En effektivare miljöprövning

Debatt om förslag 17 juni 2005

Protokoll från debatten

Anföranden: 15

Anf. 52 Alf Eriksson (S)

Fru talman! Vad jag förstår ska vi nu debattera riksdagsårets sista ärende. Det handlar om vår miljölagstiftning. I första hand är det regeringens proposition om en enklare miljöprövning, som är innehållet i miljö- och jordbruksutskottets betänkande. En kommitté har fått regeringens uppdrag att följa upp en del frågor i miljöbalken där större delen av vår miljölagstiftning finns. Denna kommitté fick ett regeringsuppdrag i maj 2003 om att skyndsamt se över möjligheterna att förenkla och effektivisera miljöprövningen. Det skulle ske på ett sådant sätt att hälso- och miljöskyddskraven inte blir åsidosatt. Det skulle också utmynna i att försöka korta handläggningstiderna så att besluten kan komma snabbare. En annan viktig fråga var att de förslag som kommittén lämnade, inte fick försvåra möjligheten att uppnå miljömålen eller minska allmänhetens rätt till insyn och deltagande. I januari 2004 lämnade kommittén sitt betänkande till regeringen. Det innehåller flera lagförslag till enklare förfarande för miljökonsekvensbeskrivningar och tillståndsprövning. Det innehåller också förslag om anmälningsplikt för mindre vattenverksamhet, ändrade regler för prövning av täkter och också om regeringens tillåtlighetsprövning. Denna tillåtlighetsprövning föreslås att i fortsättningen endast omfatta stora infrastrukturprojekt, kärnteknisk verksamhet och anläggningar för att bryta uranhaltigt material eller andra ämnen som kan användas för framställning av kärnbränsle. Detta har legat till grund för regeringens proposition. Regeringen har låtit Lagrådet granska lagförslagen och man har tagit hänsyn till rådets yttrande när propositionen skrevs till riksdagen. Bakom förslaget står den socialdemokratiska regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna. Sedan miljö- och jordbruksutskottet behandlat ärendet har bostadsutskottet yttrat sig över propositionen och den följdmotion som lämnats in. Både bostadsutskottet och miljö- och jordbruksutskottet har tillstyrkt regeringens proposition. Det finns en reservation i frågan. Fru talman! Utskottsbetänkandet behandlar också drygt 100 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2003 och 2004. Ett stort antal motionsförslag handlar om reglerna för strandskyddet och ett antal andra tar upp frågan om vår allemansrätt. Det finns också frågor som rör miljöbalken och företagen, miljöledningssystem, mer om tillståndsplikten, skydd av vissa områden som nationalparker och naturreservat, havsfrågor och rovdjursfrågor. Totalt finns det 29 reservationer och 4 särskilda yttranden till betänkandet. Det är huvuddragen i detta betänkande.

Anf. 53 Lars Lindblad (M)

Fru talman! Tydliga, effektiva och rimliga regler är regler som vanligtvis accepteras av allmänheten. Otydliga, ineffektiva och orimliga regler skapar osäkerhet och kan i förlängningen leda till rättslöshet. Det är därför viktigt att vi som stiftar lagar är lyhörda för hur allmänheten tar emot de lagar som vi stiftar här i riksdagen. Jag tror att de flesta i Sverige är redo att skriva under på att vi ska ha bra miljölagstiftning som styr mot ett samhälle som inte gör våld på naturresurserna eller påverkar vår hälsa negativt. Den får till och med vara riktigt hård mot den som avsiktligt gör fel. Samtidigt måste lagen klara av att balansera så att den inte tippar över. En lag får inte vara vare sig otydlig, ineffektiv eller orimlig. Miljöbalken har, med rätta, fått utstå mycket kritik. Den har varit en riktig stoppboll mot utveckling och tillväxt. Den har varit stenhård mot dem som missförstått den och den har skapat osäkerhet om vad som är möjligt att göra. En småföretagare har till exempel fått tiotusentals kronor i sanktionsavgift för att hon glömt lämna in en blankett om att hon bedriver verksamhet, observera att hon inte har gjort något brottsligt, bara varit glömsk. En annan småföretagare har fått betala en sanktionsavgift på tiotusentals kronor för att han åkte med några liter spillolja och några lysrör från verkstaden till tippen. En bonde vågar inte bygga ut sitt djurstall eftersom han då riskerar att bli av med sitt nuvarande tillstånd för det befintliga stallet. Ett storföretag som vill expandera och öka antalet anställda måste vänta åratal för att passera miljöprövningen. Det är därför bra att regeringen tillsatte en utredning, Miljöbalkskommittén, i syfte att städa upp den oreda man skapat genom ett slarvigt utfört lagstiftningsarbete. Det är också bra att regeringen accepterar de flesta av de förslag till förenklingar och förbättringar som kommittén har föreslagit. Det kommer att vara några steg i rätt riktning när det gäller att återställa balansen mellan miljö och tillväxt. Jag vill understryka att förslagen troligen bara kommer att vara några steg i rätt riktning. Vi kommer att följa utvecklingen för att se vad som ytterligare behöver justeras framöver. Det fina med de förbättringar som gjorts är att de inte på något sätt har hotat balansen så att det tippar över på andra hållet och att miljön får ta priset. Dagens effektiviseringsbetänkande är viktigt. Det innebär tydliga effektiviseringar av miljölagstiftningen. Den viktigaste reformen är det så kallade påbyggnadstillståndet, det vill säga att företag framöver inte ska behöva ompröva hela sin befintliga verksamhet när man vill bygga ut, utan endast den tillkommande. Hotet om att hela tillståndet kan dras in när någon företagare vill bygga ut, har lett till att många inte har vågat komma in med en ansökan. Det är på tiden att dessa märkligheter som byggdes in i miljöbalken när den kom till för fem år sedan åtgärdas. Andra effektiviseringar som finns med i betänkandet och som var och en kanske inte verkar så stora, men som sammantaget gör skillnad är följande: Vi stryker ett samråd under prövningsprocessen. För närvarande finns både ett så kallat tidigt samråd och ett så kallat utökat samråd. Vinsten är att tiden för prövning av nya företag blir kortare. Samtidigt tror jag att det blir tydligare för allmänheten när den ska informeras och försöka påverka processen. Vi styr upp att det tydligt ska framgå vad ett företag ska göra för att uppfylla kraven om miljökonsekvensbeskrivningar. Vi ställer mer krav på prövningsmyndigheten att vara tydlig mot den som ansöker om tillstånd enligt miljöbalken. Likaså förbättras prövningen av täkter som gör att det blir möjligt att komma fram med ansökningar om nya täkter. Summan av detta är ett antal steg framåt. Processen att hitta förbättringar har skapat ett nytt politiskt landskap. I Miljöbalkskommittén formades en annorlunda majoritet med de partier som skulle kunna uttryckas som miljöansvarstagande, tillväxtvänliga partier. Dessa är vi i den borgerliga alliansen tillsammans med Socialdemokraterna. På den motsatta sidan stod de bokstavstrogna, eller miljöbalksfundamentalisterna. Eller ska jag kalla dem miljöbalksromantikerna? Vänstern och Miljöpartiet verkar vara så glada över att ha varit med och skapat miljöbalken att de inte har varit beredda att göra en förändring trots alla de problem som finns. Det är dock mycket glädjande att de trots allt har kommit till en viss sans här i riksdagen och står bakom majoritetstexten i betänkandet. Fru talman! Den borgerliga alliansen växer sig allt tätare. I går gjorde vi det som inte vänsterkartellen lyckats med. Vi sydde ihop en gemensam politik när det gäller miljömålen. I dag står vi enade igen, i en reservation som beskriver att vi velat ha en förändring av miljöbalken som ligger närmare de förslag som Miljöbalkskommittén lagt fram. Vi hade bland annat önskat sätta en tydlig tidsgräns på länsstyrelserna så att deras handläggningstid inte skulle få överstiga sex veckor när de prövar en ny verksamhet enligt miljöbalken. Tidstjuvar uppstår på många ställen under handläggningen. Vi skulle vilja strama upp den tiden ytterligare. Denna alliansreservation, nr 1, vill jag yrka bifall till. Fru talman! Betänkandet innehåller också några gamla godingar från allmänna motionsperioden som jag tänkte kommentera lite kort. Vi i den borgerliga alliansen har en samsyn om att det idiotstopp som råder för nybyggnation kring våra kuster, sjöar och åar inte är bra och efterfrågar lättnader i reglerna. En borgerlig regering skulle alltså leda till att attraktiva vattennära boendemiljöer, framför allt på landsbygden, kan växa fram. Förvisso har vi valt något olika teknik, men målet är detsamma. Vi har oändliga sträckor kring våra vatten i vårt land. Jag delar majoritetens uppfattning att det finns skäl till försiktighet med byggnation vid känsliga vattenområden och att allmänheten måste få tillgänglighet till vatten. Det faktum att det finns en lag som innebär ett generellt förbud mot att bygga inom 100 meter från vattendrag leder dock till att många glesbygdskommuner tappar exploateringsmöjligheter och därmed viktiga skatteinkomster. Inte minst finns det en stor efterfrågan från människor som vill hitta ro i sina stressiga liv genom att bosätta sig vid vatten. Men lagen säger stopp. Vi skulle i stället vilja vända på resonemanget. Vi moderater och Centern har en reservation där vi säger att vi helt vill slopa strandskyddslagen. I stället vill vi att staten pekar ut de vattenområden som vi gemensamt anser ska vara skyddsvärda genom att förklara dem som riksintressen. Kommunerna bör i sina översiktsplaner peka ut de områden som kommunen anser vara skyddsvärda, men i övrigt ska det vara fritt fram att bygga. Det ger en betydligt bättre tydlighet och förutsägbarhet än dagens förbud och möjlighet till dispenser. Om detta krav måste vi dock fortsätta att tjata eftersom riksdagsmajoriteten har en helt annan uppfattning. Likaså är det ofattbart att vi, kd och Centern är ensamma om att tycka att det är orimligt att missbruka allemansrätten. Riksdagsmajoriteten tycker att det är rimligt att någon med vinstintresse ska få bedriva kommersiell verksamhet på någon annans mark utan att meddela markägaren. Detta leder på sina ställen till att naturen får större eller mindre skador medan markägaren får stå vid sidan och titta på. Vi vill att organiserade gruppaktiviteter på annans mark ska kräva inhämtande av tillstånd från markägaren. Det tycker vi är ett rimligt krav, men inte riksdagens majoritet. Vi har flera förslag som handlar om stärkande av det privata ägandet, till exempel i förvaltningen av naturreservat och en del annat som inte hinner nämnas här i dag, men jag har försökt att fokusera på de för oss viktigaste punkterna. (Applåder)

Anf. 53 Lars Lindblad (M)

Fru talman! Tydliga, effektiva och rimliga regler är regler som vanligtvis accepteras av allmänheten. Otydliga, ineffektiva och orimliga regler skapar osäkerhet och kan i förlängningen leda till rättslöshet. Det är därför viktigt att vi som stiftar lagar är lyhörda för hur allmänheten tar emot de lagar som vi stiftar här i riksdagen. Jag tror att de flesta i Sverige är redo att skriva under på att vi ska ha bra miljölagstiftning som styr mot ett samhälle som inte gör våld på naturresurserna eller påverkar vår hälsa negativt. Den får till och med vara riktigt hård mot den som avsiktligt gör fel. Samtidigt måste lagen klara av att balansera så att den inte tippar över. En lag får inte vara vare sig otydlig, ineffektiv eller orimlig. Miljöbalken har, med rätta, fått utstå mycket kritik. Den har varit en riktig stoppboll mot utveckling och tillväxt. Den har varit stenhård mot dem som missförstått den och den har skapat osäkerhet om vad som är möjligt att göra. En småföretagare har till exempel fått tiotusentals kronor i sanktionsavgift för att hon glömt lämna in en blankett om att hon bedriver verksamhet, observera att hon inte har gjort något brottsligt, bara varit glömsk. En annan småföretagare har fått betala en sanktionsavgift på tiotusentals kronor för att han åkte med några liter spillolja och några lysrör från verkstaden till tippen. En bonde vågar inte bygga ut sitt djurstall eftersom han då riskerar att bli av med sitt nuvarande tillstånd för det befintliga stallet. Ett storföretag som vill expandera och öka antalet anställda måste vänta åratal för att passera miljöprövningen. Det är därför bra att regeringen tillsatte en utredning, Miljöbalkskommittén, i syfte att städa upp den oreda man skapat genom ett slarvigt utfört lagstiftningsarbete. Det är också bra att regeringen accepterar de flesta av de förslag till förenklingar och förbättringar som kommittén har föreslagit. Det kommer att vara några steg i rätt riktning när det gäller att återställa balansen mellan miljö och tillväxt. Jag vill understryka att förslagen troligen bara kommer att vara några steg i rätt riktning. Vi kommer att följa utvecklingen för att se vad som ytterligare behöver justeras framöver. Det fina med de förbättringar som gjorts är att de inte på något sätt har hotat balansen så att det tippar över på andra hållet och att miljön får ta priset. Dagens effektiviseringsbetänkande är viktigt. Det innebär tydliga effektiviseringar av miljölagstiftningen. Den viktigaste reformen är det så kallade påbyggnadstillståndet, det vill säga att företag framöver inte ska behöva ompröva hela sin befintliga verksamhet när man vill bygga ut, utan endast den tillkommande. Hotet om att hela tillståndet kan dras in när någon företagare vill bygga ut, har lett till att många inte har vågat komma in med en ansökan. Det är på tiden att dessa märkligheter som byggdes in i miljöbalken när den kom till för fem år sedan åtgärdas. Andra effektiviseringar som finns med i betänkandet och som var och en kanske inte verkar så stora, men som sammantaget gör skillnad är följande: Vi stryker ett samråd under prövningsprocessen. För närvarande finns både ett så kallat tidigt samråd och ett så kallat utökat samråd. Vinsten är att tiden för prövning av nya företag blir kortare. Samtidigt tror jag att det blir tydligare för allmänheten när den ska informeras och försöka påverka processen. Vi styr upp att det tydligt ska framgå vad ett företag ska göra för att uppfylla kraven om miljökonsekvensbeskrivningar. Vi ställer mer krav på prövningsmyndigheten att vara tydlig mot den som ansöker om tillstånd enligt miljöbalken. Likaså förbättras prövningen av täkter som gör att det blir möjligt att komma fram med ansökningar om nya täkter. Summan av detta är ett antal steg framåt. Processen att hitta förbättringar har skapat ett nytt politiskt landskap. I Miljöbalkskommittén formades en annorlunda majoritet med de partier som skulle kunna uttryckas som miljöansvarstagande, tillväxtvänliga partier. Dessa är vi i den borgerliga alliansen tillsammans med Socialdemokraterna. På den motsatta sidan stod de bokstavstrogna, eller miljöbalksfundamentalisterna. Eller ska jag kalla dem miljöbalksromantikerna? Vänstern och Miljöpartiet verkar vara så glada över att ha varit med och skapat miljöbalken att de inte har varit beredda att göra en förändring trots alla de problem som finns. Det är dock mycket glädjande att de trots allt har kommit till en viss sans här i riksdagen och står bakom majoritetstexten i betänkandet. Fru talman! Den borgerliga alliansen växer sig allt tätare. I går gjorde vi det som inte vänsterkartellen lyckats med. Vi sydde ihop en gemensam politik när det gäller miljömålen. I dag står vi enade igen, i en reservation som beskriver att vi velat ha en förändring av miljöbalken som ligger närmare de förslag som Miljöbalkskommittén lagt fram. Vi hade bland annat önskat sätta en tydlig tidsgräns på länsstyrelserna så att deras handläggningstid inte skulle få överstiga sex veckor när de prövar en ny verksamhet enligt miljöbalken. Tidstjuvar uppstår på många ställen under handläggningen. Vi skulle vilja strama upp den tiden ytterligare. Denna alliansreservation, nr 1, vill jag yrka bifall till. Fru talman! Betänkandet innehåller också några gamla godingar från allmänna motionsperioden som jag tänkte kommentera lite kort. Vi i den borgerliga alliansen har en samsyn om att det idiotstopp som råder för nybyggnation kring våra kuster, sjöar och åar inte är bra och efterfrågar lättnader i reglerna. En borgerlig regering skulle alltså leda till att attraktiva vattennära boendemiljöer, framför allt på landsbygden, kan växa fram. Förvisso har vi valt något olika teknik, men målet är detsamma. Vi har oändliga sträckor kring våra vatten i vårt land. Jag delar majoritetens uppfattning att det finns skäl till försiktighet med byggnation vid känsliga vattenområden och att allmänheten måste få tillgänglighet till vatten. Det faktum att det finns en lag som innebär ett generellt förbud mot att bygga inom 100 meter från vattendrag leder dock till att många glesbygdskommuner tappar exploateringsmöjligheter och därmed viktiga skatteinkomster. Inte minst finns det en stor efterfrågan från människor som vill hitta ro i sina stressiga liv genom att bosätta sig vid vatten. Men lagen säger stopp. Vi skulle i stället vilja vända på resonemanget. Vi moderater och Centern har en reservation där vi säger att vi helt vill slopa strandskyddslagen. I stället vill vi att staten pekar ut de vattenområden som vi gemensamt anser ska vara skyddsvärda genom att förklara dem som riksintressen. Kommunerna bör i sina översiktsplaner peka ut de områden som kommunen anser vara skyddsvärda, men i övrigt ska det vara fritt fram att bygga. Det ger en betydligt bättre tydlighet och förutsägbarhet än dagens förbud och möjlighet till dispenser. Om detta krav måste vi dock fortsätta att tjata eftersom riksdagsmajoriteten har en helt annan uppfattning. Likaså är det ofattbart att vi, kd och Centern är ensamma om att tycka att det är orimligt att missbruka allemansrätten. Riksdagsmajoriteten tycker att det är rimligt att någon med vinstintresse ska få bedriva kommersiell verksamhet på någon annans mark utan att meddela markägaren. Detta leder på sina ställen till att naturen får större eller mindre skador medan markägaren får stå vid sidan och titta på. Vi vill att organiserade gruppaktiviteter på annans mark ska kräva inhämtande av tillstånd från markägaren. Det tycker vi är ett rimligt krav, men inte riksdagens majoritet. Vi har flera förslag som handlar om stärkande av det privata ägandet, till exempel i förvaltningen av naturreservat och en del annat som inte hinner nämnas här i dag, men jag har försökt att fokusera på de för oss viktigaste punkterna. (Applåder)

Anf. 54 Sverker Thorén (Fp)

Fru talman! I propositionen En effektivare miljöprövning för regeringen fram förslag som syftar till att effektivisera miljöprövningen, det vill säga att göra miljöprövningen snabbare och enklare utan att åsidosätta hälso- och miljöskyddskrav. En utgångspunkt är att hålla handläggningstiderna så korta som möjligt utan att försvåra möjligheten att uppnå miljömålen eller åsidosätta allmänhetens rätt till insyn. Folkpartiet liberalerna har varit pådrivande för iakttagandet av försiktighetsprincipen, införandet av miljökonsekvensbeskrivningar, principen att förorenaren ska betala och ekonomiska styrmedel, alltså att natur- och miljöhänsyn ska ha en framskjuten position vid avvägningen mot exploateringsintressen. Samtidigt är vi utvecklingsoptimister och tillväxtvänner. Vi ser i den tekniska utvecklingen möjligheter att lösa fler av dagens och morgondagens miljöproblem. Vi tror att människors vilja och förmåga att förbättra miljön kan ge oss de rätta förutsättningarna som krävs för att uppnå en hållbar utveckling. I stället för centralstyrda beslut och komplicerad och stelbent myndighetsprövning behöver vi i Sverige en miljöpolitik som uppmuntrar till nytänkande, till exempel investeringar i miljövänligare teknik. Vi vill tillsammans med de övriga allianspartierna föra en miljöpolitik som främjar en miljödriven tillväxt. Det som propositionen syftar till har varit efterfrågat sedan länge och mer därtill. Leveransen har i sedvanlig socialdemokratisk ordning dragit ut på tiden, och det som nu levereras går inte lika långt som det som föreslås i Miljöbalkskommitténs betänkande. Folkpartiet liberalerna vill betona att det nu när effektivare och snabbare miljöprövning äntligen införs är mycket viktigt att den andra delen, nämligen att detta inte åsidosätter hälso- och miljöskyddskraven eller försvårar möjligheten att uppnå miljömålen, noggrant följs upp och utvärderas. Förslagen från Miljöbalkskommittén som regeringen övervägt och nu till vissa delar lägger fram är inriktade på prövningens första skeden, från de första myndighetskontakterna till beslut i första instans. Det handlar bland annat om förfarandet för att ta fram miljökonsekvensbeskrivningar, prövningen vid ändringar och utbyggnader av befintliga verksamheter, anmälningsplikt i stället för tillståndsplikt för vissa vattenverksamheter, prövning av täkter samt regeringens tillåtlighetsprövning av vissa verksamheter. Fru talman! Kommittén konstaterar också att det skulle behövas ett gemensamt system för att fånga upp alla olika slags projekt som ska genomgå en miljökonsekvensbedömning, såväl miljöfarliga verksamheter, vattenverksamheter och sådana projekt som miljöprövas enligt andra lagar än miljöbalken som sådana som faller utanför dessa områden. Så långt som möjligt bör man enligt Miljöbalkskommittén ha samordnade regler för olika slag av verksamheter. När det gäller miljökonsekvensbeskrivningar bör också reglerna samordnas med dem som gäller planer och program. Folkpartiet liberalerna delar kommitténs uppfattning och anser att frågan om hur miljökonsekvensbedömningar bör regleras i framtiden bör utredas. Eventuellt skulle man kunna låta 6 kap. miljöbalken bli startpunkten för all miljökonsekvensbedömning, både enligt balkens regler och enligt andra lagar. Några särskilda förteckningar som utgår från om ett projekt är miljöfarlig verksamhet, vattenverksamhet eller annat skulle då inte behövas. Fru talman! Ett viktigt steg mot att skapa en miljöbalk som kan leva upp till sin egen portalparagraf är att få en effektivare miljöprövning. Den hårda kritik vi hört mot omfattande byråkrati och långa handläggningstider har varit berättigad. Det får inte vara så att regelverket leder till att investeringar som är till nytta för både samhällsekonomi och miljöskydd inte blir av. Nödvändig miljöhänsyn ska alltid tas, och alla ska uppleva att kraven är relevanta. Förtroendet för miljölagstiftningen måste bevaras. Om brister som uppmärksammats inte rättas till riskerar det att försvinna. Det förslag regeringen nu kommer med följer till stora delar betänkandet. I den motion allianspartierna lämnat vill vi gå längre. Vi anser bland annat, i likhet med Miljöbalkskommittén, att länsstyrelsen ska ha en tidsgräns för beslut om en verksamhet har betydande miljöpåverkan. Enligt vår mening borde ett beslut kunna lämnas inom en inte alltför lång tid. Kommittén har i sitt betänkande föreslagit en tidsgräns på sex veckor. Om det behövs kompletteringar ska länsstyrelsen kunna förlänga tiden. Regeln sanktioneras också enligt vårt förslag med rätt till skadestånd. Fru talman! Ett annat viktigt förslag från Miljöbalkskommittén som vi vill få till stånd är att riksdagen ska besluta att 6 kap. 5 § miljöbalken ska förändras så att länsstyrelserna på förhand ska lämna besked om miljökonsekvensbeskrivningens inriktning och omfattning för verksamheter och åtgärder som kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Vi föreslår också att kungörande av ansökan ska innebära att tillståndsmyndigheten bedömt att ansökningshandlingarna uppfyller miljöbalkens krav. Det är ett grundläggande krav i en rättsstat att man vet vad som gäller för ett godkännande när processen påbörjas. Vår linje innebär större krav vid framtagandet av miljökonsekvensbeskrivningen, vilket är bra för miljön och innebär en förstärkning av processen. Avslutningsvis vill Folkpartiet liberalerna än en gång betona att när vi nu äntligen får en effektivare och snabbare prövning måste vi också noggrant följa och utvärdera effekterna så att detta inte åsidosätter hälso- och miljöskyddskrav eller försvårar möjligheten att uppnå miljömålen. Jag yrkar bifall till reservation 1. (Applåder)

Anf. 55 Sven Gunnar Persson (Kd)

Fru talman! Så får vi avsluta riksdagsårets ärendedebatter med ett betänkande om miljöfrågor. Det vore egentligen en lämplig och angelägen ordning att riksdagen både började och avslutade arbetsåren med miljödebatter, en genomgång av läget och vad som behöver göras politiskt. Naturen och miljön är ju det rum där vi lever, rör oss och är till. Tillståndet i miljön är avgörande för politikens alla områden, för livsbetingelserna för djur och växter och för vår egen livskvalitet. I dag har vi läst artiklar som kommer med nya larm från forskare om eventuella konsekvenser av växthuseffekten. Rent vatten, frisk luft, artrikedom, ett levande landskap och livsmedel av bästa slag är ingredienser i den näringsmix som vi alla behöver för kropp och själ. Miljölagstiftningen, som vi i dag debatterar, är ett av redskapen i den politiska husgerådsarsenalen. Miljöbalken blev vid sin tillkomst ett slags multiverktyg, en nykonstruktion där många gamla och ganska omoderna hjälpmedel sammanfördes till ett, som man hoppades, effektivt och lättskött instrument. Det nya verktyget har i en hel del stycken fungerat bra, men visst märktes det efter ett tag att det kunde förfinas, förenklas och utvecklas ytterligare. Instrumentmakarna i Miljöbalkskommittén har gjort ett mycket gott arbete, där man i flera delbetänkanden presenterat förbättringar. Vi väntar med spänning på slutbetänkandet från deras ritbord och de prototyper i form av propositioner från regeringen som förhoppningsvis blir följden. Vi i riksdagen förbehåller oss sedan rätten att göra färdiga konstruktioner och placera dem på marknaden i form av lagstiftningsbeslut. Regeringen har, fru talman, gjort ett förtjänstfullt arbete när man i stora delar följer Miljöbalkskommitténs delbetänkande. På några punkter har man inte följt kommitténs förslag, vilket Kristdemokraterna tillsammans med övriga allianspartier i en reservation beklagar och föreslår förändringar av. Det är förslag som underlättar för främst småföretagen, utan att ge avkall på miljöambitionerna, som vi vill se förverkligade. Det är exempelvis rimligt att länsstyrelserna ska ha en tidsgräns om sex veckor för beslut om en verksamhet har betydande miljöpåverkan. En förlängning av tiden kan eventuellt ske om kompletteringar måste göras. Vidare vill vi att länsstyrelsen på förhand ska lämna besked om miljökonsekvensbeskrivningens inriktning och omfattning för de aktuella verksamheterna. En ytterligare förenkling som vi föreslår är att en verksamhetsutövare frivilligt och tidigt kan betrakta och anmäla sin verksamhet som medförande betydande miljöpåverkan. På så sätt skulle den formella samrådstiden kunna snabbas upp ytterligare. På andra områden vill vi i alliansen i vår reservation att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag när Miljöbalkskommittén har lämnat sitt slutbetänkande. Fru talman! I betänkandet behandlas också en rad andra förslag till ändringar i olika delar av miljölagstiftningen från bland andra Kristdemokraterna. Med ett sedvanligt svep med majoritetens avslagslie tror man att de ska försvinna ur sinnevärlden. Många av förslagen lär dock hamna på komposten, därifrån igenkommande att göda innehållet i en kommande alliansregerings politik. Låt mig fånga några av förslagen innan de faller till marken. Kristdemokraterna anser det mycket angeläget att beslutsmakten när det gäller strandskyddet förs till kommunerna. Förutsättningarna för och behovet av skydd till förmån för allmänhetens och andra biotopers möjlighet att röra sig fritt längs strandlinjen varierar starkt över landet. Det är rimligt att avvägningen mellan bevarande- och utvecklingsintressen i större utsträckning än i dag överlåts till de kommuner och medborgare som berörs. Det finns ett mycket starkt tryck, inte minst från många glesbygdskommuner, om en förändring på det här området. Fru talman! Tillsammans med övriga allianspartier återkommer vi till förslaget om avskaffande av det kommunala monopolet på hantering av avfall. Trots att såväl regeringen själv redan för tre år sedan, som vid flera tillfällen riksdagens utskott uttalat sig för detta händer ingenting. Naturvårdsverket presenterade en lösning i höstas, men förslagen är, liksom frågan om strandskyddet, under beredning i Regeringskansliet. Begreppet "under beredning" har Sverker Thorén hänvisat till. Det möter vi ofta nuförtiden. Man kommer osökt att tänka på den kända psalmen som inleds Bereden väg för Herran. Den sjungs ju i adventstid. Ordet advent sägs ju betyda väntan. Det är bokstavligen fallet när det gäller regeringens arbete på det här och en del andra områden. Regeringen bereder väg för propositioner medan vi får vänta. Men, fru talman, ordet advent har också innebörden ankomst, vilket verkar vara okänt för en del. Vi frågar oss ständigt: När kommer de viktiga förslag som annonseras när det gäller strandskyddet och monopolet på farliga transporter? Hur många ljus är tända i beredningskammarens adventsstake? Är det ett, två, tre eller fyra? Fru talman! Låt mig få sluta med lite hemlandstoner. Landets fjärde största sjö, Hjälmaren, ingår i det nationella begreppet "de fyra stora sjöarna". Den har stor betydelse i många avseenden: omfattande dricksvattenintressen, riksintresse för yrkesfisket, stort intresse för friluftslivet och stor inverkan på vattenkvaliteten i Mälaren och i slutändan i Östersjön. Hjälmarens vattenkvalitet påverkas förutom av mer lokala och regionala förhållanden av en stor mängd diffusa, luftburna och gränsöverskridande föroreningar. Men påverkan från tidigare statlig verksamhet i exempelvis Kvarntorps industriområde är också påtaglig. Fram till början av 1990-talet omfattades alla de fyra stora sjöarna av den nationella miljöövervakningen. Därefter lyftes Hjälmaren bort från det nationella ansvaret med motiveringen att det minsann fanns ett vattenvårdsförbund som svarade för samordnad kontrollverksamhet. I dag finns vattenvårdsförbund som svarar för detta i alla de tre stora sjöarna. I en sjö som Hjälmaren finns ett stort behov av att göra studier av miljöförhållanden som inte påverkas av punktutsläpp i tillrinningsområdet, som ju vattenvårdsförbundets insatser är begränsade till. Hjälmaren bör därför i likhet med Vänern, Vättern och Mälaren omfattas av det nationella ansvaret för miljöövervakning. Fru talman! Jag står naturligtvis bakom alla reservationer som Kristdemokraterna fogat till betänkandet, men nöjer mig med att yrka bifall till reservation nr 1. Till allra sist vill jag tacka utskottets ledamöter och de fantastiska medarbetarna i utskottskanslierna för ett trivsamt och gott arbete under det gångna riksdagsåret. Särskilt vill jag vända mig till kollegerna i allianspartierna. Jag är säker på att vårt förtroendefulla samarbete skapar goda förutsättningar för att en eventuellt kommande alliansregering kan prestera en politik på våra områden som leder till såväl stor omsorg om miljön som utveckling av hela vårt fina Sverige. (Applåder)

Anf. 56 Kjell-Erik Karlsson (V)

Fru talman! Detta betänkande som behandlar propositionen En effektivare miljöprövning har varit efterlängtat av många. Miljöbalkskommittén har sett över vilka förutsättningar det finns samt lagt förslag på hur förändringar till en enklare och effektivare miljöprövning kan ske utan att hälso-och miljöskyddskraven åsidosätts. Förslagen har sedan byggts upp i en proposition som bygger på en överenskommelse eller samarbete mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet samt Miljöpartiet. Detta innebär att även Vänsterpartiet står bakom den del i betänkandet som berör en effektivare miljöprövning. Vi anser att det är viktigt att handläggningstiderna hålls så korta som möjligt, men samtidigt måste man se till att våra gemensamt beslutade miljömål också kan uppnås men även att allmänhetens rätt till insyn och deltagande inte sätts åt sidan. Vi ser det som positivt att verksamhetsutövarens skyldighet att före samrådet lämna ut underlag till vissa kommer att utvidgas till att även omfatta tillsynsmyndigheten. Vi ser det även som positivt att verksamhetsutövaren är oförhindrad att genomföra samråd med andra än dem som föreskrivs, alltså vidga kretsen i samrådet även om det inte är fråga om betydande miljöpåverkan. Dialoger är alltid av godo och bör uppmuntras. Det verkar som om de flesta blivit hyfsat nöjda med resultatet i propositionen då det endast finns en motion med sju yrkanden väckt till en proposition som föreslår ändringar i tolv olika lagar. Men, fru talman, betänkandet innehåller även resultatet av många ledamöters och politiska sekreterares slit och tankemödor i över 100 motionsyrkanden från motionstiderna 2003 och 2004. Även Vänsterpartiet har bidragit och deltagit i slitet för att utveckla politiken på miljöområdet genom ett antal motionsyrkanden på olika områden som behandlas i betänkandet. Strandskyddet är en av frågorna som vi motionerat kring och som behandlas i betänkandet. Tanken bakom strandskyddets bestämmelser har varit att dispenser skulle ges mycket restriktivt, och om de gavs skulle de föregås av en seriös prövning av påverkan på det rörliga friluftslivet och eventuell inkräktan på allemansrätten och på växt- och djurlivet. Men nu ser vi tyvärr hur dispenserna ökar i en alltför vidlyftig takt från länsstyrelser och kommuner. Därför är det viktigt att det krävs synnerliga skäl för att få dispens från skyddet. Vi vill inte ha fler stränder privatiserade och se ännu fler arter få sin livsmiljö förstörd. Strandskyddet och områden av riksintresse måste värnas mot vidare exploatering. Vi inväntar med intresse den översyn som ska ske av strandskyddsbestämmelserna. Fru talman! Slutligen vill jag framföra min oro för de planer som finns för storskalig satsning på naturgas samt konsekvenserna för vår klimatsituation och klimatmål om Svenska Gasföreningens vision, affärsidé samt mål och strategi genomförs. Detta framgår i Miljöpartiets och Vänsterpartiets gemensamma reservation nr 13, vilken jag yrkar bifall till.

Anf. 57 Claes Västerteg (C)

Fru talman! Vi är i alla partier tämligen överens om att vi har en i grunden bra miljölagstiftning i Sverige. En bra miljölagstiftning är av stor vikt för att vi ska nå visionen om en hållbar utveckling. För oss i Centerpartiet är en bra, trovärdig och enkel miljölagstiftning oerhört viktig för att vi ska få ett grönare Sverige. Är det något man stöter på som miljöpolitiker när man besöker företag är det berättelser om problem människor stöter på i samband med hanteringen av miljöbalken. Otaliga gånger har man fått höra att handläggningstiden har varit lång, att ett papper har missats som har lett till sanktionsavgifter. Det här är exempel på problem i miljöbalken som jag själv stötte på i mitt privata liv innan jag kom in i riksdagen. Alla dessa exempel visar att vi måste få en bättre miljöbalk. Den här propositionen innehåller mycket som är bra, och mycket av det Miljöbalkskommittén gör är bra. Men det får inte ta för lång tid. Det måste hållas ett högre tempo i förändringsarbetet. För varje dag, månad eller år vi tappar är det färre investeringar som leder till miljöförbättringar. Investeringar kanske hamnar i andra länder än Sverige. Små företag drabbas av sanktionsavgifter, vilket påverkar deras arbete hårt. Låt oss höja tempot i förändringsarbetet så att vi får en bra miljöbalk med hög trovärdighet, tillämplig även för små företag. Just den proposition vi behandlar i dag, effektiviseringspropositionen, innehåller i nästan alla delar steg i rätt riktning. Det har framkommit tidigare att vi i allianspartierna i vår gemensamma motion bland annat lyft upp frågan om en tidsgräns på sex veckor för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Det är lite synd att just den här delen har förändrats från vad Miljöbalkskommitténs majoritet fört fram till vad som nu finns i regeringspropositionen. Det här handlar om trovärdighet och lika ställning mellan myndigheter och dem som ansöker, till exempel företag. Om jag säger till länsstyrelsen att jag förstår att det är viktigt att jag kommer in med ett dokument inom sex veckor men att det kan komma lite senare skulle länsstyrelsen inte acceptera det. Majoriteten säger att det är viktigt att länsstyrelsen klarar detta på sex veckor, men det får gärna ta lite längre tid. Det är inte lika ställning mellan myndigheter och till exempel företag. Det ska vara lika villkor. Företag ska kunna ställa krav på att det offentliga håller sig inom rimliga tidsgränser - så att man vet vad som gäller. Då blir det enklare, och miljöbalken blir mer trovärdig. Jag ska inte ytterligare ta kammarens tid i anspråk med de frågor som har lyfts upp av mina allianskolleger och där jag instämmer. Fru talman! Låt mig avslutningsvis lyfta fram en fråga som har varit uppe tidigare i debatten men som ligger mig och Centerpartiet varmt om hjärtat. Det är frågan om strandskyddet. Det finns massor av sjöar, vattendrag och strandnära områden runtom i Sverige. Det finns ett generellt förbud mot bebyggelse. Det hindrar utvecklingen i många kommuner runtom i landet, framför allt glest befolkade kommuner eller landsbygdskommuner. Jag vill vända på lagstiftningen. Jag vill ge kommunerna och invånarna makten över strandskyddet. Det är invånarna i kommunerna som ska få bestämma vilka områden som ska vara strandskyddade och vilka områden som kan tänkas utvecklas. Det är inte länsstyrelserna eller vi i riksdagen som ska bestämma att det ska se likadant ut i hela Sverige och att det ska vara ett generellt strandskyddsförbud. Låt kommunerna och invånarna få ett större inflytande över strandskyddet. Låt mig ta två exempel som hindrar utvecklingen. I min hemkommun Marks kommun i Sjuhäradsbygden vill alla politiska partier, från Miljöpartiet till Moderaterna, skapa ett bostadsområde som ger förutsättningar för byggande av flera villor, för ett vidare friluftsliv, för fler idrottsplatser så att till exempel de som spelar fotboll får fler ställen att vara på i Marks kommun. Bostadsområdet kan inte byggas nu. Det går inte att exploatera det därför att strandskyddsbestämmelserna hindrar detta. Det hindrar den lokala utvecklingen, och det hindrar tillväxten i min del av Sverige. Nu har det uppkommit exempel i de stormdrabbade områdena i Småland. Nu har, tyvärr, en del sjöar blivit frilagda. De träd som har blåst ned på grund av stormen har lett till öppna ytor. Det har framförts önskemål om att exploatera och skapa nya, spännande och fina bostadsområden. Nej. Det hindras. Strandskyddsbestämmelserna är där igen. Då kan inte dessa kommuner ta med sig något positivt ut ur det jobbiga arbete som de både har haft bakom sig och har framför sig. Dessa exempel är bara några av de exempel i landet där de lokala politikerna hindras i sina möjligheter att utveckla sina kommuner. Jag hoppas att beredningen som Sven Gunnar Persson så förtjänstfullt beskrev kommer i gång fort och kommer att arbeta med ett visst tempo. Fru talman! Jag vill instämma i yrkandet om bifall till reservation 1. Jag står givetvis bakom alla övriga reservationer från Centerpartiet. Jag kan inte annat än instämma i Sven Gunnar Perssons hyllningskör över både alliansen, personalen och kollegerna i miljö- och jordbruksutskottet. (Applåder)

Anf. 58 Åsa Domeij (Mp)

Fru talman! Ledamöter! Det betänkande som vi diskuterar i dag innehåller en mängd olika saker, från propositionen om effektivare miljöprövning till en rad olika motioner från den allmänna motionstiden. Jag tänkte lyfta fram några av våra reservationer, dock inte alla, därför att det hinner jag inte på den här tiden. Jag tänkte börja med att ta upp klimatfrågan. De flesta av oss har väl läst i tidningarna om den hotande klimatförändringen, som kanske kan leda till att Golfströmmen till och med stannar av. Det är en sak som har diskuterats många gånger tidigare, men vi vet inte vad som håller på att ske. Det enda vi vet är att när vi förändrar klimatet håller vi på med ett storskaligt experiment, som på intet sätt kan försvaras. Klimatförändringen är ingenting som kommer senare eller enbart kommer att drabba kommande generationer, utan den är någonting som håller på att hända redan nu. Vi har tillsammans med Vänsterpartiet en reservation som handlar om planerna på gasutbyggnad. Ett utbyggt fossilgasnät är det stora hotet mot Sveriges klimatmål. Svenska Gasföreningen säger i sin vision så här: "I vår visionära framtid uppgår naturgastillförseln till 100 TWh per år." 100 terawattimmar per år - det är fullkomligt gigantiskt. Men okej - det är ju Svenska Gasföreningen som säger det, och det är klart att de vill sälja mycket gas. Så kan man se på det. Det som kanske är ännu mer alarmerande är vad svenska myndigheter har sagt. Inför kontrollstationen i år har Energimyndigheten och Naturvårdsverket visat i en prognos att efter 2010 kommer koldioxidutsläppen i Sverige att öka väldigt kraftigt. Då räknar man på en väldigt stor introduktion av fossil gas. Det är 50 terawattimmar som man pratar om. Då kan man ställa sig frågan: Är det inte bättre att använda den fossila gasen än att använda olja eller kol? Ja, det är det i det enskilda fallet. Men det allra bästa vore om man använde biobränslen i stället. Och visst skulle det vara okej att använda gasen och öka gasanvändningen för en del industriella ändamål. Men om man bygger ut en stor infrastruktur, som måste förräntas, är man tvungen att gå in på andra marknader, som biobränslemarknaden. När man väl har gjort en sådan investering måste man sälja gasen på något sätt, och då kan man gå ned i pris för att kunna konkurrera på ett effektivare sätt mot biobränslena. Sverige hör till de länder som har väldigt goda förutsättningar för biobränslen, och varför ska vi då inte utnyttja det? Jag är lite fundersam: Hur ställer sig de andra partierna i riksdagen egentligen till gasutbyggnaden? Socialdemokraterna har haft en ganska passiv hållning. Regeringen har stora möjligheter att göra någonting när det gäller tillståndsgivning till gasnäten. Man kan uttala sig i policyfrågor, hur man ser på den framtida energipolitiken, hur många terawattimmar gas man tänker sig, hur mycket man kan acceptera och ändå klara klimatmålen. Jag tänker också särskilt på Centern och Folkpartiet, varför de inte är med oss och Vänsterpartiet på den här reservationen. De partierna har i olika sammanhang uttalat sig väldigt kritiskt mot gasutbyggnaden. Jag tycker att det är dags att vi så småningom får en rejäl debatt om fossilgasens framtid. Kanske vi ska ordna någon gemensam interpellationsdebatt, så att vi får lite mera tid att ägna oss åt den här frågan och kan fördjupa oss lite mer. En annan fråga som jag vill ta upp är havsmiljöfrågorna, där vi också har en reservation, den här gången tillsammans med Folkpartiet. Nu har det gått ett par år sedan Havsmiljökommissionen kom med sitt förslag. Sedan dess har också Miljövårdsberedningen publicerat en rapport om ett alarmerande läge för havsmiljön. Det handlar om övergödningssituationen, fisket och hotet mot bestånden, oljefrågor, sjöfarten och kemikalier. När ska vi få en politik på havsmiljöområdet som tar ett samlat grepp och där det blir tydligt att miljön sätts före kortsiktiga exploateringsintressen? Vi skulle vilja att Östersjön blev ett internationellt pilotområde, med ett starkt och heltäckande skydd. Det är någonting man måste göra på den överstatliga nivån för att verkligen få en rejäl kraft i det här arbetet och våga genomföra åtgärder. En sak som vi vill efterlysa är att regeringen jobbar mer på regeringsnivå med att skärpa kraven inom PSSA-arbetet. Det är jättebra att regeringen har jobbat med PSSA-ansökan och kommit en bit på väg, men det vore mycket bättre om regeringen genom olika diplomatiska kontakter kunde jobba mer med att få ytterligare skärpning i kraven, och inte enbart lämna det till myndigheterna. Det skulle få en mycket större tyngd om det sköttes på regeringsnivå. Vi kan göra en hel del själva redan nu. Vi skulle kunna ställa miljökrav på sjöfarten i de egna vattnen. Vi skulle kunna jobba mer med frågan om enskilda avlopp för att minska övergödningen. Vi skulle också behöva tänka lite mer långsiktigt. Kan vi göra någonting för att förändra jordbrukets struktur på sikt? Jag är medveten om att det här kanske är den allra svåraste frågan i övergödningsproblematiken. Men vore det inte läge nu att i en utredning titta på vilka möjligheter det finns att långsiktigt förändra jordbrukets struktur för att minska övergödningen? En sista fråga som jag tänkte nämna är strandskyddet. Kjell-Erik Karlsson från Vänsterpartiet har redan tagit upp den frågan på ett förtjänstfullt sätt. Dispenserna ökar hela tiden. Det är alltså en enorm belastning. Vi kan se att trots att vi har ett strandskydd är det mycket attraktiv strandmark som bebyggs. Visst kan det säkert vara trevligt för den som får bygga väldigt nära vattnet, i alla fall så länge det inte blir någon översvämning. Men man måste också tänka på den snabba privatiseringen av mark. Det är någonting som drabbar alla människor som rör sig ute i naturen, alla som vandrar, paddlar kanot, seglar eller kanske vill ta en liten kvällspromenad ned till ett vackert vatten. Man kan tycka att i det enskilda fallet kanske inte exploateringen spelar så stor roll, men alla dispenser sammantaget innebär ett väldigt stort hot mot både växter och djur och folks möjligheter att bedriva friluftsliv.

Anf. 59 Sinikka Bohlin (S)

Fru talman! Ärade kammarledamöter! Alla ni som är utanför det här huset och får njuta av den sommar som äntligen kom, och den vackra miljö som vi har till och med i en huvudstad! Miljön har blivit bättre. Visst har vi mycket kvar att göra. Jag upplever inte miljöbalken, som Lars Lindblad beskrev den, som en stoppboll - tvärtom. I vårt arbete för att förverkliga ett långsiktigt hållbart samhälle är miljöbalken miljöpolitikens centrala verktyg. Det tog åtta år att föda fram detta barn. Det behövdes två regeringar. Men vi ska också komma ihåg att när vi beslutade om miljöbalken tillsatte vi samtidigt en miljöbalkskommitté, eftersom vi kände att det fanns saker som måste förbättras. Jag måste säga att Miljöbalkskommittén har gjort ett väldigt bra arbete i de delbetänkanden som har kommit. Balken är naturligtvis inte ensam, utan den samverkar med de andra medel som vi har, understöder miljöpolitiska instrument som miljömålen, som vi ska debattera till hösten, sektorsmålen, ekonomiska styrmedel och tillgänglighet till information om produkter och verksamhetsutövaren. För att upprätthålla skyddet för människors hälsa och miljön - det är ju det som vi diskuterar - och för att leva upp till Sveriges åtaganden inom EU och internationellt är det nödvändigt att miljöpröva nya och ändrade verksamheter som påverkar miljön. Prövningen ska ge även allmänheten rätt till demokratisk insyn och inflytande. Det är många före mig som har beskrivit det här betänkandet på ett väldigt bra sätt. Jag ska ändå försöka ta upp några frågor. Enligt förslaget ska det bli enklare för företag som behöver ändra eller bygga ut sin verksamhet. Miljöprövningen ska bli snabbare och enklare med kortare handläggningstider. Men hälso- och miljökraven är fortsatt lika höga, som alla har poängterat här. Jag kanske ska kommentera sexveckorstiden som många har tagit upp. När jag har läst alla remissvar känner jag precis som många att det fortfarande finns oklarheter och lite tveksamheter innan man går vidare i den här frågan. Jag känner att i nuläget är vi inte beredda att gå vidare. Det viktiga är ändå det som vi ser framför oss, alltså samrådsförfarandet. Det är viktigt i det här ärendet att försöka få bort onödigt krångel för företag som ska starta eller ändra en verksamhet. Jag har precis som många andra träffat många företagare som har upplevt krångligheter. För vår del är förslaget om en effektivare miljöprövning också en viktig del av regeringens handlingsprogram med 291 förbättringar för att minska företagens regelbörda. I vårt betänkande finns det flera förslag till ändringar av miljöprövningen. Det kanske viktigaste är att beslutsunderlaget ska bli bättre redan från början så att de sena kompletteringar som vi upplever finns i dag och som fördröjer handläggningen kan undvikas. Därför finns nu också ett förslag om hur miljökonsekvensbeskrivningar ska tas fram och vad de ska innehålla. Det ska vara klara och tydliga regler. Vi har också ett avsnitt om täkter som ska prövas enligt samma bestämmelser som gäller för övriga miljöfarliga verksamheter. Detta gör att prövningen blir tydligare. För att få en ökad flexibilitet och ett effektivare, tydligare och mer samordnat prövningssystem ska det räcka med att vissa mindre vattenverksamheter anmäls till länsstyrelsen. I dag krävs tillstånd av miljödomstolen. I dag prövar regeringen alltid nyetablering av flera stora verksamheter. Vi föreslår nu i betänkandet att den obligatoriska tillåtlighetsprövningen endast ska gälla stora infrastrukturprojekt, anläggningar för kärnteknisk verksamhet samt anläggningar för att bryta uranhaltigt material eller andra ämnen som kan användas för framställning av kärnbränsle. Men för verksamheter som inte längre omfattas av tillåtlighetsprövning ska regeringen kunna förbehålla sig prövningen. Kommunerna får ett starkt inflytande över vilka verksamheter som ska prövas av regeringen. Att miljöprövningen nu görs enklare och handläggningen snabbare är viktigt för att underlätta och stimulera företagandet. Vi tror att det här gynnar investeringar inom små och stora företag, jordbruk, skogsbruk och infrastruktur. Vi vet att det kommer nya förslag, som vi väntar med glädje. Vi får väl se om vi hinner ta det före valet. Det finns drömmar om olika allianser här. Det kanske skulle vara roligt att ändå få pröva vissa nya förslag angående miljöbalken. Fru talman! De föreslagna förändringarna är ett led i regeringens övergripande politik för miljödriven tillväxt och hållbar utveckling. Den stora utmaningen för den moderna miljöpolitiken är att bryta sambandet mellan ekonomisk utveckling och negativ påverkan på miljön och människors hälsa. Vi vet att OECD konstaterade i sin granskningsrapport att Sverige är ett av de få länder som har lyckats att bryta sambandet mellan miljöförstöring och ekonomisk tillväxt. Jag säger en gång till att jag inte ser miljöbalken som en stoppboll. Jag ser den faktiskt som en möjlighet för utveckling. Fru talman! Till sist vill jag tacka fru talman, personalen i kammaren, våra utskottskanslier, kära ledamöter - det spelar ingen roll om det är samarbetspartier eller alliansen - för ett gott samarbete. Jag önskar er en väldigt grön och vacker sommar. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Anf. 60 Sven Gunnar Persson (Kd)

Fru talman! Jag tror att vi kommer att få anledning att komma tillbaka till några av de frågor där alliansen har frågetecken och invändningar i samband med att Miljöbalkskommitténs slutbetänkande kommer att omvandlas till proposition och behandlas här i riksdagen. Så jag tänkte fråga Sinikka Bohlin om vi inte skulle kunna ta och svalka oss i Hjälmarens vatten bara en liten stund tillsammans så här i sommarvärmen. Det pågår en översyn, står det i betänkandet, som svar på min motion om varför Hjälmaren inte ska behandlas på samma sätt som de andra stora sjöarna när det gäller miljöbevakning. Det pågår en översyn till följd av vattendirektivet som också ska kika på vilka objekt som ska gå in under miljöbevakningen. Då vill jag bara i all enkelhet fråga Sinikka Bohlin om hon inte tycker att det är rimligt att de fyra stora sjöarna behandlas på samma sätt i fortsättningen.

Anf. 61 Sinikka Bohlin (S)

Fru talman! Jag skulle gärna åka till Hjälmaren och bada. Det kanske händer. Jag har naturligtvis inte i det här läget ett färdigt svar. I princip tycker jag att om vi har fyra stora sjöar - precis som vi pratar om fyra eller fem stora rovdjur - så ska de hanteras lika. Det gäller både rovdjur och miljöövervakning av våra stora sjöar.

Anf. 62 Sven Gunnar Persson (Kd)

Fru talman! Jag vill tacka Sinikka Bohlin för det ovanligt kloka och eftertänksamma svaret. Vi verkar ha samma åsikt i den frågan. Därför ser jag fram emot resultatet av den översyn som görs, det förslag som kommer ut ifrån den, där vi gemensamt kan kräva att de fyra stora sjöarna får samma villkor när det gäller miljöövervakning.

Anf. 62 Sven Gunnar Persson (Kd)

Fru talman! Jag vill tacka Sinikka Bohlin för det ovanligt kloka och eftertänksamma svaret. Vi verkar ha samma åsikt i den frågan. Därför ser jag fram emot resultatet av den översyn som görs, det förslag som kommer ut ifrån den, där vi gemensamt kan kräva att de fyra stora sjöarna får samma villkor när det gäller miljöövervakning.

Anf. 63 Sinikka Bohlin (S)

Fru talman! Jag tackar för de orden. Man kan naturligtvis till det här koppla diskussionen om strandskyddet för Hjälmaren. Det kanske också ska finnas stränder för alla de människor som bor mitt i stenstäderna, så att de ska kunna nå stränderna. I den frågan kan jag säga att i väntan på och i beredningen av propositionen är det väldigt viktigt att man i kommunerna - många gör om sina översiktsplaner - funderar väldigt mycket över hur det ser ut i kommunen. Vad ska vi aldrig röra? Och vad är möjligt att göra i framtiden? Eftersom alla pratar om stränder, till och med i Sorsele där det inte finns några stränder för tillfället på grund av översvämningar, kanske man ska börja planera från stranden. Det kanske vore någonting att tänka på i stället för att bygga i vattnet och vänta på att översvämningen kommer.

Anf. 64 Lars Tysklind (Fp)

Fru talman! Jag ska inte förlänga det här så mycket. Vad jag förstår har många pratat om det fina vädret ute, och ni längtar väl dit. Men jag har bara fyra minuter så det ska väl inte bli så besvärligt. Jag kan konstatera att i den borgerliga alliansen vill samtliga partier ha ett lokalt anpassat strandskydd, dock med lite olika inriktningar. I det sista inlägget av Sinikka Bohlin finns det något som man kan se som en öppning från Socialdemokraternas sida. Jag tror att vi alla här ändå är väldigt överens om att strandskyddet är och har varit en viktig faktor för att vi trots allt har de stränder som vi har i Sverige, att de har skyddats under den tid som strandskyddsbestämmelserna har funnits. Då är det tillgängligt. Det har också tillkommit att man ska bevara de biologiska värdena, vilket är nog så viktigt i sammanhanget. Men sedan kommer problematiken som tydliggörs av att antalet dispenser ökar och att man naggar i kanten. Det är det ena argumentet för att gå in och göra en lokal anpassning för att upprätthålla respekten för det strandskydd som vi har. Det har i de flesta fall visat sig med all tydlighet att man har stor respekt för ett lokalt förankrat regelverk och att det finns alla förutsättningar att även upprätthålla det. Det här är tvådelat. Det finns ju de kommuner, som i mina hemtrakter i Bohuslän, som har ett oerhört exploateringstryck och där man naturligtvis måste upprätthålla en stor restriktivitet för att över huvud taget klara att hålla stränderna fria. Sedan finns det glesbygdskommuner i andra delar av Sverige där man naturligtvis upplever att de oändliga strandlinjerna är en tillgång för att locka till sig folk och skapa attraktiva boendemiljöer. Från Folkpartiets sida har vi sett att båda de här problemen går att lösa på ett sätt, genom att lokalt anpassa strandskyddet så att det får den acceptans och respekt som det måste få ha. Sinikka Bohlin var inne på översiktsplanens roll i det hela. Jag tycker att man mycket väl kan använda översiktsplan i processen för att utveckla det lokala strandskyddet. Det är en utmärkt demokratisk samrådsprocess där många människor deltar och får komma till tals, så att man får den lokala aspekten på det hela. Vår utgångspunkt är att kommunerna ska få kravet på sig att inventera sina stränder och presentera vad som är viktigt och vad som är mindre viktigt för att på det sättet få ett lokalt anpassat strandskydd som fastläggs av till exempel länsstyrelsen. Vad man då kan få är en möjlighet att väldigt planmässigt få fram områden där man kan ha en bebyggelseutveckling i ett ganska otvunget läge. Som någon tog upp ökar antalet dispenser. I och med att man inte har ett helhetsgrepp när man beviljar dispenser blir det lite slumpmässigt, skulle jag vilja säga. Skulle en kommun få chansen att gå in och titta på hela kommunen i ett sammanhang och fastlägga ett eget lokalt strandskydd, skulle man ha alla möjligheter att få det att fungera väldigt bra. Det har gjorts ett försök att genomföra ett lokalt strandskydd i Öckerö kommun. Länsstyrelsen i dåvarande Bohuslän och Öckerö kommun beslutade om ett sådant strandskydd. Tyvärr får man inte göra på det viset enligt regelverket, så det underkändes sedermera av Naturvårdsverket. Jag skulle verkligen önska att utredningen kunde komma fram till ett förslag om den typen av regelverk, så att det blir möjligt för en kommun att arbeta fram ett lokalt anpassat strandskydd. (Applåder)

Beslut

Miljöprövningen ska bli effektivare (MJU15)

Miljöprövningen ska bli snabbare och enklare. Riksdagen beslutade om ett enklare förfarande för miljökonsekvensbeskrivningar och tillståndsprövningar, anmälningsplikt för mindre vattenverksamheter och ändrade regler för prövningen av täkter och regeringens tillåtlighetsprövning. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2005.
Utskottets förslag till beslut
Delvis bifall till propositionen. Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag