Frågor och svar

Efter att statsministern har presenterat regeringsförklaring och ministerlista inför riksdagen går regeringens ledamöter till konselj på slottet. Konseljen leds av kungen. Talmannen presenterar sitt förslag och riksdagens beslut. Kungen konsteraterar därefter att regeringsskifte har ägt rum.

Regeringsförklaringen lämnas varje år av statsministern inför riksdagen och beskriver huvuddragen i regeringens politik. Den lämnas normalt vid riksmötets öppnande. Under valår kan regeringsförklaringen behöva lämnas vid ett senare tillfälle, om frågan om vem som ska vara statsminister inte är klar.

Nej, en statsministeromröstning sker alltid öppet. Omröstningen sker genom att riksdagsledamöterna använder voteringsknapparna för att rösta ja eller nej.

Resultatet presenteras därefter på voteringstavlan i kammaren och i ett voteringsprotokoll som läggs ut på riksdagens webbplats.

Nej, inte under enkammartiden, det vill säga inte sedan 1971.

Nej, en övergångsregering kan inte avgå i traditionell mening. Däremot kan enskilda statsråd behöva bytas ut om övergångsregeringen sitter länge.

En ny regering (i en bred samlingsregering eller annan konstellation) kan endast bildas genom att kammaren väljer en ny statsminister på förslag av talmannen.

Talmannen presenterar sitt förslag på ny statsminister för riksdagen och uppger samtidigt vilka partier som ska ingå i regeringen. Om mer än hälften av riksdagsledamöterna, det vill säga minst 175, röstar mot förslaget förkastas det. I annat fall godkänns det.

Om riksdagen inte godkänner förslaget kan talmannen föra fram sammanlagt fyra förslag. Om inget av dem godkänns ska extra val anordnas inom tre månader, om inte ordinarie val ska hållas inom samma tid.

Det finns ingen reglerad tidsgräns. Talmannen får föra fram totalt fyra förslag på statsminister. Om inget av förslagen godkänns, ska extra val hållas inom tre månader, såvida inte ordinarie val ändå ska hållas inom denna tid.

Hittills har riksdagen alltid röstat igenom talmannens första förslag på
statsminister.

Om den sittande statsministern avgår eller förlorar en statsministeromröstning efter ett val ska talmannen lägga fram ett nytt förslag till statsminister för omröstning i riksdagen. Innan talmannen lägger fram ett sådant förslag ska han samråda med företrädare för riksdagens partigrupper, i praktiken är det oftast partiledarna. Det innebär att talmannen diskuterar med partiföreträdarna i tur och ordning, samtal som ofta kallas för "talmansrundor".

Begreppet talmansrunda är inte reglerat i lag och har kommit att användas på två olika sätt:

1. Den första omgången samtal som talmannen håller med partiföreträdarna utgör den första talmansrundan, den andra omgången samtal utgör talmansrunda nummer två och så vidare.
2. Den första talmansrundan omfattar alla samtal eller samtalsomgångar som talmannen håller med partiföreträdare innan talmannen lägger fram ett förslag till statsminister. Skulle det första förslaget falla vid riksdagens omröstning påbörjas i så fall talmansrunda nummer två.

Begreppet talmansrunda kan alltså användas på båda dessa sätt, och inget är mer rätt än det andra.

Det är statsministern som bestämmer vilka statsråd som ska ingå i regeringen. Statsministern anmäler i samband med regeringsförklaringen vilka statsråd som ska ingå i regeringen. Statsministern anmäler då också vilka departement som ska finnas och statsrådens ansvarsområden inom dem.

Regeringsskiftet äger rum vid en konselj på slottet med statschefen, kungen som ordförande. Talmannen redogör för sitt förslag och riksdagens beslut. Kungen konstaterar därefter att regeringsskiftet har ägt rum.

Under tiden mellan det att regeringen har beviljats avsked och den nya har tillträtt vid den särskilda konseljen inför statschefen upprätthåller de avgående statsråden sina befattningar. En sådan regering kallas övergångsregering.

En övergångsregering har i princip samma befogenheter som en vanlig regering men den får inte utlysa extra val. Däremot är en övergångsregering i praktiken begränsad av att den är bortröstad och saknar stöd i riksdagen. Enligt praxis brukar en övergångsregering därför undvika beslut och förslag som är politiskt laddade. Den brukar inte heller svara på frågor eller interpellationer från ledamöter.

En övergångsregering sitter till dess att en ny regering tillträtt.

Talmannen föreslår en ny statsminister för riksdagen som röstar om förslaget. Talmannen har fyra försök på sig men i övrigt finns ingen tidsgräns.

Däremot måste budgetpropositionen för 2019 som absolut senast lämnas in den 15 november. Om inte en ny regering är utsedd då så lämnas budgetpropositionen in av en övergångsregering.

Efter ett val bestämmer statsministern själv hur hen ska agera utifrån valresultatet. Statsministern kan sitta kvar eller avgå. Det är också statsministern som bestämmer vilka statsråd som ska ingå i regeringen.

Konstitutionell praxis har varit att statsministern avgår vid förändrad partisammansättning eftersom riksdagen har tagit ställning till en statsminister och ett visst regeringsunderlag, men det finns inget formellt krav på att hen måste göra det.

Statsministeromröstningen ska hållas inom två veckor från det att den nya
riksdagen samlats. Talmannen bestämmer dag, till exempel utifrån pågående
förhandlingar om regeringsfrågan.

Nej.

Om statsministern avgår eller entledigas innan den nya riksdagens talman har valts inleder talmannen för den gamla riksdagen samrådet med företrädare för varje partigrupp och överlägger med de vice talmännen. Därefter tar den nya riksdagens talman vid och avslutar samrådet och lägger fram förslag till ny statsminister för omröstning i riksdagen. Om färre än hälften av ledamöterna röstar nej har en ny statsminister utsetts.

Ja. Det kan alltid bli ett annat beslut i riksdagen än utskottets förslag.

Finansutskottet förbereder riksdagsbesluten för ramarna i statens budget. Efter valet 2018 föreslog utskottet att riksdagen skulle säga ja till övergångsregeringens förslag.

I finansutskottets förslag om ramarna fanns fyra reservationer. Dessa reservationer innehöll alternativa budgetförslag från olika partier. M och KD lämnade in en gemensam reservation. Ledamöterna kunde vid omröstningen i riksdagen välja att rösta ja eller nej till de olika budgetförslagen, de hade också möjlighet att lägga ner sina röster. Det förslag som i slutändan får flest röster blir riksdagens beslut.

Riksdagen sa ja till M och KD:s gemansamma reservation.

Ja, alla riksdagens partier kan lägga skuggbudgetar i form av budgetmotioner.

Ja, det är en proposition som måste röstas igenom i riksdagen på samma sätt som alla andra ärenden.

Om budgeten för 2019

Övergångsregeringens budget har blivit nedröstad i kammaren när ett annat budgetförslag får fler röster. I sådana fall är det den budgeten som gäller och som övergångsregeringen ska gå efter. När en ny regering tillträtt har den möjlighet att komplettera budgeten genom ändringsförslag.

Om budgeten för 2019

Nej så kan det inte bli. Om riksdagens utskott inte kan lägga fram förslag för röstning i kammaren så kan riksdagen fatta tillfälliga anslagsbeslut till dess att en budget finns på plats. Riksdagen kan ge uppdraget till finansutskottet att fatta sådana beslut. Om det inte går att fatta tillfälliga beslut kommer budgeten för 2018 fortsätta att gälla.

Om budgeten för 2019

Inför talmansvalet kan partier nominera kandidater under pågående sammanträde i kammaren. Partierna behöver inte avisera vilken kandidat de kommer att nominera i förväg.

Talmannen har en central roll när en ny regering ska bildas. Talmannens uppgift är att så snart som möjligt få fram en ny statsminister som kan bilda regering. Talmannen överlägger med ledarna för samtliga partier och de vice talmännen. Sedan röstar riksdagen om det förslag talmannen lägger fram.

När en regering ska avgå vänder sig statsministern till talmannen som entledigar regeringen. Samtidigt säger talmannen till regeringen att den ska vara kvar som övergångsregering.

Efter uppropet den 24 september.

Det är ålderspresidenten som håller i valet av talman och vice talmän. Ålderspresidenten är den närvarande ledamot som har suttit längst i riksdagen.

Efter ett riksdagsval genomför riksdagen alltid val av talman och vice talmän. Det gäller även om den sittande talmannen/de vice talmännen blivit invalda som riksdagsledamöter och godtar fortsatt talmansuppdrag.

Riksdagen väljer ny talman och vice talmän på uppropet den 24 september (riksdagens första sammanträde efter valet).

Om partierna lägger fram olika förslag till talman så väljs en av kandidaterna enligt ett förfarande i riksdagsordningen som reglerar riksdagens arbetsformer.

Partigrupperna nominerar kandidater. Valet äger sedan rum efter uppropet i riksdagen den 24 september. Talmännen väljs var för sig – i ordningen talman, förste vice talman, andre vice talman, tredje vice talman.

Ålderspresidenten (ledamoten med längst tid i riksdagen) förrättar valet.

Om enbart en kandidat är nominerad:

• Valet sker utan omröstning

Om flera kandidater är nominerade:

• Om någon ledamot begär omröstning sker valet med slutna sedlar. Kandidaten som får mer än hälften av rösterna är vald.
• Om ingen kandidat får mer än hälften av rösterna genomförs en ny omröstning. Kandidaten som får mer än hälften av rösterna är vald.
• Om ingen kandidat får mer än hälften av rösterna genomförs en omröstningen mellan de två kandidater som fick flest röster i den andra omröstningen. Kandidaten som får flest röster är vald.

Nej, hittills har det varit max två kandidater till talmansposten.

Den som är riksdagsledamot och som väljs av riksdagen.

Det finns inga regler som anger från vilket parti talmannen ska väljas. Vem som väljs till talman styrs av partiernas nomineringar.

Under perioden med borgerliga regeringar 1976–1982 var det praxis att en socialdemokrat valdes till talman, alltså en representant för riksdagens största parti under den perioden. Från 1982 var praxis att talmannen valdes från det största partiet i den grupp av partier som har riksdagsmajoriteten, det vill säga det parti eller den koalition av partier som bildar regering.

För den valperiod som inleddes 2018 valdes Andreas Norlén till talman som representant för riksdagens näst största parti.

Praxis för val av vice talman har fram till 2018 varit att de har valts i förhållande till sina partiers storlek i kammaren. Det parti som har innehaft talmansposten har dock inte haft någon vice talmanspost. Principerna för vilka som ska utses till vice talmän är inte reglerat i lag.

Det har hänt. Vid talmansvalet 2018 fanns två kandidater till talmansposten, Åsa Lindestam (S) och Andreas Norlén (M). Andreas Norlén valdes till talman.

Vid talmansvalen 2006 fördes också två kandidater fram; Björn von Sydow (S) och Per Westerberg (M). Per Westerberg valdes.

2010 valde riksdagen mellan Kent Härstedt (S) och Per Westerberg (M), Per Westerberg valdes även denna gång.

2014 fanns bara en kandidat, Urban Ahlin (S).

Partiernas nomineringar och deras motiveringar framgår i kammarens protokoll.

• Riksdagens protokoll 2018/19:1, val av talman sida 29
• Riksdagens protokoll 2014/15:1, val av talman sida 27
• Riksdagens protokoll 2010/11:1, val av talman sida 28
• Riksdagens protokoll 2006/7:1, val av talman sida 27
  

Valet sker utan omröstning om det bara finns en nominerad kandidat.

Då görs ett nytt försök. Talmannen kan föra fram sammanlagt fyra förslag. Om inget av förslagen godkänns, ska extra val hållas inom tre månader.

Antalet bestäms av riksdagen efter varje val. Utskotten ska alltid bestå
av ett udda antal ledamöter, lägst 15. Det vanligaste har hittills varit 17
ledamöter.

Utskotten väljer själva ordförande och vice ordförande när de
sammanträder första gången. Dessförinnan förhandlar ofta partier om hur
posterna ska fördelas.

Riksdagen utser valberedningen vid sitt första sammanträde den 24 september.

Valberedningen tar fram förslag på vilka ledamöter och suppleanter som ska sitta i utskotten, i EU-nämnden och i vissa andra riksdagsorgan, bland annat Riksdagsstyrelsen, Krigsdelegationen, Valprövningsnämnden, Riksdagens överklagandenämnd och de svenska delegationerna i Europarådets och OSSE:s parlamentariska församlingar.

Riksdagen ska välja vilka ledamöter som ska sitta i utskotten senast 8 dagar efter sitt första sammanträde, vilket i år innebär senast den 2 oktober 2018. Valen gäller till valperiodens slut.

Val till vissa andra organ planeras också till den 2 oktober 2018. De flesta övriga val genomförs lite senare under hösten.

Val till utskotten

Det största partiet i riksdagen har normalt flest platser i varje utskott. Fördelningen av utskottsplatser sker enligt den så kallade heltalsmetoden som också kallas d'Hondts metod. Utifrån valresultatet räknar man ut vilket parti som får första, andra, tredje platsen och så vidare. Det första mandatet i varje utskott går normalt till det största partiet.

De senaste åren har några av partierna bildat kartell, till exempel samarbetar Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna respektive Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet i utskotten. Det innebär att platserna fördelas lite olika och inte alltid mot partistorlekarna. Det kan också innebära att ett parti som inte har tillräckligt många mandat för att på egen hand få en plats i utskotten ändå kan få det genom samarbete med andra.

Ja, riksdagen kan ändra antalet utskott.

Enligt regeringsformen, som är grundlag, ska det dock alltid finnas ett finansutskott och ett konstitutionsutskott. Av riksdagsordningen framgår att det alltid ska finnas ett skatteutskott. Därutöver finns det en tilläggsbestämmelse i riksdagsordningen som anger vilka så kallade ständiga utskott som ska väljas. Riksdagen kan genom en lagändring ändra antalet ständiga utskott.

Riksdagen kan dessutom tillsätta ytterligare utskott utöver de ständiga utskotten, exempelvis för att bereda särskilda ärenden. Om riksdagen väljer ytterligare utskott, ska utskottets huvudsakliga arbetsuppgifter alltid anges.

Vid uppropet måndag den 24 september kl.11.00.

Riksdagens arbetsår börjar måndagen den 24 september. Då är det bland annat upprop och val av talman. Ceremonin för riksmötets öppnande äger rum tisdagen den 25 september.

Vid uppropet måndag den 24 september kl.11.00.

Vid uppropet den 24 september ropas ledamöterna upp i den ordning de sitter i kammaren. Sedan väljer riksdagen talman och vice talmän samt utser valberedning. Partiernas gruppledare anmäls.

Riksmötets öppnande äger rum den 25 september. Öppnandet är en särskild sammankomst i kammaren då statschefen formellt förklarar riksmötet öppnat och statsministern avger en regeringsförklaring (om inte regeringsskifte pågår).

Det beror på om det blir regeringsskifte eller inte.

Inget regeringsskifte: Regeringen måste lämna sitt budgetförslag senast två veckor efter riksmötets öppnande. Riksmötets öppnade äger rum den 25 september och budgetförslaget måste alltså lämnas senast den nionde oktober.

Regeringsskifte: Regeringen måste lämna budgetförslaget senast tre veckor efter en ny regering har tillträtt, dock senast den 15 november. Om ingen ny regering tillträtt det datumet är det övergångsregeringen som lämnar budgetförslaget. När en ny regering tillträtt har den möjlighet att komplettera budgetförslaget genom ändringsförslag.

Vart fjärde år i september är det val till riksdagen. Nästa ordinarie riksdagsval hålls i september 2022.

I riksdagsvalet väljer medborgarna vilka personer som ska representera dem i riksdagen. Riksdagen är Sveriges högsta beslutande församling.

Alla svenska medborgare som har fyllt 18 år senast på valdagen och som är eller någon gång varit folkbokförda i Sverige får rösta.

Röstberättigade medborgare kan rösta i en vallokal på valdagen eller rösta i förväg i lokaler som kommunen har bestämt.

Samhället ordnar också särskilda vallokaler för personer som inte kan ta sig till vallokalen, till exempel på sjukhus och fängelser. Det finns även en möjlighet att rösta med bud för personer som är gamla eller sjuka eller har en funktionsnedsättning.

Röstberättigade medborgare som bor i utlandet kan skicka sin röst per post eller rösta på svenska ambassaden eller konsulatet.

Väljarna röstar på ett parti. Varje parti har en valsedel där partiets kandidater listas. Genom att markera en särskild kandidat på valsedeln kan man också lägga en personröst. Personröstningen är frivillig.

Riksdagen beslutar om att genomföra ett extra val om talmannen
misslyckas fyra gånger i rad med att få sitt förslag till ny statsminister
godkänt. Valet måste ske inom tre månader efter riksdagens beslut. Talmannen
bestämmer valdag efter samråd med Valmyndigheten.

Riksdagsledamöterna tar tusentals beslut varje år. Under mandatperioden 2014–2018 tog riksdagen 8 560 beslut. Det är omöjligt för en riksdagsledamot att vara insatt i alla dessa förslag och beslut. För att underlätta för ledamöterna vid omröstningar visar några ledamöter i respektive partigrupp vilka beslut partiet har kommit överens om att ta.

Partier vars ledamöter visar tummen upp kommer att rösta ja till utskottets förslag till beslut. Visar ledamöterna i stället tummen ner betyder det att de ledamöterna kommer att rösta nej till utskottets förslag, vilket är detsamma som att rösta ja till en reservation. Partiet kan också ha kommit överens om att avstå i en omröstning. Då visar ledamöterna det genom att göra en cirkelrörelse med handen ovanför huvudet.

Tidigare fick ledamöterna den här vägledningen genom att de reste sig upp vid fråga från tjänstgörande talman om de avsåg att rösta ja respektive nej. Det nya sättet att vägleda ledamöterna inför omröstning kom partierna själva överens om när proceduren med att resa sig upp avskaffades i januari 2015.

För att kunna bli vald till ledamot måste man ha rösträtt i riksdagsvalet. Man ska också vara nominerad av ett politiskt parti, alltså finnas med på partiets valsedel, och ha samtyckt i förväg till att kandidera.

Varje parti beslutar vilka kandidater som finns på partiets valsedlar och i vilken prioriteringsordning. Efter valet jämförs det med antal personröster som kandidaterna fått av väljarna.

Om en kandidat, oavsett plats på valsedeln, får minst fem procent av partiets röster i personens valkrets blir kandidaten invald i riksdagen. Om flera kandidater når upp till fem-procentsnivån fördelas platserna efter antalet personröster.

Uppdraget i riksdagen upphör i och med att nya mandatperioden börjar den 24 september 2018.

Att partiet får minst 4 procent av rösterna i riksdagsvalet och tilldelats riksdagsmandat.

Sverige är indelat i 29 valkretsar som stämmer i stort med länsindelningen. Antalet ledamöter från varje valkrets varierar. En normalstor valkrets väljer 10–12 ledamöter. Ledamoten behöver inte bo i den valkrets som hen företräder.

Sveriges valsystem är proportionellt. Det betyder att antalet platser ett parti får i riksdagen står i proportion till antalet röster partiet fått i valet. Det finns 349 platser/mandat i riksdagen att fördela. Det finns 310 fasta mandat och 39 så kallade utjämningsmandat.

Antalet fasta mandat som varje valkrets har bygger på antalet personer med rösträtt i valkretsen. Valmyndigheten fördelar de fasta mandaten mellan partierna med en beräkningsmetod som kallas den jämkade uddatalsmetoden. Det betyder i stora drag att antalet röster för varje parti delas med en serie av tal till dess att alla de 310 mandaten är fördelade.

Syftet med de 39 utjämningsmandaten är att fördelningen mellan partierna sett över hela landet ska bli så proportionell mot antalet röster som möjligt. Man ser hela landet som en enda valkrets och jämför med fördelningen i de olika valkretsarna.

Utjämningsmandaten fördelas först på parti och sedan på valkrets.

Spärregeln innebär att bara partier som får minst 4 procent av rösterna får riksdagsmandat. Undantag från spärregeln görs om ett parti i en viss valkrets får minst 12 procent av rösterna. Det partiet är då med och delar på mandaten i den aktuella valkretsen.

Det är partierna som nominerar ledamöter till valberedningen. Alla
partier som fått minst 4 procent av rösterna i riksdagsvalet får varsin plats i
valberedningen. Därutöver fördelas 10 platser proportionellt mellan dessa
partier.

Valmyndigheten meddelar det slutliga resultatet för riksdagsvalet cirka en vecka efter valdagen.

Cirka en vecka efter valdagen. När rösträkningen är klar upprättar länsstyrelserna ett protokoll över rösträkningen. Därefter gör Valmyndigheten en fördelning av mandaten mellan partierna i riksdagen och utser ledamöter och ersättare. Valmyndighetens nämnd fastställer valresultatet genom ett beslut som publiceras på Valmyndighetens webbplats.

Valmyndigheten redovisar mandatfördelningen när den slutliga rösträkningen är klar, cirka en vecka efter valdagen.