Allmänna motioner om taxering, skattebetalning och folkbokföring

Herr talman! Under den allmänna motionstiden skriver vi ledamöter tusentals motioner i vitt skilda ämnen. En del av motionerna behandlar vi tillsammans med ett regeringsförslag i samma fråga. Resten av dem behandlar vi i särskilda motionsbetänkanden som det här. Det här betänkandet innehåller 101 yrkanden, ungefär hälften från regeringspartierna och hälften från oppositionen. Det handlar om stort och smått: skriftliga besked, skatteflyktslagen, kostnader i skattemål, personnummer och registreringsnummer, synlig skatt och folkbokföring, skattenämnder och skattetillägg. Vad ska man då välja att ta upp i debatten? Jag kommer att ägna mig åt två frågor. Den ena är skattefusket, och den andra är skyddet för personuppgifter. Varför har vi skatter? I Sverige har vi valt ett system med generell välfärd som huvudsakligen finansieras genom skatter. Då måste vi också få in skatterna. Skolan, vården, de gamla, polisen, ja, allt som vi gemensamt tycker är viktigt ska betalas, och skatterna gör att vi kan betala lönen till alla tusentals anställda i vår gemensamma sektor. Det ställer stora krav på att alla är med och betalar efter sin förmåga och dessutom att alla kan lita på att de får ta del av välfärden efter sina behov. Det betyder också att skattesystemet måste vara enkelt att förstå och att det ska vara lätt att göra rätt. För att det ska fungera borde skatterna också vara likformiga med få undantag och få särregler, men så är det inte i dag. Den borgerliga regeringen har karvat och ändrat i systemen så att de närmast liknar ett såll. Skatter och avgifter varierar starkt. Är du sjuk betalar du en skatt. Är du pensionär betalar du efter ett annat system - rättare sagt efter flera andra system beroende på varifrån du får dina pengar. Jobbar du är det ytterligare andra skattetabeller. Arbetsgivarna ska betala olika arbetsgivaravgifter utifrån den anställdes ålder. Kontrollen av den som får F-skattsedel minskar - till och med drastiskt. Momsen varierar utifrån om du äter hamburgaren på plats eller tar den med dig hem. Herr talman! Nu ska jag slarva lite med siffror. Jag kan inte komma ihåg exakt hur de ska vara, men storleksordningarna är ungefär. Skatteforskning har visat att ungefär 5 procent av skattebetalarna är notoriska skattefuskare. Ungefär 20 procent betalar alltid sin skatt precis som de ska göra. Men de övriga 75 procenten är villiga att betala skatt utifrån att alla andra också gör det. Om de 75 procenten upplever att andra fuskar med skatten har de inte heller lust att göra rätt för sig. Därför är det så oerhört viktigt att skattekontrollen fungerar. Skatteverket uppskattar att skattefelet är ungefär 133 miljarder kronor om året. En del är missförstånd och misstag, men en mycket stor del är rent skattefusk. Kopplingen mellan skattefusket och den organiserade brottsligheten växer. Flera kriminella sammanslutningar ägnar sig åt att hyra ut svart arbetskraft, bland annat inom bygg-, städ-, transport- och tvätteribranscherna. Skattebrottsmyndigheten jobbar intensivt med att utreda brott, men de får inte ens tipsa Skatteverket om konstigheter de upptäcker i sina brottsutredningar. Vad gör regeringen åt skattefusket? Vi socialdemokrater menar att ni är passiva i frågorna. Visserligen har den borgerliga regeringen tagit upp våra förslag om personalliggare och oanmälda besök i vissa branscher, till exempel restauranger och frisörer. Ni har också tagit upp förslaget om certifierade kassaregister. Men sedan tog det stopp. Inga egna idéer alls. Jo, den borgerliga majoriteten har infört skattereduktion för hushållstjänster. De säger att de gör det för att göra svarta arbeten vita. Men då skapas också samtidigt stora utrymmen för mer skattefusk. Det finns ingen möjlighet i världen för Skatteverket att kolla om det som sägs vara utfört också är utfört. Hur ska Skatteverket kontrollera om det var buskarna eller träden som beskars? Hur ska Skatteverket kontrollera om arbetet över huvud taget har blivit utfört? Vad är det som hindrar att en kund och en företagare kommer överens om att skicka bluffakturor till Skatteverket? Skattereduktionen för hushållstjänster har dessbättre inte blivit någon större succé, men nu har den borgerliga majoriteten beslutat att utöka den till att omfatta också reparationer och tillbyggnader i privatägda bostäder. Det innebär att det blir ännu fler risker för skattefusk. Vi socialdemokrater menar att det behövs mycket bättre kontrollmöjligheter för att värna vårt skattesystem och därmed vår gemensamma välfärd. Vi har lämnat förslag om att kortläsare ska integreras i kassaregistret, om utökade möjligheter till oanmälda kontroller och krav på personalliggare i fler branscher, att arbetsgivare ska lämna uppgifter om lön och skatteavdrag på arbetstagarnivå till Skatteverket varje månad och bättre kontroll av F-skattsedlar. Vi tycker att ekobrott och skattefusk ska vara en viktig punkt på agendan under Sveriges ordförandeskap i EU. Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna nr 1, 2 och 3. Men innan jag avslutar mitt anförande vill jag säga några ord om skyddade personuppgifter. Jag tror inte att någon av oss kan föreställa sig hur det är att vara så rädd och så utlämnad att man måste leva med skyddad identitet. Tusentals människor lever så i dag. Det handlar om vittnen som behöver skyddas. Det handlar om unga män och kvinnor som förföljs för att de har valt att leva på ett annat sätt än deras föräldrar och släktingar. Men i de allra flesta fallen handlar det om en kvinna som måste fly från en man hon tidigare har levt tillsammans med. Det kan vara en kvinna som i åratal varit utsatt för våld, förnedring och förtryck och som har lyckats bryta sig loss från sin plågoande men som ändå inte får vara i fred. Det kan vara en kvinna som får fortsätta att vara rädd för att hennes förre man ska hitta henne och fortsätta sitt våldsutövande. Dessa kvinnor kan skyddas genom att deras personuppgifter blir sekretessbelagda, och de kan i värsta fall också behöva få en helt ny identitet. Trots att nog alla inser hur viktigt det är att de skyddade uppgifterna inte röjs händer det alltför ofta, och kvinnan får återigen bryta upp och gömma sig någon annanstans. Ofta finns det också barn som tvingas leva på samma skyddade sätt. Det är barn som inte får tala om för sina kompisar var de bor och ibland inte ens får tala om vad deras riktiga namn är. Vid utskottets seminarium om folkbokföringslagens regler om skyddad identitet och de våldsutsattas situation fick vi problemen beskrivna av olika myndigheter och av företrädare för kvinnojourer och brottsofferjourer. Det är uppenbart att dagens regler, trots goda intentioner, inte räcker till för att vara det skydd som behövs. Den så kallade Stalkningsutredningen har kommit fram med ett antal goda förslag som skulle kunna ge bättre skydd. Såvitt jag vet har den remissbehandlats, och sammanställning av svaren pågår i Regeringskansliet. Jag utgår från att regeringen så fort som möjligt kommer med förslag i utredningens anda, och därför avstår jag från att framställa några yrkanden i dag.

Herr talman! Det kan knappast ha undgått någon att det är många företag i dag som har det svårt. Det är svårt att få krediter, och det är svårt att betala fakturor och skatt - helt enkelt för att vi har en finanskris och en djup lågkonjunktur. Vi har sett förslag från regeringen om ökade möjligheter till anstånd. Men något som saknas är möjligheter för goda och seriösa företagare som tillfälligt, kanske inte bara i en kris som denna, hamnat i svårigheter att få en avbetalningsplan innan det har gått så långt att det är svårt att gå vidare. Som det är nu finns små möjligheter för en företagare att få anstånd med skattebetalningen, trots att skatterna är, som vi vet, en stor del av en företagares utgifter. Om de däremot kommer vidare till Kronofogdemyndigheten kan de få en avbetalningsplan, men då har de redan registrerats för en betalningsanmärkning - och det ger fortsatta svårigheter. Det skulle därför vara bra om det gick att ta fram en lösning för företagarna, om till exempel Skatteverket kunde ge möjlighet till avbetalningsplaner så att företagarna inte behöver råka så illa ut utan kan fortsätta att driva sina företag, som förhoppningsvis kommer på fötter och sedan kan blomstra och bidra till ett positivt näringsliv i Sverige. Laila Bjurling talade mycket om skattefusk. Det är en viktig fråga som jag egentligen inte tror är så partiskiljande. Det är ingen här som vill ha skattefusk. Oavsett vad vi tycker om nivån på skatterna vill vi att de skatter vi har bestämt ska tas in verkligen betalas in och inte försvinner någonstans på vägen. Det enda jag är lite bekymrad över är hur högt frågan om skattefusk prioriteras hos regeringen när den ställs mot andra saker. Det kan vara en sak som vad man lägger tid på, om man lägger tid på att utreda förslag om att minska skattefusket eller på att sänka skatterna för höginkomsttagare. Här kan man se att det inte har gått jättesnabbt framåt, men nu på sista tiden har det ändå börjat röra på sig lite grann. Vi ser att det pågår arbete vad gäller både utvidgningar av systemet med personalliggare, oanmälda kontrollbesök och att skapa en redovisning av inbetalning av löner på individnivå. Det är positivt, och jag ser fram emot att det ska hända saker. Sedan har vi också frågan när åtgärderna mot skattefusk ställs mot andra intressen som kan finnas från regeringens sida. Vi kan till exempel se på frågan vad utvidgningen av möjligheten att få F-skattsedel har inneburit för skattefusket. Vi menar att skatteflyktslagen skulle behöva en översyn så att den verkligen kan användas i skarpt läge där ni snarare antyder att den ska tas bort. Det kan vara fråga om gränsdragningsproblem för skattelättnader för hushållstjänster. Det kan finnas olika tillfällen när man känner att frågan om skattefusk inte prioriteras högst. Men jag vill ändå tro på den goda viljan, och jag ska därför inte bråka så mycket mer om det. Frågan om skattefusk är onekligen viktig, men det är onekligen också en fråga som vi har vridit och vänt på ganska mycket i den här kammaren. Jag skulle därför vilja ta chansen att prata om en fråga som vi kanske inte vrider och vänder så mycket på i skatteutskottet, av förklarliga skäl visserligen, men som håller sig inom det här betänkandet. Det handlar om kvinnor och män och alla däremellan. Vårt personnummersystem - det är nu kopplingen till betänkandet kommer, om någon skulle bli orolig - med personnummer bygger på att vi alla är antingen män eller kvinnor. Ofta är det också just så enkelt att en människa har biologiska företräden - det kan vara könsorgan, kromosomuppsättning eller liknande - som helt entydigt är antingen manliga eller kvinnliga och att den här personen också identifierar sig som antingen man eller kvinna. I det fallet utgör våra personnummer inte något som helst problem. Nu är det inte riktigt så enkelt i alla fall. Transpersoner är ett paraplybegrepp för människor som inte är så entydigt rakt igenom män eller kvinnor vad gäller både biologiskt kön och könsidentiteten. Det kan vara antingen att man känner att ens biologiska kön inte överensstämmer med ens könsidentitet eller att det inte är helt entydigt vad det biologiska könet eller för den delen könsidentiteten är. Jag tänkte framför allt prata om intersexuella barn. Intersexualism är ett tillstånd som förekommer hos 0,5 till 1 procent av de barn som föds i Sverige varje år. Det är barn som när föräldrarna ställer den obligatoriska frågan pojke eller flicka inte kan visa upp något säkert svar, i alla fall inte om man bara hastigt tittar mellan benen. Då blir många föräldrar väldigt förbryllade. För att inte tala om vilka problem det ställer till med personnumren och hela folkbokföringen, för där ska ju barnet så fort som möjligt få ett personnummer, få ett kön. Nu är det väldigt svårt att fråga det här barnet hur det identifierar sig, utan det är ofta någonting som barnet kan avgöra först mycket senare. Om man då redan med en gång ska bestämma vilket kön barnet ska ha kan det ställa till problem. Barnet kanske sedan identifierar sig med ett annat kön, och då måste barnet gå igenom en traumatisk uppväxt många gånger, och först när man fyllt 18 år, eftersom vi har så restriktiva gränser, kan den få genomgå en könskorrigering och då få ett biologiskt kön som överensstämmer med det som den identifierar sig som. Det här hade man kunnat undvika om barnet inte hade opererats, inte hade pressats in i ett kön redan från början. Nu ska väl i sanningens namn sägas att det inte bara är personnummersystemet som ställer till det här utan också föräldrarnas önskemål om att veta om man ska säga han eller hon. Men personnummersystemet och det faktum att man måste vara antingen man eller kvinna är i alla fall en försvårande omständighet som stärker uppfattningen att barn så fort som möjligt måste bli just pojke eller flicka. Vi menar att det vore positivt om man kunde se över om man skulle kunna ha någon form av könlöst personnummer för de här barnen. Det skulle för övrigt också vara till nytta för andra människor som inte upplever att de entydigt kan definiera sig som män eller kvinnor. Jag är medveten om att det inte är helt okomplicerat, som vanligt, eftersom vi har könade personnummer, inte minst av statistiska skäl, och det skulle vara osmidigt att riva upp hela det systemet. Men att man inte ens kan fundera på om man skulle kunna hitta någon lösning för de här personerna tycker jag är lite snålt. De är en liten grupp i sammanhanget, om än inte jätteliten, men för de personer som det berör är det hela deras liv och hela deras identitet det handlar om. Nog tycker jag att man kunde göra någonting i alla fall. En annan grupp, som tyvärr inte är så liten, är de personer som lever med skyddade personuppgifter. Det är åtminstone 10 000 personer, troligtvis fler. Jag tyckte att Laila Bjurling gjorde en bra beskrivning av vad som händer när man har skyddade personuppgifter. Jag tror att det kan vara väldigt svårt att föreställa sig, när man själv inte utsatts för det, vad det innebär - alla dessa kontakter då personuppgifter riskerar att röjas och det är ett sådant hinder, att inte ha det så lätt som vi har som bara kan ståta med ett personnummer och namn, och allting är frid och fröjd. För ett år sedan stod vi här och diskuterade den här frågan. Vi diskuterade vad vi kunde göra för att stärka skyddet för de här människorna, för kvinnor och barn och en del män som hotas och förföljs och som behöver samhällets skydd. Vi diskuterade rutinerna för kvarskrivning, sekretessmarkering och hur man kunde förbättra där. Sedan dess har det lyckligtvis hänt en del. Vi har sett hur Stalkningsutredningen har kommit med en del förslag som ändå går i rätt riktning. Vi väntar fortfarande på Folkbokföringsutredningen. Jag hoppas verkligen att man kan ta tag i de här förslagen så fort som möjligt och se till att de här människorna kan få det skydd som de verkligen behöver.

Herr talman! Låt mig börja med att yrka bifall till förslaget i skatteutskottets betänkande 2008/09:SkU22, Allmänna motioner om taxering, skattebetalning och folkbokföring . Samtliga motioner avstyrks, vilket är brukligt. När det gäller punkt 1 i betänkandet gällande skatte- och avgiftskontroll är det liksom tidigare år på temat "Ropen skalla, mer kontroll av alla" när man tittar på oppositionens motioner. Jag måste medge att jag blev lite intresserad när moderatkollegan Sten Bergheden hade en motion i just den här gruppen. Men, nej då - han håller sig till alliansens syn och föreslår färre bilagor och mindre krångel när man deklarerar. Det är således en mycket hedervärd motion. Socialdemokraterna brukar ofta hänvisa till skattefelet, och så även i dag, i inledningsanförandet av Laila Bjurling. Det är en siffra på 133 miljarder, som presenterades i början av den här mandatperioden. Vad är då det här? Jo, jag tycker att det är en utvärdering av den socialdemokratiska politik som har förts i praktiken från hösten 1994 fram till alliansregeringens övertagande. Det är naturligtvis ett stort underkännande av den skattepolitik som har förts när man får ett så stort skattebortfall. Vad gör vi då? Jo, vi försöker se till att gräset är grönare på rätt sida. Vi ser till att sprida lite gödning i form av olika förslag. Förr plockade man bort sten när man brukade ny mark. Vi plockar bort skattekilar. Vad är då oppositionens motförslag? Jo, högre staket och mer kontroll - något som bevisligen inte har fungerat. Man skulle kunna vitsa till det och säga att våra förslag lätt slår rot hos Rut i hennes hus. Denna ordlek kanske tarvar en liten förklaring. RUT, eller hushållsnära tjänster, har visat att allt fler väljer vit städhjälp, och städföretag anställer människor som får avtalsriktiga löner och inbetalningar till framtida pensioner - dock betydligt lägre än vad LO-toppen beviljar närstående chefer. Herr talman! Jag kanske ska passa på att erbjuda en liten gratiskurs i ämnet. Den är väldigt kort. Den tar högst fem minuter, och då ingår presentation av undertecknad, utbildning samt eventuell avtackning. Ämnet är kortfattat: Gör inget i dag som du inte vill se i tidningen i morgon. Sedan är det slut på den kursen. Åter till skatternas underbara värld! ROT infördes i december 2008, och nu finns ett förslag som har gått till Lagrådet. Snart kommer propositionen hit till riksdagen. Den lösning som regeringen valde var att föredra. Jag menar att det annars funnits en risk att inget hade hänt innan lagstiftningen var klar. Om jag minns rätt hade vi en liknande problematik när man skulle få bidrag för att kasta ut oljepannan. Då hände ingenting förrän datumet inträffade. Här hade vi kunnat få precis samma effekt. Alternativet är, som sagt, alltså att många har avvaktat tills avdraget börjar gälla i det fall att riksdagen skulle fatta beslutet. Tyvärr är det nog en utopi att tro att alla gör rätt för sig enligt alla regler som riksdagen genom åren har beslutat om. Vän av ordning kan med rätta ställa sig frågan om det är mer av krångliga regler och mer av det som inte fungerar som är svaret. Som sagt är alliansen inte någon motståndare till vettiga regler. Laila Bjurling har också nämnt att vi har varit med om att införa ett antal regler för att det ska kunna bli en bättre kontroll. Det vi också ser fram emot är skatta.se, som vi tror kommer att underlätta för skötsamma företagare och göra det betydligt svårare för ljusskygga individer. Herr talman! Det finns en intressant motion av Anna König Jerlmyr, nr 380. Motionären tar upp vad som händer om man betalar in på fel skattekonto. Det finns ett mycket bra exempel på detta som en företagare från Västerås bittert fått erfara. Företaget betalade i maj och juni 2004 in över 200 000 kronor i skatt. En viss förvåning uppstod när Skatteverket i en påminnelse ville att skatten skulle betalas in, och då upptäcktes misstaget, som bestod i att man hade kastat om siffrorna i OCR-numret. Följden hade blivit att pengarna hade hamnat på fel skattekonto men dock hos Skatteverket. Därför antog företaget att felet enkelt skulle rättas till, men ack vad man bedrog sig. Nyligen fick man ett andra beslut som inte medger återbetalning av pengarna. Det som var Västeråsföretagets stora olycka var att de felaktigt inbetalda pengarna hamnade på ett skattekonto som tillhörde ett företag på obestånd. Det saknades således pengar på kontot, och lite senare gick företaget som var på obestånd i konkurs. Ni kanske läste för några veckor sedan om en kvinna som fick flera miljarder på sitt konto. Om hon hade använt en enda krona av dem hade det varit brottsligt. Jag måste tillstå att jag tycker att det är underligt att inte samma regler gäller för Skatteverket som för privatpersoner. Nu finns det skäl att avvakta den civilrättsliga process som pågår i ett liknande fall. Om utgången innebär att staten får rätt bör det enligt min mening ske en regelförändring, vilket också utskottet anser i betänkandet. Det finns en annan intressant aspekt på detta. Om nu Skatteverket inte bryr sig om vilka som har betalat in, vad händer då om svartföretagare A betalar in 100 000 till skötsamme företagare B på dennes skattekonto och företagare B utan krus får utbetalt överskottet från Skatteverket? Man kan fundera på vad det skulle kunna kallas. Vi vet att när andra sysslar med det kallar vi det för penningtvätt. Här borde man nog se över de regler som gäller. Det kan hända att det är vi i den här församlingen som har ett otydligt regelverk. Men vi får som sagt se vad som händer i den civilrättsliga prövningen. Låt oss avvakta det. Det finns också noterat i vårt betänkande. Det finns glädjande saker att se när vi är ute i den så kallade verkligheten. Bland annat har den moderata skattekommittén besökt Homemaid i Falun, där vi med glädje kunde se hur människor hade gått från svart hjälp hemma till vit. Även här tycker jag att Laila Bjurling hade helt rätt: Hur ska man kunna kontrollera om det handlar om träd eller gräs och så vidare? Nej, just det. Det går inte att kontrollera. Därför är det bättre med en morot som gör att man ser till att den här verksamheten blir vit. Alternativet är ju att alltihop blir svart. Då är det att föredra att en stor del kommer in i den vita sektorn. Vi får människor som får avtalsenliga löner och pensionsinbetalningar. Herr talman! Utskottet avstyrker även den moderata motionen om skatteflyktslagens avskaffande. Den lagen är inte enkel och förutsägbar och borde därför avskaffas, men innan detta kan ske måste noggranna analyser göras. Ingen vill att det ska bli fritt fram för avancerad skatteplanering, som har som enda uppgift att undvika skatt och där förfarandet helt saknar affärsmässighet. Det är en förutsättning för avskaffandet att befintlig lagtext kan träffa dylika upplägg till skatteplanering. Sammanfattningsvis vet vi att alliansregeringen arbetar vidare med många av de frågor som alliansens riksdagsledamöter har motionerat om. Vi kommer därför i de flesta fall att debattera frågorna vidare vid senare tillfälle i denna kammare. Därför kan jag trots alla avstyrkta motioner känna tillförsikt i det fortsatta arbetet med att göra gräsmattorna grönare för hederligt folk och att göra det betydligt svårare att tillhöra den fuskande skaran - en skara som vuxit sig stor under socialdemokratiskt regeringsinnehav. Herr talman! Det finns fler motioner som kunde nämnas, men jag har valt att lyfta fram några exempel från detta betänkande, som innehåller drygt 70 motioner. Vi får hoppas att motionärerna har bättre framgång nästa gång. Än en gång bifall till skatteutskottets betänkande nr 22.

Herr talman! Jag skulle vilja tala om för Ulf Berg att det faktiskt lönar sig att bekämpa skattefusk och skattebrott. Vi har haft de riksprojekt som Skatteverket har bedrivit när det gäller taxi. De har gett 100 miljoner extra i skatteinkomster. Riksprojektet Uthyrning av arbetskraft har gett 2 ½ miljard extra. Det är inte bara vi socialdemokrater som tycker att det är bra att vi får in de skatter som vi har beslutat att vi ska få in. Vi är i gott sällskap med Svensk Handel, byggindustrin, hotell- och restaurangbranschen och säkert många fler verksamheter. Jag vidhåller fortfarande att den borgerliga regeringen är alldeles för passiv i de här frågorna. Ni sänker kraven för att få F-skattsedel. Tycker ni sedan att det är för mycket svart arbetskraft i någon bransch tar ni bort skatten för den branschen i stället för att se till att få in de pengar som vi har beslutat om. Om man vill anställa en poolskötare till sitt fritidshus i Spanien säger ni att det är okej att man då inte är med och bidrar till den svenska välfärden med skattepengar: Gör avdrag på skatten! Vi tycker inte att det är rimligt att man gör så. Ni har däremot inte varit passiva när det gäller att jaga sjuka och arbetslösa. Ni var snabba med att öka kontrollen av föräldrar som är hemma och vårdar sina sjuka barn. Varje gång en förälder är hemma med sjuka barn måste förskolans eller skolans personal använda sin tid åt att skriva intyg till Försäkringskassan. Intyget ska sedan Försäkringskassan behandla manuellt. Skattefelet är 133 miljarder om året, och den borgerliga majoriteten har inga idéer om hur det ska stoppas, men de kräver två miljoner intyg om året för att kontrollera föräldrar som sköter om sina sjuka barn. Tycker Ulf Berg att det är rimliga proportioner?

Herr talman! Laila Bjurling kom inte ens upp i 3 miljarder i sin uppräkning. Då är det 130 miljarder kvar. Det där med ökad kontroll tar lite tid. Bland annat nämndes detta med skyddade identiteter här. Jag råkar ha en profession som polisman, så jag är ganska väl bevandrad i den problematiken. En annan problematik är att det för polisen tar ett helt år att hitta så många rattfyllerister som det åker på en dag. Vad jag vill ha sagt med det är alltså att det är otroligt svårt att via kontrollsystem hitta alla fuskare. Det är mycket intressant att Laila Bjurling tycker att det är helt rätt att felaktigt utnyttja statens pengar. De flesta som vabbar eller är sjukskrivna sköter sig, men det finns en del som inte sköter sig. På precis samma sätt betalar de flesta in sin skatt, men det finns några procent som inte gör det. Det är klart att ju fler regler vi hittar på, desto krångligare blir det för dem som sköter sig. Det är ju tyvärr så. I vissa fall måste det bli en avvägning. Som jag har sagt tidigare tror vi mer på morötter här. Det ser vi på de hushållsnära tjänsterna. Varför tror oppositionen och Socialdemokraterna på ROT-avdrag men inte på RUT-avdrag? Varför tror man på männen och inte på kvinnorna? Tyvärr är det ju en sådan fördelning. Jag förstår inte riktigt logiken. Vi prövar något helt annat, nämligen fler morötter, och det ger också vita jobb i betydligt större utsträckning än den förda politik som Laila Bjurling står för.

Herr talman! Ulf Berg påstår att det är bra med systemet för kontroll av föräldrar som är hemma och vårdar sjuka barn. När jag säger att jag tycker att det är att ta i lite väl häftigt påstår Ulf Berg att jag tycker att det är bra att man fuskar och utnyttjar systemet. Det har alldeles nyss kommit en utvärdering om de här intygen. Det har visat sig att antalet dagar för vård av sjuka barn inte har minskat alls trots kontrollsystemet. Om man däremot inför och förstärker kontroll av skattesystemet får man faktiskt resultat, Ulf Berg. I förra veckan var vi hos Skattebrottsmyndigheten och pratade om deras verksamhet. Det var den socialdemokratiska gruppen i skatteutskottet. Där berättade man om de grova skattebrott som de jobbar med att utreda. Men de berättade också att de upptäcker en hel del annat lite mystiskt, lite otydligt, lite oklart som borde behöva kontrolleras. Men det får de inte berätta för Skatteverket. De får inte tipsa Skatteverket om att man borde gå in och göra en kontroll, för det sätter sekretessbestämmelserna stopp för. Ulf Berg med sin polisbakgrund borde väl inse problemet med att man inte kan föra en diskussion om var kontrollen ska sättas in. Jag förstår att det kan vara svårt att ta ställning till den här sekretessfrågan så här plötsligt och lustigt. Men jag utgår från att den borgerliga majoriteten ser till att göra någonting åt det här eftersom ni inte har någonting annat att komma med.

Herr talman! Jag delar inte din uppfattning, Laila Bjurling, när det gäller synen på kontroller och liknande. Det är helt uppenbart att vi här har olika ideologier. Men det är också så att en hel del av de här problemen utreds för tillfället. Vi får se var man hamnar. Även om vi har lite olika syn på saker och ting tror jag att vi är överens om en sak, nämligen att de skatter som den här församlingen stiftar lag om också ska betalas. Sedan får vi hitta olika vägar för att gå i mål med det. Men det är väl helt klart att skattekilar är ett stort bekymmer. Och när det är otroligt lönsamt att undvika att gå den vita vägen ökar naturligtvis människors frestelser, som kanske gör att man går fel väg. Därför tror jag att vi ska fortsätta jobbet med att få ned skattekilar, så att det lönar sig att begära det här kvittot. Jag tror att vi kommer att få se betydligt mer av det nu när även ROT-avdragen kommer på plats. Vi döper nu om det till HUS-avdrag - det är RUT-avdrag och ROT-avdrag. När det gäller sekretessen delar jag Laila Bjurlings uppfattning. Vi måste naturligtvis samordna och se till att myndigheter som hittar konstigheter ska kunna tipsa om det. Det är ju inte krångligare än att den som jobbar i kommunen är skyldig att anmäla missförhållanden om man i sin tjänst får veta att till exempel barn mår dåligt. Om det är som Laila Bjurling säger kan jag mycket väl ställa mig bakom en förändring där.

Herr talman! I slutet av 80-talet hemma i min kommun fanns det en socialdemokratisk kommunpolitiker som i debatt efter debatt hävdade: Om solen skiner är det den socialdemokratiska regeringens förtjänst, och om det regnar är det borgarnas fel. Ungefär samma anda kan man tolka i oppositionens inställning i de skrivningar som finns i reservationer och särskilda yttranden i det här sammanhanget. Herr talman! Debatten om svartjobben har varit en följetong här i kammaren. Vi är alla överens om problemen. Vi är alla överens om att åtgärder måste vidtas mot svartjobben. Och vi är alla överens om mängder av de åtgärder som också har vidtagits. Det vore också intressant att göra en analys av varför vi har så mycket svartjobb som vi har i det här landet. Beror det på ett för högt skatteläge? Beror det på eftergivenhet av regeringen? Eller vad beror det egentligen på? Det vore intressant att få en vetenskaplig genomlysning av den här företeelsen, för vi kan konstatera att det inte är någon ny företeelse. I Skatteverkets bedömningar var skattefelet 1998, under den socialdemokratiska regeringen, 80-90 miljarder, vilket motsvarade 5 procent av bnp. År 2002, under s-regeringen, var det 100-120 miljarder, vilket motsvarade 5 procent av bnp. Och 2007 var det, som sagt, 133 miljarder, vilket också motsvarade 5 procent av bnp. Vi kan se det här i ett nordiskt perspektiv. Man beräknar att skattefelet då utgör någonstans mellan 2 ½ och 6 procent av bruttonationalprodukten. Sverige ligger alltså högt i jämförelsen, med sina 5 procent. Jag vill med det här återigen klart betona att svartjobb inte är en ny företeelse. Grunden, enligt min mening, är en långvarig söndring i synen på skatter i det här landet. Ett stort ansvar vilar därför på den regering som till stor del innehaft makten de senaste decennierna. Socialdemokraterna, om vi ska prata klartext, har i det här sammanhanget ett osedvanligt stort ansvar för de förhållanden som vi har i dag. Det förvånar mig därför att man för fram debatten som man gör och att man använder de ordvändningar som man gör i sina reservationer och särskilda yttranden. Herr talman! Välfärden är gemensam. Den betalas gemensamt, och ansvaret för att den fungerar är också ett gemensamt ansvar. Det är inte någon annan som betalar notan. Det är vi själva. Om man nu snyltar på systemet snyltar man på sina närmaste, alltså på dem som sköter sig. Det synsättet har knappast genomsyrat den allmänna inställningen till skatter och viljan att betala skatt de senaste åren. För att få den här inställningen måste skattesystemet göras enkelt och lättförståeligt. Man måste alltså förstå varför man ska betala skatt. Uttaget av skatt måste också stå i relation till vad man får ut från den gemensamma sektorn. För att nå det här målet fordras ett enkelt och lättfattligt skattesystem som därmed också kan uppfylla den legalitet som fordras. Att det är ett stort problem i dag visar också Skatteverkets bedömning: Det är ca 800 000 svenskar som har utfört något svartarbete. Den arbetsinsats som de har gjort motsvarar, enligt Skatteverket, 66 000 helårsarbeten. Herr talman! Skatteverkets beräkningar visar att ungefär 133 miljarder kronor i dagsläget försnillas från skatten. Åtgärdsprogrammet för att komma åt skattebedrägerier har varit omfattande, men fler åtgärder fordras. Genomförda kontroller visar att kravet på personalliggare för frisörer och restauranger och därmed sammanhängande oaviserade besök har medfört att ca 4 000 svarta jobb har tvättats vita. Inom byggsektorn har en omvänd momsskyldighet införts som åtgärd för att komma åt de svarta pengarna. Den här åtgärden hyllas av många men kritiseras av lika många. Därför är det bra att man nu också ser över det här systemet. Har det gett de effekter som man är ute efter? Under förra året hanterade vi här i kammaren frågan om räntesnurrorna, som fanns i många företag, kommuner och landsting. Skatteverket beräknade att räntesnurrorna minskade skatteunderlaget för samhället med 7 miljarder per år. Därför avskaffas de. Även möjligheten att sälja fastighetsbolag via handelsbolag och utländska kontakter för att på så vis undgå beskattning har undanröjts. Den här skattesmitningen går populärt under benämningen Pandoras ask och har använts av såväl kommuner som fastighetsbolag. De här transaktionerna beräknades under perioden 2005-2007 uppgå till 54 miljarder kronor, i förluster, och 6,7 miljarder för nedskrivning av lagerandelar. Det intressanta med den här skatteplaneringsformen är att den har frodats under många år under den socialdemokratiska regeringen utan att man gjort någonting åt det. Alliansregeringen däremot meddelade efter en snabbutredning i en skrivelse för ungefär ett år sedan att man kommer att stoppa den här typen av transaktioner. Jag vill med det här understryka att förekomsten av skatteflykt, svartjobb och därmed negativ inställning till att bidra till vår gemensamma sektor frodades under de socialdemokratiska åren. Herr talman! Det positiva i sammanhanget är att näringarna arbetar aktivt för att komma ifrån svartjobb. Mest framträdande i det här arbetet har byggsektorn varit, där såväl de fackliga representanterna som arbetsgivare har vidtagit åtgärder för att minimera svartjobben och fusket. Här är det en fråga om såväl marknadskonkurrens på lika villkor som uppfyllande av kravet på att alla måste bidra till vår gemensamma välfärd. Det arbetssätt som byggbranschen har antagit är ett bra exempel på hur man kan förändra attityder i samhället. Grundsynen att alla behövs i samhällsarbetet genomsyrar det här arbetet. Herr talman! Förståelsen och därmed transparensen i skattesystemet är en del i att komma till rätta med svartjobben. Därför är det positivt om arbetsgivare på de anställdas lönebesked beskriver hela kostnaden för arbetet. Vad är en arbetsgivaravgift, vart går arbetsgivaravgiften och hur hög är den? Får de anställda förståelse för kostnaden för arbete och varför den är så hög inser alla dessutom vikten av att alla är med och delar på bördan. Vi har sett för lite av denna pedagogiska uppbyggnad på det här området. Här finns mycket att göra. Här tycker jag att kommuner och landsting borde gå i täten i förändringsarbetet. Herr talman! Avslutningsvis lever många kvinnor i flykt av olika orsaker. Många förföljs och hotas ständigt. Regeringen tillsatte därför Stalkningsutredningen som lade fram sitt förslag i oktober förra året. Förslaget har nu remissbehandlats och bereds i departementet. I det sammanhanget framförs det i ett särskilt yttrande att nuvarande regler är otillräckliga och att regeringens handlingsplan inte fungerar. Men det var ju just därför som utredningen tillsattes. Då är det förvånande att två partier, som hade ett avgörande inflytande på regeringens arbete så sent som för två och ett halvt år sedan, uppenbart för fram kritik mot nuvarande regering som faktiskt har tagit tag i frågan på ett bra sätt. Jag tycker att det är lämpligt att vi väntar intill dess att regeringen och departementet kommer med en proposition i det här ärendet och tar debatten då. Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag på samtliga punkter. I detta anförande instämde Staffan Danielsson och Karin Nilsson (båda c) samt Annicka Engblom (m).

Herr talman! Jag vill fästa uppmärksamheten på en motion som i sin enkelhet är mycket bra, tycker jag. Den motion som jag tänker på heter Sk303 och kommer från en av riksdagens mest kunniga näringslivspolitiker, Karin Pilsäter. Den handlar om ett bättre sätt att betala in F-skatt för företagare. Alliansen har redan gjort mycket, inte minst inom skatteområdet, för att underlätta och stimulera företagande i Sverige. Vi har gjort det billigare och enklare att anställa. Vi har infört skattesubvention för hushållsnära tjänster. Vi har avskaffat förmögenhetsskatten. Vi har reformerat 3:12-reglerna. Vi har förlängt redovisningsperioden för moms. Vi har avskaffat medfinansieringen i sjukförsäkringen. Vi har sänkt bolagsskatten. Men visst finns det mer att göra. Här skulle jag kunna hålla ett litet anförande om vad Folkpartiet tycker när det till exempel gäller att slopa värnskatten, att det behövs rättvisare trygghetssystem och att vi behöver jobba mycket, mycket mer med att få in entreprenörskap i skolan, men det tänker jag inte göra den här gången. Det är ändå viktigt att poängtera att en politik som förbättrar villkoren för Sveriges företag och som underlättar för dem som vill starta företag är en god arbetsmarknads- och välfärdspolitik. Herr talman! Karin Pilsäters förslag innebär att F-skatten ska dras från det faktiska resultatet i stället för, som i dag, utifrån en preliminär beräkning, ett månadsgenomsnitt på ett förväntat årligt belopp. Till skillnad från löneanställda har företagarna mycket varierande vinster från månad till månad men också från år till år. Av den anledningen är den preliminära F-skatten som vi har i dag vansklig. Det är ofta mycket svårt att förutse storleken på kommande årsinkomster, särskilt under ett uppbyggnadsskede eller i lågkonjunktur. Det system som vi har i dag kan väl ses som en rest från en tid när det var svårt, eller i alla fall svårare, att taxera just den här typen av varierade inkomster annat än en gång per år. Men kanske är tekniken snart mogen för att införa en F-skatt som baseras på företagets faktiska resultat i stället för på ett uppskattat snittresultat. Riksdagen har fattat beslut som har gjort att villkoren för att få F-skattsedel har förbättrats, och det är bra. Men på sikt behöver vi också se till att villkoren för att betala F-skatten förbättras. Herr talman! Riksdagen beslutade för någon vecka sedan att göra skattereduktionen för hushållsnära tjänster enklare och mer kundvänlig. Det beslutet fattade riksdagen nästan exakt på dagen elva år efter att Karin Pilsäter tillsammans med Mats Odell och Bo Lundgren presenterade just ett sådant upplägg. Jag kan konstatera att ibland tar det sin stund innan bra förslag finner sin väg fram till den rätta voteringsknappen, så motionen om förbättrade villkor för betalning av F-skatt ligger möjligen lite före sin tid. Och även om skatteutskottet just nu inte är berett att tillstyrka den, tror jag att det på sikt behövs möjligheter till ett enklare sätt att betala F-skatt baserad på faktiska belopp. Herr talman! Jag vill tacka Ulf Berg för att han på ett så förtjänstfullt sätt lyfte fram de mycket märkliga och olyckliga trassligheterna som har drabbat en företagare i min hemstad Västerås. Det är ett väldigt tråkigt exempel på en situation som gör att folk lite tappar tron på det svenska skattesystemet. Herr talman! Avslutningsvis vill jag helt kort ta upp en helt annan fråga. Jag vill gärna instämma med Laila Bjurling och Helena Leander om behovet av ett starkt skydd av personuppgifter för kvinnor och barn som har flytt undan hot och misshandel. Vi vet att sekretessmarkeringar och så kallad skyddad identitet tyvärr inte alltid fungerar. Det är inte bara hypotetiskt som det kan få fruktansvärda konsekvenser. Vi vet att det händer i verkligheten, och det är helt oacceptabelt. Jag kan inte nog betona det som Jörgen Johansson så förtjänstfullt lyfte fram, nämligen hur viktigt det arbete som nu görs är för att ytterligare säkra hanteringen av skyddade personuppgifter och underlätta för alla dem som befinner sig i en mycket utsatt situation.