Närings- och regionalpolitik

Herr talman! Det känns spännande att få öppna den närings- och regionalpolitiska delen av den allmänpolitiska debatten. Jag hoppas att det blir en tydlig debatt med god stämning.

För fem veckor sedan gick Sverige till val. En liten majoritet röstade för någon form av högerkonservativt styre, och därför valdes också Ulf Kristersson i måndags till statsminister. Även om jag är övertygad om att det hade varit bättre för Sverige med en erfaren regering under Magdalena Andersson tycker jag naturligtvis att det är på sin plats att gratulera Ulf Kristersson.

Med det sagt ska mitt anförande inte handla om valet eller regeringsfrågan utan om konkurrenskraft och näringspolitik. Jag vill dock ta upp valet just därför att jag tycker att valrörelsen i alldeles för stor utsträckning inte handlade om vare sig tillväxt eller näringspolitik. Det är ett problem, för näringspolitiken är central för att finansiera andra delar av vårt samhälle, exempelvis välfärden.

Herr talman! Jag vill inte förringa att det finns problem i Sverige, eller för den delen att brottsligheten är en fråga som behöver debatteras. Jag har exempelvis träffat en matthandlare i Fittja centrum, och jag är säker på att han är enig med mig om att en av de viktigaste näringspolitiska insatserna är just en kompromisslös kamp mot brottsligheten. Men min poäng är att vi inte får lösa de problem vi ser i dag genom att erodera det som har gjort Sverige framgångsrikt - det öppna samhället, tillit mellan människor, utbildning, trygghet och låg korruption.

Allt är nämligen inte svart i Sverige, herr talman. Vi har problem, ja, men det är också mycket som är bra. Flera internationella undersökningar visar att företagen i Sverige har goda förutsättningar och ramvillkor i förhållande till omvärlden. Sverige har under åratal prenumererat på tio-i-topp-placeringar i olika rankningar av konkurrenskraft, exempelvis OECD:s index. Sverige har också visat att vi är en kunskapsintensiv nation som ligger i framkant när det gäller just innovation och digitalisering. Vi har legat etta i princip alla år när EU har rankat ländernas innovationspolitik. Vi ligger också i topp när det gäller grön innovation.

Men ska vi fortsätta att ligga i topp är det viktigt att vi fortsätter att arbeta och ha en progressiv politik på dessa områden. Som ledamot av Sveriges riksdag under förra mandatperioden vet jag att när exempelvis Moderaterna haft möjlighet att påverka budgetarna för Sverige har man också skurit i just dessa områden. Det skulle vara olyckligt för Sverige om så sker igen.

Det jag pratar om är det som på akademilingo kallas tillväxtens djupa bestämningsfaktorer, det vill säga vad det är som skapar tillväxt. Vi vet att det som skapar tillväxt är utbildning, infrastruktur, tillit och låg korruption - sådana saker som vi också vet statistiskt finns i jämlika länder, välfärdsstater, länder med mindre klyftor.

Detta har OECD och IMF insett. De pratar om sammanhållning. Det är nämligen viktigt, riktigt och nödvändigt att vi bedriver en politik där klyftorna minskar.

Allmänpolitisk debattNärings- och regionalpolitik

Det som oroar mig är att dessa frågor saknas i slottsavtalet och regeringsförklaringen. Om Sverige ska fortsätta att ligga i framkant behöver vi en politik som inser sambanden mellan ett Sverige som hänger ihop och en framgångsrik, aktiv näringspolitik.

(Applåder)

Herr talman! Sedan människan blev bofast och organiserade sig i samhällen har urbaniseringen varit en ständigt pågående process. Det är en naturlig utveckling, då handel, service och arbetstillfällen i högre grad uppkommer där många människor bor. Den mest intensiva perioden var under industrialiseringen, då mängder av människor vallfärdade till städerna där de tvingades arbeta under hårda förhållanden under stora delar av dygnets vakna timmar.

Vi har både dessa människor och dem som valde att stanna på landsbygden att tacka för att Sverige är den framstående nation vi nu är. Det är personerna som stannade kvar och deras efterkommande, som odlar och skördar maten vi äter. Det är de som brukar vår skog och arbetar i våra gruvor. Men det är också all sjukvårdspersonal, all personal inom hemvården, alla egenföretagare och alla andra som varje dag kämpar för att hela Sverige ska leva.

Om politiken inte ser till att skapa goda förutsättningar för att bo på landsbygden dör landsbygden. När politiken struntar i vägunderhållet och i stället sänker hastigheten på våra landsvägar fördärvar man för landsbygdsborna. När skatten på drivmedel höjs och staten tvingar bensinbolagen att blanda in biodrivmedel i bränslet, eller när man förstör ett pålitligt och fungerande energisystem, försämrar man för svensk landsbygd.

Denna negativa spiral får viktig samhällsservice som bankkontor, butiker och bensinmackar att stänga igen, vilket i sin tur får ännu fler människor att lämna svensk landsbygd. Denna utveckling måste vändas. Sverige är nämligen betydligt mer än våra tre storstadsområden. Om dessa tre ska kunna leva måste också hela Sverige leva.

För mig blir det orimligt att vi år efter år skeppar iväg miljarder till andra länder, samtidigt som man i våra Norrlandsregioner tummar på vägunderhållet, har en näst intill obefintlig polisnärvaro och har enorma brister i förlossningsvården. Det är också orimligt att Sverige, som ligger långt fram i klimatomställningen, straffar dem som är beroende av bilen - men också dem som odlar vår mat och brukar vår skog, vilket får priserna på svenska produkter att skjuta i höjden och försämrar inflationssiffrorna.

Vi kommer från ett land långt upp i norr, ett land som inte har de mest optimala förutsättningarna för att skapa en framstående nation. Men det är precis vad vi svenskar har gjort. Våra förfäders slit har tagit oss hit där vi är nu. Oavsett om du går i Gamla stan i Stockholm, i Rydebäck eller i Dorotea promenerar du i fädernas spår.

Jag är patriot därför att jag älskar vårt land, Sverige. Men jag är också nationalist därför att jag älskar vårt folk, svenskarna. Jag kommer alltid att slå vakt om Sveriges och svenskarnas väl och ve. Jag ser det som min skyldighet som sverigedemokrat. Vi behöver politiker som åter sätter Sverige i första rummet. Vi behöver helt enkelt se till att lösa de problem vi har i vårt land innan vi försöker rädda världen.

I går fick Sverige en ny regering. Med vårt inflytande i Tidöavtalet kommer Sverigedemokraterna att se till att arbeta för en agenda som sätter Sverige först.

Herr talman! Det är dags att göra Sverige bra igen.

(Applåder)

I detta anförande instämde Mats Arkhem och Leonid Yurkovskiy (båda SD).

Herr talman! Välkommen till Sveriges riksdag, Pontus Andersson! Pontus är ju vald riksdagsledamot för Västerbotten, så det gläder mig att han lyfter norra Sverige i sitt anförande.

Det är ett anförande som jag till delar kan hålla med om. Det är i norra Sverige och Västerbotten den stora utvecklingen nu sker, där vi saknar kompetens inom varje område, där det fattas människor och där vi skulle behöva en aktiv inflyttning för att säkerställa den stora industriella revolutionen och att vi har människor som kan gå till jobbet. Vi har också en stor, blomstrande skogsindustri som bland annat har satsat väldigt mycket pengar på bränslebytet. SCA har investerat över 6 miljarder kronor för att möta upp vad den tidigare politiken har pekat ut: att biobränslen är en viktig del i självförsörjningen och i att klara klimatkrisen.

Nu ska Pontus Anderssons parti göra oss oljeberoende igen. Vi tycker inte att det är rimligt. Hur tjänar det norra Sverige?

Herr talman! Ledamoten From! Det är inte första gången jag blir invald i riksdagen. Jag har varit här sedan 2021, men jag tackar ändå för välkomnandet. Det stämmer att jag är invald för Västerbotten. Jag är skåning, men det är såklart viktigt för mig att lyfta upp de frågor som är aktuella för den valkrets som jag är invald för.

När det gäller reduktionsplikten, som Isak From lyfte fram i sin fråga, är en minskning av den viktig för att människorna i Västerbotten ska ha råd att köra bil. Det är långa sträckor. Det är långt från punkt A till punkt B. Jag står alltså hellre på folket i Västerbottens sida än på storbolagens sida.

Herr talman! Pontus Andersson! När jag i måndags tankade bilen i Norsjö i Västerbottens inland kostade det 28,30 per liter. Det är dyrt. Det är drygt 4 kronor upp sedan valet. Jag åkte nästan 500 mil i valrörelsen och tankar diesel. Det är klart att det är dyrt. Något behöver såklart göras.

Uppgången just nu beror på att råoljan har blivit dyrare. Den råoljan ska Sverigedemokraterna nu göra oss helt beroende av i stället för att säkerställa att vi har en näringspolitik som ger förutsättningar för egen produktion av biodrivmedel.

Herr talman! Jag tackar Isak From.

Isak From har rätt i att bränslepriset inte enbart påverkas av reduktionsplikten. Det påverkas också av de skatter som den föregående regeringen har valt att höja. Men allt som allt behöver vi se till att få ned priset och arbeta för att genomföra de åtgärder som vi kan påverka för att få ett så lågt bränslepris som möjligt.

Herr talman! Pontus Andersson från Sverigedemokraterna! Jag reagerade på ordet patriot och tänkte att det står en så kallad nationalist i talarstolen. Då kan jag inte låta bli att börja fundera över vad det finns för substans i och bakgrund till dessa epitet och benämningar.

Vi vet att Sverige är ett fantastiskt land. Sverige och Finland utgör en tredjedel av all EU:s skog. Vi har mycket skog, grenar, kottar, tjära och så vidare.

Jag har en fråga till Pontus när det gäller reduktionsplikten. Vi socialdemokrater vill ha jobb i hela landet. Sverigedemokraterna vill nu slå undan benen för jobben i hela landet och lita på Saudiarabien, Ryssland, Kina, Irak, Förenade Arabemiraten och Iran, som tillhör tio-i-topp-producenterna av olja i världen. Hur går det ihop med patriotismen?

Herr talman! Om vi ska kunna ha ett Sverige där vi kan bo och verka i hela landet behöver vi först och främst se till att människor har råd att bo i hela landet. Då behöver vi få ned priserna på bränsle.

Precis som föregående talare talar Markus Selin om att vi behöver arbeta med mer biodrivmedel. Jag är på intet sätt emot att mer biodrivmedel används. Men sett till de priser som nu finns på bränsle och hur dyrt det blir för de människor som har väldigt långt att resa behöver vi genomföra de åtgärder som krävs för att få ned priserna så fort som möjligt. En av dem är att minska reduktionsplikten till EU:s miniminivå.

Herr talman! Tack, Pontus Andersson, för ett så kallat svar!

Jag tänker på ordet patriot. Det ekar - patriot och nationalist. Jag undrar över mirakelkuren med kärnkraft, eftersom kärnkraft är Sverigedemokraternas svar på alla frågor.

Jag undrar hur det kan komma sig att uranet som patrioten Pontus Andersson vill ha kommer från Kazakstan, Niger, Ryssland, Uzbekistan och Kina. Hur får patrioten ihop det?

Herr talman! Det har att göra med att den föregående regeringen valde att förbjuda uranbrytning i Sverige. Vi har ett land där det finns möjlighet att ta fram eget uran. Det borde vi se till att kunna göra igen. De värdena finns i Sverige, men den föregående regeringen valde att förbjuda brytning av uran. Därför ser situationen ut som den gör.

Herr talman! Med tanke på hur mycket regeringspartierna i valrörelsen lyfte fram landsbygden är det lite märkligt att den nämns förhållandevis lite i både Tidöavtalet och statsministerns regeringsförklaring. I Tidöavtalet nämns landsbygden knappt alls. En gång handlar det om tillgång till sjukvård. En annan gång handlar det om att Sveriges klimat- och miljöpolitik inte ska skada näringar och landsbygd.

Jag anser att vi i stället ska se den helt nödvändiga klimatomställningen som en möjlighet att lyfta fram landsbygden och dess resurser. Det är nämligen här som stora delar av omställningen kommer att äga rum. Om inte landsbygden får rätt förutsättningar för att fungera kan vi inte heller klara målen i klimatpolitiken.

Landsbygden kan ge och ger oss i dag nödvändiga råvaror, gröna jobb, kolsänkor i massor och livsmedel som kan framställas med giftfria ingredienser. Det är tillsammans med satsningar på att effektivisera och bygga ut klimatsmarta transporter, såväl lokalt som regionalt och nationellt, helt nödvändigt för att vi ska klara klimatmålen. Rejäla satsningar på kollektivtrafik, även utanför våra mest tätbefolkade områden, behöver ske i närtid.

Vi behöver även öka vår självförsörjningsgrad på livsmedel till Finlands nivå som ligger på cirka 80 procent. Det är ett stort bekymmer att vår nuvarande nivå ligger på endast 50 procent. I dessa oroliga tider behöver vi skapa förutsättningar för en förbättrad livsmedelsberedskap. Vi har goda förutsättningar för att utveckla ett hållbart jordbruk som kan stärka vår nationella självförsörjning på livsmedel.

Herr talman! För att vi ska nå fram till ett ekologiskt hållbart och fossilfritt jordbruk behöver stöd och styrmedel utformas på ett sådant sätt att vi kan nå våra miljö- och klimatmål, de globala hållbarhetsmålen och målet om en levande landsbygd. Att värna kretsloppen och stimulera ett småskaligt och variationsrikt jordbrukslandskap är viktigt.

Vi borde minska importen av kött och i stället se till att vi äter mer växtbaserad mat och kött som är lokalt producerat i Sverige. Vi behöver även öka miljöstödet för de lantbrukare som sköter betesmarker med särskilda värden för biologisk mångfald.

Herr talman! En annan positiv aspekt är att många av de framtida jobb som finns inom de gröna näringarna är viktiga för landsbygden. Utvecklar vi dem kommer vi att ge förutsättningar för både mer inflyttning och - som jag sa förut - utveckling av landsbygden.

Avslutningsvis vill jag säga att jag tycker att vi ska se på den helt nödvändiga omställningen som en chans att förbättra livskvaliteten för alla som bor i vårt land - om vi kan genomföra den på rätt sätt.

Herr talman! Vad har Gotland och Jämtland gemensamt, förutom att det är väldigt vackert där? Jo, där är företag med färre än 50 anställda tre gånger så viktiga för välfärdsskapandet. I Åre kommer nästan hälften av kommunens intäkter från anställda i småföretag. Eftersom jag själv är verksam som företagare där vet jag att Icahandlare vid Ottfjällets fot samsas med såväl startupbolag som slalomskidtillverkare. På andra håll är det storföretagen som håller småföretagen levande. När det gäller LKAB är i dag hälften av dem som går ned i gruvan en vanlig dag underentreprenörer och hälften anställda i det stora statliga bolaget.

Oavsett var man bor i Sverige är i dag tillgången till jobb helt avgörande för att kunna bo och leva på platsen. I det Sverige som jag växte upp i skapades jobben i det offentliga och i de stora företagen. I dag är det de små och stora företagen som står för både jobbskapandet och skatteintäkterna. Nästan 500 miljarder går direkt till kommuner och regioner i form av inkomstskatt. Såväl tillgången till förskola, skola och vård som upprustning av lokala vägar och busstrafik är helt avhängiga av hur många företag som finns lokalt. Jag kallar företagen för Sveriges välfärdsskapare.

Herr talman! Vi är på väg in i en bråddjup lågkonjunktur. Konsumenterna minskar sina inköp. Företagen drar ned på sin produktion och sitt utbyte av tjänster. Storföretag passar på att omstrukturera verksamheter som kanske svällt lite mycket under den goda tiden. Vi kommer att nå en vår då arbetslösheten ökar. Småföretag vill i det längsta justera för att slippa säga upp personal, dels för att det ofta är ens grannar, dels för att det är väldigt svårt att rekrytera och utbilda.

Statsministerns regeringsförklaring i går innehöll en del goda förslag som på lång sikt sannolikt kommer att vara bra för företagen. Men den saknade helt och hållet förslag som gör skillnad på kort tid. Sådana finns dock.

För det första är sänkt skatt på att anställa långt viktigare än att fortsätta sänka bolagsskatten. Frågan om bolagsskatten är naturligtvis viktig för vår internationella konkurrenskraft. Men det är den dolda skatten i arbetsgivaravgifterna, som inte har något som helst att göra med arbetstagarnas försäkringar eller pensioner, som hämmar tillväxten.

Herr talman! När jag senast var aktiv i politiken, 2010, inbringade denna dolda skatt 50 miljarder till statskassan. I dag tar den till min stora förvåning in 230 miljarder. Det är en skatteökning på företag med 12 miljarder per år. Det är lätt att inse att budgetutrymmet för att ta bort den kanske inte finns i närtid. Men börja i alla fall med att sänka kostnaden för att nyanställa!

För det andra bör det klena Regelrådet göras till en egen myndighet med ansvar för granskning och konsekvensutredningar av företagen. Ge även rådet i uppgift att följa upp alla de avgifter som företag nu måste betala för alla möjliga typer av tillstånd som de behöver bara för att få utveckla sin egen verksamhet!

För det tredje: Bygg ut den digitala infrastrukturen! Den som försökt att föra telefonsamtal i en bil längs E20 eller kanske E14 vet att det sällan går. Att genomföra videosamtal eller använda drönare och annan precisionsutrustning i skogen är inte att tänka på. Detta behöver inte utredas. Det går att prioritera det och vidta åtgärder nu.

Herr talman! Tillåt mig likna regeringens företagarpolitik vid en tidig startup - intressanta men lite ofärdiga planer i en Powerpoint och ett team som verkar entusiastiskt men helt saknar erfarenhet på området. Det som krävs nu är färdiga lösningar som företagen efterfrågar - inte för att det är synd om företagare, som oftast klarar sig, utan för att fyra av fem jobb skapas i företag med färre än 50 anställda. I tuffa ekonomiska tider måste prioriteringen vara en politik som gör skillnad för just dessa företags möjligheter att anställa och överleva - för Sveriges tillväxt, för jobben och för levande städer, samhällen och landsbygd.

Herr talman! I denna allmänpolitiska debatt vill jag som ny riksdagsledamot för Kristdemokraterna, i mitt första tal i kammaren, tala om innovationskraften i Sverige.

Vi kristdemokrater återkommer ofta med stolthet till vår svenska innovationskraft. Det finns dock mer att göra, inte minst av oss politiker, för att underlätta för att fler aktörer bidrar med innovation som bland annat stärker Sveriges välfärd. I FN:s mätning av vilka som är världens mest innovativa länder placerar sig Sverige i år, 2022, på tredje plats. I Europa är vi i topp. Vi har förstaplaceringen som EU:s starkaste innovationsland.

Innovationer är avgörande för att klara Sveriges välfärd och våra stora samhällsutmaningar, både på kort och på lång sikt, inte minst vad gäller behovet av den gröna omställningen och digitalisering i offentlig organisation och i våra företag. Innovation effektiviserar organisationer och underlättar människors vardag. Det handlar inte enbart om tekniska innovationer utan även om sociala innovationer.

Herr talman! Sveriges topplacering som mest innovativa land beror till stor del på det strategiska forsknings- och utvecklingsarbete som teknikföretagen genomför. I jämförelse med andra medlemsländers statliga engagemang finns det mer att göra för att bibehålla Sveriges topplacering.

Med det vill jag lyfta fram ett par utmaningar som Sverige står inför. De som står för denna innovationskraft är de stora industrierna. Till exempel kommer 37 procent av de svenska patentansökningarna från ett och samma företag. Övriga står alla Sveriges företag, forskare och fristående uppfinnare för.

Sverige behöver ta till vara de kunskapsbaserade tillgångar som finns. Det gör vi genom att möjliggöra att fler aktörer får kunskap om hur de tillvaratar de immateriella rättigheterna, såsom patent, varumärkesskydd, designskydd och upphovsrätt. Ett annat problem är att det bara är en typ av innovationer som kan få patent, nämligen uppfinningar. Innovationer såsom tjänsteinnovationer och digitala innovationer faller normalt utanför patenträtten i Europa.

Innovationsstödssystemen brister ofta i relation till de kunskapsbaserade tillgångarna. Med dem får Sverige inte tillräcklig utväxling på vår höga digitala mognad och våra innovationer. Regelverken kring de kunskapsbaserade tillgångarna har sin bakgrund i konventioner från slutet av 1800-talet och behöver därför utvecklas. För företagens konkurrenskraft krävs regelverk i världsklass. Sverige behöver kraften från alla innovatörer för att säkra fler patent hos fler aktörer.

Herr talman! Vi kristdemokrater lyfter ofta fram behovet av att titta på våra grannländer som har gått före och visar goda resultat, där till exempel ökad innovationskraft i de små och medelstora företagen möjliggörs. Förutsättningarna för fler patentansökningar från mindre företag kan öka om vi tar fram en immaterialrättsstrategi liknande den som finns i Finland. Vi kan också stimulera olika kompetenser som berör tjänster i äldreomsorg och sjukvård som ger förutsättningar för bättre fysisk och psykisk hälsa.

Herr talman! Innovation är en stor tillgång för tillväxt på alla utvecklingsnivåer. Sveriges innovationskraft ska säkra fortsatta topplaceringar, och vi får inte luta oss tillbaka. Vi kristdemokrater är inte nöjda. Det finns mer att göra. Jag ser fram emot att vara med och säkra fortsatta topplaceringar för vårt land kommande mandatperiod.

Herr talman! Välkommen till Sveriges riksdag, ledamoten! Jag vill börja med att tacka för ditt anförande. Jag tror att vi är eniga om ganska mycket när det gäller vad som skapar innovationer och hur Sverige är bra på vissa saker och kan bli bättre på andra.

En sak som ledamoten tog upp var de strukturella förutsättningarna för innovationer. En sak som diskuterades under förra mandatperioden var det statliga stödet via våra myndigheter till olika typer av testverksamheter och testbäddar.

Anledningen till det var att delar av den budgeten försvann i en av de borgerliga budgeterna. Min fråga är helt enkelt hur ledamoten ser att Sverige framåt kan fortsätta att vara ett innovativt land samtidigt som det finns en risk att budgeterna som det fattas beslut om i Sveriges riksdag under en ny statsminister inte kommer att prioritera den typen av frågor som testbäddar och olika typer av inkubatorer.

Herr talman! Tack, Mathias Tegnér, för din fråga! Det finns en hel del andra saker att göra som inte heller kostar pengar. Vi har regelverk som vi behöver ändra för att underlätta för att innovationer ska ske i Sverige. Vi behöver också samordna mellan olika myndigheter.

Den fungerande samverkan har också att göra med samarbete mellan regioner och kommuner. Där har kommunerna nära samarbete med SME och innovatörer. Här finns det många saker att göra. Jag ser fram emot att vi kan stärka också regionernas arbete med att stärka innovationskraften där.

Herr talman! Tack, ledamoten, för svaret!

Jag är enig med mycket även om jag tänker att det är möjligt att både arbeta med regelverk och också se till att det finns budgetar för sådant som är viktigt så att staten kan vara med och hjälpa till att driva fram innovationerna.

När ledamoten nu tar upp regional tillväxt vill jag också lyfta fram frågan om den regionala exportstrategin. Det hänger väldigt nära ihop med just innovationer. Även där har man skurit i den regionala exportstrategin i de budgetar som Kristdemokraterna har varit med och antagit. Det har också påverkat just det som vi är eniga om är så viktigt. Hur ser ledamoten på det?

Herr talman! Vi kommer att lägga fram en budget framöver. Jag ser med tillförsikt på att vi kristdemokrater kommer att få vara med och lägga fram en budget där vi verkligen stärker innovationskraften. Den är oerhört viktig för vår välfärd. Den är jätteviktig för att våra regioner ska kunna ha ett starkare utvecklingsarbete.

Jag skulle bara kunna lyfta fram Riksrevisionens rapport om den regionala utvecklingspolitiken. Där har vi att göra. Det fokuserar vi på. Vi ser fram emot att ta fram en budget för detta.

Herr talman! Jag tänkte tala om något så vackert som industripolitik och Sveriges industripolitik. Jag tänker belysa det i tre perspektiv. Det handlar om var vi är, vilka vi är och sist men inte minst vart vi ska.

I går fick vi en ny moderat statsminister. Jag tänkte backa bandet till senast vi hade en moderat statsminister. Han kom från samma kommun som jag, Täby kommun. Hans namn var Fredrik Reinfeldt.

Moderat som han var åkte han till toppmötet i Davos för sisådär nio år sedan. Det var då han myntade de numera bevingade orden: "We used to have people in the industry, but they are basically gone." Vi var många som satte morgonkaffet och teet i vrångstrupen när vi hörde de där orden, herr talman.

Det är så enkelt som många av oss känner till. Närmare hälften av Sveriges bnp kommer från vår export. Hälften av den halvan kommer från det som vi på ett eller annat sätt kan kalla för industry, tung industri. Det är skog, stål, metall, fordonstillverkning och alla dessa olika apparater.

Det var lite om var vi var. Någonstans där började vi socialdemokrater att höja rösten. Med Stefan Löfven i spetsen började vi tala om begrepp som nyindustrialisering, industrikansler och innovationsråd. Moderaterna knorrade och glunkade en hel del i bänkarna när vi började att tala om de begreppen.

Herr talman! Vilka är vi då? Sverige är ett tekniktungt land. Vi är ett ingenjörsland. Vi vill ofta vara föregångare. Vi har ett stort beroende av vår export. Vi är en liten öppen ekonomi i Europas ena hörn.

Samtidigt är Sverige till ytan ett stort land. Vi är EU:s tredje största land till ytan. Vi tillsammans med Finland har en tredjedel av den samlade skogen i EU. Från skog får vi kvistar, granar, kottar, tjära och allt underbart som vi bland annat kan göra biodrivmedel av.

Hur tar vi oss dit? Vi socialdemokrater har bestämt oss. Här finns det djupa ideologiska skillnader i Sveriges riksdag. Vi har bestämt oss för att vi vill gå först. Vi vill att Sverige ska vara ledande i klimatomställningen. Så skapar vi framtidens jobb.

Vi kan slå flera flugor i en smäll. En av tre möjliga flugor är att vi skapar jobb över hela landet. Jag som bor 20 kilometer från Riksdagshuset vet att jobb i hela landet skapar många it-tjänster, huvudkontorstjänster och bokföring även här i vår valkrets.

En möjlig fluga nummer två av flera som vi slår i en smäll är såklart exportmöjligheterna som ett litet exportberoende land.

Fluga nummer tre som vi slår i smällen är att det är anständigt och vår plikt att lämna över en beboelig planet och få ned koldioxidhalten i atmosfären för våra barn och våra barnbarn.

(Applåder)

Herr talman! Vi står nu här i början av en ny mandatperiod. En ny regering har tillträtt, och vi har en annan riksdagsmajoritet här i kammaren. Det finns såklart många frågor som har stora konfliktytor. Men det finns också de frågor som det förhoppningsvis råder en större samsyn om.

En av dem rör djurskyddet. Vi har högt ställda krav på våra djurhållare i Sverige. Därmed är vi ett av de länder i världen som använder minst antibiotika i vår animalieproduktion. Det är något som vi såklart ska vara stolta över. Men antibiotika används lättvindigt och rutinmässigt i många andra länder och då inte minst i djurproduktionen.

Det är viktigt att Sverige visar vägen i den här frågan. En hög användning av antibiotika leder till minskad effekt när bakterierna blir alltmer resistenta. Vi får inte hamna i en situation där vi inte längre kan behandla sjukdomar hos djur och människor på grund av rent slarv.

Sverige arbetar på flera sätt både nationellt och internationellt med den frågan. Men för att motarbeta utvecklingen av antibiotikaresistens behövs det en global samsyn.

Herr talman! I och med att vi i Sverige ställer höga krav på våra djurhållare utsätts de tyvärr många gånger för konkurrensnackdelar. Detta är något som behöver synliggöras, och åtgärder måste till.

Våra djur ska ha det bra. Därför är det extra viktigt att Sverige är ett föregångsland inom EU. Djurskyddsstandarden behöver höjas runt om i världen och så också i EU.

Sverigedemokraterna har legat på den föregående regeringen i den här frågan och är därför glada att det nu finns med som en punkt i det avtal som Sverigedemokraterna har ingått med regeringspartierna.

Vi måste värna den levande landsbygden och se till att det finns rimliga förutsättningar för våra företagare att fortsätta att bedriva sin verksamhet.

I avtalet går det att läsa att en översyn ska genomföras av möjligheterna att balansera konkurrensförutsättningarna för svenska livsmedelsproducenter samtidigt som de högt ställda kraven på djurhållningen behålls. Syftet med detta är just att stärka vår konkurrenskraft och samtidigt förbättra den globala djurvälfärden.

Herr talman! Djur ska ha det så bra som möjligt i vårt Sverige. De har själva ingen makt, och det är helt upp till oss människor att värna deras rätt.

För att vi ska kunna vara säkra på att de lagar och föreskrifter som sätts upp verkligen efterlevs är det viktigt att vi har bra kontroller i vårt system. Djurskyddskontrollerna måste vara rättssäkra. Det är viktigt att de som arbetar med djurtillsyn har relevant kompetens för ändamålet. Personal som arbetar med djurskyddstillsyn bör ha egen erfarenhet av djurhållning.

Kontrollsystemet fungerar i många delar bra, men liksom när det gäller mycket annat finns även där förbättringspotential - något jag hoppas att den nya regeringen kommer att vilja utreda i sin helhet.

Något som kan ha potential att både underlätta kontrollarbetet och höja djurskyddet är kameraövervakning. Jag ser därför positivt på den utredning som pågår i detta nu och ser fram emot resultatet av den.

Herr talman! Jag tänker prata om restaurangnäringen, som är en del av besöksnäringen.

För ganska precis två år sedan var jag här i riksdagen och vikarierade för Carl-Oskar Bohlin. Jag gjorde tillsammans med Ann-Britt Åsebol en resa runt om i Dalarnas 15 kommuner. Vi reste runt för att höra efter hur de hade klarat pandemin.

Restaurangnäringen är en viktig del av besöksnäringen, inte bara för Dalarna utan för hela Sverige. I Dalarna finns bland annat Sälen och Idrefjäll som två viktiga noder för länet. Under vår Dalaresa berättade restaurangägare för oss om gäster som uteblivit då antalet gäster man kunde ta emot minimerades under den värsta tiden av pandemin. Tack och lov var flera restaurangägare innovativa och körde ut den mat som gästerna beställt till stugorna de bodde i, vilket gjorde att flera klarade sig väldigt bra ändå.

Herr talman! I många långa samtal med restaurangägare kom man ofta fram till samma sak: Varför ska det vara så krångligt att servera alkohol? Varför måste det finnas ett varierat utbud av maträtter, både för- och efterrätter, som kanske ingen efterfrågar?

Jag pratade i förra veckan med en av de lokala pizzeriaägarna i Mora; han heter Halim. För att han ska få sälja öl och vin på sin pizzeria behöver han ha förrätter och efterrätter. Det är väldigt jobbigt för honom, för en stor del av detta slängs. Så kan vi inte ha det, herr talman.

Min syster Anna och hennes familj driver flera restauranger på Idrefjäll. Under pandemin var de påhittiga och körde ut maten till stugorna då antalet gäster som fick besöka restaurangerna minimerades. Med den alkohollag vi har var det inte möjligt att beställa en flaska vin till den mat man fick till stugan.

Sverige behöver ha en alkohollag som är i takt med tiden och som inte leder till att restauranger tvingas slänga mat som inte kan serveras.

Herr talman! Just nu pågår en global klimatkapplöpning där företag tävlar om att ta fram tekniker och produkter som ersätter de fossila. Det är viktigt att vi ser till att de nya tekniker och jobb som klimatomställningen skapar hamnar i Sverige. Det är länderna i framkant av omställningen som kommer att se högst tillväxt och flest jobb, inte de som fortsätter att vara beroende av fossila bränslen. Vi måste se till att jobben skapas i Sverige.

Socialdemokraternas satsningar har möjliggjort en grön industriell revolution. Vi kan nu se att Sverige är på väg att bli en supermakt inom batteritillverkning.

I augusti i år meddelade AB Volvo att företaget har för avsikt att etablera en storskalig batterifabrik i min hemkommun Mariestad. Vid jämförbara etableringar påverkar satsningar av denna storlek en hel region. Det kommer att handla om flera tusen anställda i fabriken och därutöver ytterligare två till tre arbetstillfällen runt om i Skaraborg per arbetstillfälle i fabriken. För att lösa detta kommer gemensamma resurser att behövas, från lokala och regionala men även nationella aktörer.

Att få en så här stor investering för en kommun med knappt 25 000 invånare är en enorm möjlighet. Men oj vilka utmaningar vi också står inför för att klara kompetensförsörjning, infrastruktur, energitillförsel och tillgång till bostäder! Samtidigt som man satsar på den här tillväxten behöver man också se till att den mjuka infrastrukturen hänger med - att det finns bra förskolor och skolor, att personalen räcker till äldreomsorgen och att välfärden växer i takt med antalet invånare och arbetstillfällen. Detta är något som alla kommuner som står inför stora industrietableringar behöver hantera, och för att vi ska klara det behövs statligt stöd.

Den tidigare socialdemokratiska regeringen gav bara några dagar efter nyheten om AB Volvos etablering i Mariestad besked om att en batterisamordnare skulle tillsättas. Samordnaren skulle identifiera utmaningar och hinder samt underlätta för samverkan mellan aktörer.

Det är inte många år sedan den förra moderata statsministern sa att industrin var basically gone. Sedan dess har en socialdemokratisk regering bidragit till den renässans svensk industri fått genom att ta ledartröjan i den gröna omställningen. Då blir man såklart orolig för hur industrin ska drabbas av att vi åter har en moderat statsminister.

Herr talman! Att den nya regeringens industripolitik fortsätter på den nu inslagna vägen är absolut nödvändigt - dels för att företagen ska fortsätta välja att investera i Sverige och dels för att de kommuner som får möjlighet att växa tack vare stora industrietableringar fortsatt ska få förutsättningar att klara av det.

(Applåder)

Herr talman och ärade ledamöter! Mitt inlägg handlar om småföretag. För småföretagare betyder det mycket att vi nu har fått en engagerad regering som förstår den utsatta situation de befinner sig i. Småföretagare kan inte flytta eller säga upp sig när tiderna blir svåra. Man har investerat sin tid, sitt arbete och sina pengar på en speciell plats där man tror sig hitta kunder och arbetskraft. Till skillnad från den anställde kan inte småföretagaren säga upp sig, för företaget och personen hör ihop.

Därför är det viktigt att vi här i Sveriges riksdag förstår denna utsatthet och visar vår respekt genom att lyssna och göra vad vi kan för att underlätta deras liv.

Låt oss vara tydliga med en sak: För småföretagaren är låga skatter det absolut viktigaste hjälpmedlet som det offentliga kan ge. Att slippa ta av det kapital som ska bygga nästa steg i företaget är viktigt. Småföretagen tackar sedan genom att producera det som behövs, skapa arbetsplatser och vara med och skapa själva grunden i välfärden.

Utan företagen finns ingen välfärd. Den som tvivlar kan exempelvis åka till Kuba för att se vad som händer när det offentliga och inte företagarna bygger landet.

Sverige har nu fått en regering med det uttalade målet att göra det lättare för småföretag att växa. Redan i sin regeringsförklaring i går berättade Ulf Kristersson att man vill sänka skatten på låga inkomster. Detta är det absolut viktigaste som krävs i ett företags späda start.

Några som speciellt är att gratulera till regeringsskiftet är de många nyanlända i Sverige som kommer från länder där familjeföretaget är den självklara grunden för försörjning. Många berättar historien om hur de vid ankomsten till Sverige vill börja som entreprenörer, men moms, sociala avgifter och skatter gör att drömmen kvävs. I stället känner sig fullt friska människor tvingade att leva på bidrag.

Herr talman! En mycket viktig sak för Sverige är att skapa nya vägar till självförsörjning. De vägarna ska inte gå via ansökningar till statliga myndigheter utan tvärtom genom att myndigheterna finns med på sidolinjen. Man stöttar upp och uppmuntrar företagsbygget.

Jag har under 28 år haft förmånen att driva ett företag med dotterbolag i Norge och Danmark. Jag har sett hur man speciellt i Danmark har en politik för att underlätta start och drivande av små företag. Belöningen har också kommit. Under de senaste 30 åren har Danmark gått från att ha en bnp långt under den svenska till att nu ligga en bit över, och detta trots att landet nästan helt saknar naturtillgångar i form av skog, gruvor och vattenkraft.

När vi nu har en företagarvänlig regering och majoritet i Sveriges riksdag, låt oss direkt gå igång med de förändringar som underlättar småföretagens arbete. Småföretagen kommer att svara genom att ge mycket gott tillbaka till samhället.

Herr talman! Tack, ledamoten, för anförandet! Jag hade ju förmånen att få utreda trygghetssystemen för småföretagare. Där framgår bland annat att företagarna i Sverige är ett antal hundratusen. Min fundering är väl egentligen om det verkligen är rimligt när ledamoten gör sig till talesman för alla småföretagare.

Under min tid i näringsutskottet har jag träffat många företagare. Mitt intryck är att precis som resten av befolkningen tycker företagare olika. Många av dem jag träffar pratar om andra viktiga frågor än sänkta skatter. Det handlar om trygghetssystem, regelförenkling och kompetensförsörjning, exempelvis växa-stödet, som innebär att man slipper arbetsgivaravgifter för den första eller just nu för de två första anställda. Min fråga till ledamoten är: Är ledamoten säker på att sänkta inkomstskatter är det viktigaste för alla Sveriges småföretagare?

Herr talman! Tack, ledamoten, för att du ställer den frågan! Jag ska också försöka svara på den.

Jag ser att de samlade skatterna - momsen, de sociala avgifterna och inkomstskatten - leder till att särskilt den som kommit ny till Sverige och vill försörja sig själv hamnar i en situation där två tredjedelar av det man fakturerar går i väg i skatter, avgifter för bokföring och så vidare. I stället för att komma igång med det som de vill göra hamnar de i ett läge där de ser att de antingen måste försörja sig själva och två till eller leva på bidrag.

Kan man hitta vägar som i stället ger en mjukstart in i företagandet är det väldigt bra.

Herr talman! Tack, ledamoten, för svaret! Ja, vi är eniga om att företagarfrågorna är extremt viktiga. Däremot har vi lite olika utgångspunkter.

En fråga som ändå slår mig gäller den beräkning som ledamoten precis nämner. Min uppfattning är nog att om man driver en enskild firma och har låga inkomster hamnar skattesatsen också på en lägre nivå. Om man däremot har högre inkomster och är mer framgångsrik - vilket jag är säker på gäller ledamoten - hamnar man på en annan nivå.

Slutligen så vill jag ställa frågan: Eftersom Moderaterna under den här mandatperioden inte har sänkt några som helst sociala avgifter i sina budgetar, kommer det att bli ändring på detta, om det nu är en viktig fråga för Sveriges småföretagare?

Herr talman! Jag har suttit tre veckor i riksdagen och måste erkänna att jag ännu inte har fått förtroendet att få vara med och ha kunskap om vad som kommer på den nivån i budgeten. Men jag ser med spänning fram emot att få se vad man tänker göra för att hjälpa och stödja.

Herr talman! Välkommen till Sveriges riksdag, Peter Ollén!

Mig veterligen lyfter ju småföretagen den moms som de faktiskt betalar. Sedan kanske man behöver se över momsdjungeln också. Vi hade ju ett januariavtal där vi ville göra en bred skatteöversyn och bland annat städa upp i momsträsket. Tyvärr hanns detta inte med, bland annat för att Liberalerna hoppade av det samarbetet. Men det kanske är något som den här regeringen tänker driva?

Det andra jag hörde var att man skulle se över 3:12-reglerna. Jag tycker att det är helt absurt att en offentliganställd läkare betalar mer än 100 000 mer i skatt än en läkare som är anställd i ett bemanningsföretag. Det är helt orimligt orättvist. Det är dessa regler som man skulle behöva se över. Är det inte helt orimligt att en offentliganställd läkare betalar mer i skatt än en som är anställd i ett bemanningsföretag?

Herr talman! Jag ska nämna en sak som jag har reagerat på när det gäller 3:12-reglerna. Om jag har bott i ett hus i 25 år och säljer det betalar jag 20-22 procent i skatt. Men om jag har drivit ett företag i 25 år och har betalat in väldigt mycket i skatter och i många fall också skapat arbetsplatser för andra ska jag betala 50 procent i skatt på det som blir när jag sedan säljer företaget, om jag inte har varit i den lyckliga positionen att ha kunnat ta ut mer än 600 000 kronor om året i lön.

Jag tycker att det är en skattebestraffning att det ska vara mer värt att bara ha bott i ett hus än att ha drivit ett företag och skapat en välfärdsinstitution.

Herr talman! Peter Ollén, jag tror att vi kom bort från ämnet. Nu blev det husbeskattning. Det var inte riktigt det vi talade om.

I min del av landet händer det väldigt mycket just nu. När jag talar med företag får jag höra att de efterfrågar en sak, och det är möjlighet att anställa kompetens. Rörmokarna, elektrikerna, frisörerna och företagare i vilken annan bransch det än kan vara skriker efter att kunna anställa kompetent, utbildad arbetskraft. Det är den enskilt viktigaste frågan. Och för att utbilda människor behöver vi ju skatter, som vi kan omfördela.

Jag tror att vi är helt eniga om att småföretagen är viktiga. Men vi är helt oeniga om att skattefrågan är det absolut viktigaste.

Herr talman! Det som är så härligt är att vi kommer från olika delar av landet som ser olika ut. I Malmö, där jag kommer ifrån, har vi enligt SCB:s statistik 40 000 personer som varken arbetar eller studerar, det vill säga att vi har ett väldigt stort utanförskap att brottas med.

Det är alltså två helt olika problemställningar. I min tankevärld utgår jag från hur vi kan hjälpa till och underlätta att bryta detta utanförskap.

Herr talman! Det är en stor händelse att få stå här i talarstolen i Sveriges riksdag. Jag vill ta tillfället i akt och prata om välfärden, jämlikhet och förutsättningarna att bo, leva och verka i hela vårt land.

Kommunerna i Sverige ansvarar för en stor del av de svenska välfärdsfunktionerna. Som socialdemokrat står jag upp för en gemensamt finansierad och för alla tillgänglig välfärd. Det är kärnan i det svenska samhällsbygget. Med en gemensamt finansierad skola, sjukvård och äldreomsorg för alla, oavsett storlek på plånboken, kan välfärdssystemet utjämna klyftor och orättvisor. Tyvärr blir det en osanning om själva välfärden i sig är ojämlik, beroende på var i landet du bor. Kommunerna finansierar sina uppdrag framför allt genom den egna kommunalskatten och genom statsbidrag.

Det finns stora skillnader mellan kommuners förutsättningar att klara av att finansiera invånarnas behov av välfärd. När arbetstillfällena i större utsträckning flyttas och koncentreras till de större städerna vidgas klyftorna mellan olika delar av vårt land. Inte sällan är behovet av välfärd större i de kommuner där skattekraften är lägre, bland annat till följd av utflyttning för jobb och studier, vilket leder till en allt äldre befolkning. Och detta leder till stora utmaningar i fråga om att med en allt lägre skattekraft klara av allt högre kostnader för att leverera invånarnas behov av välfärd.

Herr talman! Jag är inte bara ledamot av Sveriges riksdag. Jag är också kommunpolitiker hemma i Bollnäs, i Hälsingland, i Gävleborgs län. I den rollen ser jag detta alltför väl.

Det är inte långsiktigt hållbart att invånare i vissa kommuner successivt får betala alltmer kommunalskatt och kanske ändå inte får den välfärd de kan förvänta sig samtidigt som det motsatta gäller i andra kommuner, där skattekraften är hög men behovet av välfärdstjänster för en relativt ung befolkning är betydligt lägre.

Staten behöver ta ett större ansvar än i dag för en jämlik fördelning av resurser, för att tillgodose hela landets behov av välfärd, och kompensera för att utjämna regionala skillnader.

Detta är ingen fråga som kan viftas bort genom att peka på enskilda kommunalråd. Frågan är större än så. Den kommunala självstyrelsen brukar klassiskt liknas vid att det är som att dansa hambo i en garderob. Och, herr talman, som boende i den kommun där VM i hambo hålls varje år kan jag konstatera att dalstegen blir ytterst begränsade. För att kommunerna ska kunna lyckas med sitt uppdrag när det gäller jämlik välfärd måste förutsättningarna finnas, och de skapar vi bland annat tillsammans i denna kammare.

Tätt kopplat till kommuners ekonomiska förutsättningar finns många andra avgörande insatser. Inte minst gäller det behovet av att öka de statliga investeringarna i vägar och järnvägar som fungerar även utanför de större städerna. Det är avgörande för att människor och näringsliv ska kunna bo och verka i hela vårt land. På samma sätt måste staten genom sina myndigheter öka sin närvaro och service runt om i landet och vara en föregångare för att motverka urbaniseringens negativa effekter.

Politikens roll måste vara att skapa just jämlika förutsättningar att bo och verka i hela landet. Det är allas vårt ansvar. Det är avgörande i ett land som alltmer kännetecknas av polariseringar och motsättningar. Det handlar i grund och botten om samhällsbygge och att hela landet måste få känna framtidstro. Så skapar vi ett starkare samhälle som håller ihop och inte slits isär.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Kristoffer Lindberg, för inlägget! Vi kommer båda från Gävleborg. Vi brinner båda för vårt län. Det vi möjligtvis inte är överens om är att vi har åtta förlorade år bakom oss. Jag vet att jag i denna talarstol har sagt att det känns som att den tidigare regeringen glömde bort Norrland och Gävleborg.

Det är precis som ledamoten från Bollnäs, där för övrigt Moderaterna och Socialdemokraterna samstyr, säger. Det krävs viktig och bra samhällsservice i hela landet. Men jag skulle vilja fråga ledamoten om en sak. Man kan kräva mer statliga pengar - absolut. Men ett av Gävleborgs största problem är att vi har ett fruktansvärt stort utanförskap. Vi har väldigt många som är arbetslösa samtidigt som företagen skriker efter arbetskraft. Vi hörde om hur det var i Västerbotten. Samma sak säger man i Bollnäs, Ljusdal, Gävle och överallt. Vore det inte bra om vi fick fler i jobb, och vad är Socialdemokraternas recept för det?

Herr talman! Självklart behöver vi fler arbetstillfällen i hela landet. En viktig del när det gäller fler arbetstillfällen runt om i landet är att vi har en fungerande välfärd runt om i landet. Det hänger ihop.

Vi socialdemokrater har prioriterat att höja statsbidragen till kommunerna de senaste åren, inte minst under pandemin. Omfördelningen i utjämningssystemet, som egentligen är det jag pratar om, har också förstärkts. Det jag är orolig för är hur det blir med detta med den nya högerkonservativa regeringen. Men det kanske ledamoten Lars Beckman kan svara på. Hur ser det ut med satsningar på kommunerna och statsbidrag för att klara av den kommunala välfärden?

Det handlar om att många kommuner vänder på varje öre för att få verksamheten att gå ihop. Det handlar om ett ojämlikt system. Men jag är mycket glad över att höra att vi är överens i den här frågan. När det gäller välfärdssatsningar faller mycket på den nya regeringen och på ledamoten själv, så jag är intresserad av att höra: Vilka är satsningarna på välfärden från Lars Beckman och Moderaterna i regeringsställning?

Herr talman! Om Kristoffer Lindberg hade besökt ett företag i Bollnäs hade han till exempel hört om brist på chaufförer. Ett företag där sa: Jag kan anställa tio chaufförer, men var är de?

Samtidigt, herr talman, varslar ett företag som utbildar chaufförer i Hudiksvall sina medarbetare, för Arbetsförmedlingen upphandlar inte utbildningar för chaufförer. Det är helt absurt.

Det är så här vi skapar intäkter till kommunerna. Fler skattebetalare, fler jobb och bättre välfärd - det är så vi bygger ett starkt Sverige.

Herr talman! Ja, vi behöver utbildad arbetskraft. Vi behöver satsningar på mer utbildning. Då behöver vi se till att vi har resurser till de kommunala lärcentrumen och till gymnasieskolan men också satsningar på högre utbildning runt om i hela landet.

Jag är inne på min fjärde vecka som riksdagsledamot. Jag är väldigt glad över att jag får möjligheten att prata om den här frågan, som är så otroligt viktig för sammanhållning och jämlikhet över landet. Lars Beckman kan lita på att jag noga kommer att följa Lars Beckman och den nya regeringen och de insatser man gör på det här området.

(Applåder)

Herr talman! Med en ny moderatledd regering som stöttas, inte bara tolereras, av mer än halva riksdagen finns det goda möjligheter att ge vårt land en ny riktning, och det finns förutsättningar att få ordning på Sverige. Samhällets problem och utmaningar måste nu ges högsta prioritet av en problemlösarregering som vill ge Sverige framtidstro och ge människor som bor här egenmakt.

I mitt län, Gotlands län, finns det framtidstro. I Visby och runt om på hela ön finns högt satta ambitioner kring ökad attraktionskraft, ökad konkurrenskraft och ökad levnadsstandard. I allt detta finns också klimatomställningen närvarande. Låt mig ge några exempel:

Våra båtar till fastlandet drivs av naturgas och biogas - övergångsbränslen som tar oss bort från det fossila och tar oss en bit på vägen mot klimatmålen. Vår flygplats är den första i Sverige som är koldioxidfri, och under förra året invigdes den första laddstolpen för flygplan. Vår bredbandsutbyggnad är Sverigeledande och möjliggör att människor från hela landet kan arbeta på distans från en av landets vackraste och trevligaste platser.

Befolkningen ökar, skattekraften stärks, och Region Gotlands verksamhet har under de senaste åren visat sunda överskott trots tuffa perioder för både besöksnäringen och de gröna näringarna - de två ben som vår lokala ekonomi vilar på. Gotland växer, men det finns också stora mörka moln på himlen som en ny moderatledd regering behöver skingra.

För det första måste den rödgröna regeringens nedläggningspolitik, med förslag om att stänga fungerande infrastruktur som Bromma flygplats, skrotas. Detta har den nya regeringen redan aviserat att man gör. Men vi behöver också en politik som möjliggör att det gröna näringslivets innovationer kommer fler människor till del. En flygplats för hela Sverige, som Bromma flygplats är, bör på sikt ställas om till att hysa det inrikes elflyget.

Fru talman! För det andra får de tillväxtfientliga element som styrt så mycket av politiken de senaste åren inte infiltrera och lamslå den viktiga upphandlingen av Gotlandstrafiken. Båtarna som trafikerar Visby och de två fastlandshamnarna ska inte sänka farten. De behöver heller inte ägas eller drivas av staten. Golvet i den nya upphandlingen bör vara att båtarna ska gå i minst 28 knop och erbjuda samma standard som i dag eller bättre.

För det tredje pausades och skrotades under de rödgröna regeringsåren planerna på att bygga en tredje elkabel till Gotland. Det är oacceptabelt. Våra två fastlandskablar är gamla och slitna och behöver bytas ut inom ett decennium. Med svenska långdragna tillståndsprocesser finns risken att ett bygge av en tredje kabel tar uppemot tio år. Därför är det avgörande att beslut fattas om att bygga en tredje elkabel till Gotland så att hela Sverige är anslutet till stamnätet 2030.

Gotland är en fantastisk plats att bo, leva och verka på. Med snabba och klimatsmarta förbindelser till fastlandet och en ny kabel som levererar stabil baskraft kan den regionala utvecklingen fortsätta. Jag ser det som mitt främsta uppdrag att driva dessa frågor under den kommande mandatperioden, för det behövs en ledamot i Sveriges riksdag som står på gotlänningarnas sida.

Fru talman! I detta mitt första anförande i kammaren som nyinvald riksdagsledamot skulle jag vilja tala om problemen med de så kallade riktade statsbidragen och hur de, tvärtemot vad det är tänkt, försvårar och försämrar för kommuner och regioner.

Min uppfattning är att staten behöver rensa upp bland bidragen och reglera dem kraftigt för att på sikt avskaffa dem helt och hållet.

Det kan tyckas märkligt att jag som under flera år arbetat som förtroendevald med sjukvårdsfrågor säger nej till statligt understöd till regionerna. Alla regioner har som bekant svårt att få ekonomin att gå ihop. Men min personliga erfarenhet, som jag vet att jag delar med hundratals regionråd och kommunalråd i landet, är att de riktade statsbidragen är mer till besvär än till nytta.

Jag talar här inte om de generella statsbidragen som är helt nödvändiga för att få den kommunala och regionala verksamheten att gå runt utan de riktade bidragen, där staten tänker sig att den ska understödja ett visst ändamål. Exempel på bidrag är "Undervisning under skollov och läxhjälp" och "Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp".

Det är inte svårt att förstå att en skolminister eller socialminister vill dela ut särskilda bidrag som dessa. Ändamålen är ju i sig behjärtansvärda. Men det blir ändå fel. Jag ska kort nämna några av skälen till att bidragen inte fungerar som det är tänkt.

Ett första skäl är att bidragen är tidsbegränsade. De leder därför till att en kommun eller en region startar upp nya projekt som i ett senare skede saknar finansiering. Till en början gillar alla bidraget, men i samma stund som det upphör finns ingen planering för hur de nya verksamheterna ska rymmas inom budgeten.

Ett andra skäl är den omfattande byråkrati som bidragen orsakar. Det finns i dag tjänstemän som arbetar heltid med att söka bidrag. Det har till och med gått så långt att det finns företag som kan livnära sig på att hjälpa kommuner att söka statsbidrag. De riktade statsbidragen har blivit en industri i sig som bara handlar om hur man ska hantera dem.

Ett tredje skäl är att de riktade statsbidragen skapar ojämlikhet. Statskontoret har i sin granskning av statsbidragen kunnat visa att små kommuner - som av naturliga skäl har få tjänstemän - avstår från att söka bidrag, eftersom det är för mycket arbete med dem. Resultatet blir att dessa kommuner inte tar del av bidragen. Medborgare som har oturen att bo i en liten kommun blir alltså förfördelade.

Dessa problem har sedan länge varit kända inom det kommunala och regionala Sverige. Samarbetsorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner har under både borgerlig och socialdemokratisk ledning kritiserat de riktade statsbidragen.

Fru talman! Jag kommer att återkomma i denna fråga när det drar ihop sig till att riksdagen ska behandla statsbudgeten. Jag vet att det kommer att ligga många riktade statsbidrag i den budget som vår nya regering presenterar inom kort, men jag hoppas att mitt anförande här i kammaren åtminstone bidrar något lite till den allmänna förståelsen för hur illa systemet med riktade statsbidrag fungerar.

Fru talman! Även om jag blev lite förvånad över att den här frågan kom upp under detta tema vill jag ta tillfället i akt att kommentera det som ledamoten Stefan Olsson sa.

Vi är flera som har synpunkter på de riktade statsbidragen, och regeringen har under den förra mandatperioden jobbat med att försöka att minska dem och samla ihop dem. Problemet är ju att när Moderaterna själva lade ut ett statsbidrag under förra mandatperioden, under pandemin, var det det mest riktade statsbidraget på det mest detaljerade sätt som vi har sett på ganska länge.

Det är en sak att säga något och något annat att göra när man faktiskt kommer till det. Jag vill fråga ledamoten hur det kommer sig att Moderaterna, som själva vid flera tillfällen har kritiserat de riktade statsbidragen, faktiskt gör precis detsamma när man får möjlighet att genom ett utskottsinitiativ föreslå ett statsbidrag.

Fru talman! I inledningen av mitt anförande berättade jag att jag är nyvald riksdagsledamot. Jag satt alltså inte i riksdagen under den förra mandatperioden och har därför haft begränsade möjligheter till inflytande över detta.

Däremot har jag varit aktiv i Sveriges Kommuner och Regioner och där på bästa sätt arbetat för att motverka alla former av riktade statsbidrag. Nu är jag äntligen invald i riksdagen och ska fortsätta mitt arbete här.

Allmänpolitisk debattNärings- och regionalpolitik

Det är mitt svar på vad jag har gjort i den delen.

Fru talman! Det är väl upp till bevis nu när man har möjligheten att lägga en budget. Precis som ledamoten var inne på är det klart att väldigt många kommuner, speciellt mindre, har svårt att hantera de riktade statsbidragen. Det här behöver även vi socialdemokrater följa, för det handlar om att ge bra förutsättningar för kommunerna.

Men det är klart att riktade statsbidrag är bättre än inga statsbidrag. Det ser inte jag vare sig i avtalet eller i regeringsförklaringen.

Fru talman! Jag tror tyvärr att riktade statsbidrag är dåliga generellt sett eftersom de är ineffektiva. Det är inte alls på det sättet att mer pengar nödvändigtvis leder till mer välfärd, utan det leder bara till ett slöseri med pengar i slutändan eftersom man ändå inte vet vad man får för pengarna.

Bevisbördan tycker jag har flyttats till dem som säger att riktade statsbidrag bidrar till välfärd. Jag skulle vilja se den undersökningen. Det finns ingen sådan.

Arbetsmarknad och ekonomi