Försvarspolitik

Fru talman! Det är, som ganska många i dag har påpekat gällande flera olika aspekter, oroliga tider. Vårt land har de senaste åren upplevt kriser vi förmodligen inte har varit vana vid att hantera på väldigt lång tid. Det kanske allvarligaste är det försämrade säkerhetspolitiska läget i Europa. Därför vill jag i mitt första anförande i denna kammare fokusera på vårt totalförsvar och mer specifikt på den del som mitt hemlän Västernorrland kan bidra med.

Fru talman! Inför försvarsbeslutet 2020 lämnade Försvarsberedningen sin slutrapport i maj 2019. Där konstaterades det att det säkerhetspolitiska läget i Europa försämrats och att det var en konsekvens av ryskt agerande under en längre period.

Det var mot bakgrund av detta, bland annat, som det fattades beslut i denna kammare om att stärka Försvarsmakten både organisatoriskt och ekonomiskt. I förlängningen blev ett resultat av detta att Västernorrlands regemente med Jämtlands fältjägarkår, I 21, återupprättades och påbörjades. Det går knappt att beskriva den glädje som rådde i vårt län när detta blev klart. Det var naturligtvis en glädje över att vi hade fått en viktig statlig etablering i vårt län, en verklig statlig kärnuppgift. Men det var också en stolthet över det faktum att bedömningen var att Västernorrland hade en roll att spela i försvaret av vårt land.

Fru talman! När vi nu har en bred enighet, som jag uppfattar det, i Sveriges riksdag om att vi ska satsa på totalförsvaret är det viktigt att vi inte glömmer bort civilplikten. Aktivering av civilplikten och formerna för detta har diskuterats under en ganska lång tid, både i Försvarsberedningen och i de politiska partierna. Efter 2008 genomförs det inte längre några grundutbildningar på lång sikt inom ramen för civilplikt, eftersom den i praktiken är avskaffad. Men en modern civilplikt skulle kunna utgöra en viktig del av vårt totalförsvar.

Därför hoppas jag naturligtvis att den nytillträdda regeringen arbetar hårt för att genomföra en sådan. Jag tror nämligen att det är avgörande för vår försvarsförmåga att vi kan upprätthålla gemensamma samhällsviktiga funktioner i tider av kris.

Allmänpolitisk debattFörsvarspolitik

I en situation där civilplikten aktiveras och staten tydliggör uppdraget står mitt hemlän Västernorrland redo att bidra. Hela vårt län, med sju kommuner och vår region, har gemensamt uttalat att man är beredd att erbjuda omfattande utbildning och övningsverksamhet i Kramfors, Sollefteå och Härnösand. Där finns det bred kompetens, god myndighetssamverkan och kraft att ro en modern civilpliktsutbildning i hamn.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga att vi socialdemokrater länge har menat att det är viktigt med statlig verksamhet i hela landet. I grunden handlar det om statens legitimitet.

Jag kan inte låta bli att se med viss oro på det faktum att det inte finns ett enda statsråd i den nya regeringen som kommer från norra Sverige. Jag är orolig för vilka konsekvenser det kan få. Men jag tar fasta på det statsministern uttryckte i sin regeringsförklaring: att han vill att vi ska fortsätta det goda samarbetet gällande försvaret.

Jag hoppas att det innebär fortsatta satsningar på totalförsvaret även i norra Sverige och att regeringen nu skyndsamt arbetar för att få en modern civilplikt på plats.

(Applåder)

Fru talman, ärade ledamöter och åhörare! Sveriges totalförsvar måste stärkas. Det var med glädje jag fick höra ledamoten Peter Hedberg tala om det i sitt anförande.

Det var med ännu större glädje vi fick höra att vi nu fick en ny regering som äntligen har ett totalförsvarsdepartement på plats och också en ansvarig minister för de frågorna som ska jobba med det fullt ut.

Om det militära försvaret ska fungera fullt ut måste det civila försvaret gå i takt med det. Det har det inte riktigt gjort. Man har utrett, utrett och utrett men aldrig riktigt kommit till skott vad gäller det civila försvaret.

Nu lyfte ledamoten bara fram frågan om civilplikt. Men kommer S att ställa sig bakom de ytterligare satsningar som behövs på det civila försvaret för att de ska kunna takta ihop?

Fru talman! Först ska jag säga att vi blev glada över det faktum att det tillsattes en minister i regeringen med ansvar för civilt försvar. Det såg många av oss som någonting positivt.

När det gäller om vi är beredda att ställa oss bakom andra satsningar på totalförsvaret var det en ganska diffus fråga. Jag vet inte exakt vilka satsningar som ledamoten menar.

Jag upplever att vi är väldigt överens om att vi ska ha stora satsningar både på själva utbyggnaden och också på att finansiera den. Frågan är egentligen: Vad tänker den nytillträdda regeringen göra när det gäller detta?

Vi får återkomma till exakt hur vi ser på finansiering och uppbyggnad. Men i grunden är väl egentligen alla partier överens om behovet av att totalförsvaret ska byggas upp.

Fru talman och ledamoten Peter Hedberg! Vi behöver se till att våra beredskapsmyndigheter får föreskriftsrätt. Vi behöver tydliggöra MSB:s roll, och vi behöver utveckla samarbetet med näringslivet.

Det är en fråga som jag har drivit under hela den tidigare mandatperioden att vi ska ha ett samråd i Totalförsvarets näringslivsråd. Det har kommit på plats, men utan näringsliv.

Är det en fråga som socialdemokrater kan tänka sig att stötta att vi ska ha det näringslivsrådet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattFörsvarspolitik

Fru talman! Jag kan konstatera att det finns många viktiga aspekter av totalförsvaret. Jag ser ingen motsättning mellan socialdemokrater och moderater i en sådan fråga. Det skulle kunna diskuteras så att vi hittar en överenskommelse.

Sedan kan jag också säga, om vi återgår till civilplikten som jag talade om, att MSB har påpekat att det har utretts under lång tid, som ledamoten sa. Men det har inte varit helt lätt att definiera exakt vilka verksamheter som utgör de viktigaste samhällsfunktionerna. Jag hoppas att det är någonting som regeringen nu tar tag i.

Fru talman, ärade ledamöter och medborgare! En lärdom av historien är oftast att vi inte lär oss något av historien. För drygt 80 år sedan, den 1 september 1939, anfölls Polen av Tyskland. Blixtkriget var ett faktum.

Sverige klarade sig den gången, men vi blev tagna på sängen. Det blev ett yrvaket uppvaknande efter 20 års nedrustningsprocess. Vår beredskap är god, sa Per Albin Hansson. Det var nu inte för att den var speciellt god, men det dolde att den inte var det. Det andra världskriget och det efterföljande kalla kriget resulterade i en uppbyggnad av vårt totalförsvar. Men det tog 40 år innan vi var fullt rustade.

Fru talman! Det tar mer än dubbelt så lång tid att bygga upp någonting jämfört med att riva ned och avrusta. De gamla romarna sa: Si vis pacem, para bellum. Det vill säga: Den som vill ha fred förbereder sig för krig.

Den 24 februari i år anföll Ryssland Ukraina. Frågan är i dag i Sverige, precis som 1939: Kan vi återta och utveckla våra förmågor tillräckligt snabbt för att försvara landet? Är vår försvarsförmåga tillräckligt uthållig?

För trots att tecknen fanns där redan 2004 fick vi inte den där tioåriga förvarningen som var ett mantra bland politiker i början på 2000-talet.

Ännu så sent som förra hösten var det få som verkligen trodde att det var möjligt med ett ryskt angrepp på Ukraina. De röster som varnade för det fick i stort sett tala för döva öron. Man ville helt enkelt inte se och höra. Man kunde inte tro att det skulle inträffa i vår tid. Men trots alla tvivel inträffade det.

Fru talman! Nu ska vi på kort tid bygga upp ett nytt modernt försvar. Men det finns många hinder på vägen. Lustigt nog har vi själva skapat de flesta av dem.

För att kunna stå emot den typ av angrepp som Ukraina varit utsatt för måste vi skyndsamt förbättra vår motståndsförmåga. För det krävs det att vi betydligt snabbar upp våra inköps- och beslutsprocesser.

Fru talman! Jag skulle vilja avrunda det här rätt så korta inlägget med att peka på några prioriterade områden som vi bör beakta när vi diskuterar landets säkerhet i kommande års budget.

Punkt nummer 1: Det gäller att säkerställa att det finns en tydlighet i organisationen där den myndighet som har till uppgift att samordna också har ett tydligt mandat att besluta om och att tilldela nödvändiga medel. Ansvaret måste tydligt framgå. Delat ansvar är ett otydligt ansvar.

Punkt nummer 2: Det gäller att säkerställa att Försvarsmaktens och Civilförsvarets interna beställnings- och budgetprocesser avsevärt förenklas och att nödvändiga tillståndsprocesser inom övrig offentlig förvaltning förenklas på motsvarande sätt. Det finns bra exempel från nyetableringen av A 9 i Kristinehamn som visar hur lite kreativt nytänkande kan korta de här processerna. Låt oss utveckla det ännu mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattFörsvarspolitik

Punkt nummer 3: Det gäller att anpassa lagstiftningen så att den möter framtidens hot.

Punkt nummer 4: Det är synnerligen viktigt att vi återskapar driftvärnet och beredskapspolisen så att vi kan bevaka och skydda vår samhällskritiska infrastruktur.

De här förslagen, fru talman, tycker jag är av synnerlig vikt för att vi ska kunna återuppbygga ett starkt totalförsvar.

I detta anförande instämde Rashid Farivar och Markus Wiechel (båda SD).

Fru talman! Även inom försvarspolitiken är säkerhetspolitiken en del. Den internationella politiken tangerar detta. Nu har den SD-styrda men moderatledda regeringen deklarerat att man rullar tillbaka den feministiska utrikespolitiken. I den är ett vitalt instrument FN-resolutionen 1325 om kvinnors roll i väpnade konflikter och för fred och säkerhet internationellt. Det har varit ett högt prioriterat område för svenska regeringar ända sedan 2000, då resolutionen infördes.

På vilket sätt kommer den skrotade feministiska utrikespolitiken att påverka Sveriges arbete i framtiden med resolution 1325?

Jag återkommer med ytterligare en fråga i nästa replik.

Fru talman! Vad gäller Försvarsmakten och kvinnors deltagande har det varit tydligt att man under lång tid arbetat för att man ska delta på lika villkor. Jag har själv tjänstgjort både i Sverige och utomlands tillsammans med både män och kvinnor, och det har inte varit något som helst problem. Det har varit tydligt, och det finns en klar politik inom inte minst Försvarsmakten och även andra delar av totalförsvaret. Jag ser ingen motsättning till det som ledamoten tar upp här.

Fru talman! Jag frågar igen: Vad är problemet med den feministiska utrikespolitiken? Varför är det så viktigt för den SD-styrda moderatledda regeringen att rulla tillbaka denna politik som fokuserar på flickors och kvinnors rättigheter, inte minst i väpnade konflikter och i postkonfliktländer?

Det finns ett svenskt centre of excellence i Kungsängen. Nordic Centre for Gender in Military Operations?, har varit ett svenskt flaggskepp. Ska de oroa sig för sin framtid nu?

Fru talman! Det finns väl ingenting som i dag talar för att de ska avvecklas. Det här ser jag mer som att måla en speciell figur på väggen - för att uttrycka sig fint.

I övrigt vill jag prata med kalkerpapper i mun från mina företrädare. Vi ser inte de problem som ledamoten ser. Vi ser effekten som det primära, inte etiketten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattFörsvarspolitik

Fru talman! Jag vill börja mitt anförande med att gratulera våra nya ministrar Pål Jonson och Carl-Oskar Bohlin. Att vi får en kontinuitet i försvarspolitiken känns bra, och jag hoppas på ett fortsatt bra samarbete. Det är också bra av regeringen att det civila försvaret flyttas till Försvarsdepartementet och att det nu finns en minister som ska arbeta med det civila försvaret.

Jag vill här presentera min lilla önskelista till de nya ministrarna på området försvarspolitik, det vill säga det jag önskar att man kommer att arbeta med under kommande mandatperiod.

Först och främst: Bygg hela totalförsvaret. Vi måste satsa på sjukvården. Den är kärnan i ett bra totalförsvar. Om välfärden går på knäna redan i fredstid och i normalläge kommer vi aldrig att klara en kris eller i värsta fall ett krig.

Punkt nummer 2: Lyssna på myndigheterna. Håll inte på med detaljstyrning. Kör inte egna race. Håll inte på med regionalpolitik. Lyssna på myndigheterna, fackföreningarna och Pliktrådet och ta till er de idéer och tankar som finns.

Punkt nummer 3: Satsa på personalen. Personalen är såklart den viktigaste resursen i hela vårt totalförsvar. Vi måste lösa de problem och många surdegar som finns i personalpolitiken. Jag hoppas att vi under mandatperioden kan ta tag i en hel del av de grejer som framför allt fackföreningarna lyfter fram.

Punkt nummer 4: Lyft fram jämställdheten ett par steg till. Det finns en hel del vi behöver göra. Vi är bra, men vi måste bli bättre. Lös problemen med kläder och materiel. Se till att ta krafttag mot alla former av trakasserier och diskriminering.

Punkt nummer 5: Se klimatförändringen och miljöproblemen som en viktig del av säkerhetspolitiken. Vi ser runt om i världen i dag hur klimatförändringen leder till stora katastrofer. Vi ser hur länder blir obeboeliga, och vi ser hur människor behöver fly från svält och katastrofer. Detta måste ses som en del av säkerhetspolitiken på riktigt. Det handlar också om dricksvatten, och det handlar till exempel om övningarna i och runt Vättern. Det är en viktig dricksvattentäkt. Det handlar om att bygga vindkraft, så att inte Försvarsmakten går in och stoppar de projekten. Det handlar om att lösa problemen med PFAS i vårt dricksvatten. Det är något som både Försvarsmakten och räddningstjänsten har ett stort ansvar för.

Min sista punkt jag vill skicka med till de nya ministrarna är följande: Det är otroligt viktigt att se till att frivilligorganisationer inom hela försvarsområdet ges bästa möjliga förutsättningar att verka och rekrytera nya frivilliga och utföra sina delar i ett starkt och säkert samhälle.

(Applåder)

Fru talman! Det är sedan en tid tillbaka oroligt i vår omvärld. Det som sker gör att Sverige behöver rusta och stärka sitt försvar i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattFörsvarspolitik

Fru talman! Svensk försvarsförmåga ska utvecklas så att hela landet kan försvaras genom ökad tillgänglighet och förbättrad operativ förmåga. Krigsförbanden ska öka sin krigsduglighet enskilt och tillsammans med andra, nationellt och internationellt.

Förmågan att samtidigt kunna mobilisera hela krigsorganisationen i händelse av höjd beredskap är av grundläggande betydelse. Det är också nödvändigt att beslutade organisatoriska förändringar i krigs- och grundorganisationen och beslutade stora investeringar genomförs för att bland annat säkerställa grundläggande funktioner såsom ledning och logistik, vidmakthålla och utveckla befintlig materiel, anskaffa ammunition och förbrukningsmateriel samt göra nyinvesteringar. Att fortsätta att satsa på alla delar inom totalförsvaret, armén, flyget, marinen, hemvärnet och självklart också cyberdelen är av största möjliga vikt.

Fru talman! Det är som sagt viktigt med fortsatta satsningar på det svenska försvaret, både pengar och utrustning. Men om vi ska göra detta är en sak lika viktig i försvaret, nämligen att satsa på personalen och de värnpliktiga. Vi måste hela tiden jobba med att se till att villkoren är så bra att många väljer att stanna kvar inom Försvarsmakten. Det gäller satsningar på personalförsörjning i stort inom totalförsvaret och självklart inom Försvarsmakten. Personalen är en del av grunden i att rusta och stärka vårt försvar i hela landet.

Fru talman! Centerpartiet värnar kraften i den svenska frivilligrörelsen, inte minst de frivilliga försvarsorganisationerna. De har, och kommer alltid att ha, en viktig uppgift i det svenska totalförsvaret, bland annat som bemanningsfunktion. Men deras roll är bredare än så. Deras uppgift att engagera medborgare i försvaret av Sverige är grundläggande för försvarsviljan och försvarsförmågan och motståndskraften ute i lokalsamhällena. Det är viktigt att upprätthålla en dialog både mellan Försvarsmakten och de frivilliga försvarsorganisationerna och mellan övriga totalförsvarsmyndigheter och de frivilliga försvarsorganisationerna med utgångspunkt i insikten om en ömsesidighet och ett beroende av varandra i de olika rollerna.

De frivilliga försvarsorganisationerna behöver utvecklas vidare utifrån sina egna mervärden, förutsättningar och övriga myndigheters behov. Frivilligheten är ett sätt för människor runt om i landet att bidra med sin kompetens och sina erfarenheter till försvaret av Sverige även om man inte är soldat, sjöman eller anställd för tidvis tjänstgöring inom Försvarsmakten.

Fru talman! För Centerpartiet är det viktigt med ett totalförsvar och ett civilt försvar som är synligt och aktivt i hela landet. Det är på det sättet vi bygger Sverige. Det är när det offentliga, näringslivet och civilsamhället tillsammans jobbar med frågorna som totalförsvaret och civilförsvaret förstärks i hela landet.

Fru talman! Jag tackar för ett väldigt bra anförande, och jag kan säga att Sverigedemokraterna skriver under på mycket av det som ledamoten har tagit upp här. Jag har bara två frågor.

Med anledning av det jag sa tidigare om tillförda medel, hur ska vi få effekt av de här tillförda medlen? Det är ju lite grann som en flaskhals. Vi trycker in pengar, men Försvarsmakten kan inte utnyttja dem på grund av administrativa krumbukter, bestämmelser och andra problem - långa beställningstider och svåra processer vad gäller beslut, upphandlingar och så vidare. Hur kan vi göra för att få det effektivare?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattFörsvarspolitik

Fråga två: Står Centerpartiet bakom att återupprätta driftvärn och beredskapspolis?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna! Jag tycker att det är två bra och jätteviktiga frågor som ledamoten tar upp.

När det gäller att få ut så mycket effekt som möjligt tror jag att det är viktigt att titta på delar för att kanske korta en del beslutsvägar och, som ledamoten var inne på, se över hur man ska få ut så mycket effekt som möjligt.

Då gäller det att vi litar på Försvarsmakten och att Försvarsmakten i stor utsträckning - självklart med politikens insyn - får så stor frihet som möjligt för att se till att satsa inom dessa områden och så att säga få valuta för pengarna. Det tror jag är jätteviktigt. Vi kan ju skjuta in hur mycket pengar som helst, men om vi inte får någon effekt av dem utan de bara läggs på hög är det ju ingen idé att vi för in så mycket pengar.

Absolut behöver man se över vissa rutiner - och lita på de underlag vi får från Försvarsmakten.

Fru talman! Trevligt att vi har samma ambition där.

Då återstår frågan om driftvärn och beredskapspolis, som jag skulle vilja utveckla lite grann. Jag tror att vi är överens om vikten av de frivilliga försvarsorganisationerna.

I dag utnyttjas ju inte medlen fullt ut. Vi har ungefär 180 miljoner som försvaret får utnyttja, men man utnyttjar bara 120 miljoner. Hur ser ni att vi kan uppmuntra Försvarsmakten att utnyttja det här fullt ut för att få effekt?

Fru talman! Jag tror att det är jätteviktigt när vi nu ska rusta upp. Det känns ju som att vi är helt överens där, alla åtta partier. Vi behöver ta i alla frågor för att verkligen rusta upp på alla plan. Här krävs det en dialog med Försvarsmakten, som sitter på kunskapen och kompetensen.

Det är helt rätt att vi också behöver ha med de civila delarna. När det gäller beredskapspolisen är det något som jag tror att vi lär få återkomma till och titta på.

Fru talman! Klimatfrågan är mänsklighetens stora ödesfråga. I skuggan av kriget i Ukraina har fler vaknat upp till insikten att energipolitik också är säkerhetspolitik och att vi måste ha en helhetssyn när vi pratar säkerhet och försvar.

De beslut som vi tar nu är avgörande för livet i dag och kommande generationer. Att bryta beroendet av fossila bränslen är inte bara nödvändigt för att undvika en klimatkatastrof. Det är också väldigt viktigt ur ett försvarspolitiskt perspektiv. Genom att bryta vårt beroende av olja och gas från Putins Ryssland och andra auktoritära stater och regimer kapar vi också inflödet av pengar som finansierar krig och konflikter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattFörsvarspolitik

Fru talman! Klimatförändringarna sker här och nu, och de extrema väderhändelserna är inte bara det nya normala utan kan vara bara början på den framtid som väntar.

Sommarens långvariga värmeböljor och översvämningarna i Tyskland och Belgien häromåret är exempel på händelser som får mycket allvarliga konsekvenser och som vi behöver förbereda samhället för att klara. Även om vi minskar utsläppen av växthusgaser kommer klimatet att förändras. Frågan är bara hur mycket och vilka tipping points som vi hinner passera på vägen.

Värmeböljor och översvämningar har stor påverkan på elförsörjning, exempelvis genom nödstopp av överhettade kärnkraftverk, såväl som livsmedelsförsörjning och hotar också robustheten hos infrastrukturen. Effekterna av klimatförändringarna kräver långtgående anpassningsåtgärder för att mänsklig säkerhet ska kunna upprätthållas. Därför behöver vår krisberedskap vara robust, genomtänkt och anpassad till våra nuvarande och framtida behov.

Det är därför Miljöpartiet vill att vi satsar en större andel av försvarets pengar på det civila försvaret och ökar anslagen till krisberedskap. När vi stärker det civila försvaret stärker vi också krisberedskapen och vice versa. Vi välkomnar också att vi nu har en civilförsvarsminister.

Fru talman! Det finns inget som är lika avgörande för möjligheten att överleva som rent vatten. Men hoten mot vattenförsörjningen är många: torka och översvämningar kombinerat med ett på många platser åldrande vatten- och avloppsnät och kontaminering av kemikalier och miljögifter. Dessutom har en väldigt liten andel av Sveriges kommuner en plan för nödvatten.

Miljöpartiet vill skydda vattentäkterna och tillse att fungerande reservvattentäkter finns.

Fru talman! Krisen i Ukraina har påverkat livsmedelsförsörjningen i världen och i kombination med långvarig torka fördjupat och förvärrat den livsmedelskris som inte minst har drabbat Afrikas horn. Även i Sverige känner vi av de ökande priserna på livsmedel.

Livsmedelsförsörjningen ska klara externa påfrestningar i samband med klimatförändringar, naturkatastrofer eller samhällskriser. För att öka försörjningsförmågan även vid allvarliga störningar är det avgörande att svenskt jordbruk kan fungera utan import av drivmedel och andra insatsvaror, exempelvis konstgödsel. Den bästa livsmedelsberedskapspolitiken är därför att införa politiska styrmedel och genomföra satsningar för att snabba på en omställning till ett fossilfritt och mer ekologiskt lantbruk.

Ekosystemens skydd behöver förstärkas kraftigt. Både hav och skog och jordbruksmark behöver ökat skydd så att inte ekosystemtjänsterna kollapsar och försörjningsförmågan urholkas.

Den allvarliga säkerhetspolitiska situationen i Europa med Rysslands orättfärdiga anfallskrig i Ukraina tar av förklarliga skäl stort utrymme i den försvarspolitiska debatten. Jag vill ändå understryka att vi behöver fortsätta uppmärksamma det säkerhetshot som klimatförändringarna utgör och anpassa samhället för att kunna klara påfrestningarna samt stärka det civila försvaret och krisberedskapen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattFörsvarspolitik

Fru talman! Vladimir Putins Ryssland har satt Europa i brand. Människor i Ukraina har fått se sina hem men också hela hemstäder förstöras i de terrorbombningar som blivit en del av det ryska anfallskriget. Vi har sett hur äldre människor burits ut ur byggnader som blivit till ruiner, och vi ser hur kvinnor och barn flyr undan ryska raketer och iranska kamikazedrönare. Många tusentals har förlorat livet i kriget, och ännu fler har tvingats se sina familjemedlemmar slitas ifrån dem.

För drygt tio år sedan besökte jag Ukraina för första gången och möttes då av hoppfulla unga människor med längtan efter frihet och demokrati. En av dem var Alisa.

Alisa kommer från Izium i östra Ukraina, närmare bestämt Charkivregionen. För ett halvår sedan var hennes stad, enligt henne själv, en stad som inte längre existerade. Staden totalförstördes, och den kom att ockuperas.

Nyligen hittade man en massgrav nära staden. Human Rights Watch har kunnat konstatera att de ryska styrkorna i staden systematiskt har använt sig av tortyr mot fängslade.

Fru talman! Människovärdet förtrampas varje dag som Rysslands krig pågår. Våldtäkterna och krigsförbrytelserna som de ryska styrkorna gör sig skyldiga till visar att föraktet mot andra människors värdighet är totalt. Vladimir Putin har valt ondskans väg. Vi behöver förstå att hans krig är ett förintelsekrig som syftar till att förinta den ukrainska nationen och till att bit för bit bryta loss delar av Europa.

Trots detta har Alisa förblivit optimistisk om Ukrainas framtid efter segern, som hon säger, och förra månaden befriades Izium som en del av Ukrainas heroiska och segerrika motoffensiv.

Vid fronten fortsätter soldaterna att kämpa och slita. Det är en kamp mellan frihet och förtryck och mellan trygghet och terror. Ukraina behöver vårt fulla stöd i den kampen.

Ingenting är viktigare just nu än att fortsätta stötta Ukraina. Vi ska göra det i solidaritet med Ukraina och det ukrainska folket men också därför att det ryska hotet är ett hot mot Sverige och resten av Europa. Ukrainas sak är vår.

Därför behöver vi också fortsätta att stärka det egna försvaret. Samtliga försvarsgrenar behöver förstärkas. Vi behöver snarast möjligt nå upp till 2 procent av bnp och naturligtvis bli medlemmar av Nato.

Jag tillhör dem som konsekvent hävdat att Sverige alltid borde ha ett starkt försvar, men nu brådskar upprustningen särskilt. Låt oss därför ta gemensamt ansvar för detta, låt oss arbeta för mer kvalificerade vapen till Ukraina, låt oss arbeta för ökat stöd till Ukrainas nödställda och låt det här bli mandatperioden då varje riksdagsledamot, oavsett utskott, ställer sig frågan vad han eller hon kan göra för att stötta Ukraina och för att stärka den svenska motståndskraften.

Friheten, demokratin och rättvisan ska segra, Ukraina ska segra och respekten för människovärdet ska återupprättas.

I detta anförande instämde Rashid Farivar (SD) och Gustaf Göthberg (M).

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattFörsvarspolitik

Fru talman! Jag tackar ledamoten Carlsson för ett bra anförande.

Jag instämmer i den tydliga bild som ges av det anfallskrig som just nu pågår i Ukraina, och jag är glad att vi är överens om vikten av att agera på den fronten. Vad jag också skulle önska är att den regering som Christian Carlsson representerar faktiskt börjar agera även på den front där Ryssland attackerar Sverige, för Sverige är under attack från Ryssland. De attackerar vår energisektor, vår välfärd, vår finanssektor och väldigt mycket annat.

Jag konstaterar att det parti som i dag har de två ministerposterna inom försvarsområdet inte är här i dag, så det är svårt att ställa frågor till dem. Men jag undrar om Christian Carlsson som representant för regeringen kan berätta lite om hur regeringen tänker agera på cyberfronten. Det är ingenting i vare sig Tidöavtalet eller regeringsförklaringen som över huvud taget indikerar att regeringen förstår allvaret i det hot som pågår eller hur man tänker agera.

Fru talman! Det råder inga som helst tveksamheter om att den nya regeringens ambition är att stärka både det militära och det civila försvaret. Vi kommer att vidta åtgärder för att stärka den svenska försvarsförmågan. Där inbegrips också allt från energisäkerhet till motståndskraft när det kommer till cyberattacker och liknande som ledamoten nämnde.

Från Kristdemokraternas sida har vi under lång tid varit pådrivande för att den svenska beredskapen behöver stärkas på de här områdena. Vi har varit pådrivande för en särskild myndighet som ansvarar för cybersäkerheten samt för att Styrelsen för psykologiskt försvar skulle återinföras, så vi har ögonen på de här frågorna och ser fram emot ett gott samarbete för att rusta Sverige starkt.

Fru talman! Ledamoten säger att det inte finns några tveksamheter. Jag måste säga att det finns en del tveksamheter eftersom det inte framgår någonting över huvud taget i vare sig regeringsförklaringen eller Tidöavtalet om hur man ska göra.

Man kan också konstatera att tiden för att nå tvåprocentsmålet har flyttats fram ett år på en vecka i förhållande till vad regeringen sa före valet. Tveksamheter finns det alltså ändå, skulle jag säga. Kan ledamoten nämna något konkret som regeringen kommer att göra?

Fru talman! Jag får nog be ledamoten att ge sig lite till tåls. Tidöavtalet och regeringsförklaringen är ju ett första steg och inte alls något slags uttömmande förteckning över allt som den här regeringen avser att göra på något område. Utrikes- och säkerhetspolitiken berörs ju inte ens i Tidöavtalet, så det är inte konstigt att man inte hittar så mycket om detta där.

Vi kommer att återkomma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattFörsvarspolitik

Fru talman! Det fruktansvärda anfallskrig som Ryssland för mot Ukraina måste få ett slut. Människoliv tycks sakna värde i den ryska regimens ögon. Massivt våld riktas mot människorna - mot barnen i en lekpark i Kiev, mot bostäder och mot mammors och pappors vardag och trygghet.

Bilder av det vedervärdiga mördandet sprids på sociala medier. Krigets fasor visas upp i realtid. Ingen kommer att kunna säga att man inte såg och inte visste. Vi ser, vi vet och vi måste agera.

I dag är det Ukrainas hårt drabbade folk som slåss mot den aggressiva ryska regimen för sin egen frihet, men kriget mot Ukraina är i förlängningen även ett hot mot friheten i hela Europa - också mot vår frihet. Ingen uppgift kan vara mer angelägen än att hjälpa Ukraina att försvara sitt land, sin frihet och sin suveränitet. Samtidigt måste vi trygga vårt eget lands frihet.

Ukraina måste ges möjligheter att försvara sig, för vi ser att Ukraina behöver mer vapen. Vi vet att det är nödvändigt för att de ska kunna möta angriparna, och vi måste agera för att mer avancerade vapensystem ska sändas till Ukraina.

Åtta månader av krig måste få ett slut. Friheten måste försvaras med vapen. Sverige måste göra mer. Vårt stöd ska vara politiskt och humanitärt men också militärt.

Fru talman! Liberalerna har under lång tid argumenterat för att Sverige måste bli medlem i Nato för säkerhetens skull. Nu när säkerhetsläget i Sveriges nära omvärld har blivit så här allvarligt har en bred majoritet i riksdagen anslutit sig till Liberalernas linje för ett snabbt inträde i Nato. De höga och snabba ambitionerna som nu förenar många av oss visar på styrkan i att samarbeta över partigränserna när situationens allvar kräver gemensam kraft och gemensam politisk vilja.

Kanske visar detta också lite på vikten av att enskilda partier arbetar uthålligt och långsiktigt för det som de tror på. Det är inspirerande för en ny riksdagsledamot som jag att redan nu kunna skönja målet i ett av politikens många och långa maratonlopp.

Vi i Liberalerna menar att det, så här i inledningen av den nya mandatperioden, är stödet till Ukraina och Sveriges inträde i Nato som är de mest prioriterade frågorna. Vi kommer att arbeta hårt för dessa frågor under den här mandatperioden - förhoppningsvis i bred politisk enighet.

Fru talman! Jag gratulerar den nya ledamoten.

Liberalerna är ju också med i den nya regeringen. Vi kan konstatera, som Anna Starbrinks partikollega sa, att man får vänta lite med att få svar och eventuellt en förklaring till att Tidöavtalet och regeringsförslagen inte är uttömmande.

Jag kan förstå att det som hittills har presenterats inte är uttömmande på till exempel cyberområdet, där vi här i Sverige attackeras varje dag. Problemet är inte att det inte är uttömmande. Problemet är att det inte är existerande. Där finns ingenting utöver en halv mening om att det ska göras lite bättre.

Samtidigt har ni 40 förslag om att hålla flyktingar utanför en säker hamn, men ni har inget förslag om att hålla ryssen utanför vår välfärd, vår ekonomi och våra hamnar. Det är talande för regeringens prioriteringar, så jag vill fråga ledamoten Starbrink: När kan vi förvänta oss någonting som förklarar hur regeringen tänker om försvaret av vårt land mot de attacker som pågår varje dag?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattFörsvarspolitik

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna! Det vore naturligtvis förmätet av mig att tala för regeringen, då jag ju, liksom ledamoten, inte ingår i den, utan jag är en av Liberalernas representanter här i riksdagen.

Som många vet hade jag lite synpunkter av allvarlig karaktär på den överenskommelse som finns. Men den innefattar ju inte utrikespolitik och försvars- och säkerhetspolitik. Det är förklaringen till att avtalet inte preciserar dessa delar.

Naturligtvis kommer regeringen med sina nytillträdda ministrar att gemensamt återkomma med skarpa och långsiktiga förslag kring försvars- och säkerhetspolitiken i budgeten. Jag vill ändå betona att det är ett skyndsamt arbete som måste göras av regeringen och av oss här i riksdagen.

Fru talman! Jag noterade att frågan kring hur Sverige ska försvara sig inte var prioriterad av de partier som skrev under Tidöavtalet. Man kan ju fundera över varför det inte var en prioriterad fråga för dem som skrev under det. Den var inte heller prioriterad i regeringsförklaringen. Då kan man undra varför den inte heller var prioriterad där.

Det har hittills varit en politisk prioritering. Men regeringspartierna, inklusive SD, prioriterar inte denna fråga. Det är ett val.

Därför undrar jag än en gång: Kommer det i närtid något konkret på det här området, då Sverige är under attack varje dag?

Fru talman! Det avtal som har tecknats av fyra partier innehåller inte politik på alla områden. Det ska inte tolkas som en bristande prioritering utan snarare som en insikt att här behövs ett annat samarbete och en annan dialog över block- och partigränser. Där hoppas jag att vi ska kunna fortsätta ha en konstruktiv dialog. Men jag kan försäkra ledamoten om att regeringen naturligtvis kommer att återkomma med konkreta förslag på det säkerhetspolitiska området, som ju är högt prioriterat.

Fru talman! Även jag vill säga grattis till Anna Starbrink och önska henne varmt välkommen hit. Det ska bli intressant att följa hennes resa här i Sveriges riksdag.

Ledamoten tog upp det svenska Natomedlemskapet och den ansökan som den förra regeringen lämnade in. Hon lyfte också indirekt fram att den nya regeringen avser att fullfölja det skamliga avtal som den förra regeringen undertecknade i samband med Madridtoppmötet i somras.

Vi går nu in i en militär allians med Turkiet, och för mig är Turkiet en diktatur, oavsett vad vår nye utrikesminister säger. För Liberalernas del innebär det en ganska tydlig omsvängning. Ni har ju velat ha ett Natomedlemskap men också varit tydliga förespråkare av kurdernas rättigheter. Tidigare ville ni att man skulle slänga ut Turkiet. Nu har ni luddat till det och kallar det i stället för något slags demokratigranskning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattFörsvarspolitik

Frågan är: Hur ska vi kunna kämpa för kurdernas rättigheter samtidigt som vi går i allians med Erdogans diktatur?

Fru talman! Jag tackar för frågan. Detta är en av de stora och viktiga frågor som Sverige måste ta sig an för att vi ska kunna bli medlemmar i Nato. Det måste vi göra på ett sådant sätt att vi med stolthet kan bära och ta ansvar för situationen för människor inte bara i vårt eget land utan även i andra länder, inklusive de som i dag förtrycks i Turkiet.

Det svenska Natomedlemskapet är ju på väg att hända. Det är väldigt positivt. Det ger oss som land betydligt större trygghet och möjlighet att försvara friheten i hela Europa. Men det får inte tas till intäkt för att vi inte ska se andra behov och värden och framför allt andra människors behov och värden. Det är en oerhört central uppgift. Det är också en fråga inte bara för de partier som ingår i regeringen och dess samarbetspartier utan för alla partier som gemensamt vill arbeta för ett Natomedlemskap.

Fru talman! Anna Starbrink säger att Natomedlemskapet är på väg att hända. Men det står två auktoritära ledare i vägen, Orbán och Erdogan.

När man säger att man ska fullfölja det skamliga avtalet med Turkiet innebär det en omsvängning från Liberalernas sida från att förut ha drivit på för att stoppa vapenexporten till Turkiet till att nu säga ja till det. Det kommer att innebära att fler kurder utvisas från Sverige. Framför allt kommer det att innebära att vår röst tystas för demokrati och mänskliga rättigheter, och det är jag djupt oroad över.

Fru talman! Jag uppfattade inte att det var någon fråga utan mer ett resonemang, som jag gärna kan ta delta i.

Jag känner naturligtvis också en stor oro för hur befolkningen i olika förtryckarländer utsätts för sina regimers hårda förtryck. Det gäller naturligtvis även i till exempel Turkiet.

Vi behöver hitta vägar och en lösning tillsammans med andra goda krafter och andra demokratier, så att Sverige kan bli en fullvärdig medlem och en del av Nato och samtidigt värna humanismen i vårt land och i världen.