Utbildningsutskottets uppföljningsarbete

Den 26 september 2019 anordnade utbildningsutskottet ett seminarium i riksdagen på temat Det livslånga lärandet. Seminariets frågeställningar fokuserade på hur de övergripande behoven av kompetens och kompetensförsörjning ser ut i Sverige och vad som behövs för att behoven ska kunna tillgodoses. I seminariet deltog representanter från myndigheter, aktuella utredningar, fackliga organisationer, arbetsgivarorganisationer samt forskare.

Följ länken för att se programmet, en utskrift av de stenografiska uppteckningar som gjordes vid seminariet och de bilder som talarna visade under sina presentationer.

Seminarium om livslångt lärande

Utbildningsutskottet har genomfört en uppföljning som visar att det på många skolor finns brister i arbetet med studie- och yrkesvägledningen. Det innebär att elever riskerar att inte få den vägledning de har behov av och rätt till. Utskottets enkät till 4 000 rektorer i grund- och gymnasieskolan visar bland annat att det finns brister i både statens och skolornas styrning av verksamheten.

Elever i grundskolan och gymnasieskolan ska enligt skollagen ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Vägledningen ska även ingå som en del av undervisningen i olika ämnen.

Ökade behov av studie- och yrkesvägledning

Utbildningsutskottet har följt upp hur vägledningen i skolan fungerar. Av uppföljningen framgår att elevernas behov av studie- och yrkesvägledning har ökat, vilket bland annat beror på att

• antalet valalternativ vad gäller utbildningar och yrken har blivit fler
  fler
• elever saknar behörighet till gymnasieskolans nationella program
• antalet nyanlända elever har ökat kraftigt.

Rektorer saknar kunskap om uppdraget

Uppföljningen visar samtidigt att många skolor inte prioriterar studie- och yrkesvägledningen och att eleverna därmed riskerar att inte få den vägledning de har behov av. De grundläggande styrningsmekanismer som krävs för att kunna planera, organisera och dimensionera vägledningsarbetet saknas på många håll. Den enkät som utskottet riktat till 4 000 rektorer i grund- och gymnasieskolan visar exempelvis att

• var tredje rektor uppger att huvudmannen antingen inte beslutat om mål för vägledningen eller att man inte vet om några mål beslutats
• mindre än hälften av rektorerna uppger att huvudmannen efterfrågar återrapportering av verksamhetens resultat.

Bristerna i styrningen beror på att kunskaperna om skolans vägledningsuppdrag varierar och i många fall är begränsade hos huvudmän och rektorer. Samtidigt är statens reglering av studie- och yrkesvägledningen övergripande och ger därför inte huvudmän och rektorer någon tydlig ledning om vad som förväntas av dem.

Dokument

Rapport från riksdagen: 2017/18:RFR24 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan och gymnasieskolan – en uppföljning

Ledamöter

• Betty Malmberg (M), ordförande i utbildningsutskottets styrgrupp för uppföljning och utvärdering
• Caroline Helmersson-Olsson (S), ledamot i utbildningsutskottets styrgrupp för uppföljning och utvärdering

Mer information

Cecilia Nordling, kanslichef, utbildningsutskottets kansli, telefon: 070-929 85 38, e-post: cecilia.nordling@riksdagen.se

Att ha forskarutbildade lärare som jobbar på en skola eller förskola ger en rad positiva effekter, bland annat när det gäller kunskapsspridning och ett ökat engagemang i skolutveckling. Men många lärare som börjat forska inom ramen för de statliga satsningarna på forskarskolor återvänder inte till sina skolor efter examen. Det visar en uppföljning som riksdagens utbildningsutskott låtit göra.

Under de senaste årtiondena har det funnits en tydlig politisk vilja om att stärka kopplingen mellan forskning och skolverksamheten. Sedan 2008 har fyra statliga satsningar genomförts med målet att öka antalet och andelen forskarutbildade lärare och förskollärare i skolväsendet. Satsningarna har gått ut på att skapa så kallade forskarskolor där deltagande lärare och förskollärare har studerat på deltid samtidigt som de fortsatt att arbeta på en skola eller förskola. Tanken var att de efter genomförd forskarutbildning skulle återgå till sina skolor och då bidra till en skola på vetenskaplig grund. Satsningarna har resulterat i 33 forskarskolor och utbildningsutskottet har nu gjort en uppföljning för att se hur väl satsningarna slagit ut. Uppföljningen bygger på frågor till skolhuvudmän, forskarskolor och enskilda lärare och förskollärare som deltagit i satsningen.

– Uppföljningen har gett oss ett värdefullt kunskapsunderlag, som behandlar de viktiga frågorna om hur vi kan stärka skolans vetenskapliga grund. Underlaget visar också på hur viktigt det är att vi politiker skaffar oss en helhetsbild av hur reformer som vi beslutar om fungerar i praktiken, säger Betty Malmberg (M), ordförande i utbildningsutskottets styrgrupp för uppföljning och utvärdering.

Bra med forskarutbildade lärare men budget påverkar

Skolhuvudmän, som exempelvis kommuner och enskilda organisationer, är generellt sett positivt inställda till att ha forskarutbildade lärare och förskollärare på sina skolor och förskolor. De forskarutbildade lärarna har bland annat medverkat till fortbildningsinsatser för kollegor och att engagemanget för skolutveckling har ökat. Det har dock funnits vissa svårigheter för skolhuvudmännen att tillgodogöra sig satsningen fullt ut. Bland annat på grund av att den första satsningen satte igång mycket snabbt vilket gjorde att det var svårt för en del skolor att hinna planera väl. Uppföljningen visar också tydligt att huvudmännens engagemang påverkas av andra faktorer såsom budgetläget, personalbrist och elevtillströmning. Fram till 2013 fick skolhuvudmännen ett statsbidrag för att vara med i satsningen, men därefter har huvudmännen själva stått för hela finansieringen av lärarens eller förskollärarens deltagande i forskarutbildningen. Uppföljningen visar också att de allra flesta lärare och förskollärare som deltagit i satsningen kommer från större städer, väldigt få av de antagna arbetar i glesbygdskommuner.

Många lärare återvänder inte till skolan

Uppföljningen visar också att många av lärarna och förskollärarna inte återvänder till sin skola eller förskola efter att forskarutbildningen avslutats. Bland de lärare och förskollärare som avslutat sin forskarutbildning har närmare 40 procent valt att stanna kvar vid universitet och högskolor. Bland de som nu deltar i en forskarskola uppger bara cirka 40 procent att de efter sin examen helst vill arbeta i skolan. Att lärare väljer att stanna kvar inom forskarvärlden förekommer på alla forskarskolorna. Flera forskarskolor uppger att de nu försöker tydliggöra att syftet med satsningen är att lärarna ska återvända till skolverksamheten efter att utbildningen slutförts. En del forskarskolor bedömer dock att det också kan vara positivt att en del forskarutbildade lärare stannar kvar på universiteten då det till exempel förstärker själva forskningsområdet.

Olika syn på vad satsningen innebär

Uppföljningen visar också att en stor majoritet av forskarskolorna uppger att de försöker involvera skolhuvudmännen i forskarskolorna men att de inte alltid når fram. Uppföljningen visar dessutom att skolhuvudmännen och de ansvariga för forskarskolorna ibland har olika syn på forskarutbildningen, bland annat i fråga om vilket tidsperspektiv man arbetar efter. Men det finns också flera exempel på väl fungerande samarbeten mellan skolhuvudmän och forskarskolor, främst i de satsningar som påbörjats under de senaste åren.

– Det är glädjande att utbildningsutskottet har genomfört och nu avslutat den här uppföljningen i bred politisk enighet. Arbetet har varit omfattande och gett oss värdefulla resultat, som väcker viktiga frågor om hur vi kan gå vidare för att skapa en mer forskningsbaserad skola, säger Lena Hallengren (S), ordförande i utbildningsutskottet.

Dokument

Rapport från riksdagen 2016/17:RFR4 Forskarskolor för lärare och förskollärare – en uppföljning av fyra statliga satsningar

Ledamöter

• Betty Malmberg (M), ordförande i utbildningsutskottets styrgrupp för uppföljning och utvärdering
• Caroline Helmersson-Olsson (S), ledamot i utbildningsutskottets styrgrupp för uppföljning och utvärdering

Kontaktperson media

Cecilia Nordling, kanslichef, utbildningsutskottets kansli, telefon 08-786 42 42, e-post cecilia.nordling@riksdagen.se       

Utbildningsutskottet har gjort en uppföljning om effekterna av två högskolereformer från 2010. En av reformerna handlar om ökad frihet för universitet och högskolor och den andra om kvalitet i den högre utbildningen. Två delredovisningar publicerades sommaren 2014. Ytterligare två delredovisningar och huvudrapporten publicerades våren 2015. Utskottet anordnade ett seminarium om uppföljningens resultat i samband med detta. I juni 2016 publicerades den sista delredovisningen som bland annat innehåller resultaten från den andra fasen av en fallstudie.

Ökad frihet för universitet och högskolor har setts som ett sätt att åstadkomma hög kvalitet i verksamheten för högre utbildning. Riksdagen och regeringen beslutade därför under 2010 om två reformer avseende styrningen av universitet och högskolor samt utvärderingen av kvalitet i högre utbildning – autonomireformen och kvalitetsreformen. Utbildningsutskottet har följt upp effekterna av reformerna inom ramen för arbetet med att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut.

Dra lärdomar för framtiden

Den övergripande och långsiktiga frågeställningen för uppföljningen har varit om de båda reformerna främjar ökad kvalitet i svensk högre utbildning. En mer kortsiktig frågeställning har varit att följa hur de båda reformerna implementeras i högskolesystemet och hur systemet påverkas av reformerna i ett kortare perspektiv. Syftet är att utbildningsutskottet ska kunna dra lärdomar för framtiden, något som är värdefullt för utformningen av utbildningspolitiken.

Uppföljningen har utförts av Dansk Center for Forskningsanalyse vid Aarhus universitet och har pågått från sommaren 2013 till våren 2016.

Uppföljningsprojektet har nu avslutats

Uppföljningsprojektet har omfattat flera delstudier. Utskottet publicerade två delredovisningar sommaren 2014. Den ena delredovisningen är en skrivbordsstudie som beskriver reformerna i ett europeiskt perspektiv med särskilt fokus på en jämförelse med utvecklingen i Danmark och Norge. Den andra delredovisningen handlar om hur reformerna har implementerats i högskolesystemet och bygger på intervjuer med rektorer för universitet och högskolor.

Utbildningsutskottet publicerade våren 2015 ytterligare två redovisningar av delstudier inom ramen för uppföljningsprojektet. Den ena delredovisningen utgår från en enkätundersökning till studieansvariga vid landets lärosäten. Den redovisar de studieansvarigas erfarenheter och upplevelse av reformernas implementering och effekter. Den andra delredovisningen innehåller en fallstudie med nio utbildningar vid tre lärosäten och sträcker sig över en tvåårsperiod. Studien baseras på fokusgrupper och intervjuer med informanter med anknytning till utbildningarna (utbildningsansvariga, kvalitetsansvariga, studenter, alumner och avnämare). Utbildningsutskottet har också publicerat uppföljningens huvudrapport. I den sammanfattas resultaten från de fyra delstudierna.

Resultaten av uppföljningen presenterades och diskuterades vid ett seminarium i riksdagen den 22 april 2015 där bland annat rektorerna för Sveriges universitet och högskolor samt Universitetskanslersämbetet deltog. Niels Mejlgaard vid Dansk Center for Forskningsanalyse inledde seminariet med att presentera rapporterna. Korta kommentarer gavs därefter av representanter från Nordisk institutt for studier av innovasjon, forskning og utdanning, Riksbankens Jubileumsfond och Sveriges förenade studentkårer. Seminariet avslutades med en frågestund.

Den femte delredovisningen, och den sista rapporten inom projektet, publicerades i juni 2016. Den innehåller en intervjuundersökning med kvalitetsansvariga vid universitet och högskolor samt resultaten från den andra fasen av fallstudien där de utbildningsansvariga intervjuats.

Dokument

• Huvudrapport, 2014/15:RFR5 Autonomi och kvalitet – ett uppföljningsprojekt om implementering och effekter av två högskolereformer i Sverige
• Delredovisning 1 – Skrivbordsstudie om autonomi- och kvalitetsreformerna, 2013/14:RFR21 Autonomi och kvalitet – ett uppföljningsprojekt om implementering och effekter av två högskolereformer i Sverige
• Delredovisning 2 – Intervjuundersökning med rektorer, 2013/14: RFR22 Autonomi och kvalitet – ett uppföljningsprojekt om implementering och effekter av två högskolereformer i Sverige
• Delredovisning 3 – Enkätundersökning till studieansvariga, 2014/15:RFR6 Autonomi och kvalitet – ett uppföljningsprojekt om implementering och effekter av två högskolereformer i Sverige
• Delredovisning 4 – Den fallstudiebaserade undersökningens första fas, 2014/15:RFR7 Autonomi och kvalitet – ett uppföljningsprojekt om implementering och effekter av två högskolereformer i Sverige
• Delredovisning 5 – Intervjuundersökning med kvalitetsansvariga och den fallstudiebaserade undersökningens andra fas, 2015/16:RFR19 Autonomi och kvalitet – ett uppföljningsprojekt om implementering och effekter av två högskolereformer i Sverige
• Mer om uppföljningsprojektet (pdf, 141 kB)

Ledamöter

• Betty Malmberg (M), ordförande i utbildningsutskottets styrgrupp för uppföljning och utvärdering
• Caroline Helmersson-Olsson (S), ledamot i utbildningsutskottets styrgrupp för uppföljning och utvärdering)

För mer information

Cecilia Nordling, kanslichef, utbildningsutskottets kansli, e-post: cecilia.nordling@riksdagen.se

Utbildningsutskottet har låtit göra en litteraturstudie av forskningsrön om digitaliseringen i skolan.

Litteraturstudien har genomförts i syfte att ge utskottet ett breddat och fördjupat kunskapsunderlag utifrån forskningsrön och andra studier om frågor om digitaliseringen inom skolan och dess påverkan på kvalitet, resultat och likvärdighet.

Flera studier visar att användningen av digitala verktyg, till exempel bärbara datorer och läsplattor, ger positiva effekter på både undervisning och lärande. De vanligaste effekterna är ökad motivation, ökat engagemang och ökat intresse för studierna hos eleverna, vilket sannolikt kan leda till bättre studieresultat. Det finns dock endast ett fåtal undersökningar där mätbara positiva effekter har kunnat bevisas. Digitala verktyg i sig ger dock ingen förändring, utan det är först när de används med en genomtänkt pedagogik som man får positiva resultat. Det finns fortsatt behov av fler studier för att med säkerhet belysa effekterna.

Studier visar att ökad användning av digitala verktyg ger fler utmaningar för lärare när det gäller att hantera klassrum och disciplin. Användning av digitala verktyg kan innebära fler distraktioner och risk för ökat tempo och ökad stress för elever och lärare.

Den forskning och de utvärderingar som har studerats i denna översikt visar också att kompetensutveckling behövs på alla nivåer för elever, lärare och skolledare. Det är viktigt för att kunna skapa förutsättningar för bra användning av digitala verktyg i undervisningen.

En viktig slutsats från forskningen är att it-användningen i skolan alltmer blir en ledningsfråga. Förändrade arbetssätt ger resultat och de digitala verktygens roll är att göra dessa nya arbetssätt möjliga. Nya arbetssätt ställer krav på organisation, resurser och kompetens.

Dokument

• 2015/16:RFR18 Digitaliseringen i skolan - dess påverkan på kvalitet, likvärdighet och resultat i utbildningen
• Sammanfattning: Digitaliseringen i skolan - dess påverkan på kvalitet, likvärdighet och resultat i utbildningen (pdf, 132 kB)

För mer information

Kontakta Cecilia Nordling, kanslichef, utbildningsutskottets kansli, e-post: cecilia.nordling@riksdagen.se

Utbildningsutskottet har låtit göra en studie för att öka förståelsen för hur ny kunskap kan komma till bättre användning i skolan.

Genom forskning får vi hela tiden ny kunskap som kan vara till nytta för skolan. Men att omsätta ny kunskap i praktisk användning är ofta en svår konst som kräver god organisation och ihärdighet. I den svenska grundskolan i dag går omkring 900 000 elever som möter nära 85 000 lärare i fler än 4 600 skolor. För att ny kunskap ska komma eleverna till del behöver skolan utmärka sig som en modern och professionell kunskapsorganisation som regelmässigt kan ta till vara och integrera kunskapen.

På uppdrag av utbildningsutskottet har en studie genomförts i syfte att öka förståelsen för hur ny kunskap kan komma till bättre användning i skolan. Med bättre förståelse för hur skolan kan fungera som kunskapsorganisation ökar förutsättningarna för välgrundade beslut.

Rapporten

• 2012/13:RFR10 Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan. Del 1
• 2012/13:RFR10 Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan. Del 2
• Sammanfattning: Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan (pdf, 672 kB)
• Summary: What can be done to make better use of new knowledge in schools? (pdf, 644 kB)

För mer information

Kontakta Cecilia Nordling, kanslichef, utbildningsutskottets kansli, e-post: cecilia.nordling@riksdagen.se

Utbildningsutskottet har låtit ta fram två rapporter som syftar till att fördjupa kunskapen inom områdena förskolan och utbildning för hållbar utveckling inklusive entreprenöriellt lärande.

Utbildningsutskottets rapport från riksdagen 2013

2012/13:RFR9 Förstudier om förskolan och om utbildning för hållbar utveckling inklusive entreprenöriellt lärande

För mer information

Kontakta Cecilia Nordling, kanslichef, utbildningsutskottets kansli, e-post: cecilia.nordling@riksdagen.se

Utbildningsutskottet har låtit ta fram två rapporter som syftar till att fördjupa kunskapen inom utbildningsvetenskaplig forskning och breddad rekrytering till högskolan.

Utbildningsutskottets rapport från riksdagen 2012:

2011/12:RFR12 Rapporter från utbildningsutskottet

För mer information

Kontakta Cecilia Nordling, kanslichef, utbildningsutskottets kansli, e-post: cecilia.nordling@riksdagen.se