Anslagen till skatteförvaltningen, Tullverket ochkronofogdemyndigheterna m.m.
Debatt om förslag 28 november 2001
Hoppa över anförandelistan
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenAgne Hansson (C)
- Hoppa till i videospelarenLennart Kollmats (Fp)
- Hoppa till i videospelarenUlla Wester (S)
- Hoppa till i videospelarenAgne Hansson (C)
- Hoppa till i videospelarenUlla Wester (S)
- Hoppa till i videospelarenAgne Hansson (C)
- Hoppa till i videospelarenUlla Wester (S)
- Hoppa till i videospelarenLennart Kollmats (Fp)
- Hoppa till i videospelarenUlla Wester (S)
- Hoppa till i videospelarenLennart Kollmats (Fp)
- Hoppa till i videospelarenUlla Wester (S)
- Hoppa till i videospelarenCatharina Hagen (M)
- Hoppa till i videospelarenUlla Wester (S)
- Hoppa till i videospelarenCatharina Hagen (M)
- Hoppa till i videospelarenUlla Wester (S)
- Hoppa till i videospelarenCatharina Hagen (M)
- Hoppa till i videospelarenKenneth Lantz (Kd)
- Hoppa till i videospelarenUlla Wester (S)
- Hoppa till i videospelarenKenneth Lantz (Kd)
- Hoppa till i videospelarenUlla Wester (S)
- Hoppa till i videospelarenKenneth Lantz (Kd)
Protokoll från debatten
Anföranden: 21
Anf. 56 Agne Hansson (C)
Herr talman! Vi ska nu börja behandla skatteut-
skottets budgetärenden. Det här betänkandet behand-
lar anslagen till skatteförvaltningen, Tullverket och
kronofogdemyndigheterna. I dessa delar har vi i
Centerpartiet föreslagit andra ramar än de som be-
handlingen nu gäller. Jag vill här hänvisa till fi-
nansutskottets behandling av budgeten och den reser-
vation som vi där har lagt fram. I denna föreslår vi
bl.a. att man ökar anslagen till Tullverket med 20
miljoner, med anledning av den nya Schengenöver-
enskommelsen och den tåg- och biltrafik över Öre-
sundsbron som kräver ökade åtgärder och som i sig är
ett stort problem. Budgetreglerna säger dock att jag
på detta område inte kan ha något yrkande.
Däremot har jag det beträffande en annan del i
betänkandet, som behandlar folkbokföringslagen och
där det också föreligger motionsyrkanden från all-
männa motionstiden. I Centerpartiets motion har vi
föreslagit att folkbokföringslagen ska ändras så att
ungdomar som bedriver högre studier ska kunna få ha
kvar sin folkbokföring på hemorten. I dag gäller ju att
de ska folkbokföras på studieorten. Vi tycker inte att
detta är bra, och det av flera skäl. Ett är psykologiskt,
nämligen att man när man mantalsskriver sig på en ny
ort bryter banden med hembygden. Det kan ha denna
psykologiska effekt. Men framför allt finns det många
ungdomar som är engagerade i samhällsarbetet rent
allmänt. Det sägs att ungdomar är ointresserade av
partipolitik, men de är minsann inte oengagerade i
samhällsfrågor. Sådant här kan psykologiskt bidra till
att man inte har möjlighet att engagera sig i samhälls-
arbetet och för hembygdens utveckling, och det tyck-
er vi är synd.
Vi beklagar att vi inte har fått gehör för detta yr-
kande. Jag har svårt att förstå skälen till att utskotts-
majoriteten vill avslå detta. Därför, herr talman, ber
jag att få yrka bifall till den reservation som är fogad
till detta betänkande av Rolf Kenneryd och Lennart
Kollmats.
Anf. 57 Lennart Kollmats (Fp)
Herr talman! Tyvärr, får jag väl lov att säga, anser
Folkpartiet liberalerna inte att de av regeringen före-
slagna anslagen för tull och skatteförvaltning räcker
till för att vi ska ha en godtagbar offensiv nivå. Av
den anledningen har vi i vårt budgetförslag anslagit
ytterligare 50 miljoner till skatteförvaltningen och 25
miljoner kronor till tullen.
Vårt budgetalternativ har fallit tidigare här i
kammaren, därför finns det ingen reservation avseen-
de detta till det här betänkandet. Men vi har ett sär-
skilt yttrande där vi kortfattat har redogjort för försla-
get. Jag ska utveckla det lite grann.
Det finns undersökningar som visar att knappt
hälften av medborgarna har förtroende för skatte-
myndigheten. Störst betydelse för det låga förtroendet
är att man anser att kontrollen av deklarationerna inte
fungerar bra. Dessvärre är det bara 22 % som tycker
att den fungerar bra. De här uppgifterna finns i en
enkätundersökning som Riksskatteverket har genom-
fört i början av det här året. En klar majoritet av med-
borgarna anser att omfattningen av skattefusket är ett
allvarligt samhällsproblem.
När det gäller skattepolitiken och uppbörden av
skatterna är rättvisa ett återkommande ord i all reto-
rik. För att rättvisa ska råda är det viktigt att de skat-
ter som finns i görligaste mån betalas på ett korrekt
sätt. Det är en tung uppgift som Riksskatteverket och
de regionala skattemyndigheterna har.
Det finns också uppgifter om att effektiviteten och
rättvisan inte är vad man skulle kunna önska. Varje år
går stat och kommuner till följd av den bristande
effektiviteten miste om stora skatteintäkter. Det finns
något som kallas skattefel och det brukar ibland upp-
skattas till ca 90 miljarder kronor. Det motsvarar 5 %
av BNP.
Det handlar inte bara om att i princip få in mer
skattepengar, utan det handlar lika mycket om att
hederliga medborgare ska skyddas mot att andra skor
sig på deras bekostnad, om att försvara en sund
marknadsekonomi och rättvisa villkor för småföreta-
gare. Det är också allmänt känt att svartjobb inom
sektorer som hantverk och hushållsarbete är vanligt
förekommande.
"Det ska vara lätt att göra rätt" är en god devis.
Det gäller både ur konkurrenssynpunkt och ur mer
praktisk administrativ synpunkt. Och vår liberala
politik om skattelättnader för hushållstjänster, slopad
förtida moms och sänkta arbetsgivaravgifter i privata
tjänstesektorn innebär viktiga steg mot ett skattesys-
tem där ett hederligt beteende lönar sig bättre.
För att klara framtidssatsningarna och den ökande
trafiken - den ökar med tiotals procent över Sveriges
gränser - har Tullverket begärt ytterligare anslag för
framför allt investeringar i ny informationsteknik,
tekniska hjälpmedel och personal för att förstärka
skyddet vid gränserna mot framför allt narkoti-
kasmuggling.
Sedan 1997 har Tullverket ett antal mål för sin
verksamhet som visar på en ökad vilja till förändring
av tidigare regler, som pekar på större förståelse för
näringslivets krav på färre och enklare regler. I deras
verksamhetsidé anges bl.a. att man ständigt ska för-
bättra tullrutinerna för att nå största möjliga samhäll-
snytta och även stärka svensk konkurrenskraft. Vi
från Folkpartiet tycker att det här är bra mål.
De mer öppna gränserna sedan inträdet i EU har
ställt nya krav på tullen. Det visar inte minst ökning-
en i antalet beslag de senaste åren. Folkpartiet vill
med hänsyn till det kraftfulla tryck som nu finns på
våra gränser öka anslaget nästa år, som jag sade tidi-
gare framför allt för att möta narkotikasituationen.
Till den reservation som vi har tillsammans med
Centerpartiet. Jag hade häromåret en enskild motion i
samma riktning beträffande folkbokföring. Det kan
synas vara en ganska liten fråga, herr talman, men
den har faktiskt en reell betydelse för den enskilde
och även för oss som partier. Jag ska ta som exempel
det som föranledde mig att skriva motionen för några
år sedan.
Jag har en svärson som satt i räddningsnämnden i
Kungsbacka. Det innebar också en aktivitet inom
partiet. Nu studerar han i Göteborg. Han flyttade ihop
med vår dotter i Göteborg, och enligt folkbokföring-
slagen ska de skriva sig där. Det innebar naturligtvis
att han under mandatperioden fick lämna sitt uppdrag
i Kungsbacka, och naturligt nog kunde han inte få
något nytt uppdrag i Göteborg. I praktiken innebar
det att vi tappade honom, inte som svärson, men som
politiskt aktiv.
Det är möjligt att det här hade hänt ändå, men jag
kan inte förstå vad det hade varit för fel i att han hade
fått fortsätta sitt uppdrag i räddningsnämnden i
Kungsbacka och vi hade haft kvar en ung människa
som var politiskt engagerad. Om ni är uppriktiga tror
jag att ni också inser problematiken, möjligtvis har ni
också i andra partier råkat ut för samma problem.
Det handlar inte om ungdomar under 18 år, som
utskottet till dels har tagit upp i betänkandet. Det
handlar i första hand om ungdomar som bedriver
postgymnasiala studier. Det är framför allt där pro-
blemen märks, för de som är under 18 år har inga
politiska uppdrag.
Jag tycker att man borde ha sett lite mer allvarligt
på förslaget att underlätta för ungdomar att ha kvar
sina politiska uppdrag och sitt samhällsengagemang
också under studietiden. Jag yrkar också bifall till
reservationen.
Anf. 58 Ulla Wester (S)
Herr talman! Politik är inte bara att vilja, det är
också att ständigt tvingas välja, att göra prioriteringar,
avvägningar och sammanvägningar. Att skriva öns-
kelista är naturligtvis lätt, särskilt när man slipper ta
ansvar för konsekvenserna. Det brukar oftast vara på
det sättet att oppositionen vill mer och dyrare. Inte så
sällan väntas finansieringen klaras med hjälp av de
s.k. dynamiska effekterna, som tycks vara bra att ha
när ingen annan finansiering står till buds.
I detta betänkande är det faktiskt bara Folkpartiet
och Kristdemokraterna som gör som de brukar, dvs.
vill mer och dyrare än utskottsmajoriteten. Modera-
terna och centerpartisterna bygger var för sig också
upp sina förslag kring dynamiska effekter, fast åt det
motsatta hållet, så att säga. De kraftiga nedskärningar
som de vill göra på Riksskatteverkets konto förväntar
de sig inte ska medföra några negativa konsekvenser
tack vare just dessa välsignade dynamiska effekter.
De borgerliga har som vi har hört var sitt särskilt
yttrande, och förslagen spretar som sagt åt olika håll.
Dock råder det samstämmighet om en utökning av
Tullverkets ram. Hur mycket pengar det i så fall ska
röra sig om råder det delade meningar om.
För oss socialdemokrater är skattekontroll mycket
viktig. Vi föreslår därför mer pengar till skatteför-
valtningen. Lika viktigt är det med gränskontroll och
effektiv handel. Därför vill vi också utöka Tullverkets
ram. Det vi definitivt inte är beredda till är att biträda
de moderata och centerpartistiska förslagen som går
ut på att finansiera detta påslag till tullen genom ned-
dragningar på skattekontrollen.
Jag är faktiskt övertygad om att svenska folket är
med oss i vår slutsats att både skattekontroll och
gränskontroll behöver förstärkning. Men hur stora
dessa förstärkningar ska vara måste som alltid vägas
mot alla andra viktiga områden, t.ex. vård, skola och
omsorg.
Det tycks råda en föreställning om att mycket
pengar eller skattesänkningar med någon sorts auto-
matik uppdagar skattebrott och smuggling. Så enkelt
är det naturligtvis inte. Allt och alla kan omöjligt
kontrolleras oavsett hur stora anslag vi skickar till
skatteförvaltningen och Tullverket. Arbetsorganisa-
tion och metodval är i stället nycklar till framgång
och likaså att medvetandegöra allmänheten om kon-
sekvenserna av skattefiffel och smuggling.
Tullverket har i allt väsentligt uppnått sina verk-
samhetsmål. Detta har det åstadkommit genom att
använda sina resurser mycket väl. Det har utvecklat
ett förnämligt IT-system. Det har metodutvecklat och
använder sig av riskanalyser och hotbildsanalyser.
Lagändringar och samarbete nationellt och interna-
tionellt har tillfört nya effektiva verktyg. Med den nu
större penningpåsen kan Tullverket köpa in ett antal
portabla röntgenutrustningar som ytterligare kommer
att förstärka och förenkla kontrollarbetet.
Skattekontrollen har däremot tappat fart trots an-
strängningar från skattemyndigheternas och Riks-
skatteverkets sida. Det är rimligt och klokt att öka på
anslaget men också att samtidigt noga följa utfallet.
Riksskatteverket håller på med en utvärdering av
kontrollarbetet. Tills vi har det resultatet för handen
bedömer vi den föreslagna anslagsökningen vara väl
avvägd.
När det gäller kronofogdemyndigheterna är Mo-
deraterna det enda parti som yrkar på en nedskärning.
Beskattning, uppbörd av tull och avgifter men också
indrivning av dessa skatter och avgifter är olika sidor
av samma mynt. Effektivitet kräver balans i resur-
stilldelningen. Vi socialdemokrater tillsammans med
Vänsterpartiet och Miljöpartiet anser att regeringens
anslagsförslag har denna balans.
Som vi hörde innehåller betänkandet också ett av-
snitt om folkbokföringsfrågor. Här finns en reserva-
tion från Centerpartiet och Folkpartiet. Deras förslag
att vuxna studerande ska få välja folkbokföringsort
verkar sympatiskt vid första anblicken. Det är helt
klart så. Men vid närmare eftertanke falnar entusias-
men. Den utökade närdemokrati som jag förstår att
reservanterna eftertraktar motverkas direkt av försla-
get.
Herr talman! Jag yrkar därför avslag på reserva-
tionen men naturligtvis bifall till skatteutskottets
förslag i betänkandet.
Anf. 59 Agne Hansson (C)
Herr talman! Ulla Wester säger att politik är att
prioritera. Det är det ju, men det är inte att skriva
några önskelistor. Jag vill hänvisa till att våra budget-
förslag är finansierade. Vi vill öka anslagen till Tull-
verket med de gränsproblem Sverige nu har. Vi har
hänvisat till att vi har ett betydligt enklare fastighets-
skatteförslag som skulle kunna göra det möjligt att
omfördela pengar mellan verken.
Så till folkbokföringen. Ulla Wester säger här att
politik är att vilja. Jag har då väldigt svårt att förstå
varför inte Socialdemokraterna vill ge ungdomarna
möjlighet att engagera sig i sin hemkommun där de är
födda och inte på studieorten, vilket ju är omöjligt,
som Lennart Kollmats också beskrev.
Tydligen har sympatin falnat för Centerpartiets
förslag, enligt Ulla Wester. Hur det motverkar enga-
gemanget från ungdomarna fick jag inte klart för mig.
Jag skulle vilja få de skälen. Jag har förstått att i varje
fall nu i nomineringstider kan ungdomarnas engage-
mang vara betydelsefullt för Socialdemokraterna.
Förslaget att ändra folkbokföringen kostar inte ett
öre. Varför är inte Socialdemokraterna intresserade
av att ge ungdomarna möjligheter att engagera sig i
samhällsarbetet?
Anf. 60 Ulla Wester (S)
Herr talman! Agne Hansson väljer smakligt att be-
rätta att Centerpartiet vill öka anslagen till Tullverket.
Han glömmer att berätta att det vill skära ned 50
miljoner från Riksskatteverket redan nästa år. Den
finansieringen ska ske genom förenklingsförslag som
partiet förvisso har redovisat men som kammaren
redan har sagt nej till. Om kammaren hade sagt ja
hade ändå inte de 50 miljonerna kunnat tas hem redan
nästa år. Det är en omöjlighet.
Jag skulle vilja veta hur i all fridens dar Center-
partiet har tänkt sig att RSV ska kunna klara den
situationen. En av huvuduppgifterna för RSV är att
styra skattemyndigheternas rättstillämpning. Det
innebär att människor ska bli lika behandlade överallt
i Sverige. Hur ska RSV kunna klara det med de gi-
gantiska nedskärningarna? Bryr sig Centerpartiet inte
om rättssäkerheten?
Men allt är inte pengar, Agne Hansson, åtminsto-
ne inte i fallet med folkbokföringsreservationen.
Lokalt politiskt arbete bygger på närhet och delaktig-
het. Det arbetet bör jag bedriva där jag har min var-
dag. Om jag studerar på annan ort blir hemkommu-
nen en kommun jag besöker.
Anf. 61 Agne Hansson (C)
Herr talman! Prioriteringsarbetet får inte vara sta-
tiskt. Prioriteringarna inom en myndighet måste gå att
ändra så att man klarar av dessa saker. På den punk-
ten vill jag i övrigt hänvisa till vår motion och till vår
reservation i finansutskottet och det särskilda yttran-
det i betänkandet.
När det gäller folkbokföringen har närheten själv-
klart en betydelse. Men är man rotad i en hemkom-
mun håller man väl kontakten med hemkommunen. I
dagens läge med all den moderna teknik vi har är
detta inte något problem. Det kostar inte någonting.
Jag har fortfarande inte fått svar på vad det var för
motiv som gjorde att entusiasmen falnade hos Social-
demokraterna för att låta ungdomar över 18 år vara
fortsatt skrivna i hemkommunen när de studerar på
annan ort.
Anf. 62 Ulla Wester (S)
Herr talman! Jag ska vara så enkelt jag kan. För-
slaget skulle slå sönder hela grunden för kommunal-
politiken. Visst är det oerhört viktigt med politiskt
engagemang. Det är jag verkligen den första att hålla
med om. Men varför är det fel att bedriva detta poli-
tiska engagemang på den ort man lever och bor, i det
här fallet studieorten? Är det möjligen så att Center-
partiet har så få lokala partiföreningar att det inte
finns utrymme? Så är det i varje fall inte för Social-
demokraterna. Vi har gott om lokala föreningar.
Jag kan ta mig själv som exempel. Om jag stude-
rar till läkare sju eller tio år i Lund tycker inte jag att
det är särskilt närdemokratiskt att jag kanske en gång
i månaden pendlar de tio milen hem till Kristianstad
för att delta i ett nämndsammanträde. Nog är det väl
bättre att jag engagerar mig på den ort där jag har min
vardag? Det är närdemokrati, inte det andra.
Anf. 63 Lennart Kollmats (Fp)
Herr talman! När det gäller förstärkningar till
skatteförvaltningen och Tullverket är vi eniga. Det är
nivån som skiljer oss åt.
Att vi vill anslå mer pengar till skatteförvaltning-
en beror på att vi anser att de skatteförslag som soci-
aldemokraterna lägger fram är komplicerade. Mot
den bakgrunden behöver skatteverket mer pengar än
vad ni har räknat med. Jag upplever det som att ni
inte riktigt har förstått hur komplicerade regler som ni
håller på att införa. Men det har vi förstått, och efter
2002 vill vi genomföra en sänkning, för då hoppas jag
att vi får förenklade skatteregler.
Utan att vi ska behöva att ta hela den debatten kan
jag lova att vi har finansierat våra förslag. Men den
debatten hölls i anslutning till finansutskottets betän-
kande.
När det gäller detta med ungdomar blir jag något
bekymrad över att Ulla Wester ser det som så stor
fråga att den leder till att man slår sönder grunderna
för hela den kommunala demokratin. Det är väl ändå
att ta i. Det gäller ju enbart de ungdomar som stude-
rar. Tyvärr är det inte så många ungdomar som sitter
med i nämnder och styrelser.
Nu håller man på med nomineringsarbetet. Man
föreslår ungdomar till olika positioner, och det gör att
de kanske kommer in i fullmäktige eller blir ersättare
där. De kan också få uppdrag i styrelser och nämnder.
De kanske innehar uppdraget i ett år och sedan ger de
sig i väg till en regional högskola eller till ett univer-
sitet. Då måste de lämna sitt uppdrag, och det är ett
elände. På studieorten har de inte möjlighet att få den
förankring som gör att de kan komma med i styrelser
och nämnder för att se hur dessa fungerar och inte
minst för att kunna sätta sin ungdomliga prägel på
arbetet, för det behövs verkligen.
Jag ser det som en demokratifråga att ungdomar
ska finnas kvar i kommunala nämnder och styrelser.
De har kunskaperna och sin bakgrund i hemorts-
kommunen. Det här rör sig inte om något stort antal
personer, men detta är viktigt för de enskilda ungdo-
marna.
Anf. 64 Ulla Wester (S)
Herr talman! Det är kanske ont om folkpartistiska
lokala föreningar, vad vet jag.
Poängen med kommunpolitiken är ju att man i sin
vardag ser hur barnomsorgen och skolan fungerar och
hur människor har det. När jag går till Konsum och
köper mjölk möter jag kommuninvånare som gärna
berättar för mig vad som är bra och dåligt. Det är
själva grundtanken, inte att studera på ett ställe och
sedan åka hem för att fullgöra ett politiskt uppdrag.
Det måste vara rimligt att ha politiska uppdrag på
studieorten. Något annat kan jag inte föreställa mig.
Vi är fullständigt eniga om att skattekontrollen
måste bli bättre. Lennart Kollmats har rätt. Folkparti-
et har denna gång inte svävat ut i alltför vidlyftiga
förslag till finansiering. Jag har därför stor respekt för
era åsikter.
Regeringen har genom åren successivt tillfört
skatteförvaltningen mer pengar. Men nu pågår det en
utvärdering av kontrollarbetet som tyvärr har gått ned
i intensitet. Vi måste se över styrning och samordning
och hur resurserna används. Används de på bästa sätt
eller inte?
Delar inte Folkpartiet den uppfattningen att det är
rimligt att vi avvaktar resultatet av de pågående ana-
lyserna innan vi ytterligare ökar ramen?
Anf. 65 Lennart Kollmats (Fp)
Herr talman! Tyvärr avvaktar ju inte regerings-
partiet och dess stödpartier med att införa väldigt
krångliga skatteregler. Det är framför allt av det skä-
let som skattemyndigheten behöver denna förstärk-
ning.
Rör det sig om 30 miljoner, 50 miljoner eller 70
miljoner utöver regeringens förslag? Det vet vi
egentligen ingenting om. Vi vet inte heller om rege-
ringens förslag till förstärkning är riktigt. Ändå har ni
gått längre med ert förslag, och det tycker vi är bra,
men vi vill förstärka ytterligare. Det är en bedömning
av nivån och en markering från vår sida som visar
vad vi tycker om era skatteförslag. Det ska det hållas
en debatt om här alldeles strax.
Ulla Wester talar som att ungdomarna vore i ma-
joritet i fullmäktigeförsamlingar, nämnder och styrel-
ser, men det är ju inte så. Jag tycker att vi borde ha
som uppgift att arbeta för att motverka förgubbning
och förgumning i de kommunala och landstingskom-
munala församlingarna.
Det är uppenbart att Ulla Wester tycker att det var
eländigt innan denna folkbokföringslag infördes. För
inte så hemskt många år sedan behövde man inte vara
mantalsskriven på studieorten, och därmed kunde
man fullfölja sina kommunala uppdrag på hemorten.
Anf. 66 Ulla Wester (S)
Herr talman! Lennart Kollmats har tyvärr inte rätt
till någon ytterligare replik. Men jag vill ändå göra en
poängtering.
Lennart Kollmats talade om de krångliga social-
demokratiska skatteförslagen. Jag vill då återkomma
till motionen om folkbokföringsfrågor. Motionärerna
skriver att kostnaderna ska utjämnas mellan studie-
orten och hemkommunen. För mig låter det som ett
ohyggligt krångligt förslag som rimmar väldigt illa
med det som Lennart Kollmats sade i sin sista replik.
Anf. 67 Catharina Hagen (M)
Herr talman! I det föreliggande betänkandet be-
handlas Tullverket, skatteförvaltningen och krono-
fogdemyndigheten. Frågan om anslag till dessa myn-
digheter avgjordes tidigare i riksdagen. Därför har vi
avgett ett särskilt yttrande som jag här kort ska beröra
på ett par punkter.
Vi anser till att börja med att tullen har gjort och
gör en föredömlig insats för att löpande effektivisera
sin verksamhet. Trots det vill vi ändå ge Tullverket
extra ekonomiska resurser på 40 miljoner kronor för
att ytterligare förstärka gränsskyddet. Det är viktigt
med tanke på att hårt beskattade varor såsom tobak
och alkohol utgör grunden för stora smuggelström-
mar. Det gäller också vapen och narkotika.
Smugglingen är kriminellt i sig själv, men den ut-
gör också grunden för andra kriminella aktiviteter,
t.ex. terrorverksamhet. Därför vill vi lägga så mycket
resurser som möjligt på ett förstärkt gränsskydd.
För polisen är det också viktigt att tullen har en
fysisk närvaro, eftersom man också har en preventiv
funktion. Tullens arbete måste också ses mot bak-
grund av en kontinuerligt ökande ström av varor och
människor över gränserna och en utveckling mot
alltmer handel och resande.
Den andra posten som jag vill beröra gäller skatte-
förvaltningen. Vi vill ge den 75 miljoner kronor
mindre än vad regeringen vill göra. Skattemyndighe-
terna och Riksskatteverket förfogar över 5 ½ miljar-
der kronor. Vi tror att det går att minska det anslaget
med 75 miljoner kronor. Vi tror också att myndighe-
ten har möjlighet att rationalisera sin verksamhet med
bibehållen hög kvalitet på sitt arbete med de resurser
som vi föreslår.
Dessutom har moderaterna lagt fram skatteförslag
som innebär förenklingar för Riksskatteverket. Vi vill
t.ex. direkt slopa sambeskattningen och reklamskat-
ten. Vi vill också förändra fåmansbolagsreglerna. På
det viset blir det mindre arbete för Riksskatteverket
även på kort sikt. Mot den bakgrunden anser vi att det
finns möjlighet att minska anslaget med 75 miljoner
kronor.
Herr talman! Till sist vill jag bara nämna att vi är
mycket tillfredsställda med det beslut som regeringen
har kommit fram till när det gäller folkbokföringen,
att den även i fortsättningen ska ske inom territoriell
församling inom Svenska kyrkan. Efter mycket kritik
från bl.a. moderaterna har man stannat vid att behålla
det nuvarande systemet, och det är vi tillfredsställda
med.
Anf. 68 Ulla Wester (S)
Herr talman! Jag tror att Catharina Hagen glömde
att tala om att det ökade anslag till Tullverket som
Moderaterna vill skicka i väg ska finansieras genom
att pengar ska tas från kronofogdemyndigheterna. Jag
tycker att det är en ganska intressant uppgift för väl-
jarna.
De 75 miljoner kronor som Moderaterna vill
plocka bort från Riksskatteverket måste ju rimligen
innebära att skattekontrollen, som är så viktig, i stort
sett skulle gå i sank, och likaså rättssäkerheten.
Herr talman! Jag skulle vilja fråga Catharina Ha-
gen om hon och hennes parti kommer att gå ut i val-
rörelsen och öppet berätta att man vill minska skatte-
kontrollen och rättssäkerheten.
Anf. 69 Catharina Hagen (M)
Herr talman! Jag vill börja med att beröra krono-
fogdemyndigheterna. Det är riktigt att vi vill minska
anslagen till kronofogdemyndigheterna med 40 mil-
joner kronor, men då ska man komma ihåg att ansla-
get totalt uppgår till 1,4 miljarder kronor. Därför tror
vi att en minskning med 40 miljoner inte är någon
katastrof. Dessutom anser vi att kronofogdemyndig-
heterna bör titta på t.ex. tillsynsmyndigheten för kon-
kursförvaltare. Det är tveksamt om man ska ha en
speciell myndighet för detta. Vi tror att en möjlighet
skulle kunna vara att rätten utser en kontrollant för
konkursförvaltarna. Kronofogdemyndigheterna är en
av de största fordringsägarna i många konkurser, och
då kan man säga att tillsynsmyndigheten sitter på två
stolar. Detta är ett besparingsförslag inom kronofog-
demyndigheterna.
Om skattemyndigheterna totalt sett förfogar över
5 ½ miljarder kronor och vi minskar det beloppet med
75 miljoner, tror jag inte att kontrollverksamheten går
i sank, som Ulla Wester säger.
Anf. 70 Ulla Wester (S)
Herr talman! Som flera av oss har sagt har Tull-
verket en mycket god måluppfyllelse. Det har där-
emot inte kronofogdemyndigheterna. Det finns olika
anledningar till det. Kronofogdemyndigheterna har
mycket att göra. Man måste t.ex. snabba på skuldsa-
neringsprocessen. Det gäller också konkurstillsynen,
och där är vi inte riktigt eniga. Dessutom är de här
myndigheternas arbetsmängd otroligt konjunkturbe-
roende. Man behöver se över hela arbetssituationen.
Det finns mycket att göra, framför allt på personalsi-
dan.
Jag är ganska säker på att också Moderaterna
känner till att sjuktalen på de här myndigheterna är
oroväckande höga. Vad de här myndigheterna allra
minst behöver just nu är besparingar.
Anf. 71 Catharina Hagen (M)
Herr talman! Kronofogdemyndigheten har en
budget på 1,4 miljarder, Ulla Wester. Vi har ett be-
sparingsförslag på 40 miljoner. Dessutom pekar vi på
att en hel myndighet skulle kunna läggas ned. Jag tror
inte att kronofogdemyndigheternas verksamhet häng-
er på dessa pengar och på den myndigheten. En rätt
kan ju utse en kontrollant. Då skulle man slippa den
här myndigheten som kostar extra pengar.
Det finns höga sjuktal inom många offentliga
verksamheter, Ulla Wester. Men många gånger häng-
er de inte ihop med att man har för lite pengar, utan
det är en organisationsfråga och en ledarskapsfråga.
Även inom de offentliga verksamheterna är man ju
tvungen att rationalisera och modernisera. Därför
anser vi att kronofogdemyndigheterna säkert kan
klara detta, trots att vi skär ned anslaget på 1,4 mil-
jarder kronor med 40 miljoner.
Anf. 72 Kenneth Lantz (Kd)
Herr talman! Skatteutskottets betänkande om an-
slagen till skatteförvaltningen, Tullverket och krono-
fogdemyndigheterna har blivit mer omfattande än
tidigare eftersom kronofogdemyndigheterna kommit
in som nya myndigheter under detta anslag. Kristde-
mokraterna har skrivit ett särskilt yttrande med an-
ledning av detta betänkande.
I parti- och kommittémotioner har Kristdemokra-
terna krävt ett högre anslag till skattemyndigheterna
och Tullverket. Vi anser att skattemyndigheterna bör
erhålla ytterligare 100 miljoner och Tullverket ytter-
ligare 20 miljoner i anslag.
Ingen kan ifrågasätta det allt tuffare klimat som
våra tulltjänstemän möter i gränstrakterna i dessa
dagar. Jag kan på den egna hemmaarenan i Helsing-
borg dagligen skåda smugglingen av såväl tobak som
öl. Tullen utmed hela Öresundskusten har ett omfat-
tande ansvar. Man ska inte endast bevaka gränsen
mellan Sverige och Danmark inom EU, utan också
mot tredje land, dvs. Norge.
Jag vill även nämna Göteborg och andra stora
hamnar i vårt land. Dessutom har vi även Öresunds-
bron och våra internationella flygplatser som genom
Schengenavtalet kräver en utökad bevakning. Samti-
digt som vi vill öppna vårt land och låta människor
röra sig fritt mellan länderna kan vi inte acceptera den
alltmer växande smugglingen av droger. Samhället
måste fortsätta att med alla till buds stående medel
bekämpa smugglingen av droger.
Drogernas resa in i vårt land får allvarliga kon-
sekvenser. Vi får ständigt rapporter om beslag som
tullen gör. Beslagen uppgår tyvärr endast till ca 10 %
av den beräknade illegala införseln. Ofta är det unga
människor som fastnar i drogmissbruk och har behov
av vårdens resurser. Vi anser att det är upp till tullen
själv att ta ställning till hur medlen ska användas. Var
och en inser att vi behöver fler tullare. Ett besök vid
tullen i Helsingborg visar att man borde vara fler
människor som kritiskt och med vana ögon kan kon-
trollera resenärerna.
Våra flygplatser har också fått andra typer av re-
senärer. Schengenarbetet kräver därför mer arbete av
tullen. Därför vill vi alltså anslå ytterligare 20 miljo-
ner utöver regeringens förslag, trots att regeringen
redan ökat anslaget till tullen.
Herr talman! Jag vill också nämna skattemyndig-
heterna. Den ekonomiska brottsligheten i Sverige har
tenderat att öka i stället för att minska. Vi har många
påtagliga exempel på detta nere i Skåne. Många fö-
retag har missbrukat vårt momssystem och på det
sättet tillskansat sig stora belopp från staten. Vi har
den svårkontrollerbara verksamheten med nonfilers
som agerar än i dag. Det är stora belopp som cirkule-
rar. Myndigheten i Malmö är fullt medveten om den-
na verksamhet, men man har inte ekonomiska resur-
ser att komma till rätta med den. När man besöker
myndigheten påtalas gång på gång behovet av mer
resurser i form av personal.
Det finns god statistik som pekar på att varje extra
krona som kan sättas in i ekobrottsbekämpningen
kommer tillbaka mellan sex- och tiofalt. Tjänstemän
inom skattemyndigheten klagar på att revisionen av
företag endast kan ske en gång vart 50:e år. Man
beskriver skattesystemet som något slags collect box
som går runt och samlar in frivilliga gåvor i kontant-
branschen.
Som vi kan förstå är det en god investering för
staten att satsa ytterligare 100 miljoner kronor på
skattemyndigheterna. Den svarta sektorn skadar
nämligen den svenska ekonomin på ett allvarligt sätt.
Herr talman! Kristdemokraterna anser att rege-
ringens budgetförslag är något för litet. Den svarta
sektorn har alltid konkurrensfördelar gentemot nä-
ringsidkare som väljer att betala skatt enligt lagen.
Skattemyndigheterna måste därför få stöd och erkän-
nande i sin strävan efter att se till att rätt skatt betalas
till stat och kommun.
Det finns även humanitära skäl till varför den
svarta sektorn är skadlig. Förutom att staten går miste
om inkomster för att finansiera den gemensamma
välfärden går de svartarbetande dessutom miste om
olika ekonomiska skydd som staten ger. Jag tänker på
pension, sjukkassa och andra delar av vår välfärd.
Det finns många frågor som jag skulle vilja aktu-
alisera. Det gäller t.ex. också personalen på myndig-
heterna. Många medarbetare som anställs slutar i dag
alldeles för tidigt. Detta kan ju bero på den erfarenhet
som jag har från Skattemyndigheten i Malmö, nämli-
gen att arbetsplatsen är en synnerligen meriterande
arbetsplats när det gäller att gå vidare i karriären.
Men det kan också bero på att lönenivåerna oftast är
alltför snäva i karriärstegen. Det är värdefullt att
medarbetarna känner trivsel och stimulans i sina
uppdrag, och därför anser jag att kristdemokraternas
förslag om att ytterligare öka anslaget till skattemyn-
digheterna är viktigt och bra.
Anf. 73 Ulla Wester (S)
Herr talman! Det är inte särskilt ofta som jag är
överens med kristdemokraterna, men i dag var jag det
faktiskt en kort stund, nämligen när Kenneth Lantz
beskrev vikten av gränskontroll och skattekontroll.
Om detta är vi helt överens. Men så har vi detta med
anslagens storlek. Kristdemokraterna brukar ju vara
väldigt angelägna om att ge ut skattepengar, men de
talar ändå alltid om skattesänkningar. Det skulle vara
intressant om jag någon gång fick höra att kristdemo-
kraterna bejakar det faktum att pengar faktiskt inte
löser alla kontrollproblem. Skattemyndigheterna
måste ju ha verktyg för sin kontrollverksamhet, bl.a. i
form av lagstöd.
Under den borgerliga regeringsperioden togs i
stort sett alla dessa verktyg bort. Myndigheterna fick
under den tiden inte ens göra oanmälda revisionsbe-
sök. Detta har vi rättat till, men kristdemokraterna har
alltid röstat emot. Jag skulle därför vilja veta, herr
talman, vad kristdemokraterna egentligen menar med
skattekontroll, eftersom dess genomförande tycks
vara så integritetskränkande.
Anf. 74 Kenneth Lantz (Kd)
Herr talman! Vi anser att skattemyndigheten själv
har den kunskap och kompetens som krävs för en
fullgod skattekontroll. Jag menar att vi inte i detalj
ska styra den verksamheten och tala om hur den ska
gå till, men låt mig få referera till de kontakter som
jag har genom mitt uppdrag i skattemyndigheten i
Malmö, där man gång på gång pekat på behovet av
större ekonomiska resurser för att över huvud taget
hinna med den kontroll som man redan i dag har ett
system för. Personalen klarar dock av resursmässiga
skäl inte av att utföra den.
Jag nämnde i mitt anförande ett exempel, Nofi-
lers. Det har också kommit till vår kännedom upp-
gifter om hur sällan ett företag möts av en skattekont-
roll. Vi tycker att det är synnerligen angeläget att få
vara med om att bygga upp en preventiv verksamhet
som stärker vårt svenska skattesystem.
Jag håller med Ulla Wester om att pengar inte lö-
ser alla problem, men jag tror att vi skulle bespara oss
väldigt mycket extra arbete om vi fick enklare skatte-
regler. Jag har en känsla av att vi under dagen får
tillfälle att återkomma till detta igen.
Anf. 75 Ulla Wester (S)
Herr talman! Vi socialdemokrater är helt överens
med kristdemokraterna om att skatteförvaltningen ska
få mer pengar. Det är beloppen som skiljer oss åt. Jag
talade tidigare, herr talman, inte om några detaljer
utan om lagstiftning. Lagstiftningen är inte någon
detalj i skattemyndigheternas kontrollverksamhet.
Den är det grundläggande verktyget.
Anf. 76 Kenneth Lantz (Kd)
Herr talman! Jag uppfattade inte någon fråga, men
jag kan avsluta denna replik med att konstatera att
Ulla Wester tidigare har sagt att vi ej behöver några
besparingar, och det håller jag med om. Vi behöver
ett större anslag, och kristdemokraterna uppfordrar
regeringen att avsätta ytterligare 100 miljoner kronor
till skatteförvaltningen. Vi tror att det behövs. Det
behövs också en starkare skattekontroll i vårt land,
med tanke på den enorma snårskog av regler som i
dag finns. Övriga ledamöter har här sagt att vi skulle
klara oss med ett lägre anslag till skatteförvaltningen.
Ja, det skulle vi kunna göra om vi får enklare skatte-
regler, och det kan vi återkomma till när vi har ett
annat regeringsunderlag.
Dokument
Beslut
Anslag till skatteförvaltningen, tullen och kronofogdemyndigheterna (SkU1)
Riksdagen godkände regeringens förslag om anslag till skatteförvaltningen (5,4 miljarder kronor), Tullverket (1,2 miljarder kronor) och kronofogdemyndigheterna (1,4 miljarder kronor) för år 2002.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag