Åtgärder för en jämnare fördelning av boende för vissa skyddsbehövande

Debatt om förslag 20 juni 2022

Protokoll från debatten

Anföranden: 8

Anf. 109 Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Detta vidriga krig i Ukraina! Ryssland har på ett skoningslöst sätt invaderat ett annat land och gjort sig skyldigt till vedervärdigheter och krigsbrott. Ukrainarna är ett modigt folk, som står upp för sitt land och sin frihet.

Många har dock tvingats på flykt. En stor del är på flykt i Ukraina, medan andra har sökt sig till grannländer och till övriga Europa. För första gången i historien har det så kallade massflyktsdirektivet aktiverats. Det innebär att EU-länderna mycket snabbt kan bevilja skydd. De som omfattas av direktivet får rätt till bostad och rätt att arbeta. I Sverige har 40 000 ukrainare hittills sökt och beviljats skydd i år.

Hur många som kan bedömas komma hit den närmaste tiden avgörs i praktiken helt av hur kriget utvecklas. Migrationsverkets prognoser pekar på 80 000 under det här året, men vi ska vara beredda på 200 000. Det ställer naturligtvis krav på beredskap och ett ordnat mottagande.

Det är glädjande att se hur svenska folket och landets kommuner ställer upp för det ukrainska folket. Med kort varsel har man ställt i ordning ett stort antal boendeplatser och skolplatser.

Men många kommuner är förvånade över att deras platser aldrig har kommit till användning. Andra har blivit upprörda när familjer som har kommit till deras kommun snabbt ryckts upp och flyttats till en större förläggning i någon annan del av Sverige. Barn som precis har börjat skolan och fått nya klasskamrater har tvingats till ett snabbt farväl.

Därför måste vi få ett ordnat mottagande där människor inte rycks upp och bollas runt. Precis som Europas länder måste hjälpas åt, måste också de svenska kommunerna hjälpas åt. Det är rimligt med en fördelning mellan kommunerna, och det ställer vi moderater oss bakom.

Men vi har andra invändningar mot regeringens förslag. En sådan är att man föreslår att kommunerna inte ska få full täckning för sina kostnader. När staten vältrar över uppgifter och kostnader på kommunerna är det helt orimligt att de inte ska få full ersättning för dem. Regeringen har föreslagit att alla kommuner ska få samma ersättning - en schablon som är baserad på medelkostnaden i landets alla kommuner. Det innebär ju att alla de kommuner som har kostnader över medelkostnaden inte får full ersättning. Det är inte rimligt.

Åtgärder för en jämnare fördelning av boende för vissa skyddsbehövande

Anvisning av personer som behöver tillfälligt skydd medför även andra kostnader än de som berörs i regeringens proposition. Det handlar exempelvis om kostnader för förskola i de fall då det finns ett barnomsorgsbehov, det vill säga mer än 15 timmar per vecka, och kostnader för sociala insatser. Även för dessa merkostnader måste kommunerna kompenseras fullt ut.

Därför är det väldigt glädjande att samtliga partier i socialförsäkringsutskottet och här i kammaren utom Socialdemokraterna ställer sig bakom Moderaternas och Kristdemokraternas krav på full ersättning till kommunerna.

Det är också glädjande att samtliga partier ställer sig bakom Moderaternas och Kristdemokraternas krav på att människor inte ska ryckas upp ur sin invanda miljö på det sätt som hittills har skett och som har varit mycket olyckligt. Det slår alltför hårt mot människor som redan har gått igenom ett stort lidande.

I det regelverk som vi debatterar i dag föreslås fördelningen mellan kommunerna ske utifrån ett antal kriterier, såsom arbetsmarknad och tidigare mottagande. Men vi moderater menar att även bostadssituationen i kommunen ska vara en sådan faktor. Förutsättningarna att snabbt skaffa fram bostad ser mycket olika ut runt om i landet. Dessutom måste kommunerna få en rimlig tid på sig. Enligt bosättningslagen, som sedan tidigare gäller för andra nyanlända, får kommunerna två månader på sig att ordna fram boende. Men för personer som får skydd med stöd av massflyktsdirektivet föreslås i stället en tidsfrist på en månad, och det är för kort tid.

Jag vill därför yrka bifall till reservation 3.

Fru talman! Skola och socialtjänst i många av Sveriges kommuner har under lång tid gått på knäna till följd av en oansvarig invandringspolitik. Det vilar ett mycket tungt ansvar på oss här inne att utforma en långsiktigt hållbar invandringspolitik och att stärka integrationen.

Vi ska ta vår del av ansvaret för de ukrainare som nu är på flykt. Deras sak är vår. Men de ska komma till kommuner som ges rätt förutsättningar och står fullt rustade för att kunna hjälpa. Därför är propositionen tillsammans med de ändringar som Moderaterna och Kristdemokraterna har samlat en majoritet för mycket viktig.

Slutligen, fru talman, vill jag säga att detta förmodligen är sista debatten för mig före valet. Jag vill passa på att tacka kollegorna i utskottet och utskottskansliet för den här tiden, och tillönska dem och talmanspresidiet en skön sommar, även om den kan bli kort och hösten kan bli lång.

(Applåder)


Anf. 110 Rikard Larsson (S)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 2 i socialförsäkringsutskottets betänkande 31 och i övrigt bifall till regeringens proposition och utskottets förslag.

Det betänkande och den lagstiftning som vi nu debatterar hade naturligtvis gärna fått finnas på plats redan i samma stund som Ryssland anföll Ukraina och tvingade människor på flykt. Men det gjorde den inte, och jag ska ärligt säga att nog inget parti i den här kammaren heller hade tänkt på en sådan lagstiftning. Grunden är ju att vi nu för första gången på 20 år har använt oss av massflyktsdirektivet, eller rättare sagt att EU har aktiverat massflyktsdirektivet. När det nu för första gången används är det klart att man ser en del saker som behöver åtgärdas.

Vi kan också konstatera att samma solidaritet med Ukrainas folk som övriga Europa och världen har visat också finns i Sverige och därmed också samma avsky mot Putins aggressioner. I samma stund som flyktingarna började att komma till Sverige var civilsamhället på tårna och visade att man ställde upp och tog emot. Det ska det svenska civilsamhället ha ett stort tack för. Det var privatpersoner och organisationer, och det var också kommuner och myndigheter som fullt ut ställde upp i ett arbete för att ta emot alla dem som flydde från Ukraina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för en jämnare fördelning av boende för vissa skyddsbehövande

Nu kommer den lagstiftning som borde ha funnits på plats redan från början. Den lagstiftningen handlar om en jämnare fördelning av mottagandet, där alla Sveriges kommuner kan vara med och dela på ansvaret. Det är väldigt välkommet.

Riksdagen kommer förmodligen i morgon, eftersom alla partier är överens om det, att skicka åtminstone ett tillkännagivande till regeringen. Det handlar om att man när man tar lagstiftningen i bruk också måste göra det på ett sätt så att det blir så smidigt som möjligt för alla dem som redan har kommit till Sverige. Det vill säga att man måste ta stor hänsyn, så att man inte rycker upp familjer ur deras miljö och så att man inte rycker upp barn som har börjat i skolan eller föräldrar eller vuxna som har fått jobb.

Det är glädjande att också regeringen i propositionen tydligt har detta som ambition, men det är viktigt att också en samlad riksdag skickar detta budskap till de myndigheter som nu har att hantera lagstiftningen. Det innebär dock inte att vi inte kommer att få se omflyttningar, för i grunden handlar ju lagstiftningen just om en jämnare fördelning. Och det är viktigt att vi får till stånd en jämnare fördelning för att vi ska klara de utmaningar som även denna flyktingström till Sverige innebär.

I grunden bygger detta på att människor under den tid de är i Sverige ska kunna jobba, tjäna pengar, försörja sin familj och ha sina barn i skolan. Då är det viktigt att vi använder hela Sveriges möjligheter att stötta med detta och inte bara ett par enstaka kommuner.

Från Socialdemokraternas sida har vi en reservation. Den berör den ekonomiska ersättningen till kommunerna för mottagandet. Vi motsätter oss inte själva andemeningen i det tillkännagivande som föreslås när det gäller ersättningen till kommunerna. Vi tycker att det är en självklarhet att det är staten som har det ekonomiska ansvaret för att hantera det asylmottagande som vi nu ser. Däremot vore det olyckligt om det är riksdagen i en förhandling med regeringen som ska sätta de ekonomiska villkoren på plats.

Detta är ytterst en fråga mellan staten och kommunerna. Då är det bra att både staten, genom företrädare för regeringen, och kommunerna får ett ord med i saken när man ska fördela pengar för att täcka kostnaderna.

Detta kan ske på lite olika sätt. Jag är inte säker på att alla kommuner tycker att det bästa sättet när det gäller att täcka kostnader är att man ska skicka in fakturor och styrka alla kostnader. I vissa fall kan faktiskt schablonersättningar vara bättre.

Det är viktigt att säga att det är regeringen som fattar beslut om en förordning, men det behöver ske genom en dialog med Sveriges kommuner.

Fru talman! Jag har under dagen hört att det är många som önskar en trevlig och angenäm sommar. Det ska jag väl också göra. Men framför allt skulle jag vilja avsluta med att tacka talmanspresidiet, kammarkansliet, socialförsäkringsutskottets kansli och alla mina kollegor - både i socialförsäkringsutskottet och i riksdagen.

Detta är, efter åtta år, förmodligen min sista debatt här. Om inte oppositionen nu lägger fram något utskottsinitiativ innebär det att detta är min sista debatt i denna kammare, och det känns väldigt högtidligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för en jämnare fördelning av boende för vissa skyddsbehövande

Det är med stor ödmjukhet som jag har tagit mig an debatten. Det har varit åtta spännande år. Tacket är ett tack för allt det som ni har gjort för att möjliggöra för oss att stå här och prata om den politik som vi vill genomföra. Det har varit helt oumbärligt för demokratin och för beslutsfattandet i Sverige. Stort tack för det!

(Applåder)


Anf. 111 Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Ja, Rikard Larsson, det hade väl varit på sin plats om jag hade gjort ett litet grälsjukt replikinlägg nu. Jag tror kanske också att det hade levt upp till svenska folkets bild av politiken just nu.

Men jag skulle vilja ge en annan bild av svensk politik, och den handlar om det som görs i utskotten. Jag har haft förmånen att få vara presidiekollega med dig under nästan fyra år, då du har varit vice ordförande i socialförsäkringsutskottet. Jag har sagt det tidigare: Det kan vara så att du är min absoluta favoritsosse i hela världen. Förlåt att jag duar, fru talman, men det kanske man kan förlåta en dag som denna.

Vi har faktiskt inte haft lätta frågor på vårt bord under denna mandatperiod. Det har varit både migrationsförhandlingar och en ny utlänningslag. Det har varit pandemiförändringar i socialförsäkringen, och det har varit den något infekterade pensionsfrågan. Detta har landat på riksdagens bord. Men jag skulle vilja säga att utskottet under hela denna tid har upprätthållit ett mycket gott demokratiskt samtal. Ibland kan jag tycka att det är väldigt tråkigt att allmänheten inte får inblick i detta.

Jag skulle i alla fall - och jag vet att det är å hela utskottets vägnar - vilja säga: Stort tack för dina insatser i utskottet och i riksdagen! Jag tycker att du är en fantastisk representant för Socialdemokraterna och för det demokratiska samtalet. Vi kommer att sakna dig väldigt mycket, och jag är emot att du slutar. Stort tack!

(Applåder)


Anf. 112 Rikard Larsson (S)

Fru talman! Tack, Maria Malmer Stenergard, för de fina orden! Detta är en av de få frågor där det inte är möjligt att lämna en reservation, så sluta kommer jag att göra. Men jag tackar så hemskt mycket för de fina orden. Jag tycker också att det har varit ett väldigt väl fungerande utskott, mycket tack vare Maria Malmer Stenergards egenskaper som ordförande.

Även om ledamoten nu duade skulle jag vilja säga att jag tror att det är en väldigt viktig del av debatten i riksdagen att man talar genom talmannen. Det är ett sätt att ta ned lite av den hätska nivå som ibland kan finnas i politiken. Om jag avslutningsvis skulle vända mig om och rikta mig till fru talmannen skulle jag nog säga: Fortsätt med att säga till de ledamöter som halkar lite snett! Det tror jag att demokratin tjänar på.


Anf. 113 Ludvig Aspling (SD)

Fru talman! När vi fick reda på att regeringen planerade att lägga detta lagförslag på bordet var det svårt att undvika i alla fall en liten känsla av att det var något som inte riktigt stämde.

Vi har en helt unik situation i Sveriges riksdag, där alla partier, i alla fall i stora drag, är överens om hur flyktingvågen från Ukraina ska hanteras. Vi är överens om att våra mottagningsvillkor ska vara skäliga men inte avsevärt mer generösa jämfört med resten av unionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för en jämnare fördelning av boende för vissa skyddsbehövande

Samtliga partier står bakom aktiveringen av massflyktsdirektivet. Vi är överens om att mottagandekapaciteten delvis är begränsad men att det inte finns några skäl att försöka stoppa detta eller, så att säga, få färre ukrainare att välja Sverige som destination.

Vi har också sett ett enormt engagemang från vanliga människor, föreningar och företag som öppnat sina hem och lokaler och från kommuner som gjort sitt bästa för att snabbt skaka fram boendeplatser för dem som dykt upp.

Ingen kommun i Sverige har mig veterligen anmält att man inte är villig att hjälpa till i den här situationen. Och de få kommuner där mitt parti sitter i styret var några av de första att anmäla sitt intresse. Det är väl gott så.

En liknande ordning som den som nu föreslås gäller sedan 2016 för personer som beviljas uppehållstillstånd enligt 5 kap. utlänningslagen och sedan en längre tid innan dess för ensamkommande barn.

Detta förslag är således en del av en trend som pågått i ganska många år, där konsekvenserna av migrationspolitiken, som beslutas här, steg för steg flyttas över på kommunerna, som därmed förlorar en bit av sitt självbestämmande. Det är ett självbestämmande som de tidigare haft.

Att det krävs tvång i dessa frågor är i sig ett tecken på att något är fel i samhället. Om Sveriges kommuner inte anser sig kunna klara ett visst åtagande eller ett visst mottagande är det mottagandet som det är fel på, inte kommunerna. Det är min fasta uppfattning.

Mot bakgrund av den enorma vilja att hjälpa till som finns bland kommunerna i detta ärende framstår ett tvång helt enkelt inte som nödvändigt. Men det finns också en risk för ökade kostnader. Kommunernas framtvingade bostäder kan komma att bli lite dyrare än de alternativ som annars hade valts.

Vidare har situationen också förändrats snabbt de senaste månaderna. Flödet av personer från Ukraina till EU har minskat drastiskt, och sedan ett par veckor tillbaka är det fler personer som återvänder till Ukraina från EU än personer som flyttar i motsatt riktning. Det här beror naturligtvis på att ukrainarna tack och lov lyckades slå tillbaka Ryssland från Kiev och att man förhoppningsvis har tvingat fast den ryska krigsmaskinen. De ukrainska styrkorna har gjort en övermäktig insats, och man får väl lite grann se det här som ett kvitto på att folket tack och lov ändå har ganska stort förtroende för deras militära kapacitet.

Det är också så att i stort sett alla kommuner som fått en förvarning om att de kommer att få ett visst antal personer placerade hos sig nyligen också har fått en uppdatering där den här siffran har minskat. Det gäller i alla fall alla kommuner som jag har varit i kontakt med. Kommunerna står med andra ord redan väl förberedda och motiverade.

Det bör också i det sammanhanget påpekas att beredningen av det här lagstiftningsärendet har varit ganska påskyndad. Det har varit en kort remisstid, Lagrådet har inte haft någon möjlighet att yttra sig över förslaget och motionstiden här i riksdagen har varit två dagar, detta trots att förslaget rör en så grundläggande princip som det kommunala självbestämmandet. Flera remissinstanser, både kommuner och myndigheter, har haft anmärkningar mot förslaget, och även om det naturligtvis är rimligt att Sverige har en krisberedskap i händelse av plötslig massflykt är det naturligtvis inte okej att tvinga fram lagstiftning utan erforderlig beredning. Det hade varit möjligt att förlänga beredningstiden, särskilt med tanke på att flödena minskat rätt rejält.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för en jämnare fördelning av boende för vissa skyddsbehövande

Vår grundsyn är att migrationen ska vara ett statligt åtagande, oavsett om det gäller prövning eller den praktiska verksamheten. Sveriges kommuner kan inte bestämma över det här och bör därför inte heller hållas ansvariga för statens beslut på dessa områden. Migrationsåtaganden från kommunernas sida bör i det längsta vara frivilliga.

Med anledning av detta anser vi att riksdagen bör avstyrka den här propositionen. Jag vill därför yrka bifall till reservation 1.

Vad gäller den frågan ser vi det som lite av ett tröstpris att utskottet i alla fall står bakom principen att kommunerna ska få full kostnadstäckning och tillkännager detta för regeringen.

Med detta sagt kommer vårt förslag om att avstyrka propositionen inte att vinna bifall. I det läget har vi valt att som ett andrahandsalternativ även ställa oss bakom reservation 3, som handlar om att ge kommunerna lite mer framförhållning så att de bättre kan planera sin verksamhet.

Det var egentligen hela saken. Till skillnad från alla andra debattörer här kommer jag inte att tacka presidiet och önska dem en varm sommar. Det beror inte på att jag är missnöjd med verksamheten på något sätt utan på att jag har en interpellationsdebatt på måndag. Jag återkommer då.


Anf. 114 Hans Eklind (KD)

Fru talman! Vi kristdemokrater räckte omedelbart ut handen till regeringen, som frågade om riksdagens hjälp med att snabbt få till de här lagändringarna, som gör det möjligt att få en jämnare fördelning av boende för skyddsbehövande. Vår inställning och uppmaning till regeringen har återkommande varit: Laga för det värsta och hoppas på det bästa.

Vi är i stort nöjda med den propositionen. I utskottet har vi dessutom fått majoritet för att ändra ersättningen till kommunerna. Även om ett system med schablonersättningar används är det angeläget att kommunerna får ersättning för de kostnader man har för det utökade ansvar som nu läggs på kommunerna.

Vi har däremot inte fått gehör för att hänsyn ska tas till bostadssituationen när man anvisar personer till kommuner. Jag yrkar därför bifall till reservation 3, som vi kristdemokrater har tillsammans med Moderaterna och Sverigedemokraterna.

Fru talman! Från allra första början har vi haft detta budskap: Laga för det värsta och hoppas på det bästa. Det har väl varit lite si och så med detta.

Det vidriga och brutala anfallskrig som Ryssland satte igång den 24 februari i år när man anföll Ukraina har skapat en flyktingvåg både inom Ukraina och in i EU och Moldavien. UNHCR pekar i sina senaste siffror - det är i alla fall de sista siffror som jag har - på att det finns ungefär 8 miljoner människor på flykt inom Ukraina, medan 6,8 miljoner har flytt över gränsen.

Det här kriget pågår fortfarande, och ingen av oss vet ju om det pågår en månad eller sex månader till, ett år till eller två. Vi hoppas alla att kriget bara ska ta slut så fort som möjligt. I Sverige har vi hittills tagit emot cirka 40 000 flyktingar från Ukraina. Cirka 90 procent av dem är kvinnor och barn. Det är lägre än förväntat, men det ger oss heller ingen anledning att tro att arbetet är klart med att få till ett ordnat och bra mottagande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för en jämnare fördelning av boende för vissa skyddsbehövande

Institutet för framtidsstudier menar nämligen att Sverige riskerar att underskatta antalet ukrainska flyktingar. Detta baserar man på att 2 ½ procent av dem som sagt att de vill flytta permanent till EU har angett Sverige som det land till vilket man i så fall vill fly. Det skulle för svensk del, givet det antal som hittills har flytt till EU, motsvara 170 000 personer.

Om man därtill lägger detta med sekundärförflyttningar tror jag att vi fortfarande ska se allvaret i situationen. Det land som har tagit emot avgjort flest flyktingar är Polen. Någonstans kring 1 ½ miljon ukrainska flyktingar bor i dag i Polen, men Polens förmåga att hantera detta på ett bra sätt är naturligtvis också begränsad. Av den anledningen kan vi snabbt få en situation som förändrar lägesbilden för Sverige. Att laga för det värsta och hoppas på det bästa är därför fortsatt ett bra råd, även om vi nu får denna nya lagstiftning på plats.

Fru talman! Om man ska kunna laga för det värsta och hoppas på det bästa måste man ha civilsamhället och landets kommuner med sig. Det är här boendeplatser skapats, och det är här som en rad andra skyldigheter ska levereras. Jag har kritiserat regeringen för dess senfärdighet avseende civilsamhället och oförmågan att koordinera och kvalitetssäkra civilsamhällets insatser för att bistå både Ukraina och de ukrainska flyktingarna.

Vi har i Sverige sett, och vi ser fortsatt, en fantastisk generositet hos enskilda och även hos organisationer och församlingar. Det finns verkligen en vilja att ställa upp. De har sett till att ukrainska flyktingar som har kommit hit har tagits emot. De har fått tak över huvudet, mat i mun och de har också fått en omsorg.

Men i förlängningen handlar inte flyktingkrisen enbart om boendefrågan utan även om tillgången till skola, arbete, vård och så vidare. Där tar frivilligorganisationernas ansvar och befogenheter slut, och i stället förväntas inte minst landets kommuner ta över och leverera.

Fru talman! Jag är glad att alla partier i denna riksdag har ställt sig bakom Moderaternas och Kristdemokraternas yrkande om att skyddssökande så långt det är möjligt inte ska ryckas upp från den miljö där de befinner sig. Det är nog det enskilt mest vanliga samtalet jag fått från kristdemokratiska kommunpolitiker och företrädare för församlingar. De har uttryckt både frustration och ilska över att någonting som fungerar så bra ska avslutas genom att människor rycks upp ur en miljö som fungerar. Det är bra att vi i riksdagen påpekar och understryker detta.

Det är också bra att vi nu har en majoritet som stöder Kristdemokraternas och Moderaternas förslag om att kommunerna ska få ersättning för styrkta kostnader man har. Det här handlar i grund och botten också om förtroendet mellan stat och kommun. Det tär på tilliten när det finns oklarheter exempelvis kring kostnader för förskola, LSS, omhändertagande med mera.

De här frågorna tarvar ett svar i detta nu. Kommunernas frustration över att inte få ett svar på hur man blir kompenserad för de kostnader som ansvaret ger är inte så liten, och det svar man får från regeringen just nu är hänvisningar till kommande budgetarbete. Det duger inte; spelreglerna måste klargöras här och nu.

Vi kristdemokrater menar därför att om vi ålägger kommunerna att leva upp till det utökade ansvar som det ändå innebär och för att inskränkningen i det kommunala självstyret ska kunna motiveras, ja, då måste också ersättningen säkerställas från regeringens sida. Kommunerna måste fullt ut få ersättning för de kostnader man nu får.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för en jämnare fördelning av boende för vissa skyddsbehövande

Avslutningsvis, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 3, som handlar om att kommunernas förutsättningar att tillhandahålla bostäder ska beaktas, inte som det står nu, att det vid behov får beaktas. Den månad inom vilken kommunen ska anordna ett boende är dessutom för kort tid. Vi menar att samma spelregler som gäller för bosättningsförordningen, det vill säga två månader, ska gälla i stället för en månad.

Även jag vill naturligtvis rikta ett stort tack till kollegorna i socialförsäkringsutskottet. Det har varit oerhört intressant att få tjänstgöra i ett utskott med så vitt skilda frågor. Inte minst vill jag rikta ett tack till utskottets tjänstemän. Ni är fantastiska, talmanspresidiet likaså. Det är all den här servicen som vi har runt omkring som är själva oljan i den demokratimotor som jag brukar säga att riksdagen är.

Sist men inte minst ett stort tack till min Vätternrundakollega Rikard Larsson! Det är trist att du slutar, men jag vet att du kommer att fylla ditt liv med en massa nya uppdrag, så jag är inte ett dugg oroad över att skåningen inte håller konditionen i form.

(Applåder)


Anf. 115 Jonny Cato (C)

Fru talman! Just nu pågår den största humanitära katastrofen i vårt absoluta närområde på flera decennier. Putins invasionskrig har mördat kvinnor, barn, ung som gammal, och tagit livet av män som kämpar för sitt älskade Ukraina. Ukrainare har fått överge sina hem, fly från sitt hemland, och kvinnor och barn har fått säga hej då till sina män, söner och pappor med vetskapen om att de kanske aldrig ses igen.

Detta har lett till stora flyktingströmmar till Europa och Sverige. Jag är stolt över att Europa och Sverige har öppnat sina hjärtan och varit en öppen famn för alla dem som tvingats på flykt. Att EU aktiverade massflyktsdirektivet var en tydlig signal om att det inte ska råda någon som helst tvekan om att den som flyr Putins bomber också ska få ett omedelbart skydd.

Samtidigt är det första gången sedan massflyktsdirektivet infördes som det också har aktiverats. Det är uppenbart att det inte har varit en helt smidig och enkel process sedan direktivet infördes. Det har varit en otydlig kommunikation om vad som faktiskt gäller, och i vissa delar vill jag också påstå att regeringens ledarskap i denna mycket svåra tid har varit bristfälligt.

Det är bra att vi nu äntligen får ett beslut om en jämnare fördelning mellan kommunerna. Precis som att alla medlemsländer i EU behöver ta ett ansvar för människor på flykt behöver också alla kommuner göra det.

För oss i Centerpartiet är det självklart att kommunerna ska bli kompenserade för den faktiska kostnaden som detta innebär för kommunerna. Processen ska innebära så lite administration och byråkrati som möjligt, men det får inte ske på kommunernas bekostnad. Jag vill därför tacka Moderaterna och Kristdemokraterna för en mycket bra följdmotion, som Centerpartiet har valt att ställa sig bakom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för en jämnare fördelning av boende för vissa skyddsbehövande

Fru talman! Den senaste tiden har jag mött människor, framför allt kvinnor och barn, som flytt Putins bomber. Det trauma som de just nu genomlider är omöjligt för oss som inte själva har genomlidit det att ens försöka föreställa sig och förstå sig på. Det är därför viktigt att de behandlas med största respekt och omsorg. Det går inte att nog understryka betydelsen av att ett enigt utskott står bakom att det är av största vikt att anvisningar görs med omsorg och beaktande av att de skyddsbehövande ska få flytta så lite som möjligt. Det gäller såklart inte minst i de fall det handlar om barn och barnfamiljer.

Massflyktsdirektivet är i grunden bra, men det har lett till en hel del frågetecken. Och ska vi vara helt ärliga är detta i dag ett frågetecken som vi besvarar, men det kommer troligen att uppstå fler längs vägen. Därför kan jag inte nog understryka vikten av att regeringen framöver visar ett starkt ledarskap i frågan och inte minst lyssnar och har en god dialog med landets kommuner. Det är helt avgörande.

Fru talman! Avslutningsvis vill även jag passa på att rikta ett stort tack till utskottskansliet för mandatperioden. Jag önskar både kansliet, talmanspresidiet och mina utskottskollegor en god sommar. Jag vill också rikta ett särskilt och personligt tack till vice ordföranden i utskottet Rikard Larsson, som jag har haft förmånen att ha ett bra och stundtals nära samarbete med i migrationskommittén. Det har varit en ynnest att få arbeta med dig och ibland lära av dig. Stort tack och lycka till i framtiden!

(Applåder)


Anf. 116 Robert Hannah (L)

Fru talman! Sverige behöver en ny kurs i integrationspolitiken både för dem som lever i utanförskap i vårt land i dag och för dem som flytt från Putins hemska krig mot Ukraina. Socialdemokraterna har misslyckats med integrationen av kvinnor under hela sin regeringstid. Deras politik har varit en grogrund för parallellsamhällen, utanförskap, hederskultur och separatistiska islamister.

Sedan Socialdemokraterna tog makten 2014 har arbetslösheten bland utrikes födda kvinnor ökat med 30 procent. Utrikes födda kvinnor utgör en tredjedel av alla långtidsarbetslösa i Sverige. För dem med utomeuropeisk bakgrund är siffrorna ännu värre.

Fru talman! Vi debatterar i dag mottagandet av ukrainska flyktingar. Regeringen har återigen misslyckats med att hantera en flyktingsituation. Man upprepar samma kostsamma misstag som 2015. Redan ett par veckor efter Putins hemska invasion i februari krävde Liberalerna av Migrationsverket att flyktingarna i Ukraina ska fördelas jämnt mellan alla Sveriges kommuner i stället för att bo på otroligt dyra asylboenden mitt i ingenstans, som Riksrevisionen om och om igen har dömt ut som för kostsamma.

Liberalerna väckte ett utskottsinitiativ redan i mars om att genomföra det som vi nu tre månader senare diskuterar och som kommer att börja gälla för kommunerna först i september. Det röstade Socialdemokraterna nej till. Då ansåg man att det var onödigt och ville hellre ha en frivillig överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Något avtal där blev det inte, precis som Liberalerna då varnade för.

I stället kommer Socialdemokraterna till riksdagen nu, fem i tolv innan riksdagsåret är slut, med exakt samma förslag som Liberalerna lade fram redan i mars. Vi liberaler välkomnar såklart förslaget - det är ju vårt förslag som nu debatteras - men det är för sent. Skattepengar har kastats bort när kommuner har stått med tomma lägenheter samtidigt som Migrationsverket har handlat upp massor med boenden för asylsökande för skattebetalarnas pengar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för en jämnare fördelning av boende för vissa skyddsbehövande

Fru talman! Vi liberaler välkomnar också de två tillkännagivanden som i dag riktas till regeringen. Jag vill framföra ett stort tack till Moderaterna och Kristdemokraterna för den motion de har väckt i ämnet. Självklart ska de ukrainska flyktingarna så långt som möjligt kunna bo kvar i samma kommun som de har levt i en längre tid. Självklart ska också kommuner ersättas för alla de kostnader de har haft för flyktingmottagandet, särskilt eftersom ett antal kommuner ofta tar ett större ansvar än andra.

Fru talman! Liberalerna är ändå inte nöjda med hur Sverige hanterar situationen med de ukrainska flyktingarna. De förtjänar bättre.

Det finns flera saker som behöver göras här och nu mer än att alla kommuner ska ta emot flyktingar. Socialdemokraterna använder sig inte av den enorma potential som finns hos de ukrainska flyktingarna. De är oftast välutbildade, till skillnad från andra grupper som har kommit till Sverige. Nästan samtliga som har kommit från Ukraina i arbetsför ålder är kvinnor, men det är närmast omöjligt att ta ett jobb om man bor i ett tillfälligt asylboende mitt i ingenstans. De ukrainska mammorna förtjänar bättre än att sitta passiva i ett boende.

Vi liberaler vill att alla som har kommit hit ska erbjudas sfi, svenska för invandrare, medan regeringen tycker att det räcker att gå på svenskkurser i studieförbund. Men studiecirklar gör inte att man blir anställbar.

Vi är övertygade om att svenska språket är biljetten in i vårt samhälle. Det gäller de ukrainska flyktingarna, och det gäller alla kvinnor som lever i utanförskap. Det säger Socialdemokraterna nej till. Det är både snålt och ogenomtänkt att låta mammorna gå sysslolösa. Även om de inte ska stanna i Sverige är det bra för deras välmående att inte bli passiviserade. Det svenska språket är bra att ha med sig när de sedan återvänder till Ukraina.

Jag tror att vi i det här landet tyvärr underskattar värdet av svenska språket. Det är bra ju fler språk man kan, och det svenska språket kan användas för handel och andra saker. Vi vill ju att Ukraina ska bli medlem i EU i framtiden, och då är det självklart att ukrainare kan komma till Sverige och arbeta. Det svenska språket är viktigt. Vi ska inte underskatta det.

Fru talman! Definitionen av galenskap är att göra samma sak igen och igen och förvänta sig ett nytt resultat. Socialdemokraternas integrationspolitik har passiviserat kvinnor i ett bidragsberoende i snart ett helt decennium. Det har varken funnits möjligheter för eller en förväntan på att kvinnor som har kommit hit ska kunna arbeta. Nu upprepar man misstaget igen.

Nästa gång vi debatterar migration här i kammaren efter valet vore det bästa för Sverige att vi har en liberal borgerlig regering. Det svenska folket förtjänar bättre, framför allt en bättre integrations- och migrationspolitik. Det svenska folket förtjänar en regering som har en plan och idé för vad man vill med Sverige och svensk integrationspolitik. Vi i Liberalerna har tagit fram ett integrationsprogram, Förortslyftet, med över 200 förslag för att göra Sverige bättre, för att få fler kvinnor i arbete och för att öka tryggheten. Vi kan ge det svenska folket det.

Jag tackar alla i utskottet för gott samarbete under mandatperioden. Jag vill avsluta med de här orden, eftersom jag ska debattera i morgon också: Slava Ukraini!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för en jämnare fördelning av boende för vissa skyddsbehövande

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 21 juni.)

Beslut

Jämnare fördelning av boende för vissa skyddsbehövande (SfU31)

Miljontals människor befinner sig på flykt i Europa på grund av Rysslands invasion av Ukraina. EU har aktiverat det så kallade massflyktsdirektivet. Direktivet innebär bland annat att skyddsbehövande från Ukraina får ett tillfälligt uppehållstillstånd i EU i ett år med möjlighet till förlängning i ytterligare två år. Regeringen har lagt fram ett förslag som handlar om en jämnare fördelning av boende för människor som söker skydd i Sverige. Riksdagen sa ja till förslaget.

Riksdagen anser i likhet med regeringen att det behövs en lagreglerad styrning som innebär att Migrationsverket kan anvisa kommunerna att ordna boende. Riksdagen riktar dessutom två uppmaningar till regeringen, så kallade tillkännagivanden. Den ena uppmaningen handlar om att skyddssökande så långt som möjligt inte ska ryckas upp från sin invanda miljö för att flytta till en annan kommun. Den andra uppmaningen rör hur kommunerna ska ersättas fullt ut för sina kostnader för bland annat boende och skolgång.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.