Trafikutskottets uppföljningsarbete

Här kan du läsa om de uppföljnings- och utvärderingsprojekt som utskottet arbetar med och har genomfört.

Förutom de uppföljningar som redovisas här genomför utskotten olika uppföljningar som en del i bland annat behandlingen av regeringens förslag till statsbudget, motioner, Riksrevisionens granskningar och regeringens årliga skrivelse om vad man har gjort med riksdagens tillkännagivanden.

Uppföljnings- och forskningsgruppen

Den grupp som arbetar med uppföljning, utvärdering och forskning består av:

Mer information

Mattias Revelius, kanslichef, trafikutskottet, e-post: mattias.revelius@riksdagen.se
Anna Blomdahl, föredragande, trafikutskottet, e-post: anna.blomdahl@riksdagen.se

Huvudstudie om transportsektorns elektrifiering med fokus på samhällsbyggnad och planering av vägtrafikens laddinfrastruktur

Trafikutskottet har beslutat om en huvudstudie om elektrifiering av transportsektorn med fokus på samhällsbyggnad och planering av vägtrafikens laddinfrastruktur.

Syftet är att ta fram en kunskapsöversikt som ska ge en fördjupad förståelse av vilka incitament och hinder som finns för olika aktörer som medverkar i och planerar för en utbyggnad av vägtrafikens laddinfrastruktur.

Dokument

Huvudstudie om transportsektorns elektrifiering med fokus på samhällsbyggnad och planering av vägtrafikens laddinfrastruktur(pdf, 114 kB)

För mer information

Petra Jonvallen, forskningssekreterare, tel: 08-786 40 06, e-post: petra.jonvallen@riksdagen.se.

Uppföljning av punktligheten i persontrafik på järnväg

I Sverige kommer ungefär 90 procent av tågen i tid men punktligheten varierar på olika linjer och tider på dygnet. För att förbättra punktligheten behöver en rad brister åtgärdas. Bland annat bör en översyn av ansvarsförhållanden, organisation samt användningen av anslag och intäkter som avser järnvägen övervägas. Det visar en uppföljning av punktligheten i persontrafik på järnväg som trafikutskottet låtit genomföra.

Persontrafiken på järnväg har ökat kraftigt sedan 1990-talet, framförallt inom lokal- och regionaltrafiken. Ökningen innebär att allt fler aktiviteter, såväl person- och godståg som banarbeten, ska samsas i det gemensamma spåret. Genom att allt fler resenärer väljer att åka tåg påverkas fler av förseningar och inställda tåg. Att tågen är i tid är den aspekt som är viktigast för resenärerna men som samtidigt upplevs fungera sämst.

Trafikutskottets uppföljning av punktligheten i järnvägstrafiken utgår från de transportpolitiska mål som riksdagen har fastställt och riksdagens beslut om att förstärka anslagen till Trafikverket för underhåll av och investering i infrastrukturen. Uppföljningen omfattar en redovisning och analys av arbetet i Sverige för att förbättra punktligheten för persontrafiken på järnväg. I uppföljningen ingår också en internationell studie som bl.a. omfattar åtgärder för att förbättra järnvägstrafikens punktlighet i Finland, Danmark, Nederländerna, Schweiz och Österrike.

90 procent av tågen kommer i tid

Uppföljningen visar att den sammanlagda punktligheten för den svenska persontrafiken på järnväg var cirka 90 procent under perioden 2013–2019. Sent inställda tåg ingår i beräkningen och räknas som ett försenat tåg. Det innebär att cirka 90 procent av alla tåg kommer i tid till stationen, det vill säga inom 5 minuter och 59 sekunder, enligt det mått som används för punktlighet på järnväg.

Punktligheten varierar på olika linjer och vid olika tider på dygnet. Ju längre sträcka ett tåg färdas, desto sämre punktlighet. De senaste tre åren har punktligheten varit högst mellan klockan 4 och klockan 5.59, medan den har varit lägst på eftermiddagarna efter klockan 17.

Otydlig ansvarsfördelning och redovisning

En internationell jämförelse visar att en bättre punktlighet i tågtrafiken kräver en tydlig styrning, det vill säga mål och uppföljning av dessa och noggrann planering, statistik och satsningar på infrastrukturen. Trafikutskottets uppföljning visar att det inom dessa områden finns en utvecklingspotential i Sverige.

Ett av Trafikverkets uppdrag är att samverka med olika aktörer i järnvägsbranschen. Det viktigaste samverkansforumet när det gäller punktlighet är satsningen Tillsammans för tåg i tid (TTT). TTT har sedan starten 2013 syftat till att nå ett branschmål på 95 procents punktlighet inklusive sent inställda tåg 2020. Uppföljningen visar att det är oklart vilken styrande effekt branschmålet har haft. Det är också svårt att avgöra i vilken utsträckning ett strukturerat arbete har genomförts för att nå målet eftersom det saknas resultat som kopplas till insatser och punktlighet.

Ett återkommande problem inom såväl Trafikverket som TTT är att det i stor utsträckning saknas en redovisning av vem som är ansvarig för olika åtgärder samt av samlade resurser och resultat som är kopplade till effekter av insatser och punktlighet.

Lyckade exempel på ökad punktlighet

Uppföljningen visar samtidigt att det finns exempel på åtgärder som har resulterat i bättre punktlighet i persontrafiken på järnväg i Sverige. Ofta är problemen uppmärksammade på lokal eller regional nivå. Ett exempel är Trafikverkets Trafikledningsområde nord som använder så kallade analyståg för att varje vecka undersöka orsaken till att de mest försenade tåg är sena för att kunna sätta in åtgärder för ökad punktlighet. Ett annat exempel är Trafikverkets analys av Värmlandsbanan som resulterade i ny tidtabell och engagemang hos den operativa personalen med avsevärt förbättrad punktlighet och ökat antal resenärer som resultat. Ett tredje exempel är ett samarbete mellan Trafikverket, Trafikförvaltningen Region Stockholm och MTR för att komma till rätta med de betydande förseningar som drabbade resenärer i pendeltågstrafiken i Stockholm vintern 2017/18.

Gemensamt för dessa exempel är att underlag tagits fram som visar på antingen brister i planering av tidtabeller eller behov av underhållsåtgärder på en utpekad sträcka eller i ett särskilt område. När åtgärder har vidtagits för att komma till rätta med problemen har punktligheten på sträckan förbättrats.

Nationella mål för punktligheten saknas

Uppföljningens internationella studie visar att det i Danmark, Nederländerna, Schweiz och Österrike finns nationella mål för punktlighet fastställda av ansvarigt departement i varje land. I Finland finns ett skriftligt mål för förseningar på grund av spårunderhåll.

Vissa länder har mål och följer upp resenärernas punktlighet. I exempelvis Nederländerna och Schweiz finns välutvecklade system för att följa upp resenärernas punktlighet. Med punktlighet avses en försening på högst 2,59 minuter. Den utgår från kundundersökningar som visar att 3 minuter är en gräns för när resenärer upplever en försening. I Sverige har regeringen inte fastställt mål för punktlighet för tåg eller resenärer.

Förslag på åtgärder som kan motverka brister

Mot bakgrund av de brister som avslöjats landar trafikutskottets uppföljning i en rad slutsatser om behov av åtgärder. Bland annat bör en översyn av ansvarsförhållanden, organisation samt användningen av anslag och intäkter som avser järnvägen övervägas liksom nationella mål för både tågens och resenärernas punktlighet. Styrningen för att uppnå bättre punktlighet för järnvägstrafiken behöver utvecklas.

Det är också önskvärt att ett system för uppföljning och rapportering av resultat i förhållande till målen säkerställs och att det kopplas till vidtagna åtgärder och effekter på punktligheten. Det finns även ett behov av att klarlägga och tydliggöra Trafikverkets myndighetsansvar inom järnvägsområdet samt att granska myndighetens förmåga att genomföra it-projekt.

Uppföljningen konstaterar också att regeringens rapportering till riksdagen behöver förbättras i frågor som är kopplade till punktlighet för järnvägstrafiken.

Ledamöter

Trafikutskottets uppföljningsgrupp:

Dokument

Rapport från riksdagen 2020/21:RFR5 Punktlighet för persontrafik på järnväg – en uppföljning

Kontaktperson för media

Mattias Revelius, kanslichef trafikutskottet, telefon: 08-786 53 81, e-post: mattias.revelius@riksdagen.se
Anna Blomdahl, föredragande trafikutskottets kansli, telefon: 08-786 63 62, e-post: anna.blomdahl@riksdagen.se

Uppföljning av klimatanpassningsåtgärder för infrastruktur

Trafikutskottet har låtit följa upp åtgärder för klimatanpassning av infrastruktur med fokus på skogsbilvägar och järnvägstunnlar genom städer.

Inom transportpolitiken har frågan om att begränsa klimatpåverkan länge varit i fokus. Men även frågan om klimatförändringar och hur dessa kan påverka infrastrukturen har kommit att uppmärksammas alltmer, vilket bland annat framgår i transportinfrastrukturplaneringen 2018–2029. Regeringen har vidare under våren 2018 lagt fram ett förslag till nationell klimatanpassningsstrategi.

Järnväg på mark, i tunnel och på bropelare

Hur ny järnväg anläggs är beroende av ett flertal faktorer, bland annat topografi och geotekniska förutsättningar, men också hur mycket mark som kan användas för ändamålet och aspekter som buller och påverkan på stadsbild. I uppföljningen framgår att det behövs både uppdatering av regelverk och mer forskning kring hur klimatförändringar påverkar järnvägen i dess olika delar.

Nya järnvägstunnlar anpassas till ett förändrat klimat

Vid planeringen av Citytunneln i Malmö var den långsamt stigande havsnivån den enda klimatfrågan som man planerade för. Man var inte beredd på att en kombination av väderfenomen kunde inträffa som tillsammans skulle innebära temporärt höga havsnivåer och vågbildning i centrala Malmö. I uppföljningen framgår att två stora tunnelprojekt – i Varberg och i Norrköping – kommer att byggas så att de klarar högre havsnivåer och större regnmängder. Trafikverket utgår från värsta-scenario när det gäller att dimensionera tunnlarna mot vatteninträngning.

Infrastrukturägare måste samverka

All infrastruktur hakar in i annan infrastruktur. Det räcker inte att Trafikverket bygger en klimatanpassad anläggning; övriga infrastruktur- och markägare måste också vidta åtgärder. Uppföljningen visar att både Varbergs kommun och Norrköpings kommun planerar för en stadsutveckling som också ökar förmågan att klara exempelvis skyfall och översvämningar (till exempel nya va-nät, gröna ytor och höjdsättning). Samverkan mellan aktörerna är en förutsättning för en lyckad helhetslösning där också nyttor av satsningen kan tas till vara.

Hinder för att genomföra åtgärder

Ett hinder för att klimatanpassa infrastruktur med lång livslängd är svårigheten att planera för något som inrymmer vissa osäkerheter. Scenarier visar på möjlig utveckling baserat på klimatforskning. Nya väderhändelser kan förskjuta beräkningarna. Till detta kommer politiska beslut som kan påverka utvecklingen. Flera aktörer framhåller problemet med att det kostar att genomföra klimatanpassningsåtgärder. Vem tar kostnaden att skydda infrastruktur och städer mot stigande havsnivåer? Bristande samordning kan också leda till dyrare lösningar.

Skogsindustrin behöver ett fungerande vägnät

Skogsbilvägar ägs av stora och små skogsbolag, vägsamfälligheter och enskilda skogsägare. Samtliga är i behov av att komma ut på det allmänna vägnätet för vidaretransport av timmer till exempelvis sågverk och järnväg. Klimatförändringar i skogsbruket yttrar sig bland annat i form av kortare tjälperioder och ökad nederbörd. Det innebär bland annat ökade underhållskostnader och minskad tillgänglighet för skogsbruket. Det framgår i uppföljningen att skogsbilvägar anläggs med gamla metoder som inte tar hänsyn till ett förändrat klimat.

Statsbidraget för enskilda vägar räcker inte till

Det statsbidrag som tilldelas väghållare för enklare underhåll respektive särskilda, lite mer omfattande underhålls- eller ombyggnadsåtgärder, räcker enligt flera aktörer endast till att täcka akuta åtgärder. Aktörerna framhåller att många vägar och broar är slitna och dåligt underhållna. Det framgår i uppföljningen att Trafikverket inte har avsatt medel specifikt för klimatanpassningsåtgärder inom statsbidraget för enskilda vägar.

Lösningar för minskad belastning på vägarna

Aktörer inom skogsindustrin arbetar med att ta fram lösningar för att skogsbilvägarna ska utgöra ett stabilt och effektivt transportsystem, bland annat har it-baserade lösningar tagits fram. Frizon Värmland utgör ett exempel på hur samverkan mellan ett stort antal aktörer – däribland Trafikverket, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Region Värmland och skogsbolagen – bidrar till att hålla vägarna öppna under kritiska tjällossningsperioder. Sådan samverkan kan underlätta arbetet med klimatanpassningsåtgärder.

Dokument

2017/18:RFR16 Järnvägstunnlar och skogsbilvägar - en uppföljning av klimatanpassningsåtgärder för infrastruktur

Ledamöter

Kollektivtrafiklagens effekter har följts upp

Kollektivtrafiklagen som bland annat skulle leda till ett större utbud i kollektivtrafiken och en större valfrihet för resenärerna har inte fungerat som det var tänkt. Det visar en ny uppföljningsrapport som trafikutskottet låtit göra.

Lagen om kollektivtrafik började gälla 1 januari 2012. Den innebar bland annat en marknadsöppning för kommersiell kollektivtrafik på lokal och regional nivå. Lagen förväntades ge ett större utbud, ökat resande, mer valfrihet, bättre information och ökad insyn för resenärerna. En grupp ledamöter från trafikutskottet har nu följt upp lagens effekter i en rapport. Gruppen konstaterar att marknadsöppningen fått ett mycket begränsat genomslag och att lagen i väsentliga delar inte fungerat så som det var tänkt.

Svårt att etablera sig som kommersiell aktör

Bland annat handlar det om att det fortfarande finns stora hinder för olika kommersiella företag att etablera och upprätthålla trafik på en del sträckor. Den kommersiella persontrafiken till exempel den interregionala tågtrafiken har inte samma förutsättningar som den offentliga, vilket är otillfredsställande. Detta bottnar bland annat i oklarheter och skillnader i regelsystemen. Rapporten visar också att det finns brister och oklarheter i tillsynen av kollektivtrafiken.

Ansvarsproblem vid stationerna

Ett annat problem för resenärerna är bristen på information, särskilt i samband med olika störningar. Informationen brister också för dem som inte har tillgång till internet samt för personer med funktionsnedsättning. Det finns också ett bristande ansvar för verksamheten vid stationerna som framför allt drabbar resenärerna, men också operatörerna. Tillgängligheten till stationer och hållplatser för personer med funktionsnedsättning är fortfarande ett stort problem.

Utskottet vill se översyn

Det här är några av de saker som trafikutskottets uppföljningsgrupp noterar i sin nya rapport om hur den nya kollektivtrafiklagen fungerat i praktiken. I uppföljningsgruppen ingår åtta utskottsledamöter från samtliga riksdagspartier. Ledamöterna har i sin uppföljning tittat på en rad olika studier som gjorts om kollektivtrafiken samt lyssnat på erfarenheter och förslag från de olika aktörerna. Trafikutskottet vill nu se en allmän översyn av kollektivtrafiklagen. Översynen ska utgå från de problem och bedömningar som redovisas i rapporten.

Kontaktperson för media

Cecilia Forsberg, föredragande trafikutskottet, telefonnummer 08 786 53 40, e-post cecilia.forsberg@riksdagen.se

Ledamöter

Följande ledamöter ingår i uppföljningsgruppen

Dokument

Uppföljning av sjöfartsnäringen och dess konkurrenskraft

Trafikutskottet har låtit följa upp den svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft. Uppföljningsgruppens rapport visar bland annat att den svenska sjöfartsnäringen står inför flera utmaningar och att det finns goda skäl att stärka konkurrenskraften hos den svenska flottan för att förhindra ytterligare utflaggning.

Uppföljningen av sjöfartsnäringen och dess konkurrenskraft har inriktats på att studera vilken effekt svensk sjöfartspolitik och beslutade statliga insatser har haft för att nå det näringspolitiska mål som riksdagen har beslutat om för sjöfarten att den svenska handelsflottan ska tillförsäkras rimliga konkurrensvillkor. Av den anledningen analyseras vilka ramvillkor, i form av nationella näringsvillkor, som svenska rederier anser vara avgörande vid beslut av flagg på fartygen och om de anser att det krävs ytterligare åtgärder som förbättrar svensk sjöfartsnärings konkurrenskraft i förhållande till andra länder. I denna uppföljning beskrivs följande nationella ramvillkor:

Näringslivsfokus och myndighetsutövning.
Skatteregler.
Bemanningskostnader.
Sjöfartsstöd.
Övriga finansiella stöd.
Administrationskostnader och tillsynsarbetet.
Diverse avgifter.
Forsknings- och utvecklingsinsatser.

Bakgrunden till uppföljningen är att den svenska handelsflottan har uppvisat en negativ utveckling under senare år sett till både antal fartyg och flottans storlek. En stor andel av den svenska handelsflottan har avregistrerats från det svenska fartygsregistret, men till skillnad från tidigare år så flaggas fartyg i dag ut till andra europeiska länder, inte minst till våra grannländer t.ex. Danmark och Finland.

Uppföljningen visar bland annat att alla ramvillkor förutom övriga finansiella stöd och olika avgifter har en betydelse vid rederiernas val av flaggstat. Förutom faktiska förändringar i ramvillkoren har också förväntningar inför framtiden om den nationella sjöfartspolitikens inriktning en betydelse för ett sådant beslut. Vart och ett för sig kanske ett ramvillkor inte avgör ett beslut att flagga ut, men de har däremot bidragit till detta och gemensamt orsakat utflaggningen. Samtidigt har det framkommit att ramvillkorens relativa betydelse varierar. Denna uppföljning har visat att det är utformningen av de svenska bemanningsreglerna samt frånvaron av ett svenskt tonnageskattesystem som är huvudanledningarna till den tilltagande utflaggningstakten under senare år.

I uppföljningen har också de mest betydelsefulla skillnaderna mellan Sverige och Danmark när det gäller de nationella ramvillkoren analyserats. Uppföljningen visar att centrala ramvillkor är mer fördelaktiga i Danmark än i Sverige. Bedömningen är att ramvillkoren i form av sjöfartspolitiken, näringslivsfokus och myndighetsutövning, skatteregler – tonnagebeskattning, bemanningskostnader och administrationskostnader och tillsynsarbetet är mer fördelaktiga i Danmark, medan sjöfartsstödet och forsknings- och utvecklingsinsatser bedöms vara i princip likvärdiga.

Dokument

Beslut om uppföljning

Protokoll utskottssammanträde 2013/14:36

Uppföljningsgruppen

I uppföljningsgruppen ingår följande ledamöter:

För mer information

Joakim Skotheim, utvärderare utskottsavdelningens utvärderings- och forskningssekretariat, e-post: joakim.skotheim@riksdagen.se
Cecilia Forsberg, föredragande trafikutskottets kansli, e-post: cecilia.forsberg@riksdagen.se

Uppföljning om körkortsfrågor

Körkortsfrågor är viktiga ur många olika perspektiv. I förlängningen handlar det om individens frihet och möjlighet att transportera sig. Samtidigt är väntetiden för att få göra körkortsprov ofta lång. Mot bakgrund av detta har trafikutskottet gjort en förstudie till en uppföljning om körkortsfrågor.

Trafikutskottet har vid flera tillfällen betonat att körkortsfrågor rymmer många viktiga aspekter. Att ha körkort innebär ofta bättre möjligheter för unga att få anställning, och för äldre personer kan det handla om möjligheten att bo kvar i hemmet.

Väntetiderna har uppmärksammats

Under senare år har väntetiderna för körkortsprov uppmärksammats i olika sammanhang. Mot den bakgrunden beslutade trafikutskottets uppföljningsgrupp den 12 december 2013 att genomföra en förstudie till en kort uppföljning om körkortsfrågor. Resultatet av förstudien redovisas i promemorian Uppföljning om körkortsfrågor – en förstudie.

Förstudien innehåller bland annat en översiktlig redovisning av väntetider för körkortsprov samt exempel på det arbete som pågår inom området. Studien konstaterar att regeringen den 23 januari 2014 beslutade att Trafikverket ska se över förutsättningarna för kortare väntetider för körkortsprov. Trafikutskottets uppföljningsgrupp konstaterar att flera av de frågor som tas upp i förstudien därmed till viss del har hanterats i regeringens uppdrag till Trafikverket. Uppföljningsgruppen föreslår att uppföljningen genomförs vid ett senare tillfälle under kommande mandatperiod.

Dokument

Uppföljning om körkortsfrågor – en förstudie (pdf, 7 MB)

Uppföljningsgruppen

I uppföljningsgruppen ingår följande ledamöter:

För mer information

Kontakta: Cecilia Forsberg, föredragande trafikutskottets kansli, e-post: cecilia.forsberg@riksdagen.se

Transportsystemets tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Trafikutskottet har följt upp resultaten av insatserna för att göra transportsystemet tillgängligt för personer med funktionsnedsättning.

Uppföljningen har inriktats på de tillgänglighetsinsatser som görs för tåg, buss, flyg och båt och vilka resultat dessa insatser får från ett brukarperspektiv. Uppföljningen belyser främst insatser som görs för att förbättra tillgängligheten för personer med nedsatt syn, hörsel eller rörelseförmåga.

Uppföljningen visar att det fortfarande finns många hinder som försvårar resandet. Det görs olika insatser för att öka tillgängligheten, men detta arbete är i många delar inte samordnat och det finns mycket kvar att göra. Det behövs tydligare styrsignaler för att tillgänglighetsmålen ska kunna uppnås. Det är viktigt att prioritera resurser för tillgänglighetsarbetet och att aktörerna kan redovisa hur stora resurser som satsas på detta. Det är vidare angeläget att trafikinformationen förbättras, liksom möjligheterna att köpa biljett. Finansieringen av ledsagningstjänsten för tåg och buss bör ses över.

I uppföljningen konstateras att det är otydligt vem som har ansvar för att samordna tillgänglighetsfrågor inom trafikområdet. De olika aktörernas roller och ansvar behöver därför tydliggöras, inte minst inom sjöfarten. Kunskapen om resultaten av insatserna är begränsad, vilket visar på vikten av att följa upp och utvärdera insatsernas resultat och hur brukarna upplever transportsystemets tillgänglighet. Vidare behöver tillsynen inom området stärkas och förtydligas.

I uppföljningen konstateras också att det är viktigt att regeringen även i fortsättningen redovisar och bedömer resultaten av de statliga tillgänglighetsinsatserna till riksdagen.

Utskottets behandling

Betänkande 2013/14:TU1 Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Uppföljningsrapporten

Förstudie

En förstudie publicerades den 21 februari 2013.

Uppföljning av transportsystemets tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning – En förstudie (pdf, 412 kB)

Beslut om uppföljning

Protokoll utskottssammanträde 2012/13:19

Uppföljningsgrupp

Uppföljningsarbetet leds av trafikutskottets uppföljningsgrupp som består av följande ledamöter:

Mer information

Kontakta Mattias Revelius, kanslichef, trafikutskottets kansli, e-post: mattias.revelius@riksdagen.se

Löpande uppföljning av regeringens resultatredovisning

Trafikutskottet följer upp och analyserar olika delar av regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen.

Dessa uppföljningar och utskottets beredning av uppföljningarna redovisas och behandlas årligen i budgetbetänkandena.

Utskottets behandling

Utskottets behandling: Betänkande 2018/19:TU1
Utskottets behandling: Betänkande 2017/18:TU1
Utskottets behandling: Betänkande 2016/17:TU1
Utskottets behandling: Betänkande 2015/16:TU1
Utskottets behandling: Betänkande 2014/15:TU1
Utskottets behandling: Betänkande 2013/14:TU1
Utskottets behandling: Betänkande 2012/13:TU1

Mer information

Kontakta Mattias Revelius, kanslichef, trafikutskottets kansli, e-post: mattias.revelius@riksdagen.se

Tillsynen av den yrkesmässiga godstrafiken

Trafikutskottet har låtit följa upp tillsynen av den yrkesmässiga godstrafiken på väg. Uppföljningsgruppens rapport visar bland annat att tillsynen behöver bli bättre.

Uppföljningen av lastbilstrafiken har inriktats på att belysa tillsynen och kontrollen av kör- och vilotider, lastsäkring, överlaster, hastigheter och så kallad cabotage. I uppföljningen har det ingått att undersöka hur reglerna på området tillämpas, hur myndigheternas tillsyn är organiserad, hur tillsynsresurserna används, hur samverkan sker samt konsekvenserna för åkeribranschen. I uppföljningen har det också ingått att belysa sanktionsmöjligheter och om det finns problem när det gäller hanteringen av överträdelser.

Bakgrunden till uppföljningen är att tidigare genomförda undersökningar har visat att regelverken – som ska bidra till hög trafiksäkerhet, bra arbetsmiljö och konkurrens på lika villkor – inte alltid följs samtidigt som risken att bli kontrollerad är liten. Vidare har ansvarsfördelningen mellan myndigheterna förändrats de senaste åren, och en ny myndighet, Transportstyrelsen, har inrättats.

Uppföljningen visar bland annat att yrkestrafikärenden har låg prioritet i rättsväsendet i förhållande till andra ärenden med strängare påföljder och att allt fler ärenden som handlar om överträdelser av kör- och vilotider har avskrivits hos Åklagarmyndigheten de senaste åren. Uppföljningen visar också att det är svårt att lagföra ärenden om otillåten cabotage och olaga yrkesmässig trafik.

I rapporten konstateras bland annat att det behövs en tydligare styrning och samordning av myndigheternas tillsyn och kontroller samt att det är angeläget att Transportstyrelsen tar fram en tillsynsstrategi. Myndigheterna behöver också bli bättre på att samverka med varandra och med åkeribranschen. Vidare konstateras att myndigheterna måste prioritera brott inom yrkestrafiken och avsätta resurser till detta. Inom polisen behövs skyndsamma insatser för att långsiktigt säkra specialkompetensen för kontroller av godstransporter på väg.

I rapporten konstateras också att polisen bör få fler verktyg för att hindra fortsatt färd när föraren har brutit mot reglerna samt att det är angeläget med en ökad harmonisering mellan EU-ländernas bötesnivåer och sanktioner.

Rapporten

2011/12:RFR8 Tillsynen av yrkesmässiga godstransporter på väg
Pressmeddelande: Tillsynen av lastbilstransporter behöver förbättras
Sammanfattning: Tillsynen av yrkesmässiga godstransporter på väg – En uppföljning (pdf, 820 kB)
Summary: Supervision of the commercial carriage of goods by road – A follow-up (pdf, 930 kB)

Förstudie

En förstudie publicerades den 25 november 2010.

Tillsynen av yrkestrafiken på väg – en förstudie (pdf, 361 kB)

Beslut om uppföljning

Utskottets beslut om genomförande:

Uppföljningsgrupp

Med anledningen av uppföljningsarbetet har en uppföljningsgrupp bestående av riksdagsledamöter skapats. Uppföljningsgruppen består av:

Mer information

Kontakta Mattias Revelius, kanslichef, trafikutskottets kansli, e-post: mattias.revelius@riksdagen.se

Pumplagen

Trafikutskottet har följt upp genomförande och konsekvenser av lagen om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel, den så kallade pumplagen.

Riksdagen beslutade i december 2005 om lagen om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel, den så kallade pumplagen. Lagen innebär att de största bensinstationerna sedan den 1 april 2006 är skyldiga att tillhandahålla förnybara drivmedel som till exempel etanol eller biogas. Syftet med beslutet var att minska koldioxidutsläppen genom att förbättra tillgången på förnybara drivmedel, främst mot bakgrund av att tillgängligheten har bedömts som ett av de största hindren mot en ökad användning av förnybara drivmedel. Skyldigheten att tillhandahålla förnybara drivmedel genomförs i flera steg.

Som ett led i trafikutskottets arbete med uppföljning och utvärdering av fattade riksdagsbeslut samt fördjupning av beredningsunderlaget i frågor som aktualiseras på utskottets område, har utskottet följt upp genomförande och konsekvenser av införandet av pumplagen.

Uppföljningsrapporten och utskottets behandling

Uppföljningsrapporten: 2009/10:RFR7 Pumplagen – Uppföljning av lagen om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel
Utskottets behandling: Betänkande 2009/10:TU15
Pressmeddelande: Trafikutskottet har följt upp konsekvenser av pumplagen
Sammanfattning av uppföljningsrapport 2009/10:RFR7 Pumplagen – Uppföljning av lagen om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel(pdf, 186 kB)
Summary in English: Follow-up of the Act on the Obligation to Supply Renewable Fuels (pdf, 2 MB)

Beslut om genomförande

Protokoll utskottssammanträde 2007/08:34

Uppföljningsgrupp

Transport- och kommunikationsinsatser efter stormen Gudrun

Trafikutskottet har följt upp de insatser som genomförts inom transport- och kommunikationsområdet efter stormen Gudrun. Studien fokuserar på de olika åtgärder som vidtagits för att säkra transport- och kommunikationsinfrastrukturen.

Syftet med uppföljningen har varit att:

Översiktligt följa upp de åtgärder som vidtogs inom kommunikationsområdet med anledning av stormen.
Undersöka om infrastrukturen har återställts.
Undersöka om infrastrukturen blivit mindre sårbar för liknande händelser.

Uppföljningsrapporten och utskottets behandling

Uppföljningsrapporten: 2007/08:RFR5 Uppföljning av hur stormen Gudrun hanterats inom transport- och kommunikationsområdet
Utskottets behandling: Betänkande 2007/08:TU1
Pressmeddelande: Trafikutskottet följer upp insatserna efter stormen Gudrun

Beslut om genomförande

Protokoll utskottssammanträde 2006/07:19

Regelsystemet för flyttning av fordon

Trafikutskottet har följt upp hur det regelsystem för flyttning av fordon som gäller sedan 2004 tillämpas.

Hösten 2003 beslutade riksdagen om ändringar i lagen om flyttning av fordon i vissa fall. Lagändringarna innebar bland anant ett förtydligande av att cyklar och andra oregistrerade fordon kan flyttas med stöd av lagens bestämmelser samt att markägares möjlighet att begära att ett fordon flyttas utvidgas.

Trafikutskottet beslutade 2006 att låta följa upp tillämpningen av det sedan 2004 gällande regelsystemet för flyttning av fordon. Syftet med uppföljningen var att klarlägga om nuvarande regelsystem och dess tillämpning möjliggör en effektiv bortforsling av fordon.

Uppföljningsrapporten och utskottets behandling

2006/07:RFR3 Trafikutskottets uppföljning av flyttning av fordon
Utskottets behandling: Betänkande 2006/07:TU7

Beslut om genomförande

Protokoll utskottssammanträde 2005/06:36

Systemet för sjöfartsskydd

Uppföljning fokuserar på genomförandet av systemet för skydd mot grova våldsbrott gentemot sjöfarten.

Trafikutskottet beslöt 2005 att genomföra en uppföljning av den nya lagstiftning om sjöfartsskydd, som trädde i kraft den 1 juli 2004. Lagstiftningen, som har sin grund i såväl ett internationellt som EG-rättsligt regelverk, tillkom som en direkt följd av händelserna den 11 september 2001 i USA. Regelverket togs fram under mycket kort tid och det får anses ingripande för flera av de aktörer som berörs, framför allt rederier och hamnar. Av dessa skäl ansåg utskottet att uppföljningen skulle genomföras endast ett drygt år efter reglernas ikraftträdande. Vidare fann utskottet att det var värdefullt att redan på ett tidigt stadium få en överblick över den organisation och samordning mellan myndigheter och övriga aktörer som regelverket förutsätter.

Uppföljningsrapporten och utskottets behandling

2005/06:RFR7 Sjöfartsskydd - En uppföljning av genomförandet av systemet för skydd mot grova våldsbrott gentemot sjöfarten
Utskottets behandling: Betänkande 2005/06:TU12
Pressmeddelande: Myndigheter och hamnar är osäkra på hur det nya sjöfartsskyddet ska fungera

Beslut om genomförande

Protokoll utskottssammanträde 2004/05:32

Transportforskningens inriktning, omfattning och samhällsnytta

Trafikutskottet har följt upp transportforskningens inriktning, omfattning och samhällsnytta efter reformeringen av den offentliga forskningsfinansieringen 2000/01.

Trafikutskottet beslöt 2004 att låta genomföra en uppföljning om transportforskningens inriktning, omfattning och samhällsnytta efter den reformering av den offentliga forskningsfinansieringen som genomfördes årsskiftet 2000/01. Enligt trafikutskottets mening var det naturligt att tre år efter reformen följa upp vad som hänt med hänsyn till transportforskningens samhälleliga betydelse.

Uppföljningsrapporten och utskottets behandling

Transportforskning i en föränderlig värld 2004/05:RFR1
Utskottets behandling: Yttrande 2004/05:TU3y

Beslut om genomförande

Protokoll utskottssammanträde 2003/04:26

Riksdagens roll i infrastrukturplaneringen

Trafikutskottets utredning fokuserar på riksdagens roll i den långsiktiga planeringen av vägar och järnvägar.

Syftet med studien var att skapa ett fördjupat beslutsunderlag inför riksdagens förväntade ställningstagande våren 2004 till den långsiktiga planeringen av vägar och järnvägar för perioden 2004–2015.

Uppföljningsrapporten och utskottets behandling

Planering av vägar och järnvägar – en uppföljnings- och utvärderingsstudie 2003/04:URD4
Utskottets behandling: Betänkande 2003/04:TU10

Beslut om genomförande

Protokoll utskottssammanträde 2002/03:9

Utskotten följer upp riksdagsbesluten

Utskotten ska enligt regeringsformen följa upp och utvärdera de beslut som riksdagen har fattat. Tanken är att det utskott som förberett ett beslut senare ska utvärdera vad som blivit resultatet av beslutet.

Så arbetar utskotten

Resultaten dokumenteras i rapporter

Resultaten av utskottens uppföljningsarbete dokumenteras ofta i serien Rapporter från riksdagen, RFR. Arbetet redovisas också årligen i utskottens verksamhetsberättelser, som innehåller sammanfattningar av varje utskotts verksamhet. Riktlinjerna för utskottens arbete med uppföljning och utvärdering beslutades av riksdagen 2006.

Texten granskades: 1 februari 2023