Trafikutskottets forskningsfrågor

Här kan du läsa mer om det arbete med forsknings- och framtidsfrågor som pågår eller som utskottet har genomfört.

Uppföljnings- och forskningsgruppen

Den grupp som arbetar med forskning, uppföljning och utvärderingar består av:

Mer information

Mattias Revelius, kanslichef, trafikutskottets kansli, e-post: mattias.revelius@riksdagen.se
Anna Blomdahl, föredragande, trafikutskottets kansli, e-post: anna.blomdahl@riksdagen.se

Mobilitet på landsbygder

Nya former av kollektivtrafik, bildelning, kombinerade transporter samt elbilar kan på kort sikt öka tillgängligheten på landsbygder. På längre sikt kan självkörande minibussar, drönare och elflygplan bidra till ökad tillgänglighet. Det framkommer i trafikutskottets rapport Mobilitet på landsbygder – forskningsöversikt och nulägesbeskrivning.

Trafikutskottets arbetsgrupp för forsknings- och framtidsfrågor har tagit fram en rapport om mobilitet på landsbygder som består av dels en forskningsöversikt, dels en nulägesbeskrivning.

En utgångspunkt för gruppens arbete har varit att kartlägga vilka olika hållbara mobilitetslösningar som kan öka tillgängligheten på landsbygder och förbättra förutsättningarna för att bo, leva och verka i alla delar av landet.

Olika mobilitetslösningar på landsbygder

Rapporten konstaterar att reseunderlaget för kollektivtrafik i traditionell mening, i form av linjelagda turer med stora bussar, är svagt på landsbygder. Det beror främst på den spridda bebyggelsen, de långa avstånden och det faktum att de allra flesta har bil.

I rapporten presenteras forskning om olika mobilitetslösningar som skulle kunna öka tillgängligheten på landsbygder både på kort och lång sikt. Några av dem finns redan idag.

Förändrade former av kollektivtrafik: Kollektivtrafik koncentreras längs så kallade starka stråk där det finns ett större resandeunderlag, vilket kan kombineras med anropsstyrd trafik och samordning av andra offentligt finansierade persontransporter (till exempel färdtjänst och sjukresor).
Bildelning: På landsbygder kan främst samåkning med hjälp av modern teknik kan vara ett alternativ. Här visar studier att det behövs ett visst antal människor för att det ska vara möjligt att matcha människor och resmål och att säkerhet är en viktig fråga.
Transport som tjänst är ett begrepp som avser hållbara transporter där behovet av att äga bil ersätts med ett flertal transporttjänster som blir tillgängliga med hjälp av en app och där användaren kan planera sin resa genom att kombinera de olika tjänsterna, till exempel samåkning, kollektivtrafik och taxi.
Automatiserade fordon kan när det gäller kollektivtrafik komma att utnyttjas som en del i en resa, exempelvis en självkörande minibuss som går i skytteltrafik till en större väg med reguljär busstrafik. Tester med självkörande minibussar på landsbygd pågår redan i Sverige.
Elbilar kan vara ett gångbart alternativ på landsbygder, bland annat på grund av god tillgång till parkeringsplatser och laddningsmöjligheter. De låga rörliga kostnaderna kan också spela in för att göra elbilar till ett attraktivt alternativ även i delar av landet där körsträckorna är långa. Elektrifiering och andra hållbara drivmedelsalternativ gör att det inte behöver vara klimatmässigt dåligt att ha egen bil på landsbygder.
Cykel och elcykel används alltmer som alternativ och komplement till bilar även på landsbygder, bland annat på grund av att elcykel tillåter längre pendlingssträckor och att flera regioner satsar på bättre cykelbanor.
Elflyg: Mindre eldrivna flygplan skulle kunna används för att flyga personer mellan närliggande orter eller från glesbygd till närmaste större flygplats och bidra till ökad tillgänglighet och minskade koldioxidutsläpp. Flera forskningsprojekt pågår i Sverige.
Tillgänglighet utan förflyttning: Det finns allt fler digitala tjänster som ger en ökad tillgänglighet för boende på landsbygder utan att de behöver åka till närmaste tätort (till exempel e-handel, nöjen och banker). En förutsättning är en väl utbyggd bredbandsinfrastruktur, en annan förutsättning är sociala motiv (viljan att bli digital) men också betalförmågan. Digitala tjänster kan kompletteras med virtuella möten, kontorshubbar och samordnade paketleveranser.

I forskningsöversikten presenteras även studier om vilken roll som vanor och beteenden spelar för valet av färdmedel, samt forskning om affärsmodeller och behovet av styrning och regelverk för en hållbar tillgänglighet på landsbygder.

Ny teknik kan öka tillgängligheten men ställer krav

Utifrån vad som har framkommit i rapporten har trafikutskottets arbetsgrupp för forsknings- och framtidsfrågor gjort några sammanfattande iakttagelser. Gruppens förhoppning är att teknikutvecklingen inom digitalisering, automatisering och elektrifiering kan innebära en förbättring av befintliga mobilitetslösningar och underlätta för nya innovativa mobilitetstjänster på landsbygder.

Den rådande teknikutvecklingen ställer dock nya krav på kollektivtrafikmyndigheter och på en väl utbyggd infrastruktur, både fysisk och digital. Gruppen framhåller även att det inte finns en mobilitetslösning som är hållbar i alla typer av landsbygder i landet och att det är viktigt att skaffa och sprida kunskap om vilka mobilitetslösningar som fungerar var.

Det är också angeläget att hela landet beaktas i visionen om hållbar mobilitet. Gruppen betonar även behovet av offentlig styrning och regelverk. Slutligen noterar gruppen att ändrade resvanor kräver mer än bara ny teknik och nya mobilitetstjänster och att det är viktigt att det finns lättillgänglig information och att det är enkelt att köpa, boka och genomföra resan.

Dokument

Mobilitet på landsbygder – forskningsöversikt och nulägesbeskrivning

För mer information

Elisabet Michailaki Lindquist, utvärderings- och forskningssekretariatet,
telefon: 08-786 49 00, e-post: elisabet.michailaki.lindquist@riksdagen.se
Sofia Ekstrand, trafikutskottets kansli, telefon: 08-786 66 34, e-post: sofia.ekstrand@riksdagen.se

Forskningsöversikt om mobilitet på landsbygden

Trafikutskottet har beslutat att ta fram en forskningsöversikt om mobilitet på landsbygden. Trafikutskottets arbetsgrupp för forskningsfrågor har under våren 2019 genomfört en förstudie på området. Syftet med förstudien var att inleda arbetet med att fördjupa sig inom området mobilitet på landsbygden. Den 14 mars 2019 fattade trafikutskottet beslut om att genomföra en forskningsöversikt om mobilitet på landsbygden baserat på det upplägg som tagits fram av arbetsgruppen för forskningsfrågor. Forskningsöversikten kommer att vara inriktad på följande frågor:

Vilka hållbara mobilitetstjänster skulle kunna öka tillgängligheten på landsbygden på kort och lång sikt?
Vilka möjligheter och hinder finns för att implementera mobilitetstjänster på landsbygden?
Goda exempel på nya hållbara och tillgängliga mobilitetslösningar på landsbygd (nationella och relevanta internationella studier).

Rapporten beräknas bli klar under det första kvartalet 2020.

Dokument

• Förstudie: mobilitet på landsbygden (pdf, 331 kB)

• Beslut om huvudstudie, protokoll utskottssammanträde 2018/19:27 (pdf, 140 kB)

För mer information

Kontakta Sofia Ekstrand, utskottshandläggare trafikutskottet, telefon: 08-786 66 34, e-post: sofia.ekstrand@riksdagen.se

Många vinster om svensk produktion av fossilfria drivmedel ökar

Riksdagen har beslutat att växthusgasutsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent till år 2030, jämfört med 2010. En pusselbit för att nå målet är att hitta alternativ till fossila drivmedel.

Trafikutskottets arbetsgrupp för forskningsfrågor har tagit fram en studie som kartlägger icke-fossila drivmedel som skulle kunna användas i Sverige de kommande åren. I studien har flytande, gasformiga och elektriska drivmedel beskrivits och jämförts. Studien gäller inrikes transporter och alla trafikslag. Två viktiga frågor som tas upp är tillgången till drivmedel i hela Sverige och tillgången till inhemska råvaror för att producera drivmedel inom landet.

Flera alternativ kommer att behövas

Arbetsgruppen för forskningsfrågor drar slutsatsen att det kommer att behövas en kombination av olika drivmedel för att ställa om till fossilfria drivmedel under det kommande årtiondet. Ett sätt att skynda på användningen av icke-fossila drivmedel och att göra övergången så effektiv som möjligt är att använda olika kombinationer av drivmedel inom olika transportområden och trafikslag:

Om dagens befintliga fordon i den lätta vägtrafiken ska kunna fortsätta att användas kan en del av lösningen vara så kallad HVO, som är en sorts vegetabilisk dieselolja som kan utvinnas ur skogsavfall eller restprodukter från massaindustrin.
För den tunga vägtrafiken kan ökad inblandning av etanol eller ökad biogasanvändning vara ett par möjliga alternativ.
Utanför tätorterna kan olika gaslösningar hjälpa till att nå ett oljefritt transportsystem. Vid sidan om gasen kommer så kallade drop-in-drivmedel och blandlösningar att ha en viktig betydelse utanför tätorterna. Drop-in-drivmedel är icke-fossila drivmedel som kan blandas med andra drivmedel.
Inom luftfarten kommer olika drop-in-drivmedel med upp till 50 procents inblandning att vara huvudscenariot fram till 2030.
Inom sjöfarten kan eldrift med batterier bli ett alternativ för färjor som går relativt korta sträckor. Även andra ellösningar, som till exempel kabel, kan börja användas i ökad utsträckning.
Den spårbundna trafiken är nästan helt elektrifierad i Sverige och på både kort och lång sikt är en ökad andel förnybar el ett sätt att minska koldioxidutsläppen.

Sverige ska vara ett föregångsland

Den svenska produktionen av biodrivmedel är liten i dag. Trafikutskottets arbetsgrupp för forskningsfrågor anser att ett riktmärke kan vara att Sverige ska tillverka åtminstone lika mycket biodrivmedel som används i landet. Det finns flera vinster med att öka den inhemska produktionen, bland annat ett minskat importberoende och möjligheter till arbetstillfällen.

Sverige har konkurrensfördelar

Sverige har många konkurrensfördelar inom området fossilfria drivmedel. Den svenska elproduktionen är till stora delar redan fossilfri och andelen förnybar el ökar. Det gör att både eldriften av transporter och tillverkningen av biodrivmedel bidrar till minskade växthusgasutsläpp. Sverige har också ett teknikförsprång inom biodrivmedelsområdet tack vare många års forskningssatsningar.

Vidare är tillgången till skogsråvaror god i Sverige i jämförelse med andra länder. Sverige har länge varit världsledande inom massa- och papperstillverkning och om drivmedelsproduktionen kan samordnas med annan produktion kan anläggningskostnader sänkas och kunskap tas till vara.

Dokument

Fossilfria drivmedel för att minska transportsektorns klimatpåverkan (2017/18:RFR13)

Kontaktpersoner för media

Mattias Revelius, kanslichef trafikutskottet, telefon: 08-786 53 81, e-post: mattias.revelius@riksdagen.se.

Anna Wagman Kåring, forskningssekreterare, telefon 08-786 43 78, e-post anna.wagman.karing@riksdagen.se.

Ledamöter

Trafikutskottets arbetsgrupp för forskningsfrågor har följande ledamöter:

Trafikutskottet tar fram studie om fossilfria drivmedel

Trafikutskottet har beslutat att ta fram en huvudstudie om fossilfria drivmedel för att minska transportsektorns klimatpåverkan. Syftet är att identifiera de mest realistiska alternativen för att öka andelen fossilfria drivmedel i Sverige.

Trafikutskottets arbetsgrupp för forskningsfrågor har under våren genomfört en förstudie på området. Syftet med förstudien var att inleda arbetet med att fördjupa sig inom området fossilfria drivmedel. Den 8 juni fattade trafikutskottet beslut om att fortsätta arbetet inom ramen för en huvudstudie. Studien ska presentera olika alternativ för att öka andelen fossilfria drivmedel i Sverige inom de närmsta åren. Detta som ett led i övergången till en transportsektor som är oberoende av fossila bränslen. Rapporten ska användas som ett underlag inför kommande beslutsprocesser i trafikutskottet.

Rapporten beräknas bli klar under första kvartalet 2018.

Dokument

För mer information

Kontakta Mattias Revelius, kanslichef trafikutskottet, telefon: 08-786 53 81, e-post: mattias.revelius@riksdagen.se

Dagens och framtidens it-infrastruktur har studerats

Trafikutskottet har tagit fram en rapport om it-infrastrukturen i dag och i framtiden. Frågor som stått i fokus är hur tillgången ser ut i dag, vilka insatser som görs för ökad tillgång och vad det kommer att leda till.

Sverige måste vara väl rustat för framtidens e-samhälle, och trafikutskottets arbetsgrupp för forskningsfrågor vill med den aktuella studien fånga hur den infrastruktur som ger tillgång till mobiltelefoni och internet växer fram. Med tanke på den snabba utvecklingen vill gruppen också lyfta blicken och diskutera hur den infrastruktur som i dag planeras och anläggs kommer att motsvara framtidens behov och användarvanor.

Tillgång till bredband med hög hastighet i hela landet

Gruppen vill med utgångspunkt i studiens resultat särskilt framhålla behovet av tillgång till bredband med hög hastighet i hela landet. Tillgången till snabbt bredband är god i Sverige om man jämför med andra länder. Skillnaderna inom landet är dock stora. I ett land med så stora avstånd som Sverige bör dessa utvecklingsområden följas med särskilt stort intresse.

Nya vanor och behov höjer kraven

Sverige har haft ambitiösa mål för tillgång och kvalitet på it-infrastrukturen, vilket har lett till att vårt land har en internationellt sett hög nivå. Med dagens snabba utvecklingstakt och ökade beroende av digitala tjänster är det dock inte givet att det är samma sak som att målen för den framtida it-infrastrukturen är tillräckligt högt satta. Framtidens it präglas av ständig uppkoppling och sömlösa nätverk av kommunicerande enheter. Stora mängder data samlas, lagras eller passerar genom molnet, analyseras och utgör grunden för olika tjänster. Framtidens användare kommer att producera stora mängder information, vilket ställer högra krav på kapaciteten. Det är viktigt för riksdagen att följa den fortsatta utvecklingen av dessa frågor.

Samband mellan bredband och ekonomisk tillväxt

I studien framkommer att forskningen kan visa tydliga samband mellan tillgång till bredband och ekonomisk tillväxt. Likaså kan forskningen visa att de potentiella nyttorna är mycket stora på lång sikt. Flera resultat pekar i riktning mot att de verkligt omfattande positiva effekterna kommer först efter en tid av omställning. Forskningen visar även att en utbyggnad av bredband initialt kan få störst positiva effekter i och kring tätorter och storstadsområden, inom tjänstesektorn samt bland hushåll och individer med hög utbildning. Samtidigt visar forskningen att de här processerna varken är permanenta eller likformiga samt att de går att påverka. På samma sätt pekar forskningen på att en utbyggnad av bredband inledningsvis kan få negativa konsekvenser för miljön men på lång sikt kan ge stora potentiella positiva nyttor.

Driftsäkerhetsarbetet viktigt

Trafikutskottets forskningsgrupp vill betona vikten av att driftsäkerhetsarbetet anpassas till den tekniska utvecklingen. Den mobila telefonin och internet byggs allt mer upp kring en gemensam infrastruktur samtidigt som analoga alternativa kommunikationskanaler avvecklas. Gruppen ser med särskild oro på att det finns en risk för att delar av landet kan bli avskurna från internet och mobiltelefoni på grund av en skada i näten.

Kluven bild av mobiltelefonin

Studien visar att å ena sidan går utbyggnaden av nya nät fort, vilket gör att täckningen och kapaciteten blir allt bättre. Å andra sidan vittnar många konsumenter om att det på många ställen fungerar dåligt att ringa och surfa i näten, och att användarnas behov och krav förändras snabbt. Det förekommer också fortfarande större täckningsluckor där människor sällan befinner sig, och det finns mindre täckningsluckor i områden där många vistas som i övrigt har mobiltäckning.

Dokument

Ledamöter

Trafikutskottets arbetsgrupp för forskningsfrågor har följande ledamöter:

Kontaktpersoner för media

Linda Kennemyr, föredragande i trafikutskottet, telefon: 08-786 43 40, e-post: linda.kennemyr@riksdagen.se
Anna Wagman Kåring, forskningssekreterare, telefon: 08-786 43 78, e-post: anna.wagman.karing@riksdagen.se

Ny rapport om samhällsekonomiska analyser inom transportsektorn

Trafikutskottet har tagit fram en rapport om samhällsekonomiska analyser inom transportsektorn med särskilt fokus på hållbar utveckling. Syftet är att fördjupa kunskapen om analyserna och hur de används. Avsikten är också att belysa olika sätt att diskutera samhällsekonomiska analyser i relation till hållbar utveckling, liksom att ge en bild av det utvecklingsarbete som pågår.

Inom transportområdet fattas beslut om åtgärder som inte sällan tar stora ekonomiska resurser i anspråk. Besluten får också ofta stora konsekvenser för de som påverkas av investeringen, både i dag och i morgon. Samhällsekonomiska analyser är metoder för att beräkna eller beskriva positiva och negativa effekter av olika åtgärdsförslag. Analyserna fungerar ofta som beslutsunderlag inför transportinvesteringar.

Tydlig ambitionshöjning i arbetet

Rapporten visar att rekommendationerna för samhällsekonomiska analyser (i form av så kallade samlade effektbedömningar) speglar hållbar utveckling fläckvis. Flera aspekter av det som brukar förknippas med hållbarhet blir belysta, men inte alltid med en uttalad koppling till hållbar utveckling. Det går samtidigt att se en tydlig ambitionshöjning i arbetet med att fånga hållbar utveckling i de samlade effektbedömningarna.

En annan iakttagelse är att det saknas en samlad bild av hur begreppet hållbar utveckling ska operationaliseras inom transportplaneringen. Begreppet används ofta ganska allmänt och generellt. Det är inte heller alltid uppenbart hur hållbar utveckling förhåller sig till andra politiska mål.

Hur kan hållbar utveckling fångas i beslutsunderlag?

Hållbar utveckling och samhällsekonomiska analyser väcker många frågor. Hur ska vi förhålla oss till att det vi beslutar i dag påverkar kommande generationer? Går det att sätta ett värde på hållbarhet? Bör man över huvud taget göra det? Vilka värden ska i sådana fall sägas representera en hållbar utveckling? Och vilken metod ska man använda för att få fram dessa värden på bästa sätt? Finns det andra analyser än samhällsekonomisk analys som bättre fångar hållbarhetsmålen? Hur viktigt är det att diskutera hållbar utveckling i infrastrukturplaneringen, i relation till den totala transportutvecklingen? Och hur ska man i beslutsunderlagen väga hållbarhetsmål mot andra politiskt uppsatta mål?

Dokument

Ledamöter

Trafikutskottets arbetsgrupp för forskningsfrågor har följande ledamöter:

För mer information

Linda Kennemyr, föredragande i trafikutskottet. Telefon: 08-786 43 40, e-post: linda.kennemyr@riksdagen.se

Framtidens flyg

Trafikutskottets arbetsgrupp för forskningsfrågor har låtit ta fram en studie om framtidens flyg. I rapporten diskuteras forskning och utveckling inom flygplanskonstruktioner, flygmotorer, flygbränsle och flygtrafikledning.

En utgångspunkt är flygets nuvarande och framtida påverkan på miljön och klimatet samt förutsättningarna för ett framtida hållbart flyg.

Fyra experter har ombetts bidra med underlag. I dessa presenteras vilka tekniska och operationella åtgärder som kan tänkas vara i drift 2030. Likaså diskuteras projekt som man bedömer har längre tid kvar till tillämpning eller som är av mer visionär karaktär. En forskare med systemperspektiv har ombetts att kommentera underlagen.

Rapporten

Öppen utfrågning

Den 3 april 2014 höll trafikutskottet en öppen utfrågning om framtidens luftfart för att från olika perspektiv belysa de slutsatser som framkommer i rapporten. Den öppna utfrågningen går att se i efterhand via webb-tv.

Webb-tv: Öppen utfrågning om framtidens luftfart

Hållbara städer – med fokus på transporter, boende och grönområden

Städer växer i snabb takt. Samtidigt är målet att utvecklingen ska vara hållbar ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv.

Miljö- och jordbruksutskottet, civilutskottet och trafikutskottet lät göra en forskningsöversikt och framtidsanalys 2010. Syftet var att sammanställa befintlig kunskap och att ta fram scenarier och goda exempel för hur hållbara och klimatsmarta städer kan se ut.

Fokus ligger på:

Grönområden, luft- mark- och vattenmiljö samt biologisk mångfald
Hållbara bostäder och samhällsplanering
Hållbara transporter i staden, inklusive försörjning med förnybara drivmedel

Rapporten

Utskottens behandling

Medborgarkonsultation

I syfte att ta del av ungdomars syn på stadsutveckling gjordes rundabordssamtal och scenarioframställning med gymnasieungdomar från tre skolor; Tensta gymnasium och Globala gymnasiet i Stockholm och en gymnasieskola i Kalmar. Medborgarkonsultationen resulterade i en tidning:

Seminarium

Den 18 februari 2011 hölls ett kunskapsseminarium med tre forskare för att belysa hållbar stadsutveckling ur olika synvinklar.

Styrgrupp

Sju ledamöter med representanter från respektive utskott fungerade som projektets styrgrupp.

Miljö- och jordbruksutskottet:

Civilutskottet:

Trafikutskottet:

Pågående forskning inom transportområdet 2008

I inventeringen redovisas pågående insatser med statlig finansiering inom forskning, utveckling och demonstration inom transportområdet.

Inventeringen redovisar de huvudsakliga statliga aktörerna för finansiering av transportrelaterad forskning, utveckling och demonstration och de forskningsområden dessa prioriterar samt starka forskningsmiljöer som får stöd av dessa aktörer.

Totalt investerades under budgetåret 2007 drygt en miljard kronor av statliga medel i civil transportrelaterad forskning, utveckling och demonstration. Det fanns under 2007 ett tiotal myndigheter som finansierade transportrelaterad forskning, utveckling och demonstration, varav de fyra största var Vägverket, VINNOVA, Energimyndigheten och Banverket. Huvudparten statliga av medel gick till forskning, utveckling och demonstration som är relaterad till vägtrafik (78 procent), spårtrafik (12 procent), luftfart (6 procent) och sjöfart (4 procent).

Trafikutskottets rapport från riksdagen

2008/09:RFR5 Inventering av pågående forskning inom transportområdet 2008

Förnybara drivmedels roll för att minska transportsektorns klimatpåverkan

Mot bakgrund av den snabba utvecklingen inom området för förnybara drivmedel lät trafikutskottet år 2007 genomföra en forskningsöversikt i ämnet.

Det övergripande syftet med forskningsöversikten var att ge trafikutskottet en sammanfattning av nuvarande kunskapsläge inför riksdagsbehandlingen av riktlinjer för den långsiktiga planeringen av trafikens infrastruktur.

Rapporten

Utskottets behandling

Betänkande 2007/08:TU10

Offentlig-privat samverkan kring infrastruktur

Huvudsyftet med forskningsöversikten var att trafikutskottet skulle kunna ta del av erfarenheter och forskningsrön inför riksdagens beslut om infrastrukturinvesteringar våren 2008.

Fokus låg i första hand på genomförda projekt inom offentlig-privat samverkan på väg- och järnvägsområdet.

Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI) har gjort forskningsöversikten, som utarbetats av forskningschefen Jan-Eric Nilsson och forskaren Roger Pydokke.

Rapporten

2007/08:RFR2 Offentlig-privat samverkan kring infrastruktur – en forskningsöversikt

Utskottets behandling

Forskning och framtid

Det är viktigt att riksdagsledamöterna får kvalificerade underlag över samhällsutvecklingen för att kunna fatta beslut. Riksdagen har därför beslutat att mer strategiskt föra in forsknings- och framtidsfrågor i riksdagsarbetet.

Så arbetar utskotten

Resultaten dokumenteras i rapporter

Resultaten av utskottens forskningsarbete dokumenteras ofta i serien Rapporter från riksdagen, RFR. Riktlinjerna för hur riksdagen ska arbeta mer med forsknings- och framtidsfrågor beslutades av riksdagen 2006.

Texten granskades: 31 januari 2023