Ändringar i atomansvarighetslagen

Debatt om förslag 7 mars 2001

Protokoll från debatten

Anföranden: 12

Anf. 17 HENRIK S JÄRREL (M)

Fru talman! Kia Andreasson svarar helt uppenbart inte på frågan. Hon säger att hon inte känner någon oro, för det är inte något nytt med internationell brottslighet. Sådan har alltid funnits, och vi ska inte satsa pengar på fenomen som inte är analyserade, säger Kia Andreasson. Jag vill än en gång fråga vad Kia Andreasson vill göra åt människohandeln, som är en verklighet för hundratals och åter hundratals män- niskor i dag. Vad vill Kia Andreasson och Miljöparti- et göra åt den trafficking som innebär att unga kvin- nor säljs för några tusenlappar och missbrukas på ett alldeles fruktansvärt sätt? Det handlar om flera hund- ra bara inom Sverige och i Europa i övrigt om väldigt många tusen. Det finns illegala nätverk för invandring, pen- ningtvätt och narkotikahandel, som faktiskt i allra högsta grad är en internationell brottslighet. Den breder ut sig och kryper allt närmare Sveriges grän- ser. Det framgår av beslagen under föregående år. Det har beslagtagits mer narkotika än någonsin, och vi förstår att det är väldigt mycket i rörelse ute i landet. Vad vill Kia Andreasson göra åt det här? Hon sä- ger att hon inte känner någon oro, men kristdemo- kraterna känner en stor oro över det som Kia Andre- asson kallar ett fenomen men som vi vill kalla inter- nationell brottslighet.

Anf. 18 ROLF ÅBJÖRNSSON (Kd)

Fru talman! Återigen lägger Ragnwi Marcelind ord i min mun som jag inte har uttalat. Jag känner oro för all brottslighet, men frågan är hur mycket av den- na brottslighet som är vidimerad och bevisad och hur mycket resurser vi ska lägga på åtgärderna. Kanske gör EU-konstruktionen att det blir mer gränsöverskri- dande brottslighet. Har Ragnwi Marcelind funderat på det? Människosmugglingen har ökat stort. Beror det på att vi har byggt upp yttre murar som är så oerhört svåra att ta sig över? Beror det på att vi har sådana regler som gör att flygbolag nu måste böta om de tar in någon som inte har riktiga papper och på att grän- serna på vissa ställen i Europa är bevakade av militär innanför taggtrådsstängsel? Är det därför som vi har så stor ökning av människosmugglingen?

Anf. 19 CHRISTINA NENES (S)

Fru talman! I detta betänkande behandlas motio- ner om en rad olika frågor inom polisväsendet. Man ställer krav på utredningar och utvärderingar, och regeringen ska beakta synpunkter och uppmanas att vidta åtgärder. En hel del motioner har väckts i frågor där det på- går ett utvecklingsarbete. Några talare har i dag också medgett att detta arbete pågår. Man har uppehållit sig rätt mycket kring resurserna till polisen. Den diskus- sionen har vi haft, men jag ska ändå ta upp det lite grann. Inledningsvis vill jag säga att det pågår ett omfat- tande utvecklingsarbete inom polisväsendet. Det handlar om IT-strategier, kompetensutveckling, nya arbetsmetoder, ledarskapsutbildning, polisens ar- betsmiljö i vidare bemärkelse och även analysprojekt, som vi fick höra här. Det pågår en hel del arbete. Jag vill lite grann ta upp frågan som resurserna, som har nämnts. Snacka om storsatsningar!, säger Maud Ekendahl. Det räcker nu inte enbart med mer resurser. Det handlar också om ett utvecklingsarbete. Men resurserna skapar naturligtvis förutsättningar för att utvecklingsarbetet ska pågå. Om vi nu vill bekämpa brottsligheten handlar det inte bara om att ge mer resurser till polisen. Vi tycker att polisen behöver mer resurser. Vi ser och vi hör, och vi blundar inte för den situation som är. Till det kommer man säkert att återkomma här framöver. Regeringen har också uttalat i budgetpropositio- nen att man kommer att följa utvecklingen och sätta till mer resurser om det krävs för att upprätthålla de intentioner man har med polisväsendet. Från socialdemokratiskt håll har vi en annan upp- fattning. Kriminalpolitiken handlar om så mycket mer än resurser till polisen. Det handlar naturligtvis om ett brottsförebyggande arbete, och i det brottsförebyg- gande arbetet handlar det om en välutvecklad välfärd som kommer alla till del. Vi tror att det har väldigt stor betydelse hur skolan ser ut, hur bostadsområdena ser ut, vilken trygghet som familjerna känner, om det finns arbete, om det finns fritidssysselsättningar osv. Under den borgerliga mandatperioden lånade vi till var fjärde polis. Då hade vi kanske inte så mycket resurser kvar. Vilka initiativ tog man då från moderat håll för att utveckla IT-verksamheten, och vilka re- surser tillförde man då? Maud Ekendahl säger att det brottsförebyggande arbetet kan läggas åt sidan. Jag menar att det inte enbart hänger på polisen, utan det är flera andra aktö- rer som behöver vara med i den diskussionen. Jag går då in på reservationerna om evenemangs- kostnader. Den frågan har framförts under tidigare år. Kia Andreasson är besviken på majoriteten för att vi nu inte vill utreda frågan ytterligare. Föregående år avvaktade vi de riktlinjer som poli- sen höll på att utarbeta. De sändes ut i december förra året, som framgår av betänkandet. Man har nu fått in mer pengar från föreningarna och organisationerna för deras arrangemang. Det är också väldigt viktigt att man tittar på ansvarsfördelning mellan polis och arrangör, och det har man också tagit upp i riktlinjer- na. Vi har tidigare år förutsatt, och det gör vi fortfa- rande, att Regeringskansliet följer ersättningsfrågan och återkommer till riksdagen med förslag. Man kan samarbeta här, precis som Gunnel Wallin har sagt från talarstolen. Man ska naturligtvis inte förringa att polisnärvaro kring olika arrangemang är förenat med stora kostna- der. Men det är fråga om det inte är vid tillfällen och på platser där polisens insatser tillhör de uppgifter polisen har att upprätthålla ordning och säkerhet. Det kan naturligtvis finnas arrangemang som ide- ella föreningar har som för med sig stora kostnader för upprätthållande av ordningen. Men det är inte alldeles lätt att göra gränsdragningen mellan olika slag av arrangemang och inte heller mellan ekono- miskt starka och svaga ideella föreningar eller organi- sationer. Det är kanske inte heller så enkelt att göra ansvarsfördelningen. Utskottet utgår fortfarande från att Regerings- kansliet följer frågan. Om man bedömer det som ett problem och anser att kostnaderna för polisens insat- ser i vissa fall borde ligga på arrangören får man återkomma till riksdagen. Några sådana signaler har vi ännu inte nåtts av, vare sig från polisen på centralt håll eller från Regeringskansliet. Reservation 3 handlar om polisens IT-stöd. Där instämmer de flesta i att det pågår ett ganska omfat- tande utvecklingsarbete. Man säger att det går för långsamt och att det kräver mer resurser. Det har jag varit inne på. Resurserna får vi ta vid ett annat tillfäl- le, men det är man naturligtvis medveten om. Tekniken slår igenom väldigt snabbt. Den ska komma verksamheten till del för att man ska kunna jobba effektivare och bättre. Men det är också viktigt när man utvecklar de nya systemen att man också ser till att säkerheten är garanterad. Då tar det kanske lite tid. Det tar också tid att se hur man kan koppla ihop olika system och att säkerheten är garanterad i de fallen, och hur det är hopkopplat med andra myndig- heter. De handlar också om de kommunikationerna. Jag följer med intresse det uvecklingsarbetet. Jag tror att det kommer att bli bra med tanke på den enhet och de strategier som man nu har skapat inom Riks- polisstyrelsen. I reservationen om internationellt samarbete säger man att kampen mot narkotikan måste intensifieras. Vi har ingen annan uppfattning än att det måste göras. Vi har i dag hört i en redovisning hur man jobbar med de frågorna. Ragnwi Marcelind sade att det är bra att Sverige har tagit ett initiativ här med utvidgningen av Euro- pol. Det tycker vi också. Vi är pådrivande i de frågor- na. Vi försöker att komma fram på de vägar som är möjliga med tanke på den inställning som kanske finns i många olika länder kring narkotikafrågan. Det har vi fått höra lite grann här i dag. Kia Andreasson tycker att det här samarbetet kostar för mycket pengar. Jag kan ta upp en del av det som också Ragnwi Marcelind nämnde. Jag frågar mig bara: I vilka forum ska vi föra diskussionerna med övriga länder? Är det inte bra att EU finns och att Europol finns och att man i dessa forum kan diskutera frågorna om den gränsöverskridande brottsligheten och framför allt när det gäller narkotika? Jag kan också nämna att det finns en aktionsgrupp mot organiserad brottslighet i Östersjöområdet med bl.a. narkotikabekämpning. Det bedrivs ett konkret och praktiskt samarbete mellan dessa länders polis, åklagare, tull, skattemyndigheter samt kust- och gränsbevakningsmyndigheter. Det är naturligtvis så att det kostar en hel del resurser. Men det kanske det är värt för att vi ska kunna bekämpa den här brotts- ligheten. Även på hemmaplan har samarbete med tull och polis utvecklats. Vid samtliga polismyndigheter finns kontaktmän i narkotikafrågor som regelbundet till- sammans med representanter från tull och åklagar- myndigheter deltar i centrala utbildningar. Jag tycker därför att reservanternas krav måste anses tillgodo- sedda i den delen. Angående reservationen om organisationsfrågor har vi redovisat i betänkandet att justitieutskottets uppföljningsgrupp har gått igenom och granskat pro- tokollen och vilka frågor som man tar upp. Det över- ensstämmer med de tankar som fanns för det nya styrsystemet. Gunnel Wallin säger här att stora avhopp sker. Jag har inte nåtts av några signaler att det är på det sättet. Det är alltid svårt med styrelsearbete. Skapar man arbetsutskott är det alltid några som känner sig utan- för på något sätt. Det handlar om hur man jobbar i styrelsen och mellan de olika deltagarna där och hur pass pådrivande man själv är i de frågorna. Jag vet inte vad reservanterna har för belägg för sina påståenden när de uttalar att dagens system mi- nimerar medborgarnas inflytande över den lokala polisverksamheten. Jag tycket att man kanske får vara mer konkret. Vad är det man vill förändra och till vad, och på vilket sätt skulle man kunna utöka infly- tandet i de delarna? Till sist till reservation 8 om enmanspatrullering som har lagts fram av moderaterna. Vi tycker att det är viktigt. Det är en polisfråga vilken riskbedömning man gör. Jag tycker också att man i dessa samman- hang måste ta hänsyn till vad poliserna själva anser. Det handlar om arbetsmiljö och sådant. Jag tycker, precis som Gunnel Wallin sade förut, att vi måste värna de anställda som vi har. Vi måste också lyssna på vad de har att säga i de här samman- hangen. Jag kommer inte att gå in på några fler reservatio- ner, eftersom jag tyckte att det var de här som var de mest diskuterade och viktiga. Än en gång yrkar jag bifall till utskottets hem- ställan i betänkandet och avslag på reservationerna.

Anf. 20 HENRIK S JÄRREL (M)

Fru talman! Jag skulle först vilja ställa en fråga till Margareta Sandgren. Tycker hon att det som har gjorts på IT-området är tillräckligt? Är resultatet bra med tanke på den stora summa pengar som har lagts på detta konto? Det sades att nu är man på gång, och nu händer det någonting. Men när vi fick föredragningen i upp- följningsgruppen förstod vi att det inte är så enkelt. Här går det inte att vänta, utan man måste ha redska- pet nu för att kunna använda resurserna på ett effek- tivt sätt. Den andra frågan jag vill ta upp, och som också Margareta Sandgren nämnde, gäller organisationen och de stora avhoppen. Man kan läsa i ärendelistan från justitieministern hur många nya som har valts in. Jag har inte räknat dem, men det är ett stort antal. Jag tycker att detta är en signal som man ska lyssna på i en demokrati. Jag tror också att det behövs tydligare riktlinjer och större möjligheter att agera också som det är nu, med mål där nästan det mesta är prioriterat och man har knappa resurser. Det är en omöjlig situ- ation att klara upp detta ute i verkligheten.

Anf. 21 CHRISTINA NENES (S)

Fru talman! Det är svårt att veta om satsningen som görs på IT-området är tillräcklig. Det är möjligt att man skulle behöva mer resurser. Men som jag sade får vi återkomma till resursfrågan vid ett senare tillfälle. När man ska utveckla nya system tar det sin tid. Uppföljningsgruppen fick ju också veta vilka problem man stöter på. Det är alltså inte så alldeles enkelt att forcera hela detta arbete. Men vi återkommer alltså till resurserna. De är säkert inte tillräckliga, eftersom de här systemen kostar rätt mycket. Vi talar ju om omfattande system som ska genomföras. När det gäller organisationen så tycker jag inte att tiden är inne för detta. Vad reservanterna kräver är ju att man ska utvärdera styrsystemet, och inte vad som avgör varför man hoppar av. Det senare kanske är en särskild fråga. Det är möjligt att styrsystemet är bra, men det är också möjligt att det ska fungera på ett annat och bättre sätt. Det nya styrsystemet har inte många år på nacken, och jag tycker inte att det har gått tillräckligt lång tid. Det behöver få lite ytterligare tid. Eftersom uppföljningsgruppen har tittat på frå- gorna förut kan väl gruppen göra en förfrågan och se efter hur det är med avhoppen. Är de stora, och vad beror de på? Det kunde väl vara en intressant fråga för uppföljningsgruppen.

Anf. 22 HENRIK S JÄRREL (M)

Fru talman! Då är det ju också en utredning som är på gång. Då gör vi någonting. Vi gör en utvärde- ring och en uppföljning. Jag tror säkert att det finns en koppling mellan avhoppen och detta. Har man sagt ja en gång, ställt upp och har en förväntan och sedan känner att man inte kan påverka eller göra någon nytta så tappar man ju intresset. Jag undrade om Margareta Sandgren tyckte att de ganska stora IT-resurser som är satsade har fått den avsedda effekten. Utifrån den föredragning vi fick i uppföljningsgruppen tror jag att man skulle behöva förlita sig på experter utifrån, som kan detta område. Då kan det bli lite skjuts. Vi har nämligen inte råd att vänta.

Anf. 23 CHRISTINA NENES (S)

Fru talman! Vad gäller organisationsfrågan så är det inte den utvärderingen man talar om. Jag tycker att det kunde vara ett första steg om uppföljnings- gruppen kunde titta på detta, men det är inte vad reservanterna faktiskt kräver. Jag missuppfattade frågan om IT-området och ifall redan satsade medel har fått effekt. Nej, det kan man väl hålla med om att de inte har. Det kanske har gjorts felsatsningar när det gäller de resurser som har avsatts på området. Det är viktigt att man köper in de tjänster som man behöver och att de fungerar i stället för att försöka utveckla dem själv. Jag hoppas att man använder pengarna mer effektivt framöver eller att de får den effekt som vi förväntar oss. Men jag är inte IT-expert, och det ska vi inte heller vara här. Vi måste lita på att myndigheterna använder resurserna på rätt sätt. Det får vi också följa upp i särskilda avrapporte- ringar.

Anf. 24 ANA MARIA NARTI (Fp)

Fru talman! Enligt Margareta Sandgrens inled- ningsanförande hade vi föregående talare uppehållit oss en hel del vid resurser. Och det är väl inte att undra på, Margareta Sandgren! Det är väl inte att undra på, eftersom det saknas pengar och personal inom verksamheten. I mitt inledningsanförande sade jag: Snacka om er storsatsning! Eftersom jag fick tillbaka detta nu i en fråga från Margareta Sandgren vill jag säga att jag och vi som moderater anser att ni inte har gjort något. Det har inte blivit någon storsatsning, som ni försöker tala om för allmänheten. Men eftersom ni påstår att ni har gjort det så kanske vi kan få exempel på vad ni socialdemokrater har lyckats med för storsatsningar där ni nu har lagt så mycket pengar. Får vi höra nu i kammaren vilka exempel som finns! Som svar på allt vad vi säger här säger Margareta Sandgren: Regeringen följer utvecklingen. Det är något som man uttrycker ofta. Men vi kan ju inte bara hålla på och höra de orden, utan vi vill ha ett resultat av regeringen också. Den måste försöka se till att förbättra på det här området. Som jag sade tidigare: Var och en betalar in skatt för att kunna få känna sin trygghet i samhället. Denna statliga trygghetsförsäk- ring har man rätt att få.

Anf. 25 CHRISTINA NENES (S)

Fru talman! Vi har satsat resurser. Jag vet inte om Maud Ekendahl tycker att 575 miljoner kronor är lite pengar. Vi tycker att det är en ganska stor satsning - en av de större som har gjorts under ett enskilt år. Vi återkommer i nästa års budget, vilket också fram- kommer av den budgetpropositionen, och lägger ytterligare ett antal hundra miljoner. Som jag sade har regeringen lovat att återkomma med besked om inte resurserna är tillräckliga. Vad har vi då gjort för de pengarna? Hade man inte lagt till några pengar så hade naturligtvis situa- tionen varit helt annorlunda. Då hade den varit ännu värre än den vi kan se nu. Men vi är också oroade. Vi kan se och vi kan höra, och vi ser hur utvecklingen ser ut. Regeringen ska följa utvecklingen. Det säger vi alltid, menar man. Men regeringen gör naturligtvis det, och den gör också insatser. Vi hade inte haft det utvecklingsarbete vi har på en rad områden om inte regeringen hade tagit initiativ. Det sker alltså en mas- sa också, Maud Ekendahl. Det som skiljer Socialdemokraterna och Modera- terna åt är att vi tycker att den andra delen, dvs. sats- ningar på välfärden, är väl så viktig. Vi vill inte satsa enbart på polisen på bekostnad av välfärden. Därför tycker vi att det är viktigt. Vi måste alltså hålla en balans här, men vi tycker att det är viktigt med resur- ser till polisen. Det är en trygghet som människor efterfrågar.

Anf. 26 ANA MARIA NARTI (Fp)

Fru talman! 575 miljoner - visst låter det mycket. Jag kan inte säga den exakta siffran, men jag vet att det är minst 200 miljoner kronor som man inte har och som man först får dra bort från den summan därför att man inte blir kompenserad för löner. Då sjunker beloppet, Margareta Sandgren, så att det blir 60 % kvar. Då är det inte lika mycket pengar. Men vi moderater har en budget som anslår 865 miljoner mer än regeringen i år. Därför har vi råd att säga att man måste bättra på rättsväsendet. Margareta Sandgren pratar om det förebyggande arbetet och räknar upp olika områden. Ett område som jag inte hörde - och jag tycker också att det är viktigt med förebyggande arbete - är familjen. Fa- miljen är otroligt viktig. Det är där vi lägger grunden för om barnen ska vara otrygga och begå brott senare i sitt liv. Ett annat område i brottsförebyggande hänseende är närpolisens verksamhet, Margareta Sandgren. Jag har sagt tidigare att närpolis är fjärrpolis i dag. Mar- gareta Sandgren vet ju att polismännen tas från när- polisverksamheten där de skulle jobba med förebyg- gande arbete till utryckningstjänsten. Anser inte Mar- gareta Sandgren att det är bedrövligt som det är ute på fältet, där man inte kan arbeta med det förebyggande arbetet utan bara måste försöka klara av de akuta situationerna?

Anf. 27 CHRISTINA NENES (S)

Fru talman! Jag har sagt flera gångar att vi är väl medvetna om hur situationen ser ut hos polisen. Vi är väl medvetna om hur situationen är när det gäller lönekompensationen, och den situationen är inte unik för polisen heller. Jag har sagt att vi ska återkomma. Jag är väl medveten om att Moderaterna har föreslagit mer resurser i sitt budgetförslag. Och jag är lika väl medveten om vilka neddragningar ni har gjort när det gäller resurser till familjer och andra. Maud Ekendahl pekar på att familjen är viktig. Det tycker vi också, men för att familjen ska kunna leva tryggt handlar det också om ekonomisk trygghet. Där är ni inte lika villiga att satsa. Jag behöver bara gå till Stockholm för att se hur man drar ned på fri- tidsgårdar och hur det ser ut på andra områden där Moderaterna inte är lika beredvilliga att satsa pengar. Närpolisen är viktig i det brottsförebyggande ar- betet, men det är inte den enda parten.

Anf. 28 ANA MARIA NARTI (Fp)

Fru talman! Margareta Sandgren halkar ganska snabbt in i den gamla socialistiska retoriken när hon drar upp de borgerliga regeringsåren då man lånade till var fjärde polis. Jag blir lite förvånad här, inte minst med anledning av att jag just har läst Rikspolis- styrelsens budgetunderlag för 2002-2004 som Mar- gareta Sandgren själv har varit med och beslutat om. Där skriver man uttryckligen att man för inneva- rande år måste öka anslagskrediten med 700 miljoner. Man måste få anslagskrediten höjd 2001 från 3 % till 6 %. Är det någon regering som har låtit polisen leva på lånta pengar, så är det den socialistiska regeringen på 2000-talet med en ökad kriminalitet som följd. En annan sak som jag också blir väldigt funder- sam över är att Margareta Sandgren säger att polisor- ganisationen inte behöver utvärderas. Margareta Sandgren har själv varit med och författat detta kon- cept. Där står det uttryckligen att för att på ett utifrån medborgarperspektivet optimalt sätt utnyttja de be- fintliga resurserna krävs mer samverkan mellan myn- digheterna. Därför tror polisen att man måste utvärde- ra i framtiden. För att komma längre på den vägen och därigenom öka den andel av resurserna som kan användas för operativt polisarbete på lokal nivå bör emellertid nya organisatoriska strukturer åtminstone övervägas. Har Margareta Sandgren sovit när de här handlingarna har antagits?

Beslut

Utökat skadeståndsansvar för atomanläggningar (LU7)

Riksdagen antog regeringens förslag om ändringar i atomansvarighetslagen innebärande ett utökat skadeståndsansvar för innehavare av atomanläggningar. Vidare godkände riksdagen att regeringen avger en förklaring i enlighet med en rekommendation av OECD:s råd, som rör omfattningen av det s.k. gemensamma statsansvaret. Slutligen beslutade riksdagen en ändring av det särskilda statsansvaret enligt atomansvarighetslagen, så att det sammanlagda belopp som står till förfogande för ersättning höjs från tre till sex miljarder kronor. De nya reglerna träder i kraft den 1 april 2001.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Bifall till utskottets hemställan