2011 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Herr talman! Detta är alltså den årliga redogörelsen för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll. Förra året hade jag en motion i samma ämne. Vi har tidigare sett hur Vänsterpartiet och Miljöpartiet framfört krav på ett totalt avskaffande av gällande lagstiftning. Detta är oacceptabelt för oss sverigedemokrater som i första hand värnar svenska intressen och de svenska medborgarna. Förutom terrordådet i Stockholm har annan terroristverksamhet försiggått i Sverige medan målen för attackerna befunnit sig i utlandet. Vi sverigedemokrater inser allvaret i den situation som nu Sverige men även Europa befinner sig i och kräver därför en översyn av gällande lag i syfte att utvisning ska vara huvudregel för de personer som uppfyller de krav för utvisning som lagen föreskriver. Jag ska citera skrivelsen: "Om ett utvisningsbeslut inte kan verkställas . ska den beslutande myndigheten . besluta att verkställigheten ska skjutas upp (inhibition) eller bevilja personen ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Myndigheten får i ett sådant fall besluta om skyldighet för personen att på vissa tider anmäla sig hos en polismyndighet." Vi menar att det inte räcker. I lagen finns redan stöd för att ta en utvisningsdömd person i förvar. Vi menar att den skrivningen bör bli skarpare så att den utvisningsdömde som huvudregel alltid tas i förvar till dess att utvisningen kan verkställas. Detta bör vara den naturliga gången, eftersom personer som döms till utvisning enligt denna lag döms för att de anses utgöra en risk. Den dömde ska alltså inte ha möjlighet att röra sig i samhället utan sitta inlåst till dess att utvisningen kan verkställas. Den utvisningsdömde kan självfallet alltid komma ifrån sin frihetsberövning genom att frivilligt, under bevakning av Kriminalvården, lämna landet. Hänsynstagande till att en person är under 18 år ska utgå. Förvaring ska alltid ske i Kriminalvårdens regi. Skrivningen i lagen som säger att utvisningsbeslutet inte får verkställas under den tid ett uppehållstillstånd gäller ska utgå. I stället ska ett eventuellt uppehållstillstånd, tillfälligt eller permanent, omedelbart upphävas. Ingen omprövning av utvisningsbeslutet ska därmed göras med anledning av att uppehållstillståndet går ut. Men det är en ganska naturlig följd. Varför ska man ha kvar uppehållstillståndet om man döms till utvisning? Undantaget i § 24 som anger att utlänningen ska undgå straff om denne har flytt till Sverige på grund av förföljelse ska också utgå. Har utlänningen fått ett utvisningsbeslut ska denne också straffas om han eller hon uppehåller sig i Sverige. Att ge undantag när det finns 244 andra länder att söka sig till är inte rimligt. Alla som döms till utvisning ska dessutom registrera sina fingeravtryck, sitt dna och foto i en databas mot vilken samtliga som i Sverige söker uppehållstillstånd, medborgarskap, asyl eller liknande ska kontrolleras. Återfinns en sökande i denna databas ska personen omedelbart av- eller utvisas. Detta är viktigt för att kunna kontrollera att tidigare utvisningsdömda inte genom annan identitet eller nya försök kommer in i landet. Vidare ska huvudregeln vara att utvisning är på livstid. Dessa förändringar menar vi är viktiga och nödvändiga. Jag yrkar därmed bifall till vår reservation i ärendet.

Herr talman! Vi ska debattera den här redogörelsen för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll, som heller inte har använts på ett tag. Vänsterpartiet har en reservation som jag yrkar bifall till där vi tar upp just det här med säkerhetsärenden. Vi vill ha en ändring i lagen om särskild utlänningskontroll så att förvaltningsdomstolarna blir beslutande instans i samtliga säkerhetsärenden. Regeringen föreslog hösten 2009 med anledning av genomförandet av skyddsgrundsdirektivet och asylprocedurdirektivet som antogs av riksdagen att säkerhetspolisen utan möjlighet till överprövning ska besluta om en asylsökande ska ha rätt till domstolsprövning eller om ärendet ska anses som ett kvalificerat säkerhetsärende och därmed avgöras av regeringen i sista instans. Definitionen av ett kvalificerat säkerhetsärende är att utvisning får ske om det är särskilt påkallat av hänsyn till rikets säkerhet. Det är som sagt säkerhetspolisen som har fått oinskränkt makt och tolkningsrätt beträffande detta rekvisit. Säkerhetspolisen har i ett remissyttrande uppgett att uppgifter som man erhåller från andra länders säkerhets- och underrättelsetjänster vanligtvis lämnas med förbehållet att mottagande underrättelsetjänst inte får lämna uppgifter vidare till nationella myndigheter. Mot den bakgrunden har internationella jämförelser som gjorts i lagstiftningsärendet gett vid handen att tre av sex granskade länder, nämligen Nederländerna, Tyskland och Schweiz, har samma instansordning i säkerhetsärenden och vanliga asylärenden med rätt till domstolsprövning för båda kategorierna. Det finns, som vi tycker, två starka skäl till varför det är nödvändigt att rätten till prövning ska finnas. Den tidigare regeringens samt den nuvarande regeringens handläggande av uppmärksammade säkerhetsärenden tycker vi bevisar att det är nödvändigt att ha en sådan här prövning i domstol och att det ska gälla alla säkerhetsärenden. Eftersom undantaget från rätten till domstolsprövning gäller en begränsad kategori anser regeringen att det är tillåtet med stöd av artikel 64. Flera remissinstanser gör en annan tolkning, och det gör även Vänsterpartiet. Därför bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag om ändring i denna lag.

Herr talman! Regeringen har till oss i riksdagen lämnat en redogörelse som berättar om hur lagen om särskild utlänningskontroll har tillämpats under perioden den 1 juli 2010 till den 30 juni 2011. Rapporten bygger bland annat på de uppgifter som säkerhetspolisen har lämnat till regeringen. Särskilda lagar om terrorism tillkom första gången i Sverige 1973, och lagen vi talar om i dag tillkom 1991. Enkelt uttryckt handlar lagen om möjligheten att utvisa en person "om det är särskilt påkallat av hänsyn till rikets säkerhet, eller om det med hänsyn till vad som är känt om personens tidigare verksamhet och övriga omständigheter kan befaras att personen kommer att begå eller medverka till terroristbrott". Det är långa meningar i dag. I skrivelsen finns också en redogörelse för hur läget i världen ser ut när det handlar om terrorism. Där konstateras det att den gränsöverskridande och globala terrorismen har ökat de senaste tio åren. I Sverige har vi blivit direkt berörda på ett sätt som vi inte riktigt har varit tidigare. Vi har varit ganska förskonade från terroristhandlingar. Jag tänker bland annat på självmordsattentatet på Drottninggatan för knappt ett och ett halvt år sedan. Självklart känner vi också närheten till det fruktansvärda som utspelade sig på Utöya i somras då partikamrater till mig mördades. I Sverige har vi i dag en förhöjd beredskap mot hot, tre på en femgradig skala. I rapporten ser vi att sedan 1991 har denna lag inte behövt tillämpas mer än 36 gånger och de senaste två åren inte alls. Vi socialdemokrater tror främst på förebyggande arbete när det handlar om att motverka terrorism och vill poängtera att i jämlika samhällen där människor upplever sig ha stor frihet att forma sina liv är människor mindre benägna att utföra så drastiska och avskyvärda handlingar som terrorhandlingar är. Jag vill med detta yrka bifall till utskottets förslag om att lägga skrivelsen till handlingarna.

Herr talman! Vi kan inte blunda för verkligheten. Terrorismen finns här i Sverige såväl som i vår omvärld. Attentat har skett i Sverige. Flera svenskar finns anhållna i andra länder misstänkta för terrorbrott. Vi vet också att svenskar deltar i terrorträning i konfliktområden. Svenskar har också funnits bland offren i terrorattentat i andra delar av världen. Sveriges agerande i kampen mot terrorism är viktigt och bygger på vikten av respekt för internationell rätt och respekt för de mänskliga rättigheterna. Terrorismen är ett globalt hot som kräver ett internationellt samarbete. Jag vill betona att arbetet i kampen mot terrorismen måste och ska alltid utgå från respekten för den fria och öppna staten, och vi ska säkerställa effektiva, proportionerliga, väl anpassade och rättssäkra insatser i kampen mot terrorismen. Vi ska värna den öppna och fria demokratin och dess värden som baseras på rättsstatens princip. Samtidigt är terrorismen ett hot mot den fria, öppna staten. Det innebär att vi måste göra vårt yttersta för att förhindra att terrorattentat sker, planeras eller stöds från Sverige. Vi i Alliansen är ytterst tydliga med att man inte ska kunna gömma sig i Sverige. Man ska inte kunna samla in pengar för terrorbrott, och Sverige ska inte heller användas som bas för rekrytering eller logistiskt stöd. Vi vet som sagt att terrorattentat har skett i Sverige, senast för lite mer än ett år sedan. Svenskar har funnits bland offren för terroristattentat i andra delar av världen, och som jag sade är svenskar misstänkta för att ha planerat terrorattentat utomlands. I oktober 2010 ledde detta till att hotnivån avseende terrorism i Sverige höjdes från lågt till förhöjt hot. Denna bedömning kvarstår fortfarande. För att förstärka Sveriges förmåga att upptäcka, bedöma och minska hot från terrorism och våldsbejakande extremism har regeringen gjort ytterligare satsningar på säkerhetspolisen. I budgetpropositionen har säkerhetspolisens anslag ökat med 85 miljoner kronor för 2012, och från och med 2012 beräknas anslaget öka med ytterligare 55 miljoner kronor. Det betänkande som vi har på våra bord handlar om regeringens skrivelse med den årliga redogörelsen för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll. Det finns två motioner i ärendet. Enligt lagen om särskild utlänningskontroll kan en utlänning utvisas om det är särskilt påkallat med hänsyn till rikets säkerhet eller om det med hänsyn till vad som är känt om personens tidigare verksamhet och övriga omständigheter kan befaras att personen kommer att begå eller medverka till terroristbrott. Lagen ger alltså ett utrymme för att avvisa sådana utlänningar som bedöms som farliga med hänsyn till risken för terroristhandlingar. Sedan 1991 har lagen om särskild utlänningskontroll tillämpats vid 35 tillfällen. De senaste fem åren har lagen om särskild utlänningskontroll tillämpats vid två tillfällen. Under den för skrivelsen aktuella tidsperioden, från och med den 1 juli 2010 till och med den 30 juni 2011, har regeringen inte fattat något beslut med stöd av lagen. Man kan därför säga att lagen används på det sätt som vi lagstiftare faktiskt har bestämt, nämligen att den ska användas ytterst restriktivt och när det är påkallat. Ärenden enligt lagen om särskild utlänningskontroll avgörs primärt av Migrationsverket i första instans. Frågan om utvisning tas upp på ansökan av Säkerhetspolisen. Migrationsverkets beslut kan naturligtvis överklagas, och överklagas då till regeringen för avgörande. Föreligger hinder mot verkställighet, till exempel risk för dödsstraff eller tortyr, får en person inte utvisas. Ett beslut om utvisning förenas alltid med ett förbud för utlänningen att återvända till Sverige. Herr talman! Av skrivelsen framgår det att lagen har använts ytterst restriktivt då regeringen inte har fattat något beslut med stöd av lagen under den aktuella perioden och att den används på det sätt som vi lagstiftare har avsett, det vill säga ytterst restriktivt. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet, det vill säga att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna samt avslår motionerna. (Applåder) I detta anförande instämde Patrick Reslow och Ewa Thalén Finné (båda M).

Herr talman! Sverige ska vara ett öppet land, ett land som präglas av övertygelsen om alla människors lika värde och av humanism. Sverige ska vara ett land som står för tolerans, respekt för sina medmänniskors rätt att vara olika och rätt att inte tycka lika. Jag är övertygad om att den absoluta majoriteten av riksdagens ledamöter delar denna uppfattning. Vi debatterar nu regeringens skrivelse, 2011 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll. I skrivelsen redogör regeringen för tillämpningen av lagen samt för utvecklingen av den internationella terrorismen och för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism. Terroristbestämmelserna och reglerna om särskilda tvångsåtgärder fick vid sin tillkomst en begränsad giltighetstid, vilket innebar en möjlighet att kontrollera regeringens och myndigheternas handlande. Som så många andra lagar som rör terrorism var de alltså från början tidsbegränsade lagar som senare permanentades, och i detta fall skedde det 1975. Tillämpningen av dessa lagar rapporterar regeringen årligen om till riksdagen. När lagen om särskild utlänningskontroll infördes 1991 beslutades att regeringen varje år skulle rapportera till riksdagen i en skrivelse. I årets skrivelse konstateras att lagen, precis som förra året, inte har tillämpats en enda gång. Integritetskränkande förslag har antagits i en rasande fart på nationell nivå men även inom EU. Det går att konstatera att vi befinner oss i ett paradigmskifte där flera av våra hitintills gällande rättssäkerhetsprinciper om den personliga integriteten frångås i kampen mot terrorism och grov brottslighet. USA:s krig mot terrorismen har rent konkret inneburit krig och invasioner, tillfångataganden på lösa grunder och nekande av rättegång, olaglig övervakning och användande av tortyrmetoder. Säkerhetstjänster har använt metoder som ofta saknat lagstöd och som bryter mot principer om rättssäkerhet och andra mänskliga rättigheter som regleras av internationella konventioner. Samtidigt har världen knappast blivit mer säker under de senaste tio åren. De terrorlagar som successivt införts i EU och Sverige under senare år har på många olika sätt begränsat skyddet för vår integritet och ökat övervakningen av våra dagliga aktiviteter. Ett aktuellt exempel är regeringens senaste utspel i går om en ny terrorplan som innehåller mer övervakning men en bristfällig analys om vilka åtgärder som kan verka förebyggande och skapa ett samhällsklimat där terrorism är mer avlägsen. Behovet av terrorlagstiftningen har ofta debatterats och ifrågasatts. Så har även varit fallet med lagen om särskild utlänningskontroll. Det är därför glädjande att kunna konstatera att lagen inte har tillämpats under det senaste året och att jag kan ha fog för mitt påstående om att behovet av lagen ter sig mindre och mindre tydligt. Med detta sagt yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet om att lägga det till handlingarna.

Herr talman! Justitieutskottet har tagit del av regeringens skrivelse till riksdagen om hur lagen om särskild utlänningskontroll har tillämpats. Med stöd av detta regelverk kan Sverige utvisa personer som bedöms som farliga med hänsyn till risken för terroristhandlingar. Om myndigheterna bedömer att en utlänning utgör en risk för rikets säkerhet eller kommer att begå eller medverka till terroristbrott är det möjligt att utvisa personen i fråga. Det är också viktigt att notera att lagen även kan tillämpas vid brottslig gärning i en främmande stat. Därför är det angeläget att fortsätta förstärka vårt underrättelsearbete, inte minst inom Europa, för att tillsammans förebygga och lagföra personer som planerar eller begår terrorhandlingar. Herr talman! Vi har tidigare nämnt att denna lagstiftning har använts mycket sparsamt, vilket i och för sig är positivt. Även om tillämpningen av lagen har ändrats ett antal gånger och även om utrymmet att utvisa någon med stöd av lagen om särskild utlänningskontroll har begränsats finns det all anledning att fortsatt vidta andra åtgärder. Till exempel kan jag nämna den lag som trädde i kraft den 1 december 2010 för att förebygga terrorism. Genom den nya lagstiftningen kriminaliserar vi offentlig uppmaning, rekrytering respektive utbildning när det gäller terroristbrott. Helt klart har vi inte tagit hoten om terrorism på tillräckligt stort allvar. Den analys som regeringen nu gör visar att läget är något bekymmersamt. Det sammantagna terrorhotet mot Sverige har därför reviderats upp. Därmed ställer detta krav på att vi skärper vår beredskap och förser våra brottsförebyggande myndigheter och vår underrättelsetjänst med ytterligare instrument för att hänga med i den tekniska utvecklingen. Före terrorattentatet i Stockholm och efter denna tragiska händelse har åtgärder vidtagits. Vi noterar också att det finns unga svenskar som rekryteras och utbildas av somaliska al-Shabab för att resa ned till konfliktområden för att genomföra uppdrag. Det är absolut viktigt att fortsätta störa denna typ av verksamhet och inte minst förebygga att Sverige blir en rekryteringsbas för rörelser som är knutna till exempelvis våldsbejakande islamistisk extremism. Att jag nämner detta beror också på att enligt de uppgifter som Säkerhetspolisen presenterade för drygt ett år sedan är den största terrorrelaterade verksamheten kopplad till svenska intressen och hot mot svenska intressen just knuten till våldsbejakande islamistisk extremism. Herr talman! Regeringens handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism analyseras nu av riksdagen, och det finns konkreta utredningsförslag och utbildningsinsatser för att också förebygga radikalisering i Sverige, inte minst med fokus på ungdomar. I går presenterade också justitieminister Beatrice Ask alliansregeringens reviderade nationella strategi mot terrorism som vi har anledning att återkomma till när vi debatterar Sveriges beredskap och arbete mot de terrorhot som finns riktade mot Sverige och svenska intressen. Jag vill ändå här säga att vi särskilt välkomnar tillägget och förslaget att utöka Säkerhetspolisens möjligheter att signalspana i syfte att förebygga terroristbrott.

Herr talman! Jag ska hålla mig ganska kort i det här anförandet. Mycket av det som redan sagts av mina allianskolleger ställer jag mig så klart bakom. Lagen om särskild utlänningskontroll har funnits ett antal år men ändrades 2010. Ändringen gjorde att säkerhetsärenden normalt ska handläggas enligt utlänningslagen. Det är bara i särskilt kvalificerade ärenden som den här lagen ska användas. Regeringen är då överinstans. Sedan lagändringen 2010 har den här lagen inte använts. Man kan säga att de förslag som Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet i dag här lagt fram åtminstone inte hittills haft någon betydelse eftersom lagen inte använts. Min förhoppning är att den här lagen inte ska behöva användas. Det allra bästa är ju om det inte krävs att lagen om särskild utlänningskontroll används. Det här betyder att det inte har varit några särskilt kvalificerade ärenden i fråga om personer med terroristanknytning som sökt sig till Sverige. Helt kort också några ord om det som Kent Ekeroth tog upp när det gäller utvisning: Från Sverigedemokraternas sida krävs det att alla utvisas. Man kan fråga sig om Sverigedemokraterna inte vill ta någon hänsyn till mänskliga rättigheter. Sådana här fall där det i dag inte sker utvisning kan handla om att personen i fråga ska avrättas eller torteras när han kommer tillbaka till sitt hemland. För mig är det självklart att även om en person är misstänkt för terrorism ska denna person inte skickas tillbaka till ett land och direkt till avrättning eller tortyr. Den typen av hänsyn till mänskliga rättigheter ska alla människor utan undantag omfattas av.

Herr talman! Det är bra att det finns en parlamentarisk kontroll av regeringens tillämpning av dessa bestämmelser genom att regeringen lämnar en årlig skrivelse till riksdagen. Under denna period har lagens bestämmelser, som framgått tidigare här i dag, inte använts. Regeringen lämnar ändå en skrivelse där man fokuserar på utvecklingen av den internationella terrorismen och på svensk medverkan i internationellt arbete mot terrorism. Terrorism har alltid funnits men kommit allt närmare oss i Sverige och blivit något som vi måste beakta och mer konkret motarbeta. När bomben smällde i centrala Stockholm i december förra året var vi många som blev chockade över att det hände här . Terrorismen riskerar att sprida hat, splittring, rädsla och främlingsfientlighet i vårt samhälle. Målen med terroraktioner är givetvis olika, men gemensamt är att terroraktionerna syftar till att döda och skrämma och till att påverka vårt öppna samhälle. Om vi människor blir misstänksamma gentemot andra har rädslan segrat. Det är viktigt att våra principer om rättsstaten ligger fast. Balansen mellan det öppna samhället och det brottsförebyggande arbetet är något som det ständigt måste arbetas med. I ett öppet och demokratiskt samhälle som Sverige måste alla former av hat, främlingsfientlighet och fundamentalism bekämpas. Det gäller oavsett om det har sin grund i politisk inriktning, religion eller separatism. Jag yrkar att skrivelsen läggs till handlingarna. (Applåder)