Ändrade regler för Första–Fjärde AP-fonderna

Debatt om förslag 28 november 2018
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 2

Anf. 30 Ida Gabrielsson (V)

Herr talman! Vänsterpartiet välkomnar förslagen till ändrade placeringsregler för Första-Fjärde AP-fonderna. Ändringarna ligger i linje med vad vi länge har drivit för att anpassa och modernisera AP-fondernas regelverk. Däremot anser vi att även reglerna som begränsar fondernas inflytande i aktiebolag bör förändras. De nuvarande regelverken innehåller bland annat två bestämmelser som begränsar inflytandet i de bolag det investeras i.

För det första: Marknadsvärdet av en fonds innehav av aktier i svenska bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige får uppgå till högst 2 procent av det totala marknadsvärdet.

För det andra: Röstetalet i ett enskilt bolag får uppgå till högst 10 procent.

Ändrade regler för Första-Fjärde APfonderna

Herr talman! Vänsterpartiet anser att dessa gränsvärden behöver höjas för att man ska kunna använda AP-fonderna som en del i en strategisk näringspolitik. En strategisk näringspolitik som ger jobb i Sverige är enligt vår uppfattning ett av de absolut viktigaste medlen för att långsiktigt trygga pensionerna. Att jobba ger högre pension för individen men bidrar också till en starkare ekonomi. Självfallet kan detta kombineras med en stark avkastning.

Herr talman! Propositionen som betänkandet utgår ifrån grundar sig på en överenskommelse gjord i den så kallade Pensionsgruppen, där förutom de partier som ursprungligen stod bakom pensionsuppgörelsen - Socialdemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna - numera också Miljöpartiet ingår.

I dag går svenska pensionspengar till gruvdrift som kränker mänskliga rättigheter och förorenar miljön, till bolag som trakasserar och brukar våld mot människorättsförsvarare och till bolag som har starka kopplingar till kärnvapenindustrin. De statliga AP-fonderna investerar alltså i en rad bolag som direkt motverkar Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter, klimat och miljö. Med all respekt för att det är en ansvarsfull uppgift att ge god avkastning på pensionskapitalet kan man ändå konstatera att det inte är den här sortens pang för pengarna som de flesta har sett framför sig.

Därför är det i grunden positivt att det nu föreslås en ny målsättning om att fonderna ska förvalta pensionsmedlen på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ett ansvarsfullt ägande. Men, herr talman, Vänsterpartiet anser att målsättningen är otillräcklig och otydlig beträffande vad som gäller när det väl kommer till kritan.

Herr talman! Vi vill att det ska ställas betydligt tuffare krav i fråga om miljö- och klimathänsyn när det gäller fondernas investeringar. Med det menar vi att miljömässiga och etiska hänsyn ska likställas med målet om hög avkastning. AP-fonderna ska inte göra några nyinvesteringar i kol, olja eller fossilgas. AP-fonderna ska avveckla befintliga investeringar i fossilindustrin inom fem år. Samtliga AP-fonder ska ha kvantitativa mål för investeringar i förnybar energi. Samtliga AP-fonder ska redovisa beräknade utsläpp av växthusgaser för sina investeringar. AP-fonderna ska inte investera i bolag som använder skatteparadis för att undgå beskattning.

För, herr talman, vi kan faktiskt göra skillnad. När de andra riksdagspartierna riskerar att låta kortsiktiga avkastningskrav gå före miljöhänsyn väljer vi i stället att ta ansvar för att använda de verktyg som faktiskt finns för att vända utvecklingen. Det pratas mycket om miljön, och det finns förväntningar på den enskilde att leva klimatsmart och ställa om sin konsumtion. Vore det då inte rimligt att ansvaret för omställningen tas gemensamt genom politiska beslut och investeringar?

Självfallet ser också Vänsterpartiet att hög avkastning på pensionsmedlen är viktigt. Det vore respektlöst mot dagens och framtidens pensionärer att vilja något annat. Faktum är att pensionärernas situation är en av de saker som står absolut högst upp på vår agenda. Men vi ser ingen motsättning mellan att få hög avkastning och att ta hänsyn till miljö och etik.

Herr talman! I dag riskerar jakten på provision att påverka investeringarna, trots att en av orsakerna till finanskrisen 2008 var just riskfyllda placeringar. Därför har jag svårt att förstå hur samtliga andra riksdagspartier kan tillåta att detta får fortsätta. Vi vet att det var pensionärerna fick stå för notan i samband med finanskrisen. Människor som hade jobbat hela sitt liv fick se sin pension sänkas när den så kallade bromsen i pensionssystemet slog till. Det om något hotar stabiliteten och den långsiktiga avkastningen. Vänsterpartiet föreslår därför att det rörliga ersättningssystemet med bonusar och provision avskaffas inom AP-fonderna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändrade regler för Första-Fjärde AP-fonderna

Herr talman! Det handlar om att kombinera hög avkastning med krav på miljömässig hållbarhet, etiska värderingar, strategisk näringspolitik för jobb, ett rättvist pensionssystem och en starkare svensk ekonomi. I dokument efter dokument från Pensionsgruppens arbete över tid kan man läsa att en av de främsta anledningarna till att förändra dåvarande pensionssystem, och då särskilt i motiven för att införa den automatiska bromsen, var att säkerställa att skulder inte lastades över på senare generationer. Därför, herr talman, är det för mig obegripligt att samma grupp inte vill att vi ska göra allt som står i vår makt för att se till att dagens pensionsmedel används så att kommande generationer får rimliga villkor, både när det gäller ekonomi och livsmiljö.

Jag yrkar därför bifall till Vänsterpartiets reservation.


Anf. 31 Ingemar Nilsson (S)

Herr talman! Vi debatterar finansutskottets betänkande nr 14 som handlar om ändrade regler för Första-Fjärde AP-fonderna.

Jag vill så här inledningsvis och för ordningens skull yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationen.

Ett stabilt och hållbart pensionssystem är ett viktigt samhällsfundament. Ett pensionssystem är också ett uttryck för ett generations- och samhällskontrakt. Det handlar om tilltro och tillit. Vårt nuvarande pensionssystem, dess funktionssätt, dess kvalitet och vad det levererar är föremål för en livlig och viktig debatt från tid till annan. Det är en debatt som jag har stor förståelse för, som är viktig och som jag är övertygad om kommer att fortsätta.

Det svenska pensionssystemet vilar på en bred blocköverskridande överenskommelse och förvaltas av den så kallade Pensionsgruppen. Det är ett i många avseenden klokt sätt att hantera och vårda politiska överenskommelser av den här karaktären.

Herr talman! Första-Fjärde AP-fonderna är viktiga delar i vårt pensionssystem. Fonderna förvaltar och placerar den så kallade bufferten. Den är en buffert som för närvarande uppgår till 1 450 miljarder kronor eller ungefär 15 procent av de totala tillgångarna i inkomstpensionssystemet.

Fondernas övergripande mål är att förvaltningen ska bidra till största möjliga nytta för inkomstpensionerna. När målet nås att avkastningen på fondernas förvaltning överstiger inkomstindex innebär det att hela inkomstpensionssystemet stärks. Dagens placeringsregler för fonderna är utformade utifrån hur marknaden såg ut under andra halvan av 1990-talet. Sedan dess har mycket hänt, inte minst på finansmarknaden. Det är därför både klokt och välkommet att regelverket har setts över och att vi nu i bred enighet kan besluta om förändringar. Förslaget har också en stark förankring i Pensionsgruppen.

Jag vill peka på några av de förändringar som föreslås i propositionen och som jag är övertygad om kommer att leda till bättre möjligheter för Första-Fjärde AP-fonderna att ytterligare kunna bidra till att stärka inkomstpensionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändrade regler för Första-Fjärde AP-fonderna

För det första ökas andelen medel som får placeras i illikvida tillgångar till 40 procent. Med en lång placeringshorisont och ett relativt begränsat behov av likviditet ger detta möjlighet till placeringar som ger bättre avkastningsmöjligheter i framtiden.

För det andra, och analogt, sänks kravet på placeringar i räntebärande papper. Kravet sänks från 30 till 20 procent. I den lågränteekonomi som vi nu lever i ger det också fonderna förutsättningar att nå ett bättre resultat.

För det tredje införs ett nytt och tydligt mål som handlar om att fonderna ska förvalta pensionsmedlen på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande.

Här sänder man en tydlig signal till fonderna och dess ledningar om att fullgöra sitt uppdrag på ett sätt som gör att man lever upp till kraven på miljöaspekter, sociala aspekter och bolagsstyrningsaspekter. I regeringens årliga uppföljning, som ju landar på riksdagens bord, kommer detta naturligtvis att vara en central punkt framöver.

Herr talman! Det finns de som anser att det nya målet inte är tillräckligt ambitiöst. Man menar att målet borde stipulera högre och mer precisa krav samt att det skulle likställas med, eller kanske till och med överordnas, avkastningsmålet. Jag kan förstå att det känns bra att påkalla mer och hårdare lagstiftning. Men det betyder inte att mer eller hårdare lagstiftning genererar ett önskvärt utfall. Jag är ganska övertygad om motsatsen i det här fallet.

För det första kan vi inte blunda för fondernas primära uppgift, nämligen att bidra till bra pensioner. Det är alltså inte frågan om statliga investeringsfonder som ska möjliggöra finansiering för ett önskvärt projekt. För det andra skulle en alltför detaljerad reglering av placeringarna vara ett trubbigt instrument. Lagstiftning är en ganska fyrkantig modell för att hantera den här typen av frågor. Så snart ett mål uppfylls eller nya rön och resultat ändrar tidigare ställningstaganden om exempelvis hållbarhet skulle lagstiftningen bli obsolet och behöva ändras.

På samma sätt är det med förslaget om nya utvärderingsorgan. Jag är fullt övertygad om att regeringen i sin roll och med årliga utvärderingar mer än väl klarar att följa upp fondernas efterlevnad av regelverket.

Med regeringens arbete, med Pensionsgruppens fortsatta arbete och med en fortsatt aktiv debatt här i riksdagen är jag övertygad om att det förslag vi nu tar ställning till både klarar att leverera sin andel av ett bra pensionssystem och kan bidra till en ansvarsfullare kapitalmarknad.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Beslut

Reglerna för AP-fondernas placeringar ändras (FiU14)

I mars 2017 kom partierna i den så kallade Pensionsgruppen överens om att se över Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fondernas placeringsregler. Nu har regeringen kommit med ett förslag som innebär att

  • AP-fonderna får placera mer kapital än tidigare i så kallade illikvida eller alternativa tillgångar, det vill säga tillgångar som inte lätt kan omsättas
  • kraven på minsta andel räntebärande värdepapper sänks från 30 till 20 procent
  • det nuvarande kravet på extern förvaltning tas bort
  • det införs ett nytt mål om att fonderna ska förvalta pensionsmedlen på ett sätt som bidrar till en hållbar utveckling.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till proposition. Avslag på motion.