2020 års rapport om rättsstatsprincipen

Debatt om förslag 3 februari 2021
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 4

Anf. 6 Daniel Andersson (S)

Fru talman! Jag vill börja med att be om ursäkt för att jag tidigare missade att man ska gå ut vid sidan. Jag har inte varit här och talat på 380 dagar. Men det är ack så trevligt att vara här nu.

Fru talman! Ärade ledamöter! Åhörare! Unionen är byggd på ömsesidig förståelse, en gemensam bild av vilka grundläggande värden som är viktiga och respekten för dessa. Konstitutionsutskottet har fått ta del av den första årliga rättsstatsrapporten, KU14 eller som fru talman inledde med att säga innan jag fick ordet: 2020 års rapport om rättsstatsprincipen.

Konstitutionsutskottet uttryckte redan 2019 ett positivt stöd för kommissionens initiativ att börja föra diskussion om att utveckla verktyg såsom villkorat EU-stöd, med andra ord rättsstatsmekanismen. Det är en sak som Sverige har varit högst delaktigt i framtagandet av.

Fru talman! Jag liksom många med mig värdesätter de viktiga och starka värden som unionen är byggd på. Jag vill i mitt anförande särskilt lyfta fram följande: "Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män."

Fru talman! Det är inte bara fina ord utan ord som förpliktar, ord som upprätthåller den ordning vi har kommit överens om. De är tagna ur artikel 2 i EU-fördraget, för den som vill veta mer.

Rapporten ramar in positiva trender men också stora utmaningar. Det fortsatta arbetet handlar om stärkandet av unionen och dess medlemsländer och om det fortgående arbetet med att utveckla och fånga upp.

Det är av intresse att det i kommissionens svar på rapporten går att läsa fram att man understryker en oro över att utsatta grupper, bland annat kvinnor, funktionsnedsatta, romer, äldre människor och hbtqi+-personer, fortsätter att se sina rättigheter ringaktas i vissa medlemsstater. Dessa grupper är inte heller helt skyddade mot hat och diskriminering.

Fru talman! Exempelvis kunde vi för en tid sedan läsa att medlemslandet Polen i vissa kommuner har inrättat hbtqi+-fria zoner som ska vara så att säga fria från ideologin. Kommissionen har vänt sig starkt emot det, och det har väckt starka protester bland flera medlemsländer. I morse kunde vi läsa i medierna om en polsk stad vars kommunfullmäktige har tagit tillbaka sin deklaration om just denna fria zon. Det är glädjande. Må fler komma till den insikten!

Vi ska ha med oss att det är det gemensamma arbetet som leder fram till dessa resultat. Medmänsklighet är något fint, och att stå upp för vad som är rätt är vår gemensamma princip.

Fru talman! När konstitutionsutskottet har haft rapporten uppe för diskussion har det inte varit särskilt stora frågor eller livliga diskussioner. Men det beror nog på att vi i all enighet upplever att innehållet är högst aktuellt och av stor vikt.

Vi välkomnar denna årliga rapport. Vår bedömning är att en årlig granskning kan bidra till att öka respekten för rättsstaten och även framåt utveckla vårt stora gemensamma projekt på de punkter som rapporten berör.

Jag vill därför yrka bifall till konstitutionsutskottets förslag att lägga utlåtandet till handlingarna.


Anf. 7 Lars Jilmstad (M)

Fru talman! Vårt utskott välkomnade för knappt två år sedan ett initiativ från EU-kommissionen till en diskussion om hur man kan hitta verktyg för att skydda unionens grundläggande värden, däribland respekten för rättsstaten. Initiativet var välkommet, inte minst för att vi de senaste åren har sett en del oroväckande tendenser i flera av EU-länderna. Det har handlat till exempel om åtgärder som har minskat domstolars självständighet och tecken på allvarlig korruption i länders statsapparater.

Resultatet av initiativet blev en årligen återkommande granskning av hur det står till på rättsstatsområdet i alla EU-länder. Vi har sedan en tid tillbaka kunnat läsa den första genomförda granskningen. Den innehåller en del positiva trender inom rättsstatsområdet, men den visar också upp en rad allvarliga problem.

Det är tillfredsställande att konstatera att rapporten ingalunda är så tandlös som en del skeptiker har befarat. Missförhållanden belyses på ett tydligt och skarpt sätt. Därmed finns det goda möjligheter för att denna och framtida årliga rapporter kommer att bidra till att understryka respekten för grundläggande rättigheter och för rättsstaten. De är hörnstenar i en demokrati och även centrala för samarbetet inom unionen.

Detta nya EU-verktyg har sin bakgrund i de värden som slås fast i EU-fördraget, vilket även föregående talare berörde. Det handlar om sådant som respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter.

I fördraget finns också bestämmelser om rättsordningen med särskilda påpekanden om att det inte bara handlar om hur EU-domstolen ska fungera utan också om hur det står till med de nationella domstolarna. Länder som vill komma med i EU granskas utifrån hur de lever upp till dessa värden, som jag nyss räknade upp. Med detta granskningsverktyg blir det möjligt att bättre se hur det står till i länder som redan är med i EU.

Arbetet har varit inriktat på fyra huvudpelare: rättssystemet, regelverket för korruptionsbekämpning, mediernas mångfald samt andra institutionella kontroller och motvikter, som det heter. Rättsstatsrapporten för 2020 tar också upp frågor som rör covid-19-pandemins effekter på rättsstaten. Det blir mer om det om en stund.

När det gäller det första området, rättssystemet, finns en allvarlig oro över dess oberoende i flera av medlemsländerna.

I flera av medlemsstaterna har reformer genomförts i syfte att minska korruptionen. Men även här kvarstår länder där korruptionen, också på hög nivå, är utbredd. Det väcker farhågor.

När det gäller det tredje området, mediernas mångfald och mediefrihet, rapporteras vissa farhågor om effektivitet, tillräckliga resurser och risk för politisering av medietillsynsmyndigheter. I landskapitlen identifieras ett antal fall där berörda parter har framfört allvarliga farhågor när det gäller mediernas politiska oberoende. I flera EU-länder utsätts journalister, i synnerhet kvinnliga journalister, och andra medieaktörer också för hot och attacker.

Avseende det fjärde området, institutionella kontroller och motvikter, konstateras i rapporten bland annat att det i vissa medlemsstater finns exempel på att civilsamhället har utsatts för stora påfrestningar. Det kan handla om att civila samhällsorganisationer har utsatts för omotiverade statliga ingripanden.

Fru talman! Rapporten framhåller att covid-19-pandemin innebär stora utmaningar för samhället. Beslut har fattats som inneburit begränsningar av fri- och rättigheter. Inte minst har den fria rörligheten allvarligt begränsats.

För egen del känner jag en stark oro över många av de åtgärder som införts i alla EU-länder inklusive vårt eget land, Sverige. Var för sig kan de te sig högst motiverade och nödvändiga, men den lättvindighet som präglat införandet av många av åtgärderna inger farhågor. Jag känner en oro för att många av våra fri- och rättigheter i framtiden kommer att kunna inskränkas alltför enkelt genom att man hänvisar till folkhälsan.

Flertalet samhällsfunktioner har ändå kunnat fungera relativt väl. Tacka it och digitala möten och kontakter för det! Jag närmast ryser inför tanken att samhället hade stängts ned på motsvarande sätt under tidigare pandemier, varav jag själv varit med om ett par. Jag tänker bland annat på asiaten i slutet av 50-talet och hongkonginfluensan på 60-talet. Många var sjuka, men samhället var igång ändå.

Våra möjligheter till opinionsbildning tar dock skada av de möjligheter som it ger oss i dag. Det kan bland annat gå ut över möjligheterna att driva valrörelser och kan därmed också vara till nackdel för demokratin.

Fru talman! Med detta vill jag hemställa om att riksdagen lägger konstitutionsutskottets utlåtande till handlingarna.


Anf. 8 Per Schöldberg (C)

Fru talman! Först och främst yrkar jag bifall till konstitutionsutskottets förslag i utlåtandet KU14 Rättsstatens principer.

Före jul behandlade vi Kul Rikets styrelse. Jag sa då att försvara Sverige handlar om att försvara det moderna likaväl som det historiska. Det handlar om att rusta våra grundlagar och våra institutioner som garanterar rättssäkerhet, rättsstatlighet, demokrati och mänskliga rättigheter. Dessa uppgifter är tidlösa. Men det räcker inte att göra detta isolerat i Sverige. Arbetet måste ske i samklang mellan unionens medlemsländer då rättsstatens funktionssätt i Europa påverkar oss i Sverige. Därför är 2020 års rapport om rättsstatsprincipen viktig.

Den europeiska rättsstaten inom unionen vilar på en värderingsgemenskap och integritet. En central del i vår europeiska gemenskap och union är Köpenhamnskriterierna. De garanterar demokrati och mänskliga rättigheter. Jag vill citera samma text som kollegorna Andersson och Jilmstad läste upp, för det är så viktigt för både mig och andra.

"Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män."

Det finns dock ett dilemma. När medlemsländer passerat nålsögat för dessa kriterier men sedan börjar spåra ur ska sanktionsmekanismer träda in. Europeiska rådet kan besluta om sanktioner, inte minst ekonomiska, men som underlag för det behövs en årlig screening, vilket denna rapport nu utgör.

Jag har i tidigare uppdrag arbetat en del med att stärka samarbetet mellan kommuner i Östersjöregionen. För tio år sedan låg fokus på stadsbyggnad, miljö, sociala frågor och liknande, men ett samtal växte fram mellan kommunalråden runt Östersjön. Lokala borgmästare förde fram tankar och en vaksamhet om hur de skulle bibehålla det öppna samhället, tilliten mellan medborgare, fria medier och valda företrädare. Det talades om hur samspelet mellan staten och kommunerna skulle ske. Kort sagt växte en demokratidiskussion fram snarare än en diskussion om vilken miljösatsning som var den bästa. De står naturligtvis inte emot varandra, men jag noterar kraften i diskussionen.

Mina estniska och litauiska kollegor berättade hur viktigt det var för dem att ha personliga kontakter med och telefonnummer till kollegor i Finland, Tyskland, Norge och Sverige. Detta stämmer naturligtvis till eftertanke även i vårt land när den liberala demokratins värden hotas hos vissa av våra grannar. Sverige har här en roll att spela.

Fru talman! I de samtal vi hade i samband med att rapporten kom med EU-kommissionär Vera Jourová, som har ansvar för värderingar och öppenhet, beskrev hon utvecklingen de senaste åren. Hon uttryckte en tydlig oro över utvecklingen i delar av Europa. I många länder är demokratin stark, men i andra delar finns betydande problem med korruption, svårigheter för oberoende medier att fungera just oberoende och politisk klåfingrighet i domstolsprocesser, i synnerhet i Polen och Ungern.

Kommissionär Jourová hade många tankar om vad som kan och vad som måste göras för att stärka demokratin och rättsstaten. En handlade om utbildning med tydligare kunskaper i historia så att unga människor vet vad som har hänt bakåt i tiden. Det rustar kommande generationer med verktyg för vad som är rätt och fel utifrån de gemensamma värderingar som unionen bygger på.

En annan tanke handlade om oberoende medier. Vi vet att journalister hotas och att systematisk desinformation pågår. Det är inget nytt, men i den digitala explosion som har skett de senaste åren har volymen av hat, hot och störningar accelererat på grund av att tekniken möjliggör även för den som vill göra skada.

En tredje tanke handlade om aktiva medborgare. Det går inte att vara passiv när en folkmobb i Washington stormar ett parlament. Det går heller inte att överlämna demokratin till några få experter. Det som står i regeringsformen gäller: All offentlig makt utgår från folket. Det finns trots allt många goda exempel på människors engagemang som stärker de principer jag nämnt tidigare.

Civilsamhället är engagerat. Studieförbunden har en omfattande verksamhet. Ett annat exempel är de stora och frivilliga insatser som görs inom föreningslivet. Man ska inte underskatta den skolning som det innebär att ha styrelsemöte, protokoll, stadgar och årsmöte. Det må vara en idrottsförening eller kulturförening - det finns ett värde i den demokratiska skolningen som man får där. Det är ett dagligt och gräsrotsnära demokratiarbete som löser gemensamma angelägenheter på en rättslig grund.

Fru talman! Jag välkomnar en fördjupad dialog med kommissionen för att utveckla och bibehålla en liberal demokratiordning byggd just på solida grundlagar och institutioner som garanterar rättssäkerhet, rättsstatlighet, demokrati, mänskliga rättigheter och skydd och främjande av nationella minoriteter. Jag välkomnar också den nya förordningen med skydd av unionsbudgeten vid överträdelser av dessa principer. Mot bakgrund av detta är 2020 års rapport om rättsstatsprincipen viktig.


Anf. 9 Camilla Hansén (MP)

Fru talman! Den europeiska unionen är byggd på ett pärlband av djupt grundläggande värderingar som vi måste stå upp för. Demokratin, rättsstatsprincipen, jämlikheten och jämställdheten är inget vi kan ta för givet. EU:s fördrag är lika vackert som det är tydligt. Vi vet ju att repetition är kunskapens moder, så jag upprepar det som andra redan läst upp:

"Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män."

Detta är värden som inte bara ska finnas på papper och läsas vid högtidliga tillfällen, utan de ska också komma till uttryck i vardagen.

Det här första gången EU-kommissionen presenterar en rapport om demokratins status i unionen. Det är efterlängtat och något som Europas gröna har gått i bräschen för sedan lång tid tillbaka. Rapporten behandlas nu i alla parlament, och jag tror att det kommer att synliggöra både brister och förtjänster och framför allt lära oss mer om oss själva och våra vänner runt om i Europa. Särskilt spännande blir det framöver att följa dialogen om rapporterna i alla länder.

Det är dock inte bara ljus läsning. I flera länder är demokratin på tillbakagång. Polen inskränker både domstolsväsendets oberoende och kvinnors rättigheter. Just nu är frågan om rätt till abort aktuell. Man inskränker också mediers oberoende. Det sker faktiskt i en sådan omfattning att en svensk publicist nyligen blev ombedd att "korrigera" en insänd debattartikel i sin publikation. Enligt Polens ambassadör tyckte debattören fel.

Ett annat exempel är Ungern, där minoriteters fri- och rättigheter begränsas och där Orbán tillskansar sig alltmer egenmakt. Rapporten visar även på en oroande utveckling i länder som Malta, Bulgarien och Rumänien där pressfriheten hotas och korruptionen ökar. När vi dessutom lägger pandemin som ett raster över bilden blir det än mer bekymmersamt. Precis som andra före mig har sagt måste detta följas upp även i fortsättningen.

2020 års rapport om rättsstatsprincipen

Rapporten behöver bli en väckarklocka. EU måste sätta hårt mot hårt, och kommissionen måste följa upp, rapportera och lägga fram en handlingsplan för hur det man ser ska hanteras. Inte en krona ska gå till länder som inte står upp för EU:s gemensamma värden. Den nya förordningen med skydd av unionsbudgeten vid överträdelser av rättsstatens principer behöver verkligen ge effekt. En union som inte står upp för grundläggande rättigheter är bara ett korthus.

I utskottet ser vi fram emot den årliga granskningen, och det ska bli ett sätt att uppmärksamma och öka skyddet för rättsstatens principer.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 18.)

Extra ändringsbudget för 2021 - Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anled-ning av coronaviruset och Extra ändrings-budget för 2021 - Förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åt-gärder med anledning av coronaviruset

Beslut

EU-kommissionens rapport om rättsstatsprincipen är granskad (KU14)

Konstitutionsutskottet (KU) har granskat EU-kommissionens meddelande om den första årliga rapporten om rättsstatsprincipen. Rättsstatsprincipen innebär att all offentlig makt utövas inom de ramar som anges i lagstiftningen, i enlighet med värden som demokrati och grundläggande rättigheter, och under överinseende av oberoende och opartiska domstolar. Rapporten redovisar kommissionens bedömningar av rättsstatssituationen i medlemsstaterna. Kommissionens bedömningar rör bland annat rättssystemet, regelverket för korruptionsbekämpning och mediernas mångfald. Kommissionen ger exempel på positiva trender men också på allvarliga utmaningar. Rapporten tar också upp frågor som rör covid-19-pandemins effekter på rättsstatsprincipen.

Utskottet understryker vikten av respekten för grundläggande rättigheter och rättsstaten som är fundament i en demokrati och centralt för samarbetet inom EU. KU välkomnar rapporten och bedömer att en årlig granskning kan bidra till att öka respekten för rättsstaten. De begränsningar av fri- och rättigheter som pandemin har inneburit bör fortsatt följas upp och utvärderas. Utskottet välkomnar också den nya förordningen med skydd av EU:s budget vid överträdelser av rättsstatens principer.

KU föreslår att riksdagen beslutar att lägga utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Utskottets förslag till beslut
Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.