Ekonomisk brottslighet
Debatt om förslag 24 januari 2001
Hoppa över anförandelistan
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenROLF ÅBJÖRNSSON (Kd)
- Hoppa till i videospelarenMÄRTA JOHANSSON (S)
- Hoppa till i videospelarenANDERS G HÖGMARK (M)
- Hoppa till i videospelarenROLF ÅBJÖRNSSON (Kd)
- Hoppa till i videospelarenANDERS G HÖGMARK (M)
- Hoppa till i videospelarenALICE ÅSTRÖM (V)
- Hoppa till i videospelarenROLF ÅBJÖRNSSON (Kd)
- Hoppa till i videospelarenALICE ÅSTRÖM (V)
- Hoppa till i videospelarenGUNNEL WALLIN (C)
- Hoppa till i videospelarenSIW PERSSON (Fp)
- Hoppa till i videospelarenKIA ANDREASSON (Mp)
- Hoppa till i videospelarenROLF ÅBJÖRNSSON (Kd)
- Hoppa till i videospelarenKIA ANDREASSON (Mp)
- Hoppa till i videospelarenSIW PERSSON (Fp)
- Hoppa till i videospelarenKIA ANDREASSON (Mp)
- Hoppa till i videospelarenSIW PERSSON (Fp)
- Hoppa till i videospelarenKIA ANDREASSON (Mp)
- Hoppa till i videospelarenSIW WITTGREN-AHL (S)
- Hoppa till i videospelarenRONNY OLANDER (S)
- Hoppa till i videospelarenMÄRTA JOHANSSON (S)
- Hoppa till i videospelarenRONNY OLANDER (S)
- Hoppa till i videospelarenANDERS KARLSSON (S)
Protokoll från debatten
Anföranden: 22
Anf. 55 ROLF ÅBJÖRNSSON (Kd)
Fru talman! Jag har en fråga till vice statsminister
Lena Hjelm Wallén. Sverige gästas nu av president
Pastrana från Colombia. Just nu sitter presidenten i
utrikesutskottet för ett samtal med ledamöterna där.
Colombia är ett land med djupa sociala orättvisor.
Det politiska våldet är omfattande. 30 000 människor
mördas varje år, väldigt många av dem indianer och
t.o.m. indianledare. Man har en och en halv miljon
internflyktingar. FARC och ELN-gerillan behärskar
en stor del av landet.
Det finns en omfattande narkotikahandel som är
intimt inflätad i de politiska motsättningarna. USA
har anslagit 13 miljarder kronor till militär bekämp-
ning av narkotikahandeln, Plan Colombia. Men hur
bekämpar man narkotikahandel med militära insatser
i Colombia utan att blanda sig i landets politiska
strider? Hur förhåller sig Sverige, den svenska rege-
ringen, till Plan Colombia?
Anf. 56 MÄRTA JOHANSSON (S)
Fru talman! Jag tycker att det är mycket bra att vi
har besök av president Pastrana nu, så att vi får veta
lite mera om situationen. Det är ju en mycket allvarlig
situation i Colombia, både med våldet, gerillans fram-
fart och hur militären svarar på det, och med narkoti-
kahanteringen, som ju ligger i botten för väldigt
mycket av det här.
Det finns då och då öppningar i samtalen mellan
gerillan och statsledningen. Presidenten hävdar att det
finns en sådan möjlighet nu, och då kan man se om
det går att göra någonting av den, med den som ut-
gångspunkt och även med de program för att bekäm-
pa framför allt narkotikahanteringen som den colom-
bianska regeringen har. Tror vi på det? Jag är själv
inte så insatt att jag kan säga det nu, men jag tycker
att det är väldigt bra att vi får lyssna på presidenten.
Jag vet att han är här för att söka EU:s stöd, så vi får
gå igenom det ordentligt. Det skulle vara bra om vi
tillsammans kunde göra en ordentlig insats.
Anf. 57 ANDERS G HÖGMARK (M)
Fru talman! För omkring ett år sedan sammanträf-
fade i Stockholm representanter för den colombianska
regeringen och FARC-gerillan, vilket var ett framsteg
i samtalen. Har den svenska regeringen fortsatt att på
något sätt utveckla dessa samtal? Det skulle vara
olyckligt om USA:s plan gick igenom. Vi i Sverige
har ju använt en helt annan metod och tagit en helt
annan väg. Fortsätter den svenska regeringen att ut-
veckla dessa samtal?
Anf. 58 ROLF ÅBJÖRNSSON (Kd)
Fru talman! Jag tycker inte att man ska sätta det
här mot det amerikanska intresset av att få denna
konflikt löst. De är ganska nära den här konflikten,
och jag är övertygad om att de också vill ha den löst,
inte minst därför att man är så drabbad av narkotika-
hanteringen.
Jag tror ändå att det är viktigt att hela det interna-
tionella samfundet gör sitt. FN är aktivt, och vi stöder
FN:s ansträngningar. Vi har också på svenskt initiativ
sett till att det har kommit till stånd möten mellan
gerillan och dem som representerar regeringen. Det
skedde förra året. EU kommer att spela en roll i det
här sammanhanget.
Vi försöker alltså spela på alla de instrument vi
har.
Bidrag till ideella organisationer
Anf. 59 ANDERS G HÖGMARK (M)
Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till
statsrådet Lars-Erik Lövdén.
Många ideella organisationer gör en fantastisk in-
sats: Rädda Barnen, Frälsningsarmén, BRIS, scouter-
na, idrottsrörelsen, för att nämna några. Många av
dessa organisationer har en sak gemensamt, och det
är att de dras med dålig ekonomi. Om man tittar på
övriga Europa ser man att det i samtliga EU-länder är
möjligt att göra avdrag för gåvor till ideella organisa-
tioner.
Min fråga till statsrådet Lövdén är om avdrags-
gilla gåvor till ideella organisationer är någonting
som skulle kunna införas i Sverige också.
Anf. 60 ALICE ÅSTRÖM (V)
Fru talman! Den frågan har prövats flera gånger
tidigare, och den har avvisats av regeringen och av en
majoritet i riksdagen. Jag ser inte det som en fram-
komlig väg. Det är snarare så att kommuner, och
också vi från regeringens och riksdagens sida, stän-
digt bör pröva de stöd som utgår till organisationsli-
vet.
Det är också så att många utan avdragsrätt ändå
stöder frivilligorganisationer i Sverige.
Anf. 61 ROLF ÅBJÖRNSSON (Kd)
Fru talman! Jag vill då påminna om ett förslag
som kom för några veckor sedan från Samarbets-
gruppen mot oseriös insamling, där bl.a. skatteför-
valtningen, Finans- och Kulturdepartementen och
Ekobrottsmyndigheten ingår. Där hade man just före-
slagit att organisationer som är berättigade till 90-
konton också skulle vara berättigade till avdragsgilla
gåvor.
Jag tycker att det finns all anledning, även om för-
slaget har avslagits förut här i riksdagen, att ta upp
frågan igen. Som ordförandeland i EU kan det finnas
anledning för Sverige att ta till sig erfarenheter från
övriga länder i EU, som samtliga har avdragsmöjlig-
het. Även i vårt grannland Norge får man göra skatte-
avdrag på upp till 3 000 kr till en ideell organisation.
Anf. 62 ALICE ÅSTRÖM (V)
Fru talman! Än en gång är svaret att frågan inte är
aktuell. Regeringen har inte för avsikt att lägga fram
ett förslag i den riktning som Mikael Oscarsson ef-
terlyser.
Vi är många här i kammaren och i svenska sam-
hället i övrigt som ger bidrag till organisationer även
om vi inte har avdragsrätt. Jag tror inte att avdrags-
rätten i sig skulle stimulera fram ett så mycket större
bidragsgivande. Det handlar ju om ett ideellt enga-
gemang, som många i det svenska samhället har och
där man ger bidrag till organisationer, sammanslut-
ningar och föreningar för att främja deras verksamhet.
Det sker i väldigt stor omfattning i det svenska sam-
hället i dag.
Kuba
Anf. 63 GUNNEL WALLIN (C)
Fru talman! Jag har en fråga till biståndsminister
Maj-Inger Klingvall.
Förra sommaren häktades tre svenska journalister
på Kuba och fick sitta i häkte i flera dagar därför att
de hade haft kontakt med oberoende journalister där.
Nu har två tjeckiska journalister blivit fängslade och
sitter i fängelse på Kuba därför att de också har haft
kontakt med journalister där. Det verkar som om de
får sitta där ganska länge.
Den borgerliga regeringen avbröt biståndet stat till
stat till Kuba, och sedan tog den socialdemokratiska
regeringen upp detta igen. Är det inte dags att sluta
att ge det bilaterala biståndet till Kuba, eftersom den
här diktaturregimen beter sig som den gör?
Anf. 64 SIW PERSSON (Fp)
Fru talman! När det gäller biståndet till Kuba är
det viktigt att understryka att vi inte ger något bistånd
och inte har något samarbete med den kubanska rege-
ringen. Vi stöder enskilda organisationer och kyrkor
som arbetar med mänskliga rättighets-frågor och
demokrati.
Vi ger, som Karl-Göran Biörsmark säkert vet,
väldigt lite bistånd - det kommer kanske att ligga runt
10 miljoner i år. Hälften av det går till utbildnings-
satsningar när det gäller kunskap om marknadseko-
nomi och näringsliv, och det tycker vi är en viktig
satsning när det gäller Kuba.
Anf. 65 KIA ANDREASSON (Mp)
Fru talman! Det är inte riktigt sant, för fortfarande
finns det ett utbyte på stat-till-stat-nivå med Kuba.
Jag välkomnar stora satsningar på enskilda organisa-
tioner som försöker etablera kontakt med MR-
organisationer, med demokratiska organisationer och
med journalister på Kuba som vill ha en annan ord-
ning där. Det är där vi ska sätta in kraften - det är vi
helt överens om. Men den andra delen måste tas bort
helt - det ska vara en nolla i den kolumnen.
När det gällde Indien var vi snabba att dra in bi-
ståndet när de gjorde sina test på atomvapen, likaså
när det gällde Zimbabwe. Det är dags att göra det
med Kuba också.
Anf. 66 ROLF ÅBJÖRNSSON (Kd)
Fru talman! Det svenska biståndet är inte på något
sätt utformat så att det stöder den kubanska regering-
en, utan det handlar om att stödja enskilda organisa-
tioner, mänskliga rättigheter, demokrati och rättsvä-
sen.
Ökad öppenhet inom EU
Anf. 67 KIA ANDREASSON (Mp)
Fru talman! Jag har en fråga till vice statsminis-
tern.
Jag tror för egen del att en större öppenhet och
mera insyn än vad som för närvarande gäller kring
EU och dess institutioner och handlingar torde vara
en absolut förutsättning för att få en ökad folklig
förståelse, ett engagemang och en acceptans för EU
som ett freds- och samarbetsprojekt. Jag vet också att
den svenska regeringen arbetar för, och inte utan
framgång har gjort det, för en ökad öppenhet inom
EU.
EU-parlamentet vill ha en större öppenhet än vad
ministerrådet hittills har velat acceptera. Enighet dem
emellan är en förutsättning för att de nya reglerna,
som avses införas från den 1 maj, också ska kunna
träda i kraft.
Hur långt är regeringen beredd och villig att släp-
pa på svensk öppenhetstradition för att nå en kom-
promiss i dessa frågor under det svenska ordförande-
skapet?
Anf. 68 SIW PERSSON (Fp)
Fru talman! Jag är glad åt att vi är överens i den
svenska riksdagen om att det är väldigt viktigt att vi
driver dessa frågor om öppenhet mycket hårt inom
EU.
Man är inte överens i ministerrådet. Vi fortsätter
att driva på där. Vi vet att vi i hög grad har Europa-
parlamentet med oss. Nu måste vi in i en process,
tillsammans med parlamentet, för att försöka hitta en
minsta gemensamma nämnare.
Om det blir så att den processen leder fram till att
vi måste överge sådant som är väldigt viktigt för oss
här hemma tänker vi inte föra den processen till ett
slut. Vi vill inte kompromissa i de delarna.
Anf. 69 KIA ANDREASSON (Mp)
Fru talman! Jag blir lite lugnad när jag hör vice
statsministern yttra sig på det sättet. Jag tycker själv
att det är viktigt att vi slår vakt om den svenska öp-
penhetstraditionen och gärna försöker få våra euro-
peiska systrar och bröder med på det tåget, hellre än
att använda mörkläggning och dölja saker.
Här handlar det bl.a. om frågor hur man ska se på
tredje parts vetorätt rörande offentliggörande av
handlingar, hur omfattande undantagsreglerna ska
vara osv.
Jag kan bara önska regeringen lycka till i sina
strävanden att övertyga dem som är motsträviga i
denna del om att det är värdefullare med öppenhet än
med slutenhet - också för EU:s överlevnadsmöjlig-
heter i det lite längre perspektivet.
Dvärgbandmask
Anf. 70 SIW PERSSON (Fp)
Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till
miljöministern.
Det är många veterinärer som är oroliga för att
dvärgbandmasken kan komma att spridas i Sverige.
Bakgrunden är diskussionerna i EU om att ta bort
avmaskning av sällskapsdjur. Detta kan tyckas som
en liten fråga, men det kan vara en väldigt allvarlig
miljöfråga om vi får in parasiten i de svenska skogar-
na och riskerar att få smittad svamp, smittade bär etc.
Jag vet att jordbruksministern är engagerad i frå-
gan, men jag vill fråga om också Miljödepartementet
har engagerat sig i frågan.
Detta är en väl så stor fråga för svenska folket,
som lever rörligt friluftsliv och plockar bär och
svamp, som frågan om snuset är.
Anf. 70 KIA ANDREASSON (Mp)
Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till
miljöministern.
Det är många veterinärer som är oroliga för att
dvärgbandmasken kan komma att spridas i Sverige.
Bakgrunden är diskussionerna i EU om att ta bort
avmaskning av sällskapsdjur. Detta kan tyckas som
en liten fråga, men det kan vara en väldigt allvarlig
miljöfråga om vi får in parasiten i de svenska skogar-
na och riskerar att få smittad svamp, smittade bär etc.
Jag vet att jordbruksministern är engagerad i frå-
gan, men jag vill fråga om också Miljödepartementet
har engagerat sig i frågan.
Detta är en väl så stor fråga för svenska folket,
som lever rörligt friluftsliv och plockar bär och
svamp, som frågan om snuset är.
Anf. 72 SIW WITTGREN-AHL (S)
Fru talman! Jag tycker att det är viktigt att vi
väcker opinion i denna fråga. Sådana här frågor kan
synas väldigt små och töntiga, men de ägg som
dvärgbandmasken sprider kan faktiskt smitta bär och
svamp så att de blir så giftiga att de blir motsvarande
cancerogena och kan ge cancerliknande sjukdomar,
som faktiskt är dödliga.
Jag tror inte att vi kan uppleva någonting tristare i
det svenska samhället än om vi skulle få en situation
där barnfamiljer och andra var rädda för att gå ut i
skogen. Jag vädjar till miljöministern: Bråka rejält i
denna fråga!
Anf. 73 RONNY OLANDER (S)
Fru talman! Jag lovar Inger Lundberg att jag
kommer att bråka rejält. Jag kommer naturligtvis
också att fästa mina miljörådskollegers uppmärksam-
het på detta.
Jag håller med Inger Lundberg om att vi ska hind-
ra dessa parasiter. Jag tycker att det ska vara lite mer
vargar i skogarna och mindre parasiter.
Fastighetstaxeringen
Anf. 74 MÄRTA JOHANSSON (S)
Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Lövdén.
I kustområdena inte minst i Bohuslän ökar fastig-
hetstaxeringarna i dag mycket kraftigt - i vissa fall
med uppemot 100 %. Fastighets- och förmögenhets-
skatt krävs utan att man tar hänsyn till de boendes
betalningsförmåga.
Är det rimligt, anser statsrådet, att människor
tvingas sälja sina hem för att betala fastighetsskatten?
Anf. 75 RONNY OLANDER (S)
Fru talman! Det är riktigt att taxeringsvärdena på
sina håll ökar ganska kraftigt. I genomsnitt i landet är
det inte en så väldigt kraftig ökning, utan den kom-
penseras med den sänkning av fastighetsskatten som
vi nu har vidtagit från årsskiftet - från 1,5 till 1,2 %
på villasidan och från 1,3 till 0,7 % på flerfamiljs-
bostadsbeståndet.
Regeringen har aviserat att vi kommer att lägga
fram ett förslag om en begränsningsregel. Innehavare
av mer normala förmögenheter och människor med
måttliga inkomster ska inte behöva betala mer än 6 %
av sin inkomst i skatt. Regeringen kommer att lägga
fram ett förslag som ska gälla från den 1 januari i år i
det avseendet.
Det är inte fler som kommer att betala förmögen-
hetsskatt under innevarande år än under förra året. De
beräkningar som vi har gjort innebär snarare tvärtom
- det är färre som kommer att betala förmögenhets-
skatt under innevarande år än under fjolåret.
Anf. 76 ANDERS KARLSSON (S)
Fru talman! Det kan hända att det är färre över ri-
ket, men det är fler i Bohuslän.
Statsrådet har i en intervju sagt att det är upp till
den enskilde att hantera sin situation. Kustboende hos
oss bor inte vid kusterna utan anledning, utan de bor
där därför att de har sin försörjning av vad havet ger.
De har inte råd att bo kvar. Anser statsrådet verkligen
att den enskilda ges möjlighet att hantera sin situation
i sådana fall?
Dokument
Beslut
Regeringens lägesrapport om ekonomisk brottslighet (JuU6)
Riksdagen lade till handlingarna regeringens årliga redovisning av läget när det gäller den ekonomiska brottsligheten.
- Utskottets förslag till beslut
- Skrivelsen till handlingarna. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Bifall till utskottets hemställan