Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Miljö- och jordbruksutskottets uppföljningsarbete

Här kan du läsa om de uppföljnings- och utvärderingsprojekt som utskottet arbetar med och har genomfört.

Förutom de uppföljningar som redovisas här genomför utskotten olika uppföljningar som en del i bland annat behandlingen av regeringens förslag till statsbudget, motioner, Riksrevisionens granskningar och regeringens årliga skrivelse om vad man har gjort med riksdagens tillkännagivanden.

Utvärdering av förädlingsindustrin och detaljhandeln för livsmedel

Miljö- och jordbruksutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp har gjort en utvärdering av förädlingsindustrin och detaljhandeln för livsmedel. Utvärderingen omfattar flera olika typer av livsmedelsanläggningar såsom exempelvis mejerier, slakterier och äggpackerier. En fördjupad analys har också genomförts av tre livsmedels väg genom livsmedelskedjan: viltkött, ost och odlad sjömat.

Generellt fungerar livsmedelskedjan väl för mejerierna

När det gäller livsmedelsföretagens förutsättningar att bidra till en hållbar livsmedelskedja anser mejerierna att livsmedelskedjan generellt fungerar väl. Marknadsandelen för ost är dock fortsatt låg, vilket betyder att den svenska produktionen av ost är lägre än totalkonsumtionen. Förklaringar till detta är bland annat att Arla har en del av sin osttillverkning i Danmark gjord på dansk mjölk och att svenskar har ökat sin konsumtion av importerade specialostar som till exempel parmesan.

Vad gäller skillnader mellan konventionell och ekologisk ost utgör ekologisk ost endast 1,8 procent av all ost. Samtidigt som Arla uppger att de har ett överskott på ekologisk mjölk har andra mejerier begränsad tillgång till ekologisk mjölk för ekologisk osttillverkning. Mjölktillgången är således olika för olika mejerier i Sverige.

Kött- och charkuteriföretagen kan göra mer för att bidra till en hållbar livsmedelskedja

Kött- och charkuteriföretagen i utvärderingen har arbetat och arbetar för att bidra till en hållbar livsmedelskedja, men företagen kan enligt bland andra  LRF och organisationen Sveriges konsumenter göra mer, exempelvis genom effektiviseringar och utveckling av vegetariska alternativ. Det som framför allt hindrar utvecklingen är bristen på kompetens och det gäller särskilt styckare och slaktare. Bristen på kompetens påverkar den ekonomiska hållbarheten och gör det svårare att nå målet i livsmedelsstrategin om en ökad svensk produktion.

Viltkedjan fungerar inte så bra för vildsvinskött

Viltkedjan har sina utmaningar, framför allt när det gäller vildsvinskött. Efterfrågan på vildsvinskött har ökat, men det är svårt för företagen att få tag på svenskt vildsvinskött. En anledning till problemen inom viltkedjan är att en stor andel viltkött går till privat konsumtion och den största delen hamnar i jägarnas egna frysboxar. Det som bland annat drivit på utvecklingen mot en hållbar livsmedelskedja är vildsvinspaketet inom ramen för livsmedelsstrategin, som stimulerat efterfrågan på vildsvinskött. 

Intresset för odlad sjömat växer

Livsmedelskedjan för odlad sjömat fungerar bra, och intresset för odlad sjömat som till exempel alger och musslor växer. Efterfrågan för svensk sjömat är enligt branschorganisationen Svenskt vattenbruk och sjömat i dag större än vad som kan levereras. Det gäller såväl försäljning i Sverige som export.

Det som hindrar utvecklingen mot en hållbar livsmedelskedja är bland annat. kunskapsbrist och svårigheter att få odlingstillstånd. Ett exempel som nämns är att miljöbalken inte är anpassad för ny sjömat som sjöpung och alger. Det pågår en utredning om en moderniserad fiskelag och förbättrade förutsättningar att bedriva vattenbruk som ska vara klar i slutet av november 2024. Ett delbetänkande lämnades till regeringen den 6 december 2023.

Marknadsandelen för svenska ägg är hög

Livsmedelskedjan fungerar bra för anläggningar för äggprodukter och äggpackerier. Marknadsandelen för svenska ägg ligger normalt mellan 90–100 procent, men var 2022 strax över 100 procent, vilket betyder att produktionen var högre än konsumtionen. Den största utmaningen för en fungerande livsmedelskedja är smittspridning bland höns som till exempel salmonella.

Efterfrågan på ekologiska ägg har minskat, vilket bland annat beror på att ekologiska ägg är betydligt dyrare än konventionella ägg. Många konsumenter är enligt en Stjärnägg inte villiga att betala så mycket pengar för det ekologiska mervärdet utan har övergått till att köpa andra billigare ägg.

Livsmedelskedjan för bröd både fungerar och har sina utmaningar

Intervjuade i utvärderingen anser att livsmedelskedjan för bröd både fungerar och har sina utmaningar. Tillgång och leveranser av insatsvaror, däribland råvaror, har t.ex. inte varit helt problemfria för Polarbröd. Återuppbyggnaden efter branden i bageriet i Älvsbyn i augusti 2020 och andra omvärldshändelser som t.ex. kriget i Ukraina har bidragit till dessa problem. Färskheten i Pågens bröd innebär en problematik i sig. Produktionen sker på beställning och det är korta flöden. Enligt Sveriges bagare och konditorer är det framför allt kriget i Ukraina och inflationen som påverkat kedjan.

I fråga om primärproducenters möjligheter att få in sina produkter i sortimentet hos stora dagligvarukedjor har mindre bagerier det ofta svårt, främst på grund av handelns hårda krav och pressade priser. Det är därför enligt branschorganisationen Sveriges bagare och konditorer inte så mycket värt för mindre bagerier att få in sina varor i sortimentet.

Ojämna styrkeförhållanden i livsmedelskedjan

Leden i livsmedelskedjan är ojämnt fördelade mellan dels många primärproducenter och konsumenter, dels få livsmedelsindustrier och dagligvarukedjor. Detta påverkar styrkeförhållandena i hela kedjan. För grossisterna fungerar livsmedelskedjan i grunden bra medan den fungerar endast delvis för Orkla Foods Sverige och för dagligvarukedjorna. Exempelvis är det brist på förädlade svenska växtbaserade proteingrödor.

Flera faktorer hindrar utvecklingen, exempelvis konventionella tillvägagångssätt ”så här har vi alltid gjort”, viss lagstiftning, inflation samt instabila och nya regler.

Logistiken och transporterna har fungerat bra

Logistiken och transporterna har i stort fungerat under 2018–2022 för grossisterna, Orkla Foods Sverige och dagligvarukedjorna. Det har också generellt fungerat bra för livsmedelsföretagen. När det gäller viltkött och vilthanteringssanläggningarna fungerar det bra i norra Sverige men sämre i andra delar av landet. För bagerierna har det bland annat varit svårt att rekrytera lastbilschaufförer, vilket påverkat transporterna.

Gruppens iakttagelser och bedömningar

Uppföljnings- och utvärderingsgruppens iakttagelser och bedömningar listas nedan på rubriknivå:

  • Ojämna styrkeförhållanden i livsmedelskedjan
  • Vikande efterfrågan riskerar att minska kontinuiteten för ekologiska livsmedel i livsmedelskedjan
  • Högre kostnader och begränsad tillgång till hållbara råvaror hindrar utvecklingen
  • Svårigheter för vattenbruk att få odlingstillstånd
  • Svårt få tag på vildsvinskött
  • Nya regler riskerar på kort sikt bromsa utvecklingen

Gruppen har därutöver noterat att regeringen arbetar med en uppdatering av livsmedelsstrategin. Utskottets utvärdering kan utgöra ett värdefullt bidrag i regeringens fortsatta strategiarbete.

För utförligare beskrivning av gruppens iakttagelser och bedömningar hänvisas till rapportens inledande avsnitt.

Dokument 

Rapport från riksdagen 2023/24:RFR11 Utvärdering av förädlingsindustrin och detaljhandeln för livsmedel

Miljö- och jordbruksutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp

  • Joakim Järrebring (S), ordförande i gruppen
  • Beatrice Timgren (SD)
  • Johanna Hornberger (M)
  • Kajsa Fredholm (V)
  • Daniel Bäckström ersattes av Stina Larsson i januari 2024 (båda C)
  • Kjell-Arne Ottosson (KD)
  • Emma Nohrén (MP)
  • Elin Nilsson (L)

Miljö- och jordbruksutskottets har studerat lantbrukets sårbarhet

Sveriges livsmedelsproduktion och dess sårbarhet har blivit en alltmer aktuell fråga efter bränderna och torkan under sommaren 2018 och den pågående coronapandemin. Mot bakgrund av osäkerheten kring hur sårbart det svenska lantbruket är har miljö- och jordbruksutskottet genomfört en uppföljning om lantbrukets sårbarhet.

Syftet med uppföljningen har varit att ta fram ett kunskapsunderlag inför beslut i frågor som rör lantbrukets sårbarhet och landets försörjningsgrad i miljö- och jordbruksutskottet. Underlaget består av en uppföljning med fokus på primärproduktionen, en omvärldsanalys i Finland, Irland och Tyskland samt en sammanställning av relevanta resultat från forskning och andra undersökningar och utredningar.

Skilda förutsättningar i olika delar av landet

Förutsättningarna för att driva lantbruk ser väldigt olika ut i olika delar av Sverige. Förutsättningarna skiljer sig också åt beroende på vilken typ av lantbruk som bedrivs. Riskerna för sårbarhet är därför många. Dock är bristen på drivmedel den risk för sårbarhet som blivit mest framträdande i den uppföljning om lantbrukets sårbarhet som miljö- och jordbruksutskottet har låtit genomföra. Andra exempel på sårbarheter som framkommit är att många lantbrukare är beroende av EU-stöd och andra stöd, att det är svårt att hitta personal med rätt kompetens samt att det finns få stora livsmedelsanläggningar.

Lantbrukare är vana att anpassa sig

Lantbrukare har i allmänhet god förmåga att klara sig efter förändringar. Mindre och större gårdar kan ha lättare att klara sig på lång sikt än medelstora företag. Lantbruk med en diversifierad produktion lyfts också fram som mer resilienta än lantbruk med ensidig produktion. Animalieproducenter har större möjligheter att vara flexibla än växtodlare, men de är samtidigt känsligare i andra avseenden. Animalieproducenter med fjäderfähållning är till exempel mycket känsliga för elbortfall. Överlag minskar dock åkerarealen och jordbruksföretagen, vilket kan påverka resiliensen negativt.

Klimatanpassningsåtgärder minskar sårbarheten

Många faktorer lyfts i uppföljningen fram som betydelsefulla för att minska sårbarheten. Exempel på övergripande faktorer är ökad lönsamhet och konkurrenskraft, klimatanpassningsåtgärder, säkrad tillgång till insatsmedel, ökad tillgång till personal samt samarbete. Lantbrukarna har själva många idéer på vad staten bör göra, som till exempel att ge lantbrukarna långsiktigare spelregler och satsa på inhemska produkter och alternativa biobränslen.

Hög medvetenhet om klimatets påverkan

Lantbrukarna anser överlag att de har en hög medvetenhet om klimatförändringar, men många vill ändå lära sig mer om hur deras lantbruk påverkas av klimatförändringar. Många lantbrukare utbyter kunskap i olika nätverk och med sina grannar. Det finns ett behov av ökad kompetens inom bland annat dikning och dränering.

Sverige kan dra lärdom av andra länder

I uppföljningen har en omvärldsanalys genomförts i Finland, Irland och Tyskland. Den visar att länderna i omvärldsanalysen har arbetat olika aktivt med sårbarhetsfrågor. Finland har till exempel sedan länge haft beredskapslager och vid en jämförelse med andra nationella parlament har den finländska riksdagen i relation till sin regering ett ovanligt stort inflytande över EU-politiken. Irland har till exempel sedan 20 år tillbaka livsmedelsstrategier och sedan 10 år tillbaka en samlad handlingsplan och strategi för hela lantbruks-, livsmedels- och fiskesektorn. I Tyskland som är en stor både exportör och importör av livsmedel i världen diskuteras till exempel ett federalt jordbrukspaket, så kallat "Agrarpaket".

Lantbrukets sårbarhet är en tvärsektoriell fråga

Miljö- och jordbruksutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp menar att lantbrukets sårbarhet är en tvärsektoriell fråga och anser att det är viktigt att sårbarhetsfrågorna kan behandlas i sin helhet och inkludera även frågor som berör andra områden. Nedan listas gruppens övriga iakttagelser och bedömningar:

  • Livsmedelsförsörjningen behöver fungera i hela Sverige
  • Alla led i livsmedelskedjan är betydelsefulla
  • Sårbarhet på grund av elbrist bör uppmärksammas
  • Trygga tillgången till fossilfria drivmedel
  • Säkra vattentillgången framför allt i sydöstra Sverige
  • Stort underhållsbehov i fråga om dränering
  • Lantbrukare måste våga satsa på sitt lantbruk
  • Lantbruksyrket behöver bli mer attraktivt
  • Långsiktiga spelregler för lantbrukarna
  • Innovationer och ny teknik kan vara en del av lösningen
  • Kan den svenska marknadsandelen för grönsaker öka?

Dokument

Rapport från riksdagen 2020/21:RFR7 Lantbrukets sårbarhet - en uppföljning

Webb-tv

Med anledning av uppföljningen höll miljö- och jordbruksutskottet en öppen utfrågning den 19 april 2021.

Webb-tv: Öppen utfrågning om lantbrukets sårbarhet

Ledamöter

Miljö- och jordbruksutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp:

Malin Larsson (S)
Betty Malmberg (M), ordförande i gruppen
Staffan Eklöf (SD)
Ulrika Heie (C)
Elin Segerlind (V)
Kjell-Arne Ottosson (KD)
Nina Lundström (L)
Maria Gardfjell (MP), vice ordförande i gruppen

Kontaktpersoner för media

Anna Sollerborn, föredragande miljö- och jordbruksutskottet, telefon: 072-516 52 42, e-post: anna.sollerborn@riksdagen.se.

Magnus Blücher, kanslichef miljö- och jordbruksutskottet, telefon: 072-237 31 51, e-post: magnus.blucher@riksdagen.se.

Madeleine Nyman, utvärderare utvärderings- och forskningssekretariatet, telefon: 072-506 65 67, e-post: madeleine.nyman@riksdagen.se.

Miljö- och jordbruksutskottet genomför en fördjupad studie om lantbrukets sårbarhet

Miljö- och jordbruksutskottet genomför sedan hösten 2019 en fördjupad studie om lantbrukets sårbarhet. Syftet med studien är att ta fram ett fördjupat kunskapsunderlag inför beslut i utskottet som rör dessa frågor.

Utgångspunkten för studien är framför allt det beslutade målet i den nationella livsmedelsstrategin i den delen som handlar om ökad självförsörjningsgrad av livsmedel och att sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska.

Den pågående studien har begränsats till att omfatta enbart den första delen av livsmedelskedjan, det vill säga insats- och primärproduktionen. Studien ska så långt som möjligt omfatta den senaste tioårsperioden, det vill säga 2010–2019. Studien kommer preliminärt att vara slutförd omkring årsskiftet 2020/21.

Studien består av tre huvuddelar:

  • Genomgång och sammanställning av olika relevanta forskningsprojekt och utredningar
  • Uppföljning med fokus på primärproduktion av livsmedel och behovet av produktions-medel/insatsvaror (exklusivefiske och skog). Uppföljningen ska även beakta ett bredare perspektiv, exempelvis distribution, tillgång på vatten, lantbruks geografiska placering, torka/brandskydd, robusthet, resiliens, konkurrenskraft med mera
  • Omvärldsanalys av hur Finland, Tyskland och Irland arbetar med sårbarhetsfrågor inom lantbruket
  • Metoden för genomförandet innefattar bland annat dokument- och litteraturstudier och sammanställning av statistik. Det kan också nämnas att det har genomförts intervjuer med ett flertal forskare samt andra relevanta aktörer inom området.

Utskottet har också i Lantbruksbarometerns januarimätning fått möjlighet att ställa ett antal frågor till ett stort antal lantbrukare i olika delar av landet. Det har också genomförts fallstudier i fyra kommuner med skilda förutsättningar för primärproduktion (Mönsterås, Eslöv, Vara och Krokom).

I varje kommun har lantbrukare med olika slags produktion (växtodling, djurhållning av nöt/gris/kyckling, mjölk- och mejeriproduktion och äggproduktion) samt representanter för Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och länsstyrelserna intervjuats.

Miljö- och jordbruksutskottet har följt upp nya regler för överlåtbara fiskerättigheter

Sill- och makrillfisket, det så kallade pelagiska fisket, har blivit mer ekonomiskt hållbart sedan riksdagen beslutade om en ny lag på området 2009. Däremot är det oklart om fisket blivit mer miljömässigt och socialt hållbart. Det är några av slutsatserna i en uppföljningsrapport från miljö- och jordbruksutskottet.

Riksdagens miljö- och jordbruksutskott har följt upp riksdagens beslut från 2009 om att införa ett system med överlåtbara fiskerättigheter i det pelagiska fisket. Med pelagiskt fiske menas fiske av sill, skarpsill, makrill, taggmakrill, blåvitling och tobis. Det nya systemet innebär att en fiskare får överlåta sina fiskerättigheter till en annan fiskare och tanken var att se till att antalet fartyg var rimligt i förhållande till tillgängligt fiskbestånd. Innan det nya systemet infördes hade lönsamheten inom denna del av yrkesfisket minskat under flera år. Syftet med lagen var också att främja ett miljömässigt och socialt hållbart fiske.

Halverat antal fiskefartyg

Miljö- och jordbruksutskottets uppföljning visar att syftet har uppnåtts när det gäller en förändrad fartygsstruktur, det vill säga antalet fartyg i förhållande till fiskbeståndet. Antalet pelagiska fiskefartyg har halverats. Det innebär att det pelagiska fisket har blivit mer ekonomiskt hållbart. Däremot är det oklart om fisket har blivit mer miljömässigt och socialt hållbart. Utkast av fisk har visserligen minskat men det är inte tydligt om minskningen av antalet fiskeföretag har minskat trycket på fiskeresurserna.

Ägarkoncentrationen har ökat

Uppföljningen visar också att systemet med överlåtbara fiskerättigheter har ökat ägarkoncentrationen inom fiskeflottan. Det finns i dag en gräns för hur stor andel av fiskerättigheter en yrkesfiskare kan ha. Miljö- och jordbruksutskottets uppföljningsgrupp anser att den här gränsen måste finnas kvar så att inte ett fåtal fiskeföretag blir alltför dominerande. Rapportförfattarna pekar på att det är viktigt att det finns ett småskaligt fiske parallellt med det storskaliga fisket och att även det småskaliga fisket utvecklas i en ekonomiskt och socialt hållbar riktning. Uppföljningsgruppen menar att regeringen och ansvarig myndighet borde följa utvecklingen när det gäller fiskets koncentration till västkusten. Det är viktigt att fisk landas på olika håll och att marknaden för lokalt fångad fisk utvecklas på flera håll längs kusterna.

Svårare för ungdomar att börja fiska

I rapporten framgår också att det har blivit svårare för nya unga fiskare att komma in i det pelagiska fisket. Utskottets uppföljningsgrupp tycker därför att regeringen måste försöka förbättra möjligheter för ungdomar från olika delar av landet att komma in i fisket. Uppföljningsgruppen anser också att man bör studera vilka problem och kostnader som kan uppstå när man börjar jobba som fiskare och hur de kan hanteras. Nya unga fiskare bör premieras när det gäller fördelningen av fiskekvoter inom det kustnära fisket.

Plan efter 2019 krävs

De överlåtbara fiskerättigheterna har en giltighetstid på tio år. I uppföljningen framförs att det är viktigt att tydliggöra vad som gäller för de överlåtbara fiskerättigheterna efter 2019. Detta skulle till exempel kunna göras genom att en arbetsgrupp med politiker från de olika riksdagspartierna tar fram förslag på vad som ska gälla efter 2019. På så sätt får regeringen ett underlag att ta ställning till och kan då lämna besked i god tid innan giltighetstiden närmar sig sitt slut.

Dokument

Uppföljningsgruppen

I uppföljningsgruppen ingår följande ledamöter:

  • Jens Holm (V), ordförande
  • Kristina Yngwe (C)
  • Sara Karlsson (S)
  • Gunilla Nordgren (M)
  • Lars Tysklind (L)
  • Lars-Axel Nordell (KD)
  • Runar Filper (SD)
  • Emma Nohrén (MP)

Riksdagens beslut från 2009

Nya regler om fiskerättigheter (2008/2009:MJU23)

Kontaktperson för media

Anna-Lena Kileus, föredragande, miljö- och jordbruksutskottet, telefon 08-786 43 29, e-post anna-lena.kileus@riksdagen.se

Uppföljning om stöd till lokala åtgärder mot övergödning

Övergödning är ett av de allvarligaste hoten mot havsmiljön. Den leder till bland annat algblomning och hotar på sikt den biologiska mångfalden. Riksdagen har beslutat om miljömålet Ingen övergödning samt om åtgärder för att uppnå målet. Miljö- och jordbruksutskottet har genomfört en uppföljning av åtgärderna.

För att uppnå riksdagens miljökvalitetsmål om ingen övergödning vidtas olika åtgärder för att bland annat minska halterna av fosfor och kväve i vatten. En del av dessa åtgärder utförs av lokala aktörer och finansieras av statliga stöd eller bidrag. Bidrag till lokala vattenvårdsprojekt, LOVA, och miljöåtgärder inom det svenska landsbygdsprogrammet är exempel på sådana insatser. Riksdagens miljö- och jordbruksutskott har följt upp de statliga stöden till lokala åtgärder mot övergödning.

I uppföljningen konstaterar utskottet att det är positivt att satsningar görs för att minska övergödningen. I utformningen av olika styrmedel behöver balansen mellan frivilliga åtgärder och storleken på ekonomiska subventioner och tvingande krav kontinuerligt följas upp och kunna omprövas för att man ska hitta kostnadseffektiva lösningar.

Det är positivt att åtgärdsarbetet har mobiliserat ett brett lokalt engagemang och bidragit till samverkan mellan aktörer från olika sektorer. Det är bra att lokala vattenvårdsprojekt riktas mot sektorer med störst utsläpp och stor potential för kostnadseffektiva åtgärder. Trots de olika utmaningar som är förenade med att följa upp miljöeffekter bör detta vara ambitionen i alla slags åtgärder. Åtgärder som genomförs med etablerade metoder kan förväntas vara kostnadseffektiva.

För fortsatt utveckling av vattenförvaltningen och effektiva åtgärder är det viktigt att vattenmyndigheterna drar lärdom av tidigare erfarenheter i det kommande arbetet med att förankra och utforma de nya åtgärdsprogrammen. Det är viktigt med fortsatt uppföljning och redovisning av uppnådda resultat.

Uppföljningsrapporten

Beslut om uppföljning

Uppföljningsgruppen

Uppföljningsarbetet har letts av en uppföljnings- och utvärderingsgrupp som består av ledamöter från samtliga riksdagspartier.

  • Jens Holm (V), ordförande
  • Emma Nohrén (MP)
  • Jan-Olof Larsson (S)
  • Kristina Yngwe (C)
  • Runar Filper (SD)
  • Fredrik Malm (FP)
  • Sotiris Delis (M)
  • Magnus Oscarsson (KD)

För mer information

Kontakta Lena Sandström, föredragande, miljö- och jordbruksutskottets kansli, e-post: lena.sandstrom@riksdagen.se

Löpande uppföljning av regeringens resultatredovisning

Miljö- och jordbruksutskottet följer upp och analyserar olika delar av regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen.

Dessa uppföljningar och utskottets beredning av uppföljningarna redovisas och behandlas årligen i budgetbetänkandena.

Utskottets behandling

Vissa frågor inom landsbygdsprogrammet

Miljö- och jordbruksutskottet och näringsutskottet har gemensamt följt upp vissa frågor inom landsbygdsprogrammet. Uppföljningen har särskilt riktats in på resultaten av stöd till mikroföretag, grundläggande tjänster som dagligvaruhandel och bredbandsutbyggnad samt stöd till biogasproduktion. Syftet har varit att uppföljningen ska ge de båda utskotten ett fördjupat kunskapsunderlag.

Landsbygder med en stark utvecklingskraft är en resurs för hela Sveriges utveckling och tillväxt. Landsbygdsprogrammet är ett viktigt verktyg för att åstadkomma en utveckling på landsbygden som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar. Det svenska landsbygdsprogrammet finansieras av både Sverige och EU och omfattar sammanlagt cirka 36 miljarder kronor under sjuårsperioden 2007–2013.

Fallstudier visar att resultaten upplevs som positiva för landsbygdens utveckling men att programmet antagligen inte kommer att nå ända fram till målen för åtgärderna. Det är i dagsläget för tidigt att slå fast vilka slutresultat som landsbygdsprogrammet kommer att ge. Det betonas också att det är viktigt att uppmärksamma sådana resultat som inte är enkelt mätbara.

Landsbygdsprogrammet har gjort att landsbygdsfrågor uppmärksammats på olika sätt. I uppföljningen konstateras att landsbygden är en resurs för hela Sveriges utveckling och det är viktigt med ett långsiktigt arbete för landsbygdsutveckling. Det är också viktigt med lokalt deltagande och regional anpassning, och det är betydelsefullt att staten har ett brett synsätt på landsbygdsutveckling.

Vidare framgår att landsbygdsprogrammet kan förenklas och myndigheternas handläggning vidareutvecklas. Det behövs samverkan och samordning mellan myndigheternas insatser och en förbättrad samordning mellan de olika stöden till landsbygden. Det är viktigt att förenkla ansökningsförfarandet för att minska risken att den sökande gör fel. Det är också viktigt att myndigheterna förbättrar sin hantering av stöden.

Uppföljningsrapporten och utskottens behandling

Beslut om uppföljning

Uppföljningsgrupp

Uppföljningsarbetet leds av en för utskotten gemensam uppföljnings- och utvärderingsgrupp som består av ledamöter från samtliga riksdagspartier.

Miljö- och jordbruksutskottet:

  • Irene Oskarsson (KD), ordförande
  • Åsa Coenraads (M)
  • Nina Lundström (FP)
  • Kew Nordqvist (MP)

Näringsutskottet:

  • Krister Örnfjäder (S)
  • Erik A Eriksson (C)
  • Kent Persson (V)
  • Lars Isovaara (SD)


För mer information

Kontakta någon av följande:

Lena Sandström, föredragande, miljö- och jordbruksutskottets kansli, e-post: lena.sandstrom@riksdagen.se

Roger Berggren, föredragande, näringsutskottets kansli, e-post: roger.berggren@riksdagen.se

Biologisk mångfald i rinnande vatten

Miljö- och jordbruksutskottet har följt upp statens insatser för biologisk mångfald i rinnande vatten i samband med vattenkraft, vattenreglering och dammar. Uppföljnings- och utvärderingsgruppen konstaterar bland annat att miljökvalitetsmålet om levande sjöar och vattendrag inte har nåtts.

Merparten av Sveriges vattendrag har utifrån ekologisk synvinkel påverkats negativt av mänskliga aktiviteter. Riksdagen har beslutat om miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Målet innebär bland annat att vattendrag ska användas på ett ekologiskt hållbart sätt och att deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras.

Mot den bakgrunden har miljö- och jordbruksutskottet beslutat att genomföra en uppföljning av statens insatser för biologisk mångfald i rinnande vatten. Uppföljningen har varit inriktad på att studera ansvarsfördelningen mellan olika aktörer för biologisk mångfald i rinnande vatten i samband med vattenkraft, vattenreglering och dammar. Uppföljningen visar att vattenkraft påverkar den biologiska mångfalden i rinnande vatten negativt och att frågor om bl.a. fiskvägar och omprövningar av vattendomar har diskuterats under lång tid. Det konstateras att miljökvalitetsmålet om levande sjöar och vattendrag inte har nåtts. Riksdagens miljömål är viktiga styrinstrument, och det är viktigt att målkonflikter hanteras.

Det slås fast att det är viktigt att insatser görs av verksamhetsutövarna och att de ges tillräckliga motiv för att arbeta med biologisk mångfald i vattendragen. Samtidigt finns det behov av att tydliggöra ansvarsfördelningen och att utveckla samarbete och samverkan mellan myndigheterna. Det är vidare viktigt att uppmärksamma det kompetens- och resursbehov som finns på myndigheterna för att säkerställa att goda resultat uppnås. I uppföljningen konstateras att det saknas fiskvägar vid många vattenkraftverk, varför det är angeläget med förstärkta insatser för restaurering av vattendrag och fiskevård. Det är viktigt med en långsiktig finansiering och att resultatet av genomförda insatser följs upp och utvärderas samt redovisas till riksdagen. Vidare behövs det ett intensifierat arbete med bl.a. tillsyn och omprövning av vattendomar för att bevara och återskapa biologisk mångfald i rinnande vatten. En fortsatt utveckling av vattenförvaltningen är viktig när det gäller vattenkraftsrelaterade frågor.

Uppföljningsrapporten och utskottets behandling

Beslut om uppföljning

Protokoll utskottssammanträde 2010/11:17

Uppföljningsgrupp

Uppföljningsarbetet leds av miljö- och jordbruksutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp som består av ledamöter från samtliga riksdagspartier:

  • Irene Oskarsson (KD), ordförande
  • Per Åsling (C)
  • Nina Lundström (FP)
  • Jan-Olof Larsson (S)
  • Åsa Romson (MP)
  • Jens Holm (V)
  • Linda Arvidsson Wemmert (M)
  • Josef Fransson (SD)


Mer information

Kontakta Lena Sandström, föredragande, miljö- och jordbruksutskottets kansli, e-post: lena.sandstrom@riksdagen.se

Satsning på hållbara städer

Statens satsning på hållbara städer har lett till att frågor kring hållbar stadsutveckling har lyfts fram. Samtidigt har hållbar stadsutveckling inte definierats, vilket har bidragit till att satsningen har blivit otydlig. Det visar miljö- och jordbruksutskottets uppföljning.

Satsningen har bidragit till att sätta i gång stadsutvecklingsinsatser, men det är för tidigt att bedöma de faktiska effekterna. I de projekt som har ansökt om bidrag finns begränsat nytänkande och få tydliga exempel på möjligheter till ökad export av miljöteknik. Det finns både för- och nackdelar med att satsningen har lagts på en delegation.

Uppföljningsrapporten och utskottets behandling

Beslut om uppföljning

Uppföljningsgruppen

  • Irene Oskarsson (KD), ordförande
  • Christine Jönsson (M)
  • Per Åsling (C)
  • Nina Lundström (FP)
  • Jan-Olof Larsson (S)
  • Åsa Romson (MP)
  • Jens Holm (V)
  • Josef Fransson (SD)

Mer information

Kontakta Lena Sandström, föredragande, miljö- och jordbruksutskottets kansli, e-post: lena.sandstrom@riksdagen.se

Ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Miljö- och jordbruksutskottet har följt upp statens insatser för att nå 2010 års mål för produktion och offentlig konsumtion av ekologiska livsmedel.

Målen om kraftigt ökad produktion av mjölk, ägg, nöt, gris och fågel bedöms kunna nås. Däremot nås inte målet om att 20 procent av jordbruksmarken ska vara certifierad som ekologisk. Inte heller målet om att 25 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska vara ekologisk uppnås.

Det konstateras bland annat att tillämpningen av regelverket för ekologisk produktion har förbättrats efterhand, men det är viktigt att fortsätta arbetet med regelverket så att det blir enkelt och tydligt. Statens satsning på kunskapsutveckling inom området har bidragit till att utveckla den ekologiska produktionen och det är viktigt att satsningen fortsätter.

Uppföljningsrapporten och utskottets behandling

Beslut om uppföljning

Uppföljningsgruppen

  • Irene Oskarsson (KD), ordförande
  • Christine Jönsson (M)
  • Per Åsling (C)
  • Nina Lundström (FP)
  • Jan-Olof Larsson (S)
  • Åsa Romson (MP)
  • Jens Holm (V)
  • Josef Fransson (SD)

Mer information

Kontakta Lena Sandström, föredragande, miljö- och jordbruksutskottets kansli, e-post: lena.sandstrom@riksdagen.se

Statens insatser för småskalig livsmedelsproduktion

Uppföljningen fokuserar på hur de berörda aktörerna ser på de insatser som har vidtagits, vilka konsekvenser de har fått och vilka resultat som har uppnåtts.

Miljö- och jordbruksutskottet genomförde 2005 en fördjupad uppföljning av förutsättningarna för småskalig livsmedelsproduktion. 2009 beslutade utskottet att på nytt följa upp resultat och konsekvenser av statens insatser för småskalig livsmedelsproduktion. Utskottets uppföljning har denna gång inriktats på att undersöka vilka åtgärder som har vidtagits efter utskottets tidigare uppföljning och hur de berörda aktörerna ser på de insatser som har vidtagits, vilka konsekvenser de har fått och vilka resultat som har uppnåtts.

Uppföljningsrapporten och utskottets behandling

Utskottets beslut om genomförande

Protokoll utskottssammanträde 2008/09:29

Uppföljnings- och utvärderingsgruppen

  • Irene Oskarsson (KD), ordförande
  • Tina Ehn (MP)
  • Rune Wikström (M)
  • Jan-Olof Larsson (S)
  • Erik A. Eriksson (C)
  • Lars Tysklind (FP)
  • Wiwi-Anne Johansson (V)

För mer information

Anna-Lena Kileus, föredragande, miljö- och jordbruksutskottet, e-post: anna-lena.kileus@riksdagen.se

Statens insatser inom havsmiljöområdet

Miljö- och jordbruksutskottets uppföljning har inriktats på att beskriva de insatser som görs samt vilka resultat och konsekvenser som hittills har kunnat konstateras för havsmiljön.

I uppföljningen har det även ingått att studera samverkan mellan olika myndigheter, systemen för uppföljning och utvärdering samt hur det internationella samarbetet ser ut.

Uppföljningsrapporten och utskottets behandling

Utskottets beslut om genomförande

Protokoll utskottssammanträde 2007/08:21

Uppföljnings- och utvärderingsgruppen

  • Sven Gunnar Persson (KD), ordförande
  • Tina Ehn (MP)
  • Rune Wikström (M)
  • Jan-Olof Larsson (S)
  • Erik A. Eriksson (C)
  • Lars Tysklind (FP)
  • Wiwi-Anne Johansson (V)

För mer information

Anna-Lena Kileus, föredragande, miljö- och jordbruksutskottet, e-post: anna-lena.kileus@riksdagen.se

De fiskepolitiska insatsernas resultat och konsekvenser

Miljö- och jordbruksutskottet har följt upp de fiskepolitiska insatsernas resultat och konsekvenser för företag inom fiskeområdet.

Uppföljningen har inriktats på de företag som är verk-samma inom yrkesfiske, vattenbruk och fisketurism. Huvudfrågan är vilka resultat och konsekvenser som olika statliga insatser får för dessa företag.

Uppföljningsrapporten och utskottets behandling

Utskottets beslut om genomförande

Uppföljnings- och utvärderingsgruppen

  • Sven Gunnar Persson (KD), ordförande
  • Tina Ehn (MP)
  • Rune Wikström (M)
  • Jan-Olof Larsson (S)
  • Erik A. Eriksson (C)
  • Lars Tysklind (FP)
  • Wiwi-Anne Johansson (V)

För mer information

Anna-Lena Kileus, föredragande, miljö- och jordbruksutskottet, e-post: anna-lena.kileus@riksdagen.se

Förutsättningar för småskalig livsmedelsproduktion

Miljö- och jordbruksutskottet har låtit följa upp förutsättningarna för småskalig livsmedelsproduktion. Utskottet ordnade också en öppen utfrågning i ämnet i april 2007.

Syftet med uppföljningen var att ge utskottet ett fördjupat beslutsunderlag inför behandlingen av budgetpropositionen för 2006 och en aviserad skrivelse om småskalig livsmedelsförädling samt motioner inom området. Utgångspunkt för arbetet var det tillkännagivande om förutsättningarna för småskalig livsmedelsproduktion som riksdagen beslutade om i mars 2001, det vill säga vad som görs för att förenkla regelverket, hur staten bidrar till att skapa bättre förut-sättningar för lokal och småskalig livsmedelsproduktion samt hur staten främjar etablering av nya företag inom området.

Uppföljningsrapporterna och utskottets behandling

2005/06:RFR3 Förutsättningar för småskalig livsmedelsproduktion – En uppföljning

2006/07:RFR5 Miljö- och jordbruksutskottets offentliga utfrågning om förutsättningarna för att bedriva småskalig livsmedelsproduktion

Utskottets behandling: Betänkande 2005/06:MJU8

För mer information

Anna-Lena Kileus, föredragande, miljö- och jordbruksutskottet, e-post: anna-lena.kileus@riksdagen.se

Uppföljning av miljökvalitetsmålen

Miljö- och jordbruksutskottet följer löpande upp miljökvalitetsmålen i samarbete med Miljömålsrådet.

Dessa uppföljningar redovisas och behandlas i budgetbetänkandet inom miljöområdet, betänkande MJU1.

Utskottets behandling

Uppföljning- och utvärderingsgruppen

Den grupp som arbetar med uppföljning och utvärdering består av:

Mer information

Eva Forsman, utskottshandläggare, miljö- och jordbruksutskottets kansli, e-post: eva.forsman@riksdagen.se

 

Utskotten följer upp riksdagsbesluten

Utskotten ska enligt regeringsformen följa upp och utvärdera de beslut som riksdagen har fattat. Tanken är att det utskott som förberett ett beslut senare ska utvärdera vad som blivit resultatet av beslutet.

Så arbetar utskotten

Om sidan

Publicerad
Uppdaterad

Dela