Ekonomisk brottslighet

Fru talman! Jag har en fråga till vice statsminister Lena Hjelm Wallén. Sverige gästas nu av president Pastrana från Colombia. Just nu sitter presidenten i utrikesutskottet för ett samtal med ledamöterna där. Colombia är ett land med djupa sociala orättvisor. Det politiska våldet är omfattande. 30 000 människor mördas varje år, väldigt många av dem indianer och t.o.m. indianledare. Man har en och en halv miljon internflyktingar. FARC och ELN-gerillan behärskar en stor del av landet. Det finns en omfattande narkotikahandel som är intimt inflätad i de politiska motsättningarna. USA har anslagit 13 miljarder kronor till militär bekämp- ning av narkotikahandeln, Plan Colombia. Men hur bekämpar man narkotikahandel med militära insatser i Colombia utan att blanda sig i landets politiska strider? Hur förhåller sig Sverige, den svenska rege- ringen, till Plan Colombia?

Fru talman! Jag tycker att det är mycket bra att vi har besök av president Pastrana nu, så att vi får veta lite mera om situationen. Det är ju en mycket allvarlig situation i Colombia, både med våldet, gerillans fram- fart och hur militären svarar på det, och med narkoti- kahanteringen, som ju ligger i botten för väldigt mycket av det här. Det finns då och då öppningar i samtalen mellan gerillan och statsledningen. Presidenten hävdar att det finns en sådan möjlighet nu, och då kan man se om det går att göra någonting av den, med den som ut- gångspunkt och även med de program för att bekäm- pa framför allt narkotikahanteringen som den colom- bianska regeringen har. Tror vi på det? Jag är själv inte så insatt att jag kan säga det nu, men jag tycker att det är väldigt bra att vi får lyssna på presidenten. Jag vet att han är här för att söka EU:s stöd, så vi får gå igenom det ordentligt. Det skulle vara bra om vi tillsammans kunde göra en ordentlig insats.

Fru talman! För omkring ett år sedan sammanträf- fade i Stockholm representanter för den colombianska regeringen och FARC-gerillan, vilket var ett framsteg i samtalen. Har den svenska regeringen fortsatt att på något sätt utveckla dessa samtal? Det skulle vara olyckligt om USA:s plan gick igenom. Vi i Sverige har ju använt en helt annan metod och tagit en helt annan väg. Fortsätter den svenska regeringen att ut- veckla dessa samtal?

Fru talman! Jag tycker inte att man ska sätta det här mot det amerikanska intresset av att få denna konflikt löst. De är ganska nära den här konflikten, och jag är övertygad om att de också vill ha den löst, inte minst därför att man är så drabbad av narkotika- hanteringen. Jag tror ändå att det är viktigt att hela det interna- tionella samfundet gör sitt. FN är aktivt, och vi stöder FN:s ansträngningar. Vi har också på svenskt initiativ sett till att det har kommit till stånd möten mellan gerillan och dem som representerar regeringen. Det skedde förra året. EU kommer att spela en roll i det här sammanhanget. Vi försöker alltså spela på alla de instrument vi har. Bidrag till ideella organisationer

Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till statsrådet Lars-Erik Lövdén. Många ideella organisationer gör en fantastisk in- sats: Rädda Barnen, Frälsningsarmén, BRIS, scouter- na, idrottsrörelsen, för att nämna några. Många av dessa organisationer har en sak gemensamt, och det är att de dras med dålig ekonomi. Om man tittar på övriga Europa ser man att det i samtliga EU-länder är möjligt att göra avdrag för gåvor till ideella organisa- tioner. Min fråga till statsrådet Lövdén är om avdrags- gilla gåvor till ideella organisationer är någonting som skulle kunna införas i Sverige också.

Fru talman! Den frågan har prövats flera gånger tidigare, och den har avvisats av regeringen och av en majoritet i riksdagen. Jag ser inte det som en fram- komlig väg. Det är snarare så att kommuner, och också vi från regeringens och riksdagens sida, stän- digt bör pröva de stöd som utgår till organisationsli- vet. Det är också så att många utan avdragsrätt ändå stöder frivilligorganisationer i Sverige.

Fru talman! Jag vill då påminna om ett förslag som kom för några veckor sedan från Samarbets- gruppen mot oseriös insamling, där bl.a. skatteför- valtningen, Finans- och Kulturdepartementen och Ekobrottsmyndigheten ingår. Där hade man just före- slagit att organisationer som är berättigade till 90- konton också skulle vara berättigade till avdragsgilla gåvor. Jag tycker att det finns all anledning, även om för- slaget har avslagits förut här i riksdagen, att ta upp frågan igen. Som ordförandeland i EU kan det finnas anledning för Sverige att ta till sig erfarenheter från övriga länder i EU, som samtliga har avdragsmöjlig- het. Även i vårt grannland Norge får man göra skatte- avdrag på upp till 3 000 kr till en ideell organisation.

Fru talman! Än en gång är svaret att frågan inte är aktuell. Regeringen har inte för avsikt att lägga fram ett förslag i den riktning som Mikael Oscarsson ef- terlyser. Vi är många här i kammaren och i svenska sam- hället i övrigt som ger bidrag till organisationer även om vi inte har avdragsrätt. Jag tror inte att avdrags- rätten i sig skulle stimulera fram ett så mycket större bidragsgivande. Det handlar ju om ett ideellt enga- gemang, som många i det svenska samhället har och där man ger bidrag till organisationer, sammanslut- ningar och föreningar för att främja deras verksamhet. Det sker i väldigt stor omfattning i det svenska sam- hället i dag. Kuba

Fru talman! Jag har en fråga till biståndsminister Maj-Inger Klingvall. Förra sommaren häktades tre svenska journalister på Kuba och fick sitta i häkte i flera dagar därför att de hade haft kontakt med oberoende journalister där. Nu har två tjeckiska journalister blivit fängslade och sitter i fängelse på Kuba därför att de också har haft kontakt med journalister där. Det verkar som om de får sitta där ganska länge. Den borgerliga regeringen avbröt biståndet stat till stat till Kuba, och sedan tog den socialdemokratiska regeringen upp detta igen. Är det inte dags att sluta att ge det bilaterala biståndet till Kuba, eftersom den här diktaturregimen beter sig som den gör?

Fru talman! När det gäller biståndet till Kuba är det viktigt att understryka att vi inte ger något bistånd och inte har något samarbete med den kubanska rege- ringen. Vi stöder enskilda organisationer och kyrkor som arbetar med mänskliga rättighets-frågor och demokrati. Vi ger, som Karl-Göran Biörsmark säkert vet, väldigt lite bistånd - det kommer kanske att ligga runt 10 miljoner i år. Hälften av det går till utbildnings- satsningar när det gäller kunskap om marknadseko- nomi och näringsliv, och det tycker vi är en viktig satsning när det gäller Kuba.

Fru talman! Det är inte riktigt sant, för fortfarande finns det ett utbyte på stat-till-stat-nivå med Kuba. Jag välkomnar stora satsningar på enskilda organisa- tioner som försöker etablera kontakt med MR- organisationer, med demokratiska organisationer och med journalister på Kuba som vill ha en annan ord- ning där. Det är där vi ska sätta in kraften - det är vi helt överens om. Men den andra delen måste tas bort helt - det ska vara en nolla i den kolumnen. När det gällde Indien var vi snabba att dra in bi- ståndet när de gjorde sina test på atomvapen, likaså när det gällde Zimbabwe. Det är dags att göra det med Kuba också.

Fru talman! Det svenska biståndet är inte på något sätt utformat så att det stöder den kubanska regering- en, utan det handlar om att stödja enskilda organisa- tioner, mänskliga rättigheter, demokrati och rättsvä- sen. Ökad öppenhet inom EU

Fru talman! Jag har en fråga till vice statsminis- tern. Jag tror för egen del att en större öppenhet och mera insyn än vad som för närvarande gäller kring EU och dess institutioner och handlingar torde vara en absolut förutsättning för att få en ökad folklig förståelse, ett engagemang och en acceptans för EU som ett freds- och samarbetsprojekt. Jag vet också att den svenska regeringen arbetar för, och inte utan framgång har gjort det, för en ökad öppenhet inom EU. EU-parlamentet vill ha en större öppenhet än vad ministerrådet hittills har velat acceptera. Enighet dem emellan är en förutsättning för att de nya reglerna, som avses införas från den 1 maj, också ska kunna träda i kraft. Hur långt är regeringen beredd och villig att släp- pa på svensk öppenhetstradition för att nå en kom- promiss i dessa frågor under det svenska ordförande- skapet?

Fru talman! Jag är glad åt att vi är överens i den svenska riksdagen om att det är väldigt viktigt att vi driver dessa frågor om öppenhet mycket hårt inom EU. Man är inte överens i ministerrådet. Vi fortsätter att driva på där. Vi vet att vi i hög grad har Europa- parlamentet med oss. Nu måste vi in i en process, tillsammans med parlamentet, för att försöka hitta en minsta gemensamma nämnare. Om det blir så att den processen leder fram till att vi måste överge sådant som är väldigt viktigt för oss här hemma tänker vi inte föra den processen till ett slut. Vi vill inte kompromissa i de delarna.

Fru talman! Jag blir lite lugnad när jag hör vice statsministern yttra sig på det sättet. Jag tycker själv att det är viktigt att vi slår vakt om den svenska öp- penhetstraditionen och gärna försöker få våra euro- peiska systrar och bröder med på det tåget, hellre än att använda mörkläggning och dölja saker. Här handlar det bl.a. om frågor hur man ska se på tredje parts vetorätt rörande offentliggörande av handlingar, hur omfattande undantagsreglerna ska vara osv. Jag kan bara önska regeringen lycka till i sina strävanden att övertyga dem som är motsträviga i denna del om att det är värdefullare med öppenhet än med slutenhet - också för EU:s överlevnadsmöjlig- heter i det lite längre perspektivet. Dvärgbandmask

Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till miljöministern. Det är många veterinärer som är oroliga för att dvärgbandmasken kan komma att spridas i Sverige. Bakgrunden är diskussionerna i EU om att ta bort avmaskning av sällskapsdjur. Detta kan tyckas som en liten fråga, men det kan vara en väldigt allvarlig miljöfråga om vi får in parasiten i de svenska skogar- na och riskerar att få smittad svamp, smittade bär etc. Jag vet att jordbruksministern är engagerad i frå- gan, men jag vill fråga om också Miljödepartementet har engagerat sig i frågan. Detta är en väl så stor fråga för svenska folket, som lever rörligt friluftsliv och plockar bär och svamp, som frågan om snuset är.

Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till miljöministern. Det är många veterinärer som är oroliga för att dvärgbandmasken kan komma att spridas i Sverige. Bakgrunden är diskussionerna i EU om att ta bort avmaskning av sällskapsdjur. Detta kan tyckas som en liten fråga, men det kan vara en väldigt allvarlig miljöfråga om vi får in parasiten i de svenska skogar- na och riskerar att få smittad svamp, smittade bär etc. Jag vet att jordbruksministern är engagerad i frå- gan, men jag vill fråga om också Miljödepartementet har engagerat sig i frågan. Detta är en väl så stor fråga för svenska folket, som lever rörligt friluftsliv och plockar bär och svamp, som frågan om snuset är.

Fru talman! Jag tycker att det är viktigt att vi väcker opinion i denna fråga. Sådana här frågor kan synas väldigt små och töntiga, men de ägg som dvärgbandmasken sprider kan faktiskt smitta bär och svamp så att de blir så giftiga att de blir motsvarande cancerogena och kan ge cancerliknande sjukdomar, som faktiskt är dödliga. Jag tror inte att vi kan uppleva någonting tristare i det svenska samhället än om vi skulle få en situation där barnfamiljer och andra var rädda för att gå ut i skogen. Jag vädjar till miljöministern: Bråka rejält i denna fråga!

Fru talman! Jag lovar Inger Lundberg att jag kommer att bråka rejält. Jag kommer naturligtvis också att fästa mina miljörådskollegers uppmärksam- het på detta. Jag håller med Inger Lundberg om att vi ska hind- ra dessa parasiter. Jag tycker att det ska vara lite mer vargar i skogarna och mindre parasiter. Fastighetstaxeringen

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Lövdén. I kustområdena inte minst i Bohuslän ökar fastig- hetstaxeringarna i dag mycket kraftigt - i vissa fall med uppemot 100 %. Fastighets- och förmögenhets- skatt krävs utan att man tar hänsyn till de boendes betalningsförmåga. Är det rimligt, anser statsrådet, att människor tvingas sälja sina hem för att betala fastighetsskatten?

Fru talman! Det är riktigt att taxeringsvärdena på sina håll ökar ganska kraftigt. I genomsnitt i landet är det inte en så väldigt kraftig ökning, utan den kom- penseras med den sänkning av fastighetsskatten som vi nu har vidtagit från årsskiftet - från 1,5 till 1,2 % på villasidan och från 1,3 till 0,7 % på flerfamiljs- bostadsbeståndet. Regeringen har aviserat att vi kommer att lägga fram ett förslag om en begränsningsregel. Innehavare av mer normala förmögenheter och människor med måttliga inkomster ska inte behöva betala mer än 6 % av sin inkomst i skatt. Regeringen kommer att lägga fram ett förslag som ska gälla från den 1 januari i år i det avseendet. Det är inte fler som kommer att betala förmögen- hetsskatt under innevarande år än under förra året. De beräkningar som vi har gjort innebär snarare tvärtom - det är färre som kommer att betala förmögenhets- skatt under innevarande år än under fjolåret.

Fru talman! Det kan hända att det är färre över ri- ket, men det är fler i Bohuslän. Statsrådet har i en intervju sagt att det är upp till den enskilde att hantera sin situation. Kustboende hos oss bor inte vid kusterna utan anledning, utan de bor där därför att de har sin försörjning av vad havet ger. De har inte råd att bo kvar. Anser statsrådet verkligen att den enskilda ges möjlighet att hantera sin situation i sådana fall?