Allmänna motioner om mervärdesskatt

Fru talman! Betänkanden om mervärdesskatt brukar kanske inte tillhöra de mest upphetsande betänkandena vi debatterar i riksdagen. I detta betänkande döljer sig dock en stor eventuell förändring som rör hela Sverige. De borgerliga kollegerna i skatteutskottet kan koppla av, för jag tänker inte angripa dem eller skälla på dem, utan det sparar jag till nästa betänkandedebatt. Här tror jag att vi, de politiska krafterna, samhället i stort, gemensamt måste ställa upp, skuldra vid skuldra. Problematiken i detta betänkande handlar nämligen om att EU anklagat Sverige för fördragsbrott när det gäller moms och mervärdesskatt inom den ideella sektorn. Den ideella sektorn tror jag för oss alla är en av de absolut viktiga sakerna. Många av oss har minnen från jobbet med den ideella sektorn. Själv ser jag framför mig den lilla idrottsföreningen. Jag ser framför mig hur jag för första gången fick ansvar för kioskförsäljningen på hemmamatchen. Jag minns hur de förklarade för mig att smågodiset kostade olika, 50 öre och 1 krona, och hur jag försökte reda ut det när barnen skulle handla. Det var kaos men kändes ändå härligt. Jag minns också när jag hade bilen full med barn och ungdomar som skulle i väg på sin första fotbollsmatch, jätteförväntansfulla. Sedan, på väg hem, var det lite deppigt när man hade fått stryk med 18-1, men efter tio minuter var det glömt. Det är den ideella sektorn. Det är också den ideella sektorn när man som ung SSU:are värvade medlemmar och gjorde SSU-klubbar och fick förklara för ungdomarna att det inte bara är politik man ska ägna sig åt utan att någon av dem måste vara kassör också. Någon måste lära sig det här med debet och kredit. Någon ska vara ordförande och någon ska skriva protokoll. Det är den ideella sektorn i Sverige. Jag skulle vilja påstå att det är förädlande för människor som är med och arbetar i den ideella sektorn. Om det nu blir så att vi förändrar vår lagstiftning så att den ideella sektorn blir tvungen att jobba med mervärdesskatten kommer det att krångla till det för många i små föreningar. Därför hoppas jag nu att vi tillsammans, alla partier i Sveriges riksdag, kan lova varandra att vi då ska göra allt som står i vår makt för att kompensera de ideella föreningarna för det besvär som kommer att uppstå om vi nu blir tvungna att genomföra detta. Därför har vi i Socialdemokraterna skrivit ett särskilt yttrande om detta. Det kanske är bara för att vi på något vis ska påminna oss själva om hur viktigt det här är. Fru talman! Med dessa vänliga ord - för en gångs skull - yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag betänkandet SkU19, Allmänna motioner om mervärdeskatt . I princip är alla varor och tjänster momsskattepliktiga sedan skattereformen 1990/91 utom exempelvis sjukvård, tandvård, social omsorg, utbildning i offentlig regi samt bank- och finanstjänster. År 2008 var intäkterna från moms ca 304 miljarder. Det är alltså väldigt mycket pengar vi hanterar, och intäkterna ökar varje år. Därför är det av stor vikt hur man hanterar de olika momsfrågorna. Vi har även EU:s mervärdeskattedirektiv att ta hänsyn till, och där regleras hur vi kan hantera våra olika momssatser. Alla länder måste ha en normalskattesats som ska vara minst 15 procent. Sedan kan man ha två lägre skattesatser varav den lägsta får vara minimum 5 procent. Fru talman! I detta motionsbetänkande finns en lång rad motioner om olika skattesatser på olika varor och tjänster som motionärerna vill förändra. Förändringsviljan är stor och god. Frågan om olika skattesatser har alltid varit föremål för diskussioner och utredningar. Den senaste utredningen förespråkade en enhetlig momsskattesats som då beräknades hamna på ungefär 21,7 procent. Jag kan vidhålla att det inte känns speciellt lockande att höja matpriserna för småbarnsföräldrar för att göra det billigare att köpa en platt-tv. Det tycker jag inte känns som rätt politik. EU har under en uppgörelse som antogs våren 2009 beslutat att medlemsstaterna kan använda reducerade mervärdeskattesatser för bland annat restaurangtjänster, och detta är något som regeringen håller på att titta på. Vi får väl återkomma till den frågan längre fram. Fru talman! Det finns, som Hans Olsson sade, ett särskilt yttrande från Socialdemokraterna gällande redovisningsskyldighet för moms för den ideella sektorn. Det generella undantaget från mervärdesskatt för allmännyttiga ideella föreningar och trossamfund som finns i Sverige är ju inte förenligt med EG-rätten. EU-kommissionen har också i en formell underrättelse till Sverige uppmärksammat att de svenska mervärdesskattereglerna för allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund inte synes överensstämma med EG:s mervärdesskattedirektiv. Finansdepartementet har nu i januari hos kommissionen ansökt om ett särskilt bemyndigande om att införa en omsättningsgräns för ideella föreningars momsredovisning. Ansökan avser införandet av en omsättningsgräns för mervärdesskatt på 1 miljon kronor uttryckt i 2012 års prisnivå. Detta värde ska kunna indexuppräknas årligen, och ansökan avser undantag utan begränsning i tiden. Detta är jätteviktigt. Jag håller helt och hållet med Hans Olsson om att den ideella sektorn är jätteviktig i Sverige. Den tar ett stort samhällsansvar och berikar mångfalden. Verksamheten inom den ideella sektorn bidrar till ett samhälle där människorna - medborgarna - är engagerade i socialt arbete, kulturfrågor eller idrott. De flesta av oss är nog medlem i någon förening eller har barn som är medlemmar i en idrottsförening. Som föräldrar har vi, precis som Hans Olsson, dragit våra strån till stacken. Jag har varit kassör i en orienteringsklubb. Den stora knäckfrågan om man skulle få momsredovisningsskyldighet blir just: Var hittar vi dessa kassörer? De växer inte upp som svampar ur marken. Det är skillnad mellan att sköta bokföringen i en förening som inte är momsredovisningsskyldig och att göra det i en som är det. En omsättningsgräns på 1 miljon för mervärdesskatt innebär rätt mycket pengar. Det klarar sig de flesta ideella föreningar långt på. De som har högre omsättning vet jag inte om man alla gånger ska kalla ideella föreningar. De blir snarare aktiebolag och andra stora klubbar. Fru talman! I det särskilda yttrandet från S skriver man att man vill poängtera vikten av att föreningar kompenseras för de ökade belastningar som de drabbas av om verksamhet som i dag är skattebefriad inte längre kommer att vara det. Jag skulle vilja att Hans Olsson förtydligade lite vad man menar med detta. Vad menar ni? Vad vill ni kompensera dem med? Det är lätt att säga att man vill kompensera, men hur ska det gå till? Vill ni kompensera också de stora föreningarna, som har en omsättning på över 1 miljon? För dem som har en omsättning på under 1 miljon kommer det ju inte att ske några förändringar. Detta skulle jag vilja få svar på. Det kanske inte blir i dag, men det kan bli en annan gång. (Applåder)

Fru talman! Det som vi nu hanterar omsluter i årets budget - om man nu ska tro finansministern, och det bör man absolut göra - 329,3 miljarder kronor. Det är ganska mycket pengar som mervärdesskatten drar in. Förra året, 2010, var det bara 295 miljarder. Det är alltså en uppgång på 30-40 miljarder i momsen per år. Det säger något om vikten av hur vi utformar momspolitiken. Den spelar en mycket stor roll. Låt oss föreställa oss att det skulle ligga en fettisdagsbulle och en oxfilé inköpt i Östermalmshallen i Stockholm. De sakerna beskattas med 12 procent. Spik - också en viktig sak - innefattar 25 procents moms. Det är likadant med blöjor och många andra saker. Dessa exempel illustrerar varför vi har så otroligt många motioner om skatteförändringar. Glasögon och kontaktlinser skulle man till exempel kunna sänka momsen på. Man skulle kunna sänka den på kulturevenemang, antingen de är dansanta eller ej, som Vänsterpartiet skriver. Då skulle Bert Karlsson slippa åka upp varje år och demonstrera för sänkt dansbandsmoms. Second hand-verksamhet har vi redan talat om, och Lena Asplund har tydligt redogjort för hur vi ser på detta. Frågan är hur vi på lång sikt ska se på momsen. För tio år sedan, 2001, gjorde skatteutskottet ett tillkännagivande, som det heter på riksdagsspråk, om att den dåvarande regeringen, som företräddes av finansminister Bosse Ringholm, skulle göra en utredning om resultatet av en återgång till en enhetlig moms. Detta var Lena Asplund i sitt anförande lite kritiskt till. Utredningen gjordes av finansrådet Lennart Hamberg i Finansdepartementet. Han är numera domare i Högsta förvaltningsdomstolen. Han fann, precis som Lena Asplund nämnde, att en enhetlig moms skulle hamna någonstans kring 21,7 procent. Det var de tidigare ledamöterna i skatteutskottet Lennart Kollmats och Karin Pilsäter som väckte förslaget till tillkännagivandet. Betänkandet som kom 2005 har aldrig blivit hanterat av vare sig ministären Persson eller ministären Reinfeldt. Det återstår att se om vi även i fortsättningen ska gynna dem som köper oxfilé i Östermalmshallen här i Stockholm och missgynna dem som köper blöjor. Hur vi har detta är en intressant fördelningspolitisk fråga. De bekymmer man kan ha om att många i ett initialt skede skulle råka illa ut med sänkt moms kan vi ganska enkelt ordna genom höjda barnbidrag och höjda riktade pensioner. Det är inte det centrala problemet. Däremot skulle det få en del andra effekter. Arbetslösheten på skatterådgivningssidan skulle öka radikalt. Det är väl den typ av effekter som man möjligen får stå ut med. Vi vet alla att när vi går på McDonalds - även om jag själv inte är en sådan flitig gäst där - eller liknande etablissemang får vi alltid frågan av skatteskäl om maten ska ätas där eller tas med. Tar du med den hem blir den nämligen lite billigare. På något sätt är detta en illustration av att mervärdesskatten behöver ses över. Det är dock inte lätt. Visst har vi en del undantag här, men vi som har suttit och sitter i skatteutskottet vet att EU:s sjätte mervärdesskattedirektiv är under omarbetning. Så länge Fredrik Olovsson och jag har suttit i skatteutskottet har det varit under omarbetning, och det finns nog risk för att det kommer att vara under omarbetning även när vi har lämnat skatteutskottet någon gång i framtiden. Man kan notera att länderna totalt sett har ett par tusen undantag. Får man inte en mer enhetlig skattepolitik på mervärdesskatteområdet är det ett sätt att flytta arbetslöshet från ett land till ett annat, även om det är lite indirekt. Detta är något som vi i Sverige ska försöka motarbeta. Vi har alltså två stora uppgifter. Dels ska vi se till att få enklare mervärdesskatteregler i Sverige, dels ska vi se till att den internationella skattekonkurrensen på mervärdesskatteområdet inte leder till ökad arbetslöshet av rent skattefinansiella skäl. I övrigt instämmer jag med både Hans Olsson och Lena Asplund och yrkar bifall till utskottets förslag. (Applåder)

Fru talman! Det är alltid inspirerande att se gladiator Andrén rusa in i kammaren och genast såga allt som sägs här. Enligt Gunnar Andréns nyligen avslutade anförande är det inte undantaget som bekräftar regeln utan undantaget som är regeln när det gäller moms. Jag uppfattade dock inte att herr Andrén har något emot att vissa verksamheter måste vara momsbefriade, och jag tänker enbart kommentera den del av betänkandet som rör momsbeläggning av aktiviteter i den ideella sektorn. Jag vill poängtera att för oss kristdemokrater är det viktigt att värna den ideella sektorns insatser, för de är ovärderliga. Vi talar ofta om att den offentliga sektorn är stor, men tittar man på vem som utför vård, omsorg och insatser är den ideella sektorn, alltså det som ligger utanför det politiska systemet, den största. Här görs stora sociala och samhällsviktiga insatser, och betydelsen kan inte nog betonas. Det fanns en tid då man trodde att det offentliga skulle kunna ersätta det ideella, men den tiden är förbi. Det är ingen som hävdar det i dessa tider utom möjligtvis Kina. Många gånger kan föreningar, kyrkor och andra socialt och kulturellt inriktade organisationer upprätta kontakter med individer som annars skulle vara socialt utslagna. De kan kanske också få dem tillbaka in i samhällsgemenskapen. Det finns goda exempel - jag har själv sett det - där människor som hamnat utanför arbetsgemenskapen fått en fot in på arbetsmarknaden och en meningsfull tillvaro tack vare dessa ideella organisationer. Genom samverkan med kommuner, arbetsförmedling och andra har de sett till att dessa människor fått tillbaka självförtroendet och fått en ordnad tillvaro. Ibland rör det sig om insatser för ungdomar som kommit på kant med samhället. Vi i det svenska samhället har varken råd eller tid att inte värna dessa frivilliga verksamheter. Momsbeläggning skulle vara ett hot mot hela förenings- och frivilligverksamheten i vårt land. Det är glädjande att det råder stor politisk enighet om detta. Mervärdesskatteutredningen ansåg att det generella momsundantaget för ideell verksamhet inte är förenligt med EU-rätten. Detta skulle i praktiken innebära ett direkt hot mot dessa verksamheter. Nu har ansökan inlämnats till EU om ett undantag som omfattar moms på den ideella sektorn. Ansökan omfattar en omsättningsgräns på den momsbelagda verksamheten på 1 miljon kronor med årlig indexuppräkning. Utskottet har också poängterat i betänkandet att man ser positivt på det arbete som pågår med att värna den ideella sektorn. Jag välkomnar att också Hans Olsson stöder dessa tankar. Vi får gemensamt arbeta vidare för denna viktiga samhällsfunktion. (Applåder)