AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2007

Fru talman! Jag tänkte börja med att läsa en text ur en låt som jag tycker är talande och aktuell trots att den är över 20 år gammal. Dessutom är det ett väldigt bra band - Imperiet. Jag tänker inte sjunga. Det tänker jag inte bjuda på även om det säkert skulle bli mer nöjsamt och kanske leda till en hel del muntra skratt i kammaren. Jag läser i stället så att budskapet riktigt går fram. Rom byggdes inte på en dag Tärningen är kastad och världen ligger kvar Det här är ett korståg tra la la Så skål mina herrar blott stjärnorna är kvar Vi är fredskorpar, Kalashnikovkamrater Coca-Cola Cowboys och pojksoldater Vi älskar er med vår mission Vi älskar våran religion Vi älskar er i vårat våld Vi älskar vår paroll Hello hurray, we are the great We are the soldiers of the human race We know it's best for you Vi kommer och vi trampar på er jord Dom som inte är med oss är emot Spela inte hjälte för vår dröm den är global Imperiet ska segra tra la la Den här låten är lika aktuell nu som då, men med en rätt avgörande skillnad. Då, när låten skrevs, använde vi inte våra gemensamma pensionspengar till att spekulera i krigsindustrin. Det gör vi i dag. Jag vet inte hur det är för er, men för mig känns det helt förkastligt och oansvarigt, och inte bara för mig utan för många fler, bland annat hela fredsrörelsen. Vi vill inte att våra framtida pensioner ska bygga på krig, förtryck eller ockupation. Jag vill inte ha tjänat in en högre pension på ockupationen av Palestina, kriget och ockupationen i Irak, Afghanistan, Rwanda, Sudan eller Kongo-Kinshasa. Nu har vi tyvärr ett pensionssystem som bygger på spekulation och som faktiskt bidrar till en ökad osäkerhet i världen och i människors vardag, men så behöver det inte vara. Vänsterpartiet har ställt sig utanför den pensionsöverenskommelse som de borgerliga partierna träffat tillsammans med Socialdemokraterna. För att på något vis försöka reparera det pensionssystem som vi nu har har vi också föreslagit ett förbud mot placeringar av pensionspengar i vapenindustrin. Tidigare var vi det enda parti som gjorde detta, men nu har också Miljöpartiet glädjande nog anslutit sig. Övriga partier tycker tydligen att det är okej att ha en del av sin framtida pension byggd på kärnvapen, klusterbomber, missiler med mera. Tidningen Dagens Industri har gjort en kartläggning av hur svenska pensionspengar placeras i företag som tillverkar kärnvapen och klustervapen. Enligt undersökningen äger de fyra pensionsbolagen sammanlagt aktier inom kärnvapen- och klusterbombsindustrin till ett värde av närmare 700 miljoner kronor. De största investeringarna har Skandia Liv och Alecta gjort. Skandia Liv ägde vid årsskiftet aktier för 296 miljoner kronor i amerikanska bolag som samtliga är verksamma inom kärnvapenindustrin. Flera av de stora pensionsförvaltarna saknar förbud mot investeringar i aktier med koppling till vapenindustrin och i flera fall även riktlinjer angående investeringar i bolag som bryter mot internationella konventioner och mänskliga rättigheter. Men även de fyra AP-fonderna äger aktier i vapen enligt Dagens Industri. Det handlar om 1 ½ miljard i företag som tillverkar kärnvapen och klusterbomber. Även Sjunde AP-fonden, det vill säga den fond som är till för dem som inte själva har valt att placera sitt PPM-sparande, har stora pengar i vapenindustrin, drygt 300 miljoner. Fjärde AP-fonden har 400 miljoner. Den norska statens pensionsfond har valt att inte investera i kärnvapenproducenter. Vänsterpartiet föreslår en lagändring som innebär att placeringar av pensionspengar i vapenindustrin inte ska vara tillåtet. Jag yrkar bifall till den reservationen. Sedan tänkte jag passa på att ta tillfället i akt och ta upp den finanskris som råder och därmed också den spekulation som har lett till den här finanskrisen. Girigheten är inbyggd i det systemet. Våra pensionspengar används till spekulation och till att göda den girigheten. Anette Nyqvist, som har disputerat på det orangea kuvertet, säger i tidningen Riksdag & Departement nr 31 så här: "För mig var det intressant att se en så klar vändning av traditionell svensk socialpolitik och välfärdspolitik. Det uppstod en väldig förvirring när man byggde ett trygghetssystem på otrygga mekanismer." Vidare säger hon: "Man kan se pensionsreformen som 90-talets övertro på att marknadsekonomin ska kunna lösa allt. Efter allt det som har hänt med ekonomin på senare tid är det kanske slut med det nu." Journalisten säger då att det verkar som om de som inte har placerat sina pengar aktivt klarar sig ungefär lika bra. Då säger Anette Nyqvist så här: "Visst kan det verka lite ironiskt, men det kan säkert ändra sig. Det går inte att göra några rationella val inom PPM-systemet, det klarar inte experterna heller." Det är det här vi bygger våra pensioner på. Jag vill också påminna om det Göran Persson sade i en intervju för ett par år sedan. Han sade: Jag är säker på att det vi har gjort inte kommer att vara populärt om 20 år när de som går i pension då ser vad vi har gjort. Varje pensionssystem bygger på en fördelning av resurser från dem som arbetar till dem som är pensionärer. ATP-systemet församhälleligade delar av denna fördelning. Tryggheten för alla gamlas välfärd blev i princip ett åtagande för alla medan det nödvändiga sparandet kunde nyttjas för gemensamma påverkbara investeringar. Det nya pensionssystemet innebär i grunden en gigantisk privatisering av omtanken om gamla människor och samhällsnyttiga investeringar. De enorma summor som fonderas kan disponeras av privata aktörer till riskkapitalförsörjning samtidigt som samhällets ansvar för att garantera en rimlig framtida fördelning av resurser till pensionärerna beskärs. Men, gott folk, det finns två vinnare även i detta system, nämligen mäklare som får ta del av väldiga förvaltningsarvoden och bonusar samt de rikaste som alltid har kunnat räkna med en trygg ålderdom men i det nya systemet slipper bidra till någon annans. Vi kan alltså med rätta påstå att det nya pensionssystemet bidrar till spekulationsekonomin. Fru talman! Till sist skulle jag vilja ta upp risken för att bromsen slår till i det här systemet. I dag har vi kunnat läsa i tidningar att det är risk att pensionerna inte alls kommer att höjas år 2010. I går lade Erik Åsbrink fram ett förslag om att höja utgiftstaken för att överföra pengar till pensionsfonderna för att bromsen inte ska slå till. Vänsterpartiet har vid ett flertal tillfällen föreslagit här i kammaren att inga mer pengar ska överföras från AP-fonderna till statsbudgeten. Vi får inget gehör för det. Den här frågan ska behandlas i den interna arbetsgrupp som består av de partier som står bakom överenskommelsen. Den ska inte diskuteras här i kammaren. Jag tycker att det är skamligt i en demokrati. Ett pensionssystem berör hela samhället. Det berör varenda människas trygghet och bör diskuteras i öppenhet. Jag hoppas och tror att ingen kommer att föreslå att pengar ska överföras från AP-fonderna till statsbudgeten, men jag tycker att den debatten borde föras öppet här i ljuset och inte i stängda rum med fem partiers representanter närvarande och utan insyn. Jag yrkar bifall även till reservationen om att inte överföra mer pengar till statsbudgeten från AP-fonderna. Jag tycker att de partier som ingår i överenskommelsen borde fundera på hur man kan öppna den här debatten och låta fler delta i den i offentlighetens ljus. Besluten ska fattas här i kammaren. Jag yrkar bifall till reservation 1 och reservation 2.

Fru talman! Jag vill först yrka bifall till Miljöpartiets båda reservationer under punkterna 3 och 4, nämligen reservation 2 och 3. Det dokument som vi nu ska diskutera berör AP-fondernas verksamhet under åren 2003-2007. Dessa fem år har sammantaget varit de bästa fem åren på världens börser på många år. Våra AP-fonder har också mycket riktigt ökat värdet på innehaven. Man har dock inte nått upp till sina mål. Såvitt vi förstår kunde det ha varit ännu bättre. Men de närmaste åren, med börser som viker och en konjunktur som också viker nedåt, kommer AP-fonderna, och speciellt deras styrelser, att få jobba ordentligt för sina arvoden. Redan nu kan man befara att AP-fonderna inte sett de röda varningsljus som lyst på världens börser de senaste två åren och är sent ute. Allt beror på hur aktiva vi vill att AP-fonderna ska vara. Jag hoppas att jag har fel i mina farhågor. Det får framtiden utvisa. Vi i Miljöpartiet kommer att noga följa det arbete som AP-fonderna gör. AP-fonderna äger aktier i företag som tillverkar vapen. Det är samma sak som också Vänsterpartiet är kritiska till. Vi ska vara på det klara med att många människor i det här landet utgår ifrån att deras pengar handhas av staten på ett klokt och etiskt sätt. Därför är det upprörande att de svenska pensionspengarna arbetar i företag som tillverkar vapen. Faktum är att ett flertal AP-fonder har haft allas våra pengar i företag som tillverkar klustervapen och kärnvapen, som Ulla Andersson också tog upp. Detta anser vi inte vara acceptabelt. AP-fonderna ska enligt lag arbeta fram riktlinjer för etik och miljö, och dessa riktlinjer ska kontrolleras och följas upp. Detta har man gjort - inte med expressfart, men man har gjort detta. Nu menar vi att det är dags att omvandla detta till praktisk handling. Vi måste börja se en ändring på inriktningen när det gäller AP-fonderna. AP-fonderna har också bildat etiska råd för att samordna arbetet med etik och miljö. Vi anser att detta inte räcker. I en undersökning som vi låtit göra från Miljöpartiet i december 2007 ägde AP-fonderna aktier till ett värde av 46 miljarder kronor i 399 bolag inom den internationella energisektorn. Av dessa bolag hade 378 fossila bränslen som sitt huvudsakliga verksamhetsområde. 6 bolag producerade uran och kärnbränsle, och bara 15 bolag hade inriktning mot förnybar energi. 98 procent av AP-fondernas investeringar var i bolag med fossil energi av de här 46 miljarderna. Fru talman! Så kan inte världen förändras. Så kan vi inte ställa om till ett mer klimatsmart samhälle. Det måste bli självklart att vi som medborgare kan lita på att AP-fonderna investerar på ett etiskt godtagbart sätt och att man inte investerar till exempel i vapenindustrin. Vi anser att det inte är i linje med etik och moral att investera pensionspengar i företag som i sin verksamhet bedriver bland annat vapentillverkning. Det är inte bara vi i Miljöpartiet eller Vänsterpartiet i Sverige som anser att våra gemensamma pensionsfonder ska vägledas av etik- och miljötänkande, utan samma diskussioner förekommer i dag i praktiskt taget hela världen. Det är också därför som intresset för olika typer av etiska investeringar har ökat stort runt om i världen. Anledningen är att människor mer och mer börjar bry sig om vad deras sparpengar och pensionspengar gör och hur våra AP-fonder hanterar våra gemensamma ekonomiska resurser. AP-fonderna är viktiga för sina ägare, de blivande pensionärerna, och det på flera olika sätt. Därför måste vi få en ändring på det här området. Den tredje aspekten som vi vill framföra är att AP-fondernas pengar på olika sätt glider ut ur vårt land genom att AP-fonderna investerar i många företag utanför vårt lands gränser. Vi säger inte att man inte alls ska göra detta, om man är säker på att man investerar på ett bra sätt. Men i Miljöpartiet är vi övertygade om att många företag i Sverige går miste om viktiga investeringar, kanske särskilt viktiga i dag i en nedåtgående konjunktur, på grund av att så stor del av AP-fondernas resurser investeras utanför landets gränser. Därför skulle vi vilja se att regionala utvecklingsfonder byggdes upp. Vi tror att detta skulle leda till många positiva saker, både för den enskilda individen och för samhällsekonomin i hela Sverige. Vi är övertygade om att om människor kunde se vad deras avsättningar till pensionsfonderna gör i den egna närheten och i det egna närområdet för verksamheter och för företag skulle det bli ett lyft för många människor och företagen runt om i vårt land. Detta tror vi också skulle kunna leda till ökad framtidstro. Och framtidstro är något vi inte har för mycket av i dag. Därför, herr talman, hoppas jag att riksdagen också tar till sig vårt förslag som handlar om att införa regionala utvecklingsfonder.

Herr talman! AP-fonderna har en oerhört viktig roll i att utjämna svängningarna i balansen mellan pensionsavgifter och pensioner. Denna uppgift kommer att bli allt viktigare de kommande åren när den stora gruppen löntagare födda på 1940-talet har pension och pensionssystemets utgifter kommer att överstiga de löpande inkomsterna. AP-fondernas uppgift är att klara sådana obalanser utan att pensionärernas ekonomi ska påverkas negativt. Utskottet konstaterar att trots en begynnande lågkonjunktur och oro på finansmarknaderna gav AP-fonderna ett sammanlagt resultat på 36,6 miljarder kronor under 2007. Skillnaden mellan pensionsavgifter och pensionsutbetalningar gav under 2007 ett överskott på 4,8 miljarder. Administrationskostnaderna uppgick till 0,8 miljarder kronor. Sammantaget innebär detta att AP-fondernas samlade kapital ökade med 40,6 miljarder kronor från slutet av 2006 till slutet av 2007. Herr talman! Utskottet konstaterade vid förra årets behandling av AP-fondernas verksamhet att Fjärde AP-fonden redovisade ett betydligt sämre ekonomiskt resultat än övriga fonder. Fjärde AP-fondens resultat var då 12 miljarder kronor lägre jämfört med genomsnittet i Första-Tredje AP-fonden och ca 17 miljarder kronor lägre än i den fond som gått bäst. Regeringen var på flera punkter kritisk mot Fjärde AP-fondens förvaltning. Finansutskottet ansåg då att regeringen borde intensifiera uppföljningen av åtgärder som vidtagits och de åtgärder som planerades för att förbättra lönsamheten i Fjärde AP-fonden. Det var också enligt finansutskottets mening viktigt att regeringen fortsatte den inledda förnyelsen av styrelsen. I årets skrivelse konstaterar finansutskottet att regeringen utsett såväl en ny ordförande som en ny vice ordförande i Fjärde AP-fondens styrelse. Utskottet anser att det är av största vikt för förtroendet för pensionssystemet och AP-fonderna att kapitalet förvaltas effektivt. Finansutskottet kommer därför att särskilt noga följa utvecklingen och resultaten av styrelseförändringarna och åtgärdsprogrammen i Fjärde AP-fonden. Herr talman! Utskottet föreslår att skrivelsen läggs till handlingarna.

Herr talman! I den här skrivelsen redogör regeringen för den gångna femårsperioden i pensionssystemet. Det är viktigt att notera att den här skrivelsen och redogörelsen varje år omfattar fem år för att betona långsiktigheten i pensionssystemet och att även avkastningen i AP-fonderna måste ses i ett långsiktigt perspektiv. Jag tror att det är särskilt viktigt att vi kommer ihåg det i dag. Precis som Hans Hoff redan har påpekat hade vi redan under 2007 något lägre avkastning för AP-fonderna, och finansoron kommer säkert att betyda att avkastningen under det närmaste året inte alls uppnår de 11,2 procents avkastning som fonderna har haft de senaste fem åren. Det kan snarare jämföras med vad som hände under 2001 och 2002, då investeringarna faktiskt sjönk i värde. Det måste vi ha beredskap för, särskilt som in- och utbetalningarna i pensionssystemet riskerar att inte balansera i framtiden, som Hans Hoff också sade. Vår socialförsäkringsminister har i en intervju sagt att man naturligtvis måste följa det här väldigt noga under de kommande åren. Bufferten i form av AP-fonderna har betytt att balansen har klarats i pensionssystemet vid två tillfällen då den långsammare uppräkningen av pensionerna har gjorts. Det är ju fel ord när vi säger "bromsen", för det låter som om man sänker pensionerna vilket man ju inte gör. Det betyder att man inte har fullt lika hög uppräkning. När det gäller fonderna har även Hans Hoff konstaterat att Första-Tredje AP-fonden uppnår sina mål med nära 4-5 procents avkastning medan däremot Fjärde AP-fonden fortsatt har lägre avkastning, betydligt lägre än sin målsättning. Till slut vill jag kommentera ägarstyrningen. De fyra AP-fonderna har anslutit sig till FN:s principer för ansvarsfulla investeringar. De är anslutna till Transparency Internationals kod för investeringar i råvaruindustrin. Förra året tillsatte regeringen den utredning som riksdagen gav uppdrag om redan 2003 för att få igenom den etiska styrningen i AP-fonderna. Detta uppdrag kommer att redovisas, inte inför dagens debatt, tyvärr, utan den 28 november. Då kommer den genomlysningen. Regeringen återkommer till den i nästa års redovisning. Ett investeringsanalysföretag har under året gjort en omfattande genomgång av fondernas investeringar och gjort ett antal observationer när det gäller inriktning och uppdrag som jag förutsätter ger återspegling till exempel beträffande Fjärde AP-fondens avkastning. Jag vill kort även kommentera motionerna. Vad gäller förslaget att säga nej till överföring till staten föreslår vi att den motionen avslås med hänvisning till att detta inte är aktuellt. Pensionsgruppen, som består av de fem partier som står bakom pensionsöverenskommelsen, har fått i uppdrag att se över hur eventuella överskott i pensionssystemet ska hanteras i framtiden. Man har då sagt att i samband med det ska man se över även denna fråga. Det är över huvud taget inte aktuellt nu, det finns inga sådana förslag och frågan är, som sagt, hänvisad till Pensionsgruppen. När det gäller vapenindustrin vill jag säga, vilket också utskottet anför, att AP-fondernas förvaltning uppfyller mycket högt ställda krav på etik, moral och miljö. Det är naturligtvis mycket viktigt att man fortsätter att utveckla riktlinjerna för etik och miljö i placeringarna. Säkert kommer nästa års rapport att ge anledning för oss att föra ytterligare diskussioner om detta. Huvudinriktningen är att de investeringar som AP-fonderna gör ska vara sådana att pensionärernas pensioner säkras på bästa möjliga sätt och med bästa avkastning. Riksdagen bör därför inte lagstifta om vilka typer av bolag eller branscher pensionskapitalet ska investeras i. Det är väl lite grann en psykologisk punkt, för om vi lägger oss på detaljnivån kommer beslutsapparaten i fonderna att påverkas. Redan i dag påpekades i genomgången att man ska se över beslutsordningen så att man inte låser upp sig. Med hänvisning till detta har vi alltså yrkat avslag på motionen. Jag vill också nämna Etikrådet, som AP-fonderna har gemensamt för att föra dialog med utländska företag om etikfrågor gällande exempelvis klusterbomber. Den dialogen har lett till att AP-fonderna dragit bort investeringar från nio utländska företag som bland annat tillverkar klustervapen. De etikregler som tillämpas tar alltså hänsyn till det som tas upp i motionen. Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag i FiU6 och föreslår att rapporten läggs till handlingarna och att reservationen avslås.

Herr talman! Erik Åsbrink skrev i går en debattartikel i Dagens Nyheter där han bland annat undrade om de fem partierna bakom pensionsuppgörelsen var beredda att gå till val 2010 på att pensionerna inte räknas upp eller minskar. Det skulle väl Anna Lilliehöök kunna svara på, tycker jag. När bromsen slår till är det nämligen så att utbetalningarna är i fara. Den utlöses automatiskt. Så är systemet riggat - ingen politiker ska behöva stå till svars i kammaren. Detta förväntas ske i mars nästa år. Samtidigt vet vi att priserna ökar. Lågkonjunkturen är här, och till skillnad mot vad Anna Lilliehöök påstår innebär det stillastående eller sänkta PPM-pensioner. Den förre finansministern, Erik Åsbrink, vill klara pensionsutbetalningarna, och kanske också rädda ansiktet, genom att överföra pengar från statsbudgeten till pensionsfonderna. Tidskriften Arena skriver att det är ett framsynt förslag därför att många i debatten velat blunda för att det nya pensionssystemet är på väg att haverera. Det är modigt, därför att Åsbrink själv som finansminister var en av de ivrigaste tillskyndarna av att placera pensionspengarna i aktier. Men nu erkänner han att systemet kanske inte blev så robust som han och andra påstått. Tycker du, Anna Lilliehöök, att det är ett bra system när bromsen slår till och pensionärer drabbas av detta? Hur ska du förklara det för dem? Står du för det? Tänker du gå till val på sänkta pensioner kanske?

Herr talman! Jag tycker att det var en oerhört viktig överenskommelse som gjordes i riksdagen när fem partier gick samman om att skapa ett stabilt och långsiktigt hållbart pensionssystem. Det gjorde man för att säkra pensionerna för nuvarande och kommande generationer, för att ha råd att betala pensioner till dem. När det gäller det exakta förslaget som fanns i en artikel i går vill jag säga att jag inte alls är säker på att det är det bästa. Socialförsäkringsministern har uttryckt att man väldigt noga kommer att följa utvecklingen under de närmaste två åren. Alla pensionssystem hänger på tre saker. Det glädjande är att vår livslängd ökar, men det betyder också att det är en stor ansträngning för våra pensionssystem. Från att från början ha betalat ut pension under kanske tio år ska pension nu betalas ut under 20 eller 30 år. Det är grundproblemet. Därtill kommer avgifter och pensionsnivåer. Jag tror att man, i den mån det behöver göras någonting, får se hur dessa balanserar och hur beräkningsformen, som Ulla mycket riktigt påpekar är uppsatt för att pensionssystemet ska klara situationen långsiktigt, fungerar. Då får man väl göra som socialförsäkringsministern säger, titta på detta när redovisningen för 2010 kommer. Då ser vi hur utvecklingen varit. Avsikten är att ha ett långsiktigt stabilt, bra och hållbart pensionssystem som över tiden garanterar pensioner och inte innebär att man varje år får gå som ur hand i mun, via statsbudgeten.

Herr talman! Som Anna Lilliehöök och de flesta i kammaren säkert vet, och som också är offentligt, höll det gamla ATP-systemet med vissa reformeringar. Det är ingen nyhet. Det är väl känt. Anna Lilliehöök säger att det var en oerhört viktig överenskommelse för att bygga ett stabilt och hållbart system. Jag kan förstå att man som moderat göder spekulation. I stället kunde pengarna ha använts till samhällsnyttiga investeringar som vi kunde ha styrt. Nu blir det som ett lotteri, eller hur? Du vet inte, Anna Lilliehöök, om du kommer att lyckas med dina placeringar eller ens vad dina pengar placeras i. Jag vet inte om Anna Lilliehöök kanske tycker att det är okej att hennes pension bygger på placeringar i kärnvapen, missiler, klusterbomber, krig och förtryck. Jag tycker inte det. Jag tycker inte att det är ett robust och stabilt system om det ska bygga på placeringar i andra människors olycka och förtryck. Anna Lilliehöök kanske tycker det, men jag tycker att det är etiskt och moraliskt fel. Jag tycker att vi har ett gemensamt ansvar för pensionerna. Jag tycker inte att pensioner ska bygga på spekulation. Fler i denna kammare borde vara överens om det när vi ser vad som har hänt. Hela världen är i gungning just på grund av spekulation, inte på grund av att man tagit samhällsansvar utan för att man satt sin egen vinning i främsta rummet i dessa system. Anna Lilliehöök kanske går till val på att hon tycker att det är jättebra att placera pengarna i vapenindustrin, att det är jättebra att vi har ett hållbart och stabilt system där det finns en inbyggd mekanism som slår till så att pensionerna inte räknas upp eller att de kanske till och med räknas ned. Jag tror att många pensionärer kommer att bli oerhört förbenade - så kanske man kan säga i den här kammaren utan att överträda gränsen. Anna Lilliehöök! Jag tycker inte att du har svarat på frågan. Tänker du gå till val på att sänka pensionen?

Herr talman! Vad pensionsuppgörelsen innebär är ett stabilt och långsiktigt hållbart pensionssystem. Detta handlar också om balansen mellan generationer. Vi riskerar en situation där våra barn skulle få betala väldigt mycket till tidigare generationers pensioner. Detta var grunden till att det var nödvändigt att reformera ATP-systemet. Vapenfrågan ska jag snabbt beröra igen. AP-fonderna har via en gemensam åtgärd efter det att de gått igenom Etikrådet tagit tillbaka investeringar från ett antal företag där man fann att det tillverkades klusterbomber. När det gäller den allmänna principen om spekulation har Ulla Andersson och jag motsatta uppfattningar. Vi tror på att det är investeringar i näringslivet och aktier som på lång sikt har gett god avkastning i det kapitalistiska system som i västvärlden har gjort att vår levnadsstandard har varit så mycket högre än i länder som har tillämpat andra system. Det här ska alltså garantera att AP-fonderna på lång sikt säkras hög avkastning. När det gäller den spekulativa delen är det kanske så att kapitalismen inte handlar om hundraprocentig stabilitet, utan om innovation, förnyelse och tillväxt. Det är därför vi har våra AP-fonder, som ska kunna investera och säkra god avkastning och tillväxt på lång sikt.

Herr talman! I den undersökning som vi i Miljöpartiet lät göra hittade vi 46 miljarder som investerats i den internationella energisektorn. Det var inte mindre än 98 procent som var investerade i företag som har fossilt bränsle som huvudsaklig verksamhet, 1 ½ procent i uran och kärnbränsle och ½ procent, till och med något mindre, i förnybar energi. Vi är av uppfattningen att man om man satsar på fossilt får fossilt. Satsar man på förnybart tror vi att det finns mycket större möjligheter att få den omställning som vi vill ha. Vi tror att det har avgörande betydelse om våra AP-fonder investerar i verksamheter som handlar om förnybar energi när det gäller energisektorn. Vi undrar om man i den översyn som regeringen ska göra och som ska komma den 28 november kan få se att riktlinjerna för miljö och etik kommer att märkas i framtidens planering från regeringens sida när det gäller AP-fondernas investeringar.

Herr talman! I företag världen över blir det allt viktigare med de regler och utvärderingar som visar att man har en god företagspolicy när det gäller både miljö och etik. Detta ger god avkastning för företagen. AP-fonderna ska naturligtvis, som jag sade, utveckla sina riktlinjer för miljö och etik och se till att de stöttar den utvecklingen. Men de fem partier som står bakom pensionsöverenskommelsen har sagt att det är viktigare att AP-fonderna verkar på den generella investeringsmarknaden. Vi ska inte gå in och detaljstyra. Varje styrelse ska, förutom att ha placeringsstrategier, också ta ställning till ägarstrategier när det gäller bland annat etik och miljö. Som sagt får vi utvärderingen den 28 november från utredaren. Vi kommer att kunna diskutera det här i nästa års rapport.

Herr talman! Vi ser det inte som detaljstyrning att man ändrar inriktning och lägger större tyngd på miljö- och etikfrågor. Det är någonting som jag tror att väldigt många människor hoppas att man i riksdagen ska fatta beslut om. Man ska kunna känna att ens pensionspengar under den tid man arbetar fungerar på ett bra sätt och i linje med vad många människor hoppas på och i allt högre grad kräver. Visst är det så att många företag i dag satsar på att konvertera. Det gäller till exempel Ericssons Afrikasatsning, där man går över från fossilt bränsle till sol- och vindenergi för sina basstationer och sparar oerhört mycket fossilt bränsle på det sättet. Och SKF:s verkställande direktör har konstaterat: I morgon kommer vi att använda förnybara energikällor, därför tänker vi fasa ut de fossila bränslena. Men frågan är varför de statliga AP-fonderna ska vara sist. Borde inte vi som politiker kunna säga att vi ska vara med i kampen för att ställa om från fossil energi till förnybara energikällor? Varför ska vi låta tjänstemännen arbeta på egen hand? Jag tror att det är oerhört viktigt att vi i riksdagen och regeringen säger: Den framtida energin kommer att vara förnybar; vi vill se det också i satsningarna på AP-fonderna. Jag tror att väldigt många människor skulle tycka att det vore ett väldigt bra initiativ från regering och riksdag.

Herr talman! Vi har en ordning där det är regeringen som har insyn i AP-fondernas styrelse och ger riksdagen denna redogörelse, som är skälet till att vi står här i dag och diskuterar AP-fondernas verksamhet under de senaste fem åren. Syftet med AP-fonderna är att vi ska se till att pensionärerna tillförsäkras buffertfonder med så god avkastning som möjligt. AP-fonderna ska inte användas i regionalt eller näringspolitiskt syfte eller inriktas på vissa branscher, utan sådana beslut ska fattas av styrelserna, så att vi kan säkra att placeringarna blir så effektiva som möjligt och ger så god avkastning som möjligt. Jag upprepar att vi nästa år kommer att kunna ha en konstruktiv debatt, framför allt i etik- och miljöfrågor. Det kommer att ha gjorts en genomgång av miljö- och etikpolicyn i samtliga AP-fonder. Då har vi lite mer klara fakta att grunda vår diskussion på.

Herr talman! Under 2007 växte det samlade pensionskapitalet i de fyra buffertfonderna med 40 miljarder kronor, eller 4,2 procent. Det skedde under ett år då turbulensen på den finansiella marknaden tilltog och världens aktievärderingar på börserna började sjunka. Trots det uppvisade buffertfonderna ett överskott som bidrog till att det samlade kapitalet vid årets slut uppgick till 900 miljarder kronor. I år har nedgången på börserna fortsatt. Det återstår att se vad resultatet för 2007 slutligen kommer att bli. Jag vill betona att det är viktigt att se utvecklingen i ett långsiktigt perspektiv. Enskilda års svängningar ska inte leda till förhastade beslut eller omdömen kring regelverket. Fondernas prestationer ska bedömas mot ett relevant jämförelseindex och ses över flera år, över tid med andra ord. Den utvärdering som regeringen har gjort visar att fondernas avkastning sedan 2003 har överstigit inkomstindex. Fonderna har under perioden gett en real avkastning på mellan 2,5 och 4 procent. Det innebär att fondernas värde har utvecklats starkare än genomsnittsinkomsten i samhället och att buffertfonderna har varit till nytta för pensionssystemet. Sedan 2003 har fondernas samlade värde ökat med 280 miljarder kronor. Det är drygt 100 miljarder mer än vad en utveckling i linje med inkomstindex hade inneburit. Vid två tillfällen har buffertfondernas avkastning dessutom bidragit till att upprätthålla nivåerna och därmed stabiliteten i pensionssystemet så att den automatiska stabiliseringen inte har aktiverats. Herr talman! Regeringens utvärdering visar att tre av fyra buffertfonder är konkurrenskraftiga. Utifrån ett pensionsperspektiv är det bra. Samtidigt ska vi ständigt se till att utvecklingen i fonderna är konkurrenskraftig. Den till kapitalet minsta AP-fonden, Sjätte AP-fonden, har åter överträffat tidigare resultat och motiverar en fond med dess struktur och inriktning. Att sprida riskerna i pensionssystemet när börserna svajar och värdepapper tappar i värde ger en positiv effekt liksom när det gäller att komma i åtnjutande av de mindre företagens potential. Under den senaste femårsperioden har Sjätte AP-fonden gett en total avkastning efter kostnader på 11 procent per år. Resultatet överstiger fondens mål, som är 8,2 procent, 2,9 per år. Jag delar regeringens uppfattning att det är ett gott resultat fonden presterat. Finansutskottet har tidigare haft synpunkter på Fjärde AP-fonden. Jag avstår från att kommentera det ytterligare, jag tycker att Hans Hoff har gjort det på ett alldeles utomordentligt sätt. Herr talman! Avkastningen i AP-fonderna är helt central för att på lång sikt säkra och också höja värdet på pensionerna. På lång sikt är aktier och företagsinvesteringar en god investering. Det visar historien tydligt, och det har också Anna Lilliehöök här i talarstolen nyligen påpekat. Men riskerna i placeringarna får inte vara stora, och de ska stå i proportion till det förvaltningsuppdrag som fonderna har. Jag är övertygad om att avkastningen i pensionsfonderna kan öka om placeringsreglerna moderniseras och om investeringar i framtidsbranscher och onoterade tillväxtföretag möjliggörs i större utsträckning. Vi står inför en stor utmaning för att klara klimatomställningen. De samlade miljöteknikinvesteringarna behöver öka, och AP-fonderna kan bli långsiktiga och samhällsnyttiga pådrivare i denna omställning. Genom att öka mängden investeringar i ny teknik skulle fonderna kunna bidra till den nödvändiga omställningen. Behovet av ny teknik med minimal miljöpåverkan kommer att öka i väsentlig grad. Det ger samtidigt växande möjligheter till ökad svensk export. I budgeten för 2007 avsatte regeringen 530 miljoner under perioden 2007-2010 för särskilda satsningar på miljöteknik. I budgetpropositionen för 2008 presenterades ytterligare satsningar för 340 miljoner kronor på utveckling av hållbara städer. Dessutom har Exportrådet fått uppdraget att genomföra en särskild satsning för att främja svensk miljöteknikexport. Nu måste vi ta ytterligare steg. Herr talman! Jag har i olika sammanhang förfäktat att det är viktigt att AP-fondernas investeringar i miljöteknik preciseras, och jag tycker att de bör uppgå till minst 1 procent av kapitalet. Ska Sverige bli världsledande på miljöteknikområdet krävs förändringar som visar såväl miljöteknikföretag som övriga investerare att vi menar allvar. Av samma anledning måste buffertfondernas placering i onoterade bolag tillåtas överstiga 5 procent. Det kan åstadkommas om vi moderniserar regelverket och tillåter större placeringar i onoterade tillväxtbolag. En reformering av AP-fondernas placeringspolicy har också framförts som angelägen av företrädare för fonderna. Till sist konstaterar jag att jag och Centerpartiet ser fram emot den utredning som nämnts i debatten tidigare och som kommer i slutet av denna månad och de slutsatser som utredningen drar när det gäller AP-fondernas riktlinjer för miljö och etik. Det behövs även på det här området en ny policy. Herr talman! Låt mig avslutningsvis yrka bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Det lät lite mer positivt från alliansens sida. Centerpartiet ser ändå möjlighet och potential med AP-fonderna när det gäller att driva på utvecklingen i miljöhänseende. Jag hoppas naturligtvis att vi kan se lite fotspår i den översyn som ska komma i slutet av månaden av AP-fondernas riktlinjer och som handlar om miljö och etik så att de ska bli en ledstjärna för investeringarna i framtiden. I fråga om fondernas totala avkastning verkar det finnas samma farhåga som jag har haft. Det är lätt att få ett kapital att öka när det är goda år på börsen. AP-fonderna ligger väldigt tungt i aktierelaterade värdepapper. När konjunkturen nu vänder nedåt tror jag att det är viktigt att man lyckas dämpa, att man helt enkelt har en annan inriktning, en mer säker inriktning för investeringarna i AP-fonden, och att man gör en omviktning av sina värdepapper. Jag befarar att man inte riktigt hunnit med detta, och det får vi se i slutet av det här året.

Herr talman! Tack för de synpunkterna! När det gäller den utredning som jag nämnde känner jag inte till vad den kommer att presentera den 28 dennes. Vi får se vad den kommer fram till och vilka slutsatser den drar på miljö- och etikområdet. Jag tycker att det är oerhört angeläget och positivt att den tillsattes för ett år sedan av regeringen. Vi får vid ett senare tillfälle ta en diskussion, utifrån regeringens konklusion, om hur vi går vidare med förändringar av policyn för AP-fonderna.

Herr talman! Men man kan ändå utgå från att Centerpartiet har legat på regeringen för att försöka ändra riktlinjerna. Det är i alla fall någonting som vi från Miljöpartiet hoppas att man ska kunna se lite fotspår av i översynen så att det blir lite mer i linje med de riktlinjer som man har tagit fram för AP-fonderna. Vi får se när utredningen kommer, och så får vi väl möjlighet att diskutera det framgent.

Herr talman! Jag vet inte om det finns så mycket mer att tillägga. Jag noterar att det finns en önskan i kammaren att titta över investeringspolicyn, att AP-fonderna i större utsträckning ska investera i moderna framtidsbranscher, som bidrar till en positiv utveckling när det gäller klimat och miljö. Den diskussionen får tas efter det att den utredning som handlar om miljö- och etikfrågorna ligger på vårt bord.

Herr talman! AP-fonderna innehåller nu närmare 900 miljarder kronor. Det är en betydande summa att förvalta. Det finns alltid anledning att börja med att fråga sig: Varför har vi AP-fonder? Vi har här en teknisk diskussion om olika placeringar. Men pensionssystemets viktigaste funktion är att vara hållfast, och det är av särskild vikt att det är det för den som ännu inte är pensionär. Man måste veta vilka regler som gäller i framtiden. Jag tror att den kritik som Vänsterpartiet och Miljöpartiet riktar mot pensionssystemet på olika sätt inte tas på allvar av just den anledningen att det finns fem partier som står bakom pensionsuppgörelsen, så folk kan verkligen lita på att det system som vi har nu kommer att gälla för en väldigt lång framtid. Jag tror att det är väldigt bra för hela Sveriges ekonomi att det är på det sättet. Man kan jämföra med många andra länder som inte har så starka pensionssystem som det vi har. Ur den synpunkten var det också lätt för mig i egenskap av ledamot i skatteutskottet för något år sedan att besluta om att vi skulle minska avdragsrätten för privata pensionsavsättningar. Det förvånade mig lite att flera andra partier var emot detta. Jag menar att den stabilitet som vi har fått med det nya pensionssystemet i hög grad minskar motivet för att ha så stora pensionsavsättningar på den privata sidan med avdragsrätt som vi hade under en följd av år. Jag säger inte att det har varit fel tidigare. Men genom att vi har fått denna väldigt kraftiga utveckling i pensionssystemet och också följsamhet från löneutvecklingen när det gäller utbetalningarna har motivet för privata pensionsförsäkringar minskat, enligt mitt sätt att se det. Det har framför allt minskat motivet att gynna dessa med stora avdragsrättigheter. Likväl kan man ibland fundera över de angrepp av olika slag som finns mot pensionssystemet. Jag har under senare år sett framför allt Vänsterpartiets önskemål om att ta pengar ur pensionssystemet för att finansiera bostadsbyggande i väldigt stor omfattning. I själva verket handlar det om att överföra pensionärernas tillgångar till en annan betydande grupp. Det har jag sett som väldigt oroande, för jag menar att det är ett grundläggande angrepp på pensionärerna att göra så. Det var mot den bakgrunden som jag blev en smula betänksam när jag läste en artikel om ett socialdemokratiskt rådslag i Göteborg. Socialdemokraterna här i riksdagen är verkligen inte ansvariga för detta, men det var dåvarande ordföranden i kommunstyrelsen i Göteborg, Göran Johansson - han kanske fortfarande är det några månader till - som ville att man skulle gå in med AP-fondspengar i bilindustrin väldigt riktat. Jag tror för min del att det är just en sådan sak som kan vara väldigt populistisk och att det är väldigt farligt att slå in på en sådan väg och säga att vi ska använda pengar som man tror inte kostar någonting. Grunden för detta är att det liksom är gratispengar att ta från AP-fonderna. Men det är det inte; det finns inga gratispengar. Jag tror för min del att det är särskilt viktigt, och jag tror att det är det för de fem partierna som står bakom pensionsuppgörelsen, att vi aktar oss för varje sådan här utryckning just nu när det är svåra tider, för då är det så lätt att hemfalla åt att vi ska rädda några jobb genom att ta från just pensionärerna och minska den hållfasthet som finns i pensionssystemet. Det är en helt annan sak att vi måste rädda Volvo och andra företag på andra sätt, men att just ta pengar från pensionssystemet tror jag är väldigt felaktigt. Herr talman! Det är alltid viktigt att komma ihåg att det inte finnas några gratispengar.