Ändrad ordning för utdömande av vite enligtmiljöbalken m.m.
Debatt om förslag 6 mars 2002
Hoppa över anförandelistan
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenGöte Jonsson (M)
- Hoppa till i videospelarenWilly Söderdahl (V)
- Hoppa till i videospelarenEster Lindstedt-Staaf (Kd)
- Hoppa till i videospelarenEskil Erlandsson (C)
- Hoppa till i videospelarenHarald Nordlund (Fp)
- Hoppa till i videospelarenMaria Wetterstrand (Mp)
- Hoppa till i videospelarenHarald Nordlund (Fp)
- Hoppa till i videospelarenMaria Wetterstrand (Mp)
- Hoppa till i videospelarenHarald Nordlund (Fp)
- Hoppa till i videospelarenMaria Wetterstrand (Mp)
- Hoppa till i videospelarenGöte Jonsson (M)
- Hoppa till i videospelarenMaria Wetterstrand (Mp)
- Hoppa till i videospelarenGöte Jonsson (M)
- Hoppa till i videospelarenMaria Wetterstrand (Mp)
- Hoppa till i videospelarenEskil Erlandsson (C)
- Hoppa till i videospelarenMaria Wetterstrand (Mp)
- Hoppa till i videospelarenEskil Erlandsson (C)
- Hoppa till i videospelarenMaria Wetterstrand (Mp)
- Hoppa till i videospelarenCarina Ohlsson (S)
- Hoppa till i videospelarenEskil Erlandsson (C)
- Hoppa till i videospelarenCarina Ohlsson (S)
- Hoppa till i videospelarenEskil Erlandsson (C)
- Hoppa till i videospelarenCarina Ohlsson (S)
- Hoppa till i videospelarenGöte Jonsson (M)
- Hoppa till i videospelarenCarina Ohlsson (S)
- Hoppa till i videospelarenGöte Jonsson (M)
- Hoppa till i videospelarenCarina Ohlsson (S)
- Hoppa till i videospelarenWilly Söderdahl (V)
- Hoppa till i videospelarenCarina Ohlsson (S)
- Hoppa till i videospelarenWilly Söderdahl (V)
- Hoppa till i videospelarenCarina Ohlsson (S)
Protokoll från debatten
Anföranden: 31
Anf. 94 Göte Jonsson (M)
Fru talman! Jag ber först att få yrka bifall till re-
servation nr 1 som är fogad till betänkandet. Även de
andra moderata reservationerna är värdefulla, men för
att vinna tid yrkar jag bifall bara till reservation nr 1.
Jag vill lämna en bakgrund.
Miljöbalken skulle bli en bra lag. Den skulle in-
nebära att vi fick en samlad och överskådlig lagstift-
ning när det gällde miljöfrågorna och miljölagstift-
ningen som sådan. Det har nu visat sig att det inte
blev på det sätt som vi hade önskat.
Vi kan nu konstatera att lagen var dåligt under-
byggd dels när det gällde handläggningsrutinerna,
dels när det gällde kostnadseffekterna för företag och
enskilda och dels när det gällde resursbehoven för de
myndigheter som hade att hantera lagen.
Vi moderater var mycket kritiska i samband med
att kammaren fattade beslut om och antog miljöbal-
ken. Vi blev också kritiserade för detta, när man me-
nade att vi inte hade tillräckligt hög miljöambition.
Det visar sig nu, fru talman, att vi hade rätt på prak-
tiskt taget samtliga punkter utifrån den kritik som vi
riktade mot den lagstiftning som vi nu har att brottas
med.
I stället för en bra lag blev miljöbalken en pro-
blemlag, som i praktiken terroriserar människor och
företag. Detta är dåligt, inte bara för enskilda männi-
skor och företag utan också för miljön, därför att man
uppnår inte de miljöeffekter som verkligen var av-
sedda. På många områden blir det tvärtom så att vi får
negativa miljöeffekter utifrån det sätt på vilket lagen
har konstruerats och sedan tillämpats.
Småföretagen drabbas väldigt hårt på grund av
byråkrati och höga kostnader. Man avstår från inves-
teringar, och i och med detta förlorar man både jobb
och miljöeffekter. Sådana investeringar som skulle
vara bra både för arbete och för miljö avstår många
företag från därför att det är så krångligt att få igenom
de olika förslagen. Då är det bättre att strunta i att
göra förbättringar eller att göra investeringar som
skulle innebära fler arbeten. Det här är givetvis kata-
strofalt.
Tillsynsavgifterna är höga. Från moderat håll har
vi sagt att om man inom företagen - det kan gälla
tillverkningsindustri eller jord- och skogsbruk - har
en hög miljöambition, t.ex. att införa certifieringar
inom jord- och skogsbruket, skulle man stimuleras till
detta genom lägre tillsynsavgifter. Men inte heller det
har vi fått gehör för. Vi tycker att man i stället borde
stimulera den egna tillsynen.
Vi säger också att man inte ska få ta ut avgift utan
motprestation. I dag kräver kommunerna ofta scha-
blonavgifter från företag och verksamheter utan att
själva ha gjort en motprestation. Man kanske inte ens
har varit och kontrollerat företaget i fråga, och ändå
får företaget betala en ganska hög tillsynsavgift. Detta
är givetvis inte acceptabelt.
Vi menar också att om det vid en tillsyn inte före-
ligger någon brist ska man inte behöva betala till-
synsavgiften.
En annan orimlig faktor är miljösanktionsavgif-
terna, som drabbar alldeles hejdlöst i olika samman-
hang. Det kan inte anses vara rimligt att man ska
betala en hög miljösanktionsavgift bara därför att
man t.ex. har glömt att lämna in en anmälan.
Handläggningstiderna är också väldigt långa -
upp till två år t.ex. för ganska enkla investeringar. Det
visar att regeringen, när den lade fram propositionen
till riksdagen, inte klart hade redovisat, eller inte hade
klart för sig, vilka kostnads- och resurseffekterna
skulle bli när miljöbalken antogs. Det behövs väsent-
liga resursförstärkningar vid länsstyrelserna och i
kommunerna för att handläggningstiderna ska kunna
kortas och bli effektivare.
Miljökonsekvensbeskrivningarna är också be-
svärliga, inte minst för småföretagen. Från moderat
sida sade vi när miljöbalken antogs att om man ska
kräva miljökonsekvensbeskrivningar från företagen,
framför allt från småföretagen, måste företagens
verksamhet medföra betydande miljöpåverkan, alltså
inte enbart en generell miljöpåverkan.
Den generella skrivningen medför, visar det sig,
att framför allt småföretagen drabbas av stora pro-
blem och kostnader när de ska ta fram miljökon-
sekvensberäkningar. Som vi ser det måste man också
här få en omprövning till stånd. Även i samband med
t.ex. ganska enkla byggnadstillstånd måste man göra
omfattande miljökonsekvensberäkningar.
En fråga som också har aktualiserats är vem som
ska kunna gå in och bestämma i dessa frågor. Det har
ju visat sig att kommunerna går in och bestämmer
verksamheten i olika sammanhang. Jag tänker på det
berömda Kumlafallet, där kommunen gick in och
bestämde hur man skulle bedriva skogsbruk.
Kommunerna ska ju inte gå in och ta över sek-
torsmyndigheternas ansvar, t.ex. när det gäller de
areella näringarnas verksamhet. I så fall hamnar vi,
fru talman, i ett fullständigt moras i fråga om synen
på näringsverksamhet. Detta kan vi inte acceptera,
eftersom vi då också skulle hamna i en allvarlig
rättsosäkerhet.
Från moderat och även från andra borgerliga par-
tiers sida yrkar vi i reservationer på att full ersättning
ska utgå vid intrång. Det är orimligt att enskilda med-
borgare inte ska få full ersättning vid intrång. Detta
anses från allmän synpunkt vara viktigt. Om det är så
att vi från allmän synpunkt anser att olika saker är
angelägna, har vi också anledning att från allmän
synpunkt gemensamt stå för de kostnader som det
innebär att värna de värden som föreligger.
Fru talman! Vi anser att det är angeläget att den
utredning som nu arbetar med en översyn av miljö-
balken mycket snabbt kommer med konkreta änd-
ringsförslag. Vi kan inte under en längre tid leva med
en miljöbalk som medför stora problem för enskilda
människor och för företag.
Fru talman! Med detta ber jag än en gång att få
yrka bifall till reservation 1.
Anf. 95 Willy Söderdahl (V)
Fru talman! Det pågår en översyn av miljöbalken.
Flera av de motioner som har väckts förväntas bli
behandlade av den kommitté som fått i uppgift att
göra denna översyn. Det gäller också Vänsterpartiets
motioner. Vi har därför bara en reservation, reserva-
tion 18 under punkt 20 som jag yrkar bifall till. I den
föreslår vi en skärpning av lagstiftningen för att göra
det lättare att fälla dem som är ansvariga för skador
på miljön. Som exempel kan jag nämna de långa
processer som blivit följden av byggandet av tunneln
genom Hallandsåsen. Ett annat exempel är de svårig-
heter som finns att utdöma kännbara straff vid oljeut-
släpp i havet. Vi vill alltså att regeringen återkommer
med ett förslag till skärpning så att man kommer åt
detta.
Vi har också fyra särskilda yttranden, bl.a. när det
gäller punkt 5 om infrastrukturutbyggnad. I detta tar
vi upp förhållandet att miljöprövningen av in-
frastrukturutbyggnad i dag till övervägande del sköts
av Banverket och Vägverket själva. Efter samråd med
myndigheter och allmänhet fastställer Banverket
järnvägsplanen och Vägverket arbetsplanen. Det
betyder att bygget har tillstånd. Att verken prövar sig
själva tycker vi är en minst sagt märklig rättsordning.
Dessa dubbla roller som exploatör och kontrollmyn-
dighet bör inte kombineras. I stället bör detta prövas
av en oberoende myndighet enligt gällande miljölag-
stiftning.
Vi har i detta särskilda yttrande tagit upp att ett in-
frastrukturobjekt bör förses med ett kontrollprogram
där man kontinuerligt följer upp verksamhetens mil-
jöpåverkan och sedan vidtar åtgärder utifrån detta om
det visar sig nödvändigt.
När det gäller punkt 10 har vi också ett särskilt
yttrande i vilket vi framför att vi vill att miljökon-
sekvensbeskrivningar alltid ska förses med ett dyna-
miskt nollalternativ där man också räknar in positiva
effekter av parallella satsningar t.ex. på utbyggd kol-
lektivtrafik och minskade utsläpp på grund av utebli-
ven trafikökning, alltså inte bara ett nollalternativ
utan också vilka effekter som kan följa med.
Slutligen har vi också särskilda yttranden när det
gäller punkterna 16 och 25 där vi lyfter fram vikten
av att en erforderlig miljökompetens alltid ska finnas
hos de instanser som har att yttra sig eller besluta om
verksamheten som prövas enligt miljöbalken.
Anf. 96 Ester Lindstedt-Staaf (Kd)
Fru talman! Jag yrkar först bifall till reservation
17. Substansen i den proposition, 2001/02:65, som
ligger till grund för detta betänkande är förslaget att
talan om utdömande av vite fortsättningsvis ska ske
enligt bestämmelserna i förvaltningsprocesslagen i
stället för som nu enligt bestämmelserna i rättegångs-
balken när det gäller vite enligt miljöbalken. Försla-
get överensstämmer med Miljöbalkskommitténs för-
slag.
Att vitesmål handläggs enligt förvaltningspro-
cesslagen medför att förfarandet kan vara skriftligt.
Det resulterar, som vi förstår, i snabbare handlägg-
ning till lägre kostnad. Och det tycker vi kristdemo-
krater är bra.
Inte heller Lagrådet invänder mot en förenklad
handläggning av vitesmål. Däremot har Lagrådet
invändningar mot den metod som regeringen väljer.
Lagrådet menar att frågan om förenklad handläggning
av vitesmål inte bara bör isoleras till ett lagområde
utan bör gälla allmänt på rättsområden där frågor om
utdömande av viten anförtrotts allmän domstol. Lag-
rådet menar att lösning inte bör sökas separat för
Miljöbalkens del utan att en samlad lösning bör sökas
för olika rättsområden. Bedömningsunderlaget blir då
bredare.
Regeringens förslag innebär också enligt Lagrådet
att prejudicerande avgöranden av frågor om hur för-
valtningsprocesslagens procedurregler ska tillämpas
kan komma att avgöras av såväl Regeringsrätten som
Högsta domstolen. Regeringen löser det med att an-
passa sitt förslag så att endast miljödomstolarna och
Miljöverdomstolen ska tillämpa förvaltningsprocess-
lagens bestämmelser i nu aktuella mål. Regeringen
menar att miljödomstolarna redan i dag tillämpar
förvaltningsprocesslagens bestämmelser i överklaga-
de mål och ärenden och att detta hittills inte inneburit
några påtagliga hinder för en effektiv rättsordning.
Vi kristdemokrater har svårt att överblicka följ-
derna av förslaget. Vi tycker att det är olyckligt om
revideringen av miljöbalken börjar med en dålig
ändring som kanske snart ger nytt revisionsbehov.
Men vi motsätter oss inte att handläggningen görs
enklare.
Om miljödomstolen ogillar eller avvisar en fram-
ställan från myndighet eller kommun om utdömande
av vite har motparten i dag rätt till ersättning av all-
männa medel för bl.a. sina ombudskostnader om
kostnaderna varit skäligen motiverade för att denne
skulle kunna ta till vara sin rätt.
Förvaltningsprocesslagen, liksom viteslagen, in-
nehåller inte någon bestämmelse om rättegångskost-
nader. Regeringen menar t.o.m. att det inte framstår
som motiverat att den enskilde i mål av denna karak-
tär ska kunna få sina rättegångskostnader ersatta av
det allmänna utan att själv riskera ansvar för motpar-
tens kostnad. Regeringen menar också att den enskil-
de kan tåla den kostnaden, eftersom handläggning
utan huvudförhandling är billigare än vid nuvarande
ordning.
Vi anser att detta betydligt försvagar den enskil-
des rättsställning vid vitesmål. Sådana mål kan ofta
vara komplicerade och gälla stora belopp, även utan
huvudförhandling. Målen kan också innehålla princi-
piella frågor. Det kan vara svårt för den enskilde att
utan sakkunnigt biträde lägga fram sin sak. Den ut-
redningsskyldighet som enligt förvaltningsprocessla-
gen åligger den dömande instansen uppväger inte
alltid detta behov.
Vi kristdemokrater anser bestämt att den enskilde
även fortsättningsvis måste ha en rätt att erhålla er-
sättning av allmänna medel för rättegångskostnader
genom en uttrycklig bestämmelse i miljöbalken om
en sådan rätt. Det är direkt anstötligt att den enskilde
ska behöva betala för att hävda sin rätt när myndig-
hetens begäran om utdömande av vite inte gillas.
Vi är också besvikna över att propositionen inte
på någon punkt belyser allmänhetens situation. Alla
kan vi faktiskt plötsligt befinna oss i en situation där
vi inte känner till att miljö- och hälsoskyddsnämnden
ska underrättas eller att tillstånd behövs för en åtgärd
eller en verksamhet.
När den nuvarande Miljöbalkskommittén tillsattes
gav direktiven oss uppfattningen att kommittén inom
ett år skulle presentera förslag till nödiga ändringar.
Vi tänkte oss förslag om de mest omtalade negativa
effekterna av miljöbalken. Men kommittén insåg väl
omgående omfattningen av sitt uppdrag och fann den
här ordningen förnuftig, att man först kommer med
en liten ändring och att man ska komma med en stör-
re ändring om ett år. Och om ytterligare ett år kanske
det kommer ett förslag med ett slutligt ställningsta-
gande.
Kristdemokraterna kritiserade att arbetet med
miljöbalken forcerades så att miljöbalken inte blev
tillräckligt genomarbetad. Bristerna visade sig omgå-
ende när miljöbalken trädde i kraft. Lagstiftning sak-
nades ju inte innan. Redan innan det första miljöbalk-
såret gått till ända tillsattes Miljöbalkskommittén för
översyn av miljöbalken.
Vi förväntar oss att man i det fortsatta arbetet tar
hänsyn till situationen för småföretagare. Proceduren
vid tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskriv-
ningar har blivit så invecklad att det kan vara omöj-
ligt för ett mindre företag att klara det på egen hand.
Externa konsulter måste anlitas i allt högre grad,
vilket dessutom i sin tur minskar företagens delaktig-
het i miljöarbetet. Det minskar också insikten i miljö-
frågor för den sökande parten. Just insikten är grund-
läggande för ett miljöriktigt beteende. Och det måste
ju vara miljöbalkens yttersta avsikt.
Över huvud taget bör andan vara att det råder di-
alog mellan myndigheterna och medborgarna. Sank-
tion ska föregås av dialog med den det gäller.
Det övergripande måste vara förståelse för miljö-
balken och därmed acceptans och miljöriktigt beteen-
de.
Gränserna mellan tillstånds- och anmälnings-
pliktiga verksamheter har ändrats. På grund av okun-
skap kan många företagare, och även privatpersoner,
få betala miljösanktionsavgifter - ofta av betydande
storlek för den drabbade. Utöver det ska de också
åtalsanmälas för miljöbrott, trots att brott mot miljön
helt klart inte har inträffat. Därför har en del mil-
jönämnder inte gjort någon anmälan, varpå ledamö-
terna i sin tur åtalats, bl.a. i Enköping. Enköpingsle-
damöterna försvarades av en känd miljöjurist som
vann målet, så de blev frikända.
Att just denne jurist vann detta måste med andra
ord vara en fingervisning om att miljöbalken har
konstruktionsbrister. Den här juristen har jagat verk-
liga miljöbovar och också vunnit sådana mål. Rege-
ringen har redan i något sammanhang haft medarbeta-
ren till denne jurist som rådgivare. Det tycker jag att
regeringen kan fortsätta med.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 17.
Anf. 97 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Mängden reservationer knutna och
hänförliga till detta betänkande tyder, menar jag, på
att regeringen och utskottsmajoriteten borde till
kammaren i dag ha lagt fram förslag om större änd-
ringar av rådande miljöbalk än man nu har gjort.
Varför nu detta? Jo, därför att miljöbalken i dag av
väldigt många människor i vårt land uppfattas som ett
hinder för en utveckling som vi så väl behöver i skil-
da - ja, i alla - delar av vårt land.
Varför är inte utvecklingen vad den är i många
delar av vårt land? Ja, till en del beror det på de bris-
ter som finns i miljöbalken och som utskottsmajori-
teten med lätthet hade kunnat rätta till om viljan hade
funnits.
Jag ska ta några exempel från verkligheten. Det
gäller tre exempel från den bygd som jag kommer
från. Människor har där råkat illa ut därför att de har
velat driva något i egen regi.
Det första exemplet gäller den deltidsföretagande
damfrisörskan som byter lokal och glömmer att an-
mäla detta till det lokala miljö- och hälsoskyddskon-
toret. I övrigt sköter hon sin verksamhet. Hon åläggs
att erlägga en miljösanktionsavgift à 5 000 kr utifrån
det lilla deltidsföretag som hon driver. Därtill blir hon
anmäld till allmän åklagare för miljöbrott.
Det andra exemplet gäller ensamföretagaren som
missar att i tid lämna in sin miljörapport om den
verksamhet som den här deltidsföretagaren bedriver.
Påföljden liknar den som jag relaterade för den del-
tidsarbetande damfrisörskan.
Det tredje exemplet gäller den lanthandlare som
missar, glömmer, att anmäla att han har en kyldisk
med ett köldmedium. Utifrån sin lilla verksamhet får
han betala nämnda miljösanktionsavgift à 5 000 kr.
Dessutom blir han anmäld till allmän åklagare.
Vem, Carina Ohlsson, vågar starta och driva fö-
retag i Sverige? Vem vågar utveckla verksamheten
när lagstiftningen är utformad så att även den här
typen av bagatellartade förseelser gör att man eko-
nomiskt och även mänskligt drabbas så som blir följ-
den med nuvarande miljöbalk?
Ni hade kunnat rätta till en del av de här sakerna
så att vi kunde få en annan typ av utveckling i skilda
- ja, alla - delar av landet om bara viljan fanns.
Vi i Centerpartiet anser alltså att miljöbalkens ut-
formning - dvs. att enskilda företag drabbas av miljö-
sanktionsavgifter, som därtill är höga, och löper risk
för allmänt åtal även vid mindre förseelser och avsteg
- och de bestämmelserna icke är acceptabla. De bor-
de ha ändrats i det här sammanhanget.
Här kan en jämförelse göras med skattelagstift-
ningen där bagatellartade saker inte drabbar den en-
skilde på samma sätt som bagatellartade förseelser
gentemot miljöbalken gör.
Bestämmelsernas utformning borde alltså ha varit
sådan att de sanktionsavgifter som ska utdömas står i
relation till avvikelserna och också till verksamhetens
ekonomiska omfattning. Nu är det ju så att den store
lika väl som den lille drabbas av samma sanktionsav-
gift. Det kan inte anses gynna nyföretagande och
deltidsföretagande, utan det är en hämsko för det
företagande som vi så väl behöver i vårt land. Dess-
utom har vi den dubbla bestraffning som det ju inne-
bär när man får både en sanktionsavgift och allmänt
åtal på sig om man gör något som man i och för sig
inte skulle göra men som i sak är en bagatellartad
förseelse. Detta borde, som sagt, ni i majoriteten i
denna kammare ha kunnat rätta till. Då hade vi fått
bättre fart på Sverige. Varför gör ni inte det, Carina
Ohlsson?
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 9
som jag varit med om att skriva under.
Anf. 98 Harald Nordlund (Fp)
Fru talman! Jo, visst finns det anledning att se
över miljölagstiftningen. När verkligheten förändras
måste man anpassa kartan efter den, inte tvärtom.
Människans verksamheter och aktiviteter påverkar
miljön, och naturen och naturresurserna är varken
gratis eller oändliga. När vi människor väljer att för-
bruka i stället för att bruka måste lagstiftningen skär-
pas.
Miljölagstiftningen måste ha en ideologisk grund.
Den måste kunna bortse från kortsiktiga ekonomiska
intressen. Miljöpolitiken handlar om överlevnad, om
mänsklighetens fortsatta existens. Kommande gene-
rationer har rätt att utkräva ansvar av oss. Det kom-
mer att visa sig att det som i dag uppfattas som dyrt,
som kostsamt, i ett längre perspektiv är mer än eko-
nomiskt försvarbart. Miljömärkning och deklarering
ansågs ju först som dyrt och också som onödigt och
besvärande. I dag är märkningen ett försäljningsar-
gument som gör att marknadsandelar tas vad gäller
både livsmedel och de, förhoppningsvis, Svanmärkta
papper som ligger framför oss alla här i kammaren.
Samtidigt innebär det att miljöbalken och miljö-
lagstiftningen av människor måste uppfattas som
relevanta och meningsfulla. Miljölagstiftningen måste
gagna sitt syfte, men det gör den inte alltid i dag. Jag
vill inte uttrycka mig på samma sätt som ett par talare
här tidigare gjorde genom att fördöma hela miljölag-
stiftningen och säga att den enbart är ett hinder. Det
fanns ju skäl. Jag har redan pekat på skälen till att vi
har en miljölagstiftning som är omfattande och som
självklart behöver ses över från tid till annan. Dock
måste den gagna sitt syfte.
Jag kan ta ett exempel från landsbygden. En mor
och hennes dotter ville för inte så länge sedan starta
en liten bed and breakfast-rörelse vid sidan av sitt
lantbruk. Där missade lagstiftningen sitt mål.
De här personerna hade glömt eller varit ovetande
om en nödvändig anmälan till kommunens miljö- och
hälsoskyddskontor. Resultatet blev ett vite på 10 000
kr. Allt annat var miljömässigt i sin ordning. Man
hade inte begått något egentligt miljöbrott. En inte
ifylld, en icke inlämnad blankett utgör knappast något
miljöhot. Däremot kan rent fiskala böter och viten
undergräva respekten för och tilltron till lagens
egentliga syfte. Någon har frågat mig var paragrafen
om att myndigheter inte får fatta mänskliga och för-
nuftsmässiga beslut står att läsa i lagboken. Han hade
inte hittat den, men han såg effekten av den nu som
då. Så behöver vi inte ha det.
Alltså: Miljöbalkens utformning som gör att en-
skilda företagare drabbas av både höga sanktionsav-
gifter och risk för allmänt åtal också vid mindre av-
steg är naturligtvis inte acceptabel. Man måste utfor-
ma bestämmelserna så att sanktionsavgifterna ställs i
relation till de avvikelser företaget har gjort och t.ex.
företagets omsättning. Det skulle lindra den dubbla
beskattning som man nu drabbas av. Det gäller både
stora och små företag. Man bör se över miljösank-
tionsavgifterna och återkomma till riksdagen med
förslag till förändringar.
En stor del av betänkandet, fru talman, upptar frå-
gor om strandskyddet. Också här vill jag starkt och
tydligt förespråka ett långsiktigt och ett ideologiskt
synsätt. Visst finns det stränder som kan utnyttjas och
tas i anspråk, men grundinställningen måste vara att
alla stränder är ett intresse för alla, inte enbart för de i
närheten boende. Strandskyddet generellt är ett rik-
sintresse och bör så förbli. Den ordning vi har i dag
med att kommuner och länsstyrelse kan göra avsteg
är bra. Dock fungerar inte hanteringen av besvärsä-
rendena, dvs. när någon besvärar sig över ett beslut
om avsteg. Här finns inte resurser att på ett tillräckligt
bra sätt pröva dispenserna.
Slutligen, fru talman, vill jag yrka bifall till reser-
vation 10, som behandlar frågan om miljökvali-
tetsnormer. Införandet av miljökvalitetsnormer är ett
viktigt steg, menar vi, i arbetet med att lösa de stora
miljöproblem som t.ex. försurning och kväveläckage
innebär. Sådana här normer är föreskrifter om kvali-
teten inom ett geografiskt område. Om en miljökva-
litetsnorm inte uppfylls ska åtgärdsprogram upprättas.
Enligt vår uppfattning bör åtgärdsprogrammen vara
bindande. Det tar vi upp i reservation 10, som jag
som sagt yrkar bifall till.
Anf. 99 Maria Wetterstrand (Mp)
Fru talman! Vi i Miljöpartiet är lite bekymrade
över läget vad gäller miljölagstiftningen, inte så jätte-
bekymrade som en del andra när det gäller just att
miljölagstiftningen skulle vara ett hinder. Syftet med
miljölagstiftningen är att den ska vara ett hinder, att
det inte ska vara någon negativ miljöpåverkan. Det är
själva det grundläggande i miljöbalken. Miljön ska
skyddas. Det ska inte vara någon negativ miljöpåver-
kan. Därför ställs det också hårda krav på kontroll av
allt som kan tänkas ha någon form av negativ mil-
jöpåverkan, så att man i processerna kan se till att
undvika detta och kompensera för de problem som
kan tänkas uppstå.
När det gäller straff för miljöbrott är vi också lite
bekymrade. Vi tycker inte heller där att det riktigt
fungerar som det ska i dag. I Enköpingsmålet t.ex.
tycker vi att det är väldigt underligt att man blev
frikänd. Vi menar bestämt att om man anser att lagen
är fel ska man som en kommunalt vald nämnd kräva
en ändring av lagstiftningen snarare än att välja att
bryta mot den lagstiftningen. Visst kan vi i Miljöpar-
tiet i vissa sammanhang acceptera att det förekommer
civil olydnad men knappast ifrån en kommunal
nämnds håll. Civil olydnad bygger just på principen
att man ska vara beredd att ta sitt straff för de brott
man begår.
Vi tycker att det är bra att man har tillsatt en mil-
jöbalkskommitté. Vi kan se i betänkandet att förvänt-
ningarna på den här kommittén är väldigt höga. Man
ska hinna med väldigt många olika översyner. Vi
hoppas att det kommer att bli så. Jag kommer själv att
försöka föra detta vidare, eftersom jag sitter som
ledamot i denna kommitté.
Hårdare straff brukar vara moderat retorik, men
inte när det handlar om miljöområdet och miljöbovar.
Det kan vara så att brott mot framtiden och komman-
de generationer kan vara betydligt svårare att se, att
se själva kopplingen till brottsoffren i de samman-
hangen än vad det är i andra sammanhang. Dessutom
är det faktum att brottslingarna i de här fallen ofta ser
annorlunda ut än när det gäller t.ex. våldsbrott. Vi i
Miljöpartiet ser kopplingen till brottsoffren. Vi anser
att det är ett allvarligt brott att skapa problem även för
framtiden. Det är allvarligt. Straffen för vissa av de
miljöbrott som förekommer behöver skärpas.
Vi har ändå bara ett par reservationer - vi har en
reservation och ett särskilt yttrande i just detta avse-
ende - därför att vi har höga förväntningar på Miljö-
balkskommittén. Det finns vissa saker som vi anser
man skulle kunna göra redan nu, och där har vi för-
slag. En sak handlar t.ex. om miljödomstolarnas
sammansättning. Det är ett faktum att miljön inte är
företrädd som annan part i domstolssammanhang.
Domstolens ansvar i de här fallen är att se till att
miljöfrågorna blir ordentligt utredda vid exempelvis
tillståndsprövningar. Trots det är det endast en av fyra
eller en av fem av dem som fattar beslut i de här
ärendena är miljöexpert, alltså miljöråd. Vi tycker att
det är fel och menar att den fördelningen mellan ju-
rister och miljöråd i Miljööverdomstolen behöver
ändras så att miljöståndpunkten stärks. Miljöråden
skulle utgöra åtminstone hälften av dem som fattar
besluten i Miljööverdomstolen. Vi tycker att det är
viktigt att miljöråd alltid deltar när det gäller frågor
om prövningstillstånd. Detta tar vi upp i vår reserva-
tion, det är reservation 15.
Det är också viktigt att alla de jurister som finns i
Miljööverdomstolen har genomgått grundläggande
utbildning i ekologi, miljövård och miljökemi. Kun-
skaper på de här områdena är nödvändiga för att man
ska kunna ta ställning och fatta beslut på ett sätt som
verkligen tar hänsyn till miljön i enlighet med syftet i
miljöbalken.
Vi har ett särskilt yttrande som handlar om in-
frastrukturprojekt. Som vi ser det finns det i dag pro-
blem med hanteringen av både små- och storskaliga
infrastrukturprojekt. Vi tycker att det är viktigt att
man bedömer de samlade konsekvenserna för miljön
vid infrastrukturprojekt. Där finns brister i dag, ex-
empelvis när det gäller effekterna av ökat trafikarbe-
te. Det är också så att miljöfrågorna ofta kommer in i
ett ganska sent skede i processen. Därför kan det vara
svårt att hävda miljöns intressen när väldigt mycket
annat redan är bestämt.
Vi tycker därför att det är fullt rimligt att större in-
frastrukturprojekt behöver tillståndsprövas. Man ska
då bedöma dessa ur ett helhetsperspektiv såväl som i
enstaka delar som påverkar eller riskerar att påverka
miljön.
Vi stöder också Vänsterpartiets synpunkt när det
gäller skärpta krav på nollalternativ, alltså att det
måste ställas hårda krav på vad de här nollalternati-
ven verkligen ska innehålla och hur de ska genomfö-
ras.
Anf. 100 Harald Nordlund (Fp)
Herr talman! Det pågår en översyn av strand-
skyddsbestämmelserna. Jag vill fråga Maria Wetter-
strand: Om denna översyn landar i ett ställningsta-
gande i linje med Centerns och Moderaternas förslag
i detta betänkande, hur ser Miljöpartiet på en sådan
omprövning av bestämmelserna?
Anf. 101 Maria Wetterstrand (Mp)
Herr talman! Miljöpartiets bestämda uppfattning
när det gäller strandskyddet är att det ska vara hårt
reglerat och att man inte ska flytta beslutsrätten till
kommunal nivå. Vi tycker att det är oerhört viktigt att
strandskyddsbestämmelserna följs och att man endast
i undantagsfall ska kunna ge dispens.
Det är också viktigt att beslutsrätten i fråga om
dispenser ligger på en annan nivå än hos kommuner-
na för att man verkligen ska vara säker på att syftet
med strandskyddet följs, nämligen att strandområden
ska skyddas både ur biologisk synvinkel och för all-
mänhetens möjligheter till tillträde till dessa områden.
Vi ser dessa punkter som de absolut viktigaste när
det gäller strandskyddet, och vi kommer inte att ac-
ceptera några försämringar eller uppluckringar av
strandskyddet.
Anf. 102 Harald Nordlund (Fp)
Herr talman! Jag utgår ifrån att Miljöpartiet är in-
blandat i den översyn som pågår. Vilka förändringar
tar den sikte på?
Anf. 103 Maria Wetterstrand (Mp)
Herr talman! Jag kan tyvärr inte svara på den frå-
gan, eftersom jag själv inte är inblandad i den översy-
nen.
Anf. 104 Göte Jonsson (M)
Herr talman! Som jag uppfattade det gjorde Maria
Wetterstrand ett ganska kategoriskt uttalande om att
politikerna i miljönämnden i Eskilstuna hade gjort sig
skyldiga till miljöbrott. Den rätta beskrivningen är att
de var misstänkta för miljöbrott, men efter att saken
hade prövats i domstol frikändes de. Därför är ganska
orimligt att man från riksdagens talarstol säger att den
domen är felaktig. Politikerna hade således inte gjort
sig skyldiga till miljöbrott, enligt domslutet.
Anf. 105 Maria Wetterstrand (Mp)
Herr talman! Till att börja med handlade det om
miljönämnden i Enköping och inte i Eskilstuna.
Denna dom kommer att prövas igen. Vi tycker att
det är underligt att man med utgångspunkt i de regler
som finns i miljöbalken - vi i Miljöpartiet har ju varit
med och utformat dessa regler - har kunnat döma på
det sättet.
Anf. 108 Göte Jonsson (M)
Herr talman! Då respekterar jag Marias synpunkt.
Det är viktigt att man har rätt utgångspunkt när man
diskuterar dessa frågor.
Men jag är av den bestämda uppfattningen att jag
inte tycker att man behöver ändra på lagen. Jag tror
att man ute i kommunerna har möjlighet att göra
vettiga bedömningar i miljöfrågor utifrån de konkreta
frågeställningar som finns på kommunal nivå.
Anf. 109 Maria Wetterstrand (Mp)
Herr talman! Jag respekterar att Moderaterna har
en annan uppfattning i den här frågan.
Anf. 110 Eskil Erlandsson (C)
Herr talman! Jag har två frågor till Maria Wetter-
strand.
För det första: Tycker Maria Wetterstrand att det
är någon skillnad mellan ett storföretag och ett litet
företag som drivs på deltid? I dag ådöms det stora
företaget och det lilla företaget lika mycket i miljö-
sanktionsavgift. Tycker Maria att det är rimligt att det
lilla företaget ådöms samma sanktionsavgift som det
stora företaget?
För det andra: På vilket sätt förbättras miljön av
att en deltidsföretagare ådöms miljösanktionsavgifter
och dessutom anmäls till allmän åklagare bara därför
att vederbörande har glömt att anmäla att han har bytt
lokal?
Anf. 111 Maria Wetterstrand (Mp)
Herr talman! Självklart är det skillnad mellan stor-
företagare och småföretagare. Miljöbalkskommittén
håller just nu på att se över dessa frågor, och det
tycker jag är bra. En miljösanktionsavgift som är lika
för alla är naturligtvis en mycket lättare börda att bära
för det stora företaget än för det lilla företaget.
När det gäller byte av lokaler finns det en mängd
olika frågor där man har anmälningsplikt enligt mil-
jöbalken, varav detta är en fråga. Exakt vilka frågor
som ska vara anmälningspliktiga behandlas egentli-
gen på ett annat ställe än i riksdagen.
Jag kan inte svara på om det i det här enskilda
fallet var rimligt ur miljösynpunkt att ställa detta
krav. Men generellt kan ett byte av lokal innebära
konsekvenser för miljön. Därför ska detta anmälas.
Man kan inte veta i förväg i vilka fall det kan innebä-
ra en förändring ur miljösynpunkt och i vilka fall som
det inte kan göra det. Därför tycker jag att det är rim-
ligt att ha anmälningsplikt i dessa frågor.
Anf. 112 Eskil Erlandsson (C)
Herr talman! Förändringar i det här avseendet
kunde ha genomförts i dag. Det hade gynnat tillväx-
ten i alla delar av Sverige, en tillväxt som vi så väl
behöver. Då hade vi kunnat använda denna tillväxt
till att förbättra miljön på olika sätt.
Miljöpartiet har icke velat göra de förändringar
som är nödvändiga för att det ska bli tillväxt i alla
delar av landet. Jag beklagar det, Maria.
Anf. 113 Maria Wetterstrand (Mp)
Herr talman! Syftet med miljöbalken är att man
ska se till att miljöskyddet värnas i alla de samman-
hang där det finns risk för eller står klart att miljön
kommer att påverkas. Det är det som är fullständigt
grundläggande. Hur detta skulle hindra tillväxten i
Sverige har jag svårt att se.
Jag anser att en bra miljölagstiftning är en oerhört
viktig del av en hållbar tillväxt. Om vi i framtiden ska
ha någon tillväxt över huvud taget i Sverige måste vi
se till att vi har ett bra miljöskydd. Det leder också till
att de företag som utvecklas i Sverige och som håller
sig inom de ramar som naturen och miljön sätter upp
kommer också att t.ex. få tillgång till större export-
marknader. Hur detta skulle påverka tillväxten i ne-
gativ riktning har jag väldigt svårt att se.
Anf. 114 Carina Ohlsson (S)
Herr talman! I detta betänkande behandlas en pro-
position med rubriken Ändrad ordning för utdömande
av vite enligt miljöbalken m.m., och man kan konsta-
tera att det är många "m.m." när man tar del av de
fyra följdmotionerna och de 53 motionsyrkandena
från den allmänna motionstiden 2001.
I betänkandet finns det 22 reservationer och elva
särskilda yttranden. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag och föreslår att samtliga motionsyrkanden
avslås.
Miljöbalkskommittén överlämnade vid årsskiftet
2000/2001 ett första delbetänkande Uppföljning av
miljöbalken - vissa lagtekniska frågor. Betänkandet
har remissbehandlats, det har skrivits en proposition
som vi har behandlat i utskottet, och här står vi nu i
dag och debatterar just dessa förslag till ändringar.
I propositionen lämnas förslag om ändringar i
miljöbalken, ändringar som framför allt syftar till att
förenkla och förtydliga balkens processuella bestäm-
melser. Den viktigaste förändringen är att talan om
utdömande av vite fortsättningsvis föreslås ske enligt
bestämmelserna i förvaltningsprocesslagen i stället
för som nu enligt bestämmelserna i rättegångsbalken
om åtal för vilket strängare straff än böter inte är
föreskrivet.
Dessutom föreslås ändringar som framför allt rör
miljödomstolarnas handläggning av ansökningsmål.
Flertalet av dessa ändringar syftar till att förenkla
hanteringen.
Härutöver föreslår regeringen bl.a. en skyldighet
för tillsynsmyndiheter att fortlöpande kontrollera om
beslutade villkor är tillräckliga och att påkalla om-
prövning om myndigheten finner att villkoren måste
ändras eller omprövas. Som en följd av detta föreslås
att kommuner, när de övertagit tillsynen från länssty-
relsen över tillståndspliktig verksamhet, ges rätt att
ansöka om återkallelse av tillstånd eller omprövning
av tillstånd eller villkor.
Motionerna och reservationerna tar upp väsentliga
frågor men handlar till största delen om det som re-
dan finns med i Miljöbalkskommitténs direktiv. Det
vi behandlar i dag är alltså ett delbetänkande av mer
teknisk karaktär. Kommittén ska i ett mer samlat
betänkande senast den 1 juli i år lämna förslag till de
mer omfattande ändringar av lagstiftningen som upp-
draget kan medföra och samtidigt redovisa de dittills
gjorda erfarenheterna av miljöbalkens hänsynsregler.
I ett slutbetänkande senast den 31 december 2003
ska kommittén sedan redovisa en fullständigare bild
av miljöbalken, om den fått genomslag i den praktis-
ka tillämpningen, liksom andra frågor som rör upp-
följningen av de centrala instrumenten i balken.
Miljöbalken utgör en sammanhållen och övergri-
pande lagstiftning för hela miljöområdet. Genom sin
utformning med övergripande mål, allmänna hän-
synsregler och nya övergripande instrument, t.ex.
miljökvalitetsnormer, skapar den större förutsättning-
ar för att lagstiftningen används som ett verktyg som
styr miljöarbetet mot uppsatta miljömål.
Miljöbalken kan tillämpas på all verksamhet och
för åtgärder som inte är av försumbar betydelse för
människors hälsa och miljö. Genom sitt breda
tillämpningsområde ska balken bidra till att beslut
som fattas både av myndigheter och av enskilda
främjar en ekologiskt hållbar samhällsutveckling.
Det är naturligt att ett nytt regelverk av miljöbal-
kens omfattning med ett tillämpningsområde som rör
alla samhällets sektorer ger upphov till nya frågor.
Det märker vi ju här i dag i vårt betänkande men
också i våra kommuner, bland enskilda, i samband
med infrastrukturprojekt, på företag - både stora och
små - ja, i stort sett överallt.
Herr talman! Den snabba samhällsutvecklingen
liksom erfarenheterna av miljöbalkens tillämpning
kommer att medföra att bestämmelser som nu ingår i
miljöbalken måste följas upp och vid behov ändras
och kompletteras. Ytterligare ett starkt motiv för detta
är förändringar som följer av vårt medlemskap i EU.
Det är också på grund av detta som kommittén har
fått tilläggsdirektiv med ett särskilt uppdrag att lämna
förslag till hur ramdirektivet för vatten ska genomfö-
ras i svensk lagstiftning. I tilläggsdirektivet ingår
även att gå igenom vattendomar som kan ha betydelse
för riskerna för översvämningar. Detta direktiv är just
föranlett av aktuella problem i samhället såsom över-
svämningar.
Eftersom tillämpningen av miljöbalken ska följas,
tar det lite tid att se över alla tillämpningsområden
och föreslå ändringar. Det kommer mer framöver,
men inte i just detta betänkande. Det är förklaringen
till de flesta avslagsyrkanden på motionerna. Det är
viktigt att inte föregripa den parlamentariskt samman-
satta utredningen där alla partier är representerade.
Frågorna diskuteras omsorgsfullt utifrån bl.a. under-
lag från olika expertgrupper, företag och intresseor-
ganisationer.
Jag kommer nu att kommentera några av reserva-
tionerna.
När det gäller situationen för de små och medel-
stora företagen, som tagits upp av flera här och även i
reservationer från Moderaterna, Kristdemokraterna
och Centerpartiet, anförs det i direktivet att kommit-
tén ska belysa hur dessa företag påverkas av hänsyns-
reglerna och vid behov föreslå åtgärder för att under-
lätta för företagen att leva upp till miljöbalkens mål.
Vidare har regeringen genom beslut den
20 december 2001 uppdragit åt Naturvårdsverket att
föreslå förenklingar av lagar och förordningar inom
sitt ansvarsområde. Uppdraget ska redovisas senast
den 1 juni i år.
Herr talman! Miljösanktionsavgifter är en hett de-
batterad fråga just nu, bl.a. beroende på de mål som
varit uppe där miljönämnder i några kommuner varit
åtalade för tjänstefel.
I direktiven anförs att tillsynsmyndigheterna ge-
nom miljöbalken får ytterligare ett sanktionsmedel,
nämligen de s.k. miljösanktionsavgifterna. I förord-
ningen om miljösanktionsavgifter föreskriver rege-
ringen att avgifter ska betalas för de överträdelser
som anges i en bilaga till förordningen. Kommittén
ska utvärdera effektiviteten i det nya sanktionssys-
temet och samspelet mellan tillsynsreglerna, sank-
tionsavgifterna och de straffrättsliga reglerna - det
som man i dagligt tal kallar för dubbelbestraffning -
samt föreslå de ändringar av regelverket som kan
behövas. Förslaget från kommittén kommer vid halv-
årsskiftet i år.
Eskil Erlandsson frågade: Vem vågar starta före-
tag? Och han ansåg att regler behöver komma. Jag
kan hålla med om att det behövs förändrade regler,
och jag är säker på att de kommer vid halvårsskiftet.
Att de inte tas fram snabbare beror på att det finns
gränsdragningsproblem när det gäller att fastställa
vad som är ett litet respektive stort företag, vad det är
för saker som verkligen påverkar miljön och inte och,
om man skulle ha förseningsavgifter, om man ska
göra skillnad på om något kommer in för sent eller
om det inte kommer in alls osv. Det är alltså inte så
lätt att bara lägga fram ett konkret och färdigt förslag
från utskottets sida. Därför föreslår utskottet att de
motioner som handlar om miljösanktionsavgifter
avstyrks i avvaktan på att utredningen slutför sitt
arbete i den här delen.
Sedan är det en fråga som kommer upp i alla
miljödebatter, nämligen strandskyddet. Strandskyddet
är ju oerhört viktigt. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag beträffande förtydliganden av strandskydds-
bestämmelserna och undantag från beslut om vat-
tenskyddsområden.
Regeringen uppdrog genom beslut den 26 april
2001 till Naturvårdsverket att kartlägga i vilken ut-
sträckning länsstyrelserna delegerat beslutsbefogen-
heter och tillsynsansvar beträffande strandskyddet till
kommunerna. Uppdraget ska, efter beslut om för-
längning den 24 januari i år, redovisas i april 2002,
och det är ju snart. Utskottet avstyrker mot denna
bakgrund motioner rörande frågor om strandskyddet.
Herr talman! Bestämmelserna i miljöbalken syftar
till att främja en hållbar utveckling som innebär att
nuvarande och kommande generationer tillförsäkras
en hälsosam miljö. En hållbar utveckling som bygger
på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att
människors rätt att förändra och bruka naturen är
förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl.
De grundläggande reglerna i miljöbalken är till-
lämpliga på i princip all mänsklig aktivitet som kan
skada miljön, så det är klart att det är många som
berörs av lagstiftningen. Det är därför viktigt att över-
synen görs på ett bra sätt och att alla delar i direktivet
tas upp ordentligt. Detta tar dock lite tid. Därför får vi
återkomma i frågan vid flera tillfällen framöver.
Anf. 115 Eskil Erlandsson (C)
Herr talman! Socialdemokraterna är möjligen nå-
got mer tillväxtvänliga än vad Miljöpartiet är, varför
jag upprepar de frågor som jag ställde till Miljöparti-
ets företrädare tidigare.
På vilket sätt förbättrar en utebliven anmälan om
ett lokalbyte miljön? På vilket sätt förbättras miljön
av att någon åläggs en hög sanktionsavgift för att en
anmälan kommit in för sent?
De här problemen, Carina Ohlsson, är påtalade
otaliga gånger i den här kammaren och annorstädes.
Varför väljer ni inte att gynna tillväxten i alla delar av
landet och se till att vi får fler företagare, fler som
vågar satsa på ett eget företag som ger egen utkomst
och därtill kanske med tiden utkomst åt andra männi-
skor? Varför är ni så saktfärdiga?
Anf. 116 Carina Ohlsson (S)
Herr talman! Jag tror inte att tillväxten i de olika
regionerna bara beror på huruvida miljöbalken är
sträng i alla dess delar. Även om miljöbalken är en
bra lagstiftning, tror jag ändå att det är att överskatta
värdet i det avseendet. Jag tror att det är mycket annat
som gör att tillväxt främjas eller inte främjas.
Sedan håller jag naturligtvis med om att man
måste se över det som inte är bra, som det här med att
man kommer in för sent med vissa rapporter. Det är
möjligt att det också finns en skillnad mellan olika
anmälningsärenden och att det är därför som det inte
går att lägga fram något väldigt snabbt. Men det ska
alltså komma något nu i den delen. Vi som är parla-
mentariker - jag sitter också i Miljöbalkskommittén -
vill påskynda den här delen så att det verkligen ska
komma med någonting nu.
Jag kan väl inte säga att alla de här avgifterna har
varit till gagn för miljön, det kan jag inte påstå. Till
viss del kan jag alltså hålla med Eskil Erlandsson.
Anf. 117 Eskil Erlandsson (C)
Herr talman! Jag ser med tillförsikt fram emot det
betänkande som är att förvänta då vid midsommartid
och hoppas att Carina Ohlsson medverkar dels till att
förslagen kommer i tid, så att det är möjligt att be-
handla dem i närtid, dels till att förslagen blir sådana
att vi gynnar företagande i alla delar av landet.
Anf. 118 Carina Ohlsson (S)
Herr talman! Delbetänkandet ska inte bara gynna
företagande. Den största målsättningen är att det ska
gynna miljön. Jag är helt säker på att det kommer att
komma ett bra delbetänkande, för kommittén jobbar
på ett oerhört bra och ambitiöst sätt med de här frå-
gorna. Det kommer ett delbetänkande som kommer
att gynna miljön.
Anf. 119 Göte Jonsson (M)
Herr talman! Carina Ohlsson konstaterar att vi
dels har en proposition till grund, men dels också har
mycket "m.m.". Jag skulle vilja säga att detta "m.m."
egentligen är en spegelbild av tillståndet ute i verk-
ligheten. Om det är så att vi har väldigt mycket pro-
blem ute i verkligheten med en lagstiftning så åter-
speglas detta också i form av motioner och reserva-
tioner i anslutning till det betänkande som tar upp de
här frågorna. Detta visar mycket klart hur komplice-
rad och besvärlig denna miljölagstiftning är.
Sedan tror jag att vi är överens om att vi ska ha en
miljölagstiftning som är grundad på inriktningen om
en hållbar utveckling. Det är inte det som vi kritise-
rar. Vad vi kritiserar är att vi har fått en lagstiftning
som faktiskt har en motsatt effekt i väldigt många
sammanhang. I stället för miljöavgifter har vi fått
blankettavgifter. Man kommer inte in med en blankett
i tid och så får man betala en hög avgift för detta. Det
har inte ett dugg med miljön att göra, precis som har
sagts här tidigare.
En annan sak som jag vill ta upp är frågan om de
komplicerade MKB-utredningar som måste göras -
inte minst av småföretagen. Vi har från vår sida i
samband med att balken antogs krävt att det måste
finnas en betydande miljöpåverkan från en verksam-
het för att man ska behöva göra en sådan här omfat-
tande MKB-utredning.
Jag vill fråga Carina Ohlsson: Vore det inte rim-
ligt att få den ändringen till stånd att man grundar sig
på åtminstone en betydande miljöpåverkan för att ett
företag ska behöva en sådan här omfattande utred-
ning? I de flesta fall i dag när det gäller småföretagen
tvingas man faktiskt anlita dyr konsulthjälp för att få
detta att fungera.
Sedan vill jag än en gång påtala nödvändigheten
av att se till att det här arbetet sker snabbt. Jag vill
fråga Carina Ohlsson om hon tror att det kan komma
en proposition till riksdagen redan i höst gällande
nödvändiga ändringar av den här miljöbalken.
Anf. 120 Carina Ohlsson (S)
Herr talman! Först vill jag säga att jag har svårt att
bedöma hur snabbt det kan komma en proposition.
Det kan jag inte lova någonting om.
Jag har en motsatt uppfattning jämfört med Göte
när han säger att det bara är problem med miljöbal-
ken. Det tycker inte jag. Däremot är det väl proble-
men som har beskrivits i medierna. Men det är myck-
et som har fungerat väldigt bra och som rullar på. Det
är också många som gör de här miljökonsekvensbe-
skrivningarna och jobbar efter dem.
När man gör en miljökonsekvensbeskrivning,
oavsett om det är i ett stort eller ett litet företag, kan
det ha väldigt stor betydelse för tillväxten och det
egna företagandet. Det kan ha det både på den yttre
miljön och på den inre miljön inne i företaget. Det
kan också gälla hälsan hos dem som arbetar eller hos
ägarna - om det är litet företag kanske det är ägaren
som driver det och som jobbar där själv. Jag vet,
genom att jag har pratat med företagare, att de kom-
mer på saker som de kanske inte hade tänkt på tidiga-
re eller fördjupat sig i. Det kan alltså ha stor betydelse
på många olika områden.
Anf. 121 Göte Jonsson (M)
Herr talman! Vad jag vill, och vad vi vill från
Moderaternas sida, är att ändra på det som det är
problem med i miljöbalken. Vi har inte sagt annat än
att vi måste ha en miljölagstiftning, det är ju alldeles
självklart. Men vi ska ha en lagstiftning som fungerar.
Låt mig ta ett exempel: En lantbrukare får sina
djurstallar bortsynta. Han tar fram ritningar på nya
djurstallar och lämnar in till kommunens myndighe-
ter. Man väntar så länge med behandlingen att det
börjar skrida in mot höst och vinter. Då inser lantbru-
karen att nu måste jag sätta i gång att bygga, för i
annat fall måste djuren gå ute i vinter. Han sätter i
gång med bygget, och detta resulterar i att han från
kommunen får en anmälan, vilket resulterar i en mil-
jösanktionsavgift på en kvarts miljon kronor.
Detta kan ju inte vara rimligt. Det har inte haft
någon som helst negativ inverkan på miljön. Om han
däremot inte hade satt i gång sitt stallbygge hade han
blivit dömd för djurplågeri av samma myndighet som
har att handlägga frågan ur miljösynpunkt. Det är den
formen av tokigheter som vi tycker att man måste
ändra på i miljöbalken - och göra det mycket snabbt.
Anf. 122 Carina Ohlsson (S)
Herr talman! Det är väldigt svårt att kommentera
enskilda ärenden, men det är klart att ingen är gynnad
av långa handläggningstider. Men det behöver inte
vara miljöbalkens fel. Det kan bero på andra saker
också. Det är naturligtvis ingen som kan stå i talar-
stolen och säga att det är bra med långa handlägg-
ningstider. Det kan man väl säga generellt.
När det är en sådan här stor lagstiftning är det
klart att det kan finnas barnsjukdomar och att det kan
finans saker som man behöver se över. Att det var så
mycket som vi tog upp - det var mycket "m.m.",
många motionsyrkanden och reservationer - visar ju
också att det finns ett oerhört stort intresse för de här
frågorna, och det är väl viktigt. Det är också viktigt
att vi får tillfälle att debattera miljöbalken vid varje
delbetänkande. Förhoppningsvis kommer de så
snabbt som bl.a. Göte Jonsson önskar.
Anf. 123 Willy Söderdahl (V)
Herr talman! Vänsterpartiet är positivt till att
miljöbalken finns. Vid utveckling av en verksamhet
blir det ofta en konflikt mellan denna verksamhet och
miljön. Man måste välja. Jag ser då att miljöbalken
ska se till att miljön inte väljs bort. Man ska inte kun-
na välja bort den.
I flera av anförandena här verkar det som att man
anser att miljöbalken är för stark, eller i alla fall för
detaljerad. Jag tror säkert att det finns sådana delar i
miljöbalken också, och jag utgår från att den här
kommittén tar sig an dessa.
Men kan Carina Ohlsson också se att motsatsen
föreligger, att miljöbalken ibland är för svag? Jag tog
som exempel upp Hallandsåsen och de oljeutsläpp
som sker i havet, att man där inte kommer åt dem
som har ansvaret och att man därför måste skärpa
miljöbalken på vissa punkter.
Anf. 124 Carina Ohlsson (S)
Herr talman! Det är möjligt, när man gör den här
översynen, att det finns delar som också behöver
skärpas och kommer att skärpas. Jag tror att man gå
åt båda håll. Det är också något som kritiken har
handlat om, att det här har speglat mycket av sådant
som människor kanske inte upplever som så stora
miljösynder. Det är det som har speglats i medierna.
Samtidigt har det pågått mycket annat som inte
har speglats på samma sätt. Det var det jag tog upp.
Det är oerhört viktigt, precis som Willy Söderdahl
säger, att det finns ett starkt verktyg för en miljölag-
stiftning, vilket det här instrumentet med miljöbalken
är.
När det gäller stora infrastrukturprojekt finns det
också med i direktiven att man ska följa dem och se
hur man kan göra för att de i största möjliga mån ska
ta hänsyn till miljön.
Anf. 125 Willy Söderdahl (V)
Herr talman! Miljöbalken är ju också en garant för
allmänheten gentemot företag och myndigheter, som
kraftbolag, Vägverket eller något annat. Då är det
väldigt viktigt att den vanlige medborgaren känner att
miljöbalken verkligen är den här garanten. Den måste
vara tillräckligt stark. Man får inte förenkla den på ett
sådant vis att det undergräver medborgarnas känsla
för att den verkligen är den här garanten. De måste få
insyn och möjlighet att göra sina röster hörda. På så
vis får vi också en acceptans för de åtgärder som
måste genomföras.
Anf. 126 Carina Ohlsson (S)
Herr talman! Om detta håller jag helt med. Jag
kan bara instämma.
Dokument
Beslut
Ändrad ordning för utdömande av vite enligt miljöbalken (MJU8)
Riksdagen beslutade om ändringar i miljöbalken. Syftet med ändringarna är framför allt att förenkla och förtydliga balkens processuella bestämmelser. Viktigast är ändrad ordning för talan om utdömande av vite.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag