriges valsystem är proportionellt. Det betyder att antalet platser som ett parti får i riksdagen står i proportion till antalet röster som partiet har fått i valet.

Det finns 349 platser i riksdagen att fördela och varje plats motsvarar ett mandat. När länsstyrelserna har räknat rösterna efter valet fördelar Valmyndigheten mandaten mellan partierna utifrån valresultatet.

Spärr mot små partier

Det finns en spärregel som säger att ett parti måste få minst 4 procent av rösterna i riksdagsvalet för att få mandat i riksdagen. På så sätt blir det inte så många småpartier i riksdagen som det annars skulle kunna bli.

Ett undantag från huvudregeln görs om ett parti får minst 12 procent av rösterna i en valkrets. Partiet får då vara med och dela på mandaten i just den valkretsen.

Mandaten fördelas mellan partiernas kandidater

När platserna i riksdagen har fördelats mellan partierna ska de fördelas mellan de personer som är kandidater för partierna.

När riksdagsledamöterna utses ska partiernas rangordnade namnlistor på namnvalsedlarna ställas mot de namn som väljarna har kryssat för eller skrivit på en valsedel när de har personröstat.

En kandidat som står långt ned på en partilista kan få en plats i riksdagen om minst 5 procent av de väljare som har röstat på ett visst parti i en valkrets har personröstat på honom eller henne.

När det inte återstår någon kandidat med mer än 5 procent personröster fördelas mandaten i rangordning efter de kandidater som står högst på partiets lista på namnvalsedlarna.

Om fördelning av mandat på Valmyndighetens webbplats

Platsen i riksdagen är personlig

Ett riksdagsmandat är personligt. Om en ledamot väljer att lämna sitt parti under mandatperioden får hon eller han sitta kvar i riksdagen, men utan att tillhöra ett parti. Även om en ledamot lämnar sitt parti ska denne fritt och obundet kunna fortsätta att utöva sitt uppdrag som riksdagsledamot.