Äldreförsörjningsstöd

Fru talman! Det svenska välfärdssystemet bygger på att de flesta arbetar. Arbetslinjen är central i våra socialförsäkringssystem. På så sätt betalar vi välfär- den tillsammans. Alla är med och bidrar med arbete, skatter och avgifter, och alla får del av välfärden efter behov, oavsett ekonomiska möjligheter. Detta skapar socialt och ekonomiskt oberoende för oss enskilda människor. Så länge som Sverige har haft en låg eller mycket låg arbetslöshet har de generella socialförsäkrings- systemen på ett effektivt sätt tryggat välfärden. Soci- albidraget har då fungerat som det yttersta skyddsnä- tet, vilket det är avsett att vara. I sviterna av den eko- nomiska krisen på 90-talet ökade behovet av social- bidrag, då många människor stod utanför arbetsmark- naden. Alltfler har fått socialbidrag som ett längre och varaktigt försörjningsstöd. Nyligen presenterades dock undersökningar som visar på en positiv trend: Alltfler får arbete, och därmed minskar socialbi- dragsberoendet. En grupp som under 90-talet starkt ökade sitt so- cialbidragsberoende var äldre människor med ut- ländsk bakgrund som inte hade rätt till pension på grund av för kort vistelsetid i Sverige. Kravet för att få full folkpension är att man har varit bosatt i Sveri- ge under 40 år. År 1998 var det nästan 11 000 perso- ner på 65 år eller äldre, till stor del invandrare, som fick ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen i tio månader eller mer. På grund av sin ålder saknar dessa människor som regel möjlighet att förbättra sin eko- nomiska situation genom arbete. De har inte haft andra möjligheter att försörja sig än via socialbidrag och har därmed blivit permanent beroende av bidra- get. Detta är en utveckling som strider mot syftet med socialbidraget. Det är viktigt att bryta denna utveck- ling, och mot denna bakgrund diskuterar vi i dag en ny reform: ett äldreförsörjningsstöd. Det är rimligt att staten står som garant för att medborgare som är äldre, oberoende av om man är född i Sverige eller ej, kan leva på en viss lägsta kostnadsnivå. Detta är inte kommunernas ansvar. Dessutom är det viktigt att socialbidrag används så som det är tänkt för att kunna behålla sin legitimitet. Inte minst för kommunerna är detta ett välkommet förslag. Låt mig då säga något om vad denna nya reform innebär. Äldreförsörjningsstödet är för personer som är 65 år eller äldre och som inte kvalificerat sig för folk- pension. Hur stort stödet blir beror på den stödberät- tigades inkomst. Det ska vara skattefritt. Genom äld- reförsörjningsstödet ska den enskilde dels tillförsäk- ras en skälig levnadsnivå, dels tillförsäkras medel till att täcka boendekostnaderna. Nivån blir något högre än riksnormen för socialbidrag. Boendekostnaden får som mest uppgå till 5 700 kr för den som är ogift och något lägre för den som är gift. Skälig levnadsnivå beräknas på samma sätt som särskilt bostadstillägg för pensionärer. Vi har sett att det är en fördel om man kan anpassa ett nytt system till ett befintligt regelverk, och äldreförsörjningsstödet bygger därför i huvudsak på de regler som gäller för bostadstillägg för pensionärer. Detta underlättar administreringen, och människor blir behandlade på ett likvärdigt sätt. För att få det här stödet måste man ansöka skrift- ligt hos försäkringskassan. Det kommer att betalas ut varje månad i ett år, och därefter får man söka igen. Målgruppen är i huvudsak äldre invandrare. Det är viktigt att försäkringskassan anpassar sina informa- tionsinsatser till denna personkategori. Om det be- hövs kan kassorna anlita tolk. Lagen ska träda i kraft den 1 januari 2003. Till utskottets betänkande finns endast en reser- vation, från moderaterna, vilket visar att det finns ett starkt stöd för reformen. I den moderata reservationen vill man att äldreför- sörjningsstödet ska fortsätta att betalas ut i sex måna- der även om man befinner sig utanför EES-området. Äldreförsörjningsstödet är ju ett direkt, behovs- prövat bidrag och kan då även betraktas som ett alter- nativ till socialbidrag. Detta betalas ut bara om man befinner sig i landet. De personer som är berättigade till äldreförsörjningsstöd har kommit i relativt hög ålder till Sverige och har ofta en stark anknytning till sitt gamla land. Utskottet tycker därför att det är rim- ligt att man kan besöka anhöriga i hemlandet. Därför bör det av humanitära skäl tillåtas att vistas utanför EES-området i tre månader utan att äldreförsörjnings- stödet upphör. Förslaget finansieras genom att kommunerna får mindre statsbidrag för flyktingmottagandet och ge- nom en minskning av det generella statsbidraget till kommunerna eftersom de får lägre socialbidragskost- nader. För den merkostnad som uppstår på grund av att stödet är högre än socialbidraget finns det 96 mil- joner kronor anslaget i budgeten för år 2003. Jag yrkar avslag på reservationen och bifall till ut- skottets förslag till beslut i betänkandet SfU4.

Fru talman! Inledningsvis vill jag säga att Väns- terpartiet står bakom förslaget om ett äldreförsörj- ningsstöd. En av de första motioner som jag över huvud taget skrivit handlade om invandrade pensio- närers situation och det faktum att de varje månad tvingades vända sig till socialkontoret för att få eko- nomiskt bistånd. Detta var 1994. När motionen be- handlades i socialförsäkringsutskottet blev Gustaf von Essen lite upprörd och sa: "Detta har partierna motionerat om sedan 1992." Det innebär att det från ax till kaka tagit nio år. Desto roligare är det förstås att riksdagen i dag kom- mer att fatta beslut i frågan. Förslaget innebär en klar förbättring för de invandrade kvinnor och män som kommit hit som pensionärer. Det innebär också en förbättring för de pensionärer som av olika anled- ningar inte når upp till det pensionsbelopp som sam- hället anser ska ge tillräcklig försörjning. Eftersom Vänsterpartiet inte deltar i Genomföran- degruppens arbete har vi vare sig haft tillgång till information eller kunnat lämna några synpunkter på BTP-förslaget, som var uppe till debatt häromveckan. Anledningen till att jag säger det är att äldreförsörj- ningsstödets storlek baseras på inkomstberäkningar som gjorts i Genomförandegruppen. Vi har dock i samarbetet med regeringen och Miljöpartiet fått gehör för våra synpunkter, som bl.a. har rört beräknings- grunderna, vilket gör att vi står bakom förslaget. Fru talman! Vänsterpartiet har lämnat ett särskilt yttrande till betänkandet. Det handlar inte om nivåer utan är av ideologisk karaktär. Innan Sverige blev medlem i EU räckte det att en person bott i Sverige i tre år, tror jag det var, för att han eller hon skulle erhålla folkpension, dvs. grundskyddet i det gamla pensionssystemet. I och med medlemskapet i EU infann sig dock en oro över att kostnaderna för folk- pensionen skulle öka väsentligt, eftersom den pensio- nerade fick ta med sig folkpensionen när han eller hon flyttade till ett annat EU-land. Mot bakgrund av detta ändrades systemet. För rätt till oavkortad folkpension krävs nu antingen 40 bo- sättningsår eller 30 år med pensionspoäng. Den som fått uppehållstillstånd som flykting eller som skydds- behövande i övrigt får tillgodoräkna sig kvalifika- tionstid i hemlandet. Det leder till att människor som kommer sent i livet till Sverige inte kommer att er- hålla någon pension. Det gäller även den stora grup- pen personer som erhåller uppehållstillstånd av hu- manitära skäl eller på grund av familjeåterförening. Inträdet i EU skulle man kunna säga medförde en social dumpning som bl.a. leder till att alltfler invand- rade personer, precis som Anita Jönsson sade, blivit hänvisade till socialtjänsten för att få sin försörjning tryggad. Äldreförsörjningsstödet har kommit till för att förbättra för denna grupp. Stödet har utformats i syfte att säkerställa att det inte ska kunna bli expor- terbart enligt 1408/71, eftersom kostnaden annars anses bli för hög. Det bygger också på att människor söker sig till Sverige under en begränsad period för att sedan, när de kvalificerat sig till äldreförsörjnings- stödet, flytta till något annat land. Vår uppfattning är att de ekonomiska trygghetssystemen har en begrän- sad inverkan på hur människor lever sina liv. Vi anser att det är viktigt att aktivt motverka att människor med utländsk bakgrund indirekt diskrimi- neras inom rådande system för ekonomisk trygghet. Vi hade därför hellre sett att kvalificeringsreglerna till det generella försäkringssystemet hade mjukats upp och att frågan hade lösts inom existerande system. Det finns därför all anledning, anser Vänsterpartiet, att gå vidare och utveckla stödet. Vi yrkar alltså också bifall till förslaget i utskotts- betänkandet.

Fru talman! Centerpartiet välkomnar regeringens förslag till äldreförsörjningsstöd. Detta stöd innebär att personer som är bosatta i Sverige och som är 65 år eller äldre ska garanteras en viss lägsta levnadsnivå i form av ett statligt äldreförsörjningsstöd och att detta stöd ska administreras av försäkringskassan. De regler som gäller för att erhålla grundpension eller garantipension i Sverige utgår från bosättnings- tid eller inarbetade pensionspoäng och har inneburit att ett ganska stort antal personer, till största delen invandrare som är 65 år eller äldre, har varit hänvisa- de till kommunernas socialtjänst för att klara sin dag- liga försörjning. Centerpartiet har i motioner och olika program lyft fram frågan och visat på behovet av förändring för att denna kategori äldre människor ska få sin för- sörjning på annat sätt än genom att behöva uppsöka kommunens socialkontor och där vända ut och in på sin livssituation för att erhålla ekonomisk ersättning så att man klarar sitt livsuppehälle. De personer som kommit hit sent i livet har ingen eller liten folkpen- sionsrätt här i Sverige. Även om de har pension från sitt hemland har många ålderspensionärer med in- vandrarbakgrund blivit beroende av socialbidrag som försörjningsstöd. Dessutom anser vi att det är fel att kommunernas ofta redan ansträngda ekonomi ska belastas med des- sa kostnader. Det är felaktigt att kommuner som varit generösa och tagit emot flyktingar som kommit till Sverige i ganska hög ålder ska stå för dessa kostnader för pensionärer. Fru talman! Inom de närmaste tio åren kommer enligt gjorda beräkningar antalet ålderspensionärer i Sverige som är födda utanför landet att öka till ca 12 %. Detta kommer att ställa särskilda krav på äld- repolitikens utformning. I första hand ligger ansvaret på kommunerna att analysera behov och planera för denna utveckling. Äldre personer med invandrarbakgrund har väl- digt olika levnadshistorier och kan inte behandlas som en homogen grupp på grund av att de har sitt ursprung i något annat land än Sverige. Många har kommit hit som flyktingar undan förtryck och förföl- jelse, medan andra kommit hit betydligt tidigare som arbetskraftsinvandrare. Många äldre invandrare är anhöriginvandrare som kommit hit till Sverige ganska sent i livet, och deras kunskaper i svenska språket kan vara bristfälliga. Det kommer att ställa stora krav på utformningen av äld- repolitiken. Oavsett vilka problem vi måste lösa i framtiden anser vi i Centerpartiet att förslaget till försörjnings- stöd för personer som inte nu erhåller grundpension är ett förslag i rätt riktning, och jag yrkar därför bifall till förslaget i socialförsäkringsutskottets betänkande SfU4.

Fru talman! Det är en angelägen fråga som i dag verkar finna sin lösning. Den handlar om äldre in- vandrare som har kommit till vårt land och om den regel som vi införde i samband med EES- medlemskapet och det planerade EU-medlemskapet. Vi införde en regel som innebar att man fick tjäna in rätten till folkpension, numera garantipension, genom vistelsetid, dvs. genom det antal år som man vistades i vårt land. Den där regeln var fullständigt nödvändig i det lä- get. Annars skulle vi hamnat i en situation där männi- skor som vistats ett fåtal år i vårt land skulle ha kun- nat tjäna in full folkpension, att addera till de pen- sionsrättigheter de hade fått om de rört sig framför allt inom EU-området. Detta genomfördes före den stora pensionsreformen men var i och för sig obero- ende av den. Det var ett nödvändigt beslut i sig. Det vi har diskuterat är förstås att försöka undvika att någon människa permanent behöver leva på soci- albidrag. Det är en strävan som finns inom hela vår socialpolitik. Frågan togs upp vid riksmötet 1992/93. Som socialförsäkringsminister fram till hösten 1994 har jag förstås ett ansvar för att det inte togs fram ett förslag redan inom ett år. Dock känns det ansvaret något mindre tungt när jag nu noterar att den social- demokratiska regeringen har behövt sju år på sig för att ta fram ett förslag till lösning av denna fråga och där genomförandet kommer att äga rum fr.o.m. 2003. Det innebär att det har tagit ungefär tio år sedan till- kännagivandet från riksdagen tills det genomförs. Fru talman! Det har således inte gått fort, men det är mycket bra att det äger rum. Jag yrkar bifall till förslaget.

Fru talman! Jag vill yrka bifall till utskottets för- slag att bifalla regeringens proposition om äldreför- sörjningsstöd. Jag vill med min medverkan i debatten precis som tidigare talare lyfta fram den betydelse som förslaget till riksdagsbeslut har. Kommuner runtom i landet lägger ned ett väsent- ligt arbete och engagemang i syfte att få ned socialbi- dragsberoendet och finna andra försörjningskällor för människor. Det finns dock en betydande del av soci- albidragskostnaderna som kommunerna har haft väl- digt små möjligheter att påverka. Det gäller dem som är födda i ett annat land och inte är berättigade till full svensk pension. För denna grupp i samhället har det ekonomiska biståndet blivit en permanent försörj- ningsväg. Alternativa försörjningsvägar har varit få. Situationen har varit allvarlig ur kostnadssynpunkt men framför allt för den enskilda individen. Det har funnits en orättvisa i att hänvisa medborgare till soci- albidragsberoende på grund av att de står utanför våra traditionella trygghetssystem. Det har många gånger varit förnedrande för den enskilde att för all framtid vara hänvisad till denna försörjningsform. Reformen som vi debatterar i dag är därför myck- et viktig ur ett integrationsperspektiv. Den är också viktig med tanke på det som även utskottet anför, nämligen att socialbidraget kan återställas till att vara ett individuellt behovsprövat bistånd vid tillfälliga ekonomiska problem. I synnerhet har förslaget stor betydelse för stor- städerna och de bostadsområden som regeringen och berörda kommuner har tecknat lokala utvecklingsav- tal kring inom ramen för storstadssatsningen. Som exempel kan nämnas att i vissa stadsdelar, t.ex. min egen hemkommun Södertälje, är det en mycket bety- dande del, 30-40 %, av biståndskostnaderna som utgörs av socialbidrag till utrikesfödda ålderspensio- närer utan pension. Därför är ställningstagandet för förslaget till äldreförsörjningsstöd en naturlig utveck- ling eftersom det inte kan vara de enskilda kommu- nernas ansvar. Detta är med tanke på att vi i Sverige har valt den självklara vägen att inte styra människors bostadsort. Därmed är detta också en nationell ange- lägenhet men också något som ligger i alla kommu- ners gemensamma intresse. Fru talman! Jag yrkar än en gång bifall till försla- get i betänkandet.

Fru talman! Jag inleder med att yrka bifall till den för moderaterna och kristdemokraterna gemensamma motionen och avslag på propositionen. Anledningen till att vi moderater har reserverat oss mot propositionen är att vi anser att äldreförsörj- ningsstödet såsom regeringen har valt att utforma det inte är tillfyllest. Vi anser att äldreförsörjningsstödet ska omfattas av samma regler som gäller socialför- säkringssystemet i övrigt, dvs. sex månader. Det finns flera anledningar till detta. Varför ska just äldre invandrare omfattas av ett speciellt regelverk? Tremånadersregeln för utlands- vistelse kommer att vara väldigt svår att överblicka - sex månader underlättar. Flera talare har tidigare tagit upp frågan om mål- gruppen för äldreförsörjningsstödet. Det har lyfts fram i debatten att äldre invandrare många gånger har bristande språkkunskaper och har svårigheter just med tanke på att de får sitt stöd från socialbidraget. Deras situation kommer att underlättas tack vare äldreförsörjningsstödet och genom att de inte behöver vara hänvisade till socialbidrag. Av den anledningen anser vi också att det är mer humant att äldreförsörj- ningsstödet ska omfattas av sexmånadersregeln. Vi- dare blir regelverket svåröverskådligt om ytterligare en undantagsregel införs i socialförsäkringssystemet. Varför tre månader?

Fru talman! Jag blev väldigt konfunderad när jag hörde att moderaterna yrkade avslag på propositio- nen. Vad jag förstår menar ni att ni yrkar avslag på förslaget. Eller yrkar ni bifall till reservationen? Sedan vill jag kommentera frågan om på vilket sätt man ska se på äldreförsörjningsstödet. Det är viktigt utifrån att det inte är ett stöd som kan likställas med de andra stöden som man själv arbetar ihop ge- nom de olika försäkringssystemen. Detta är ett direkt behovsprövat bidrag, precis som socialbidraget. Det betalas ut efter en individuell behovsprövning. En skälig levnadsnivå enligt svenska förhållanden an- vänds som utgångspunkt. Egentligen skulle detta innebära att det över hu- vud taget inte går att ta med sig bidraget. Då tycker utskottet att av humanitära skäl och för att det är fråga om människor med anknytning till tidigare hemländer att det är rimligt att de kan vistas upp till tre månader i något annat land och ändå få äldreförsörjningsstö- det.

Fru talman! Det är riktigt att vi yrkar avslag på propositionen. Men vi har en egen motion där vi vill att äldreförsörjningsstödet ska omfattas av socialför- säkringssystemet och därmed gälla under sex måna- ders utlandsvistelsetid. Detta är vårt förslag.

Fru talman! Jag ville även kommentera den andra frågan men min talartid tog slut i min förra replik. Det gäller frågan om att det skulle vara svårt att kon- trollera. För mig är det lite underligt att det skulle vara svårare att kontrollera tre månader i stället för sex månader. På något sätt känns det som om att man skulle misstro dessa människor. De lämnar ett besked på heder och samvete till försäkringskassan som skrivs under. Precis som i alla andra socialförsäk- ringssystem är det upp till den enskilde att göra de förändringar som behövs utifrån ett behov av ett hög- re eller lägre bidrag.

Fru talman! Vi yrkar bifall till följande. Vårt för- slag innebär att riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 2000/01:136 om lag om ändring i lagen, 2001:000, om ändring i socialförsäkringslagen, 1999:799, lagförslag 2.3. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Sf1.