En kronofogdemyndighet i tiden (prop. 2005/06:200 och prop. 2005/06:124 delvis)

Debatt om förslag 2 juni 2006

Protokoll från debatten

Anföranden: 8

Anf. 77 Ulla Wester (S)

Fru talman! Först var det Tullverket, sedan Skatteverket och nu är det kronofogdemyndigheternas tur att omvandlas till en myndighet. I alla fall tycker en riksdagsmajoritet det. Förslaget som nu ska debatteras bygger på att de regionala kronofogdemyndigheterna avvecklas och en ny myndighet med rikstäckande verksamhet inrättas. Den nya myndigheten är tänkt att vara knuten till Skatteverket i strategiska frågor och stöd när det gäller IT-verksamhet och administration. Men om just detta är riksdagen inte överens. Folkpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet lämnar i en gemensam reservation andra synpunkter på hur man bäst utformar en kronofogdemyndighet i tiden.

Anf. 78 Ulf Sjösten (M)

Fru talman! Kronofogdemyndighetens framtid med dess nuvarande organisation med tio regionala kronofogdemyndigheter har varit föremål för analys och utredning under lång tid - som så mycket annat kan man tillägga, fru talman. Den senast avslutade utredningen föreslog att de regionala myndigheterna skulle läggas samman till en rikstäckande myndighet och att borgenärsfunktionerna skulle flyttas. Syftet med förslaget i utredningen var att undanröja dagens situation med kronofogdemyndigheternas dubbla roller och skapa opartiskhet i det verkställande arbetet. Remissinstanserna tillstyrker i stort en rikstäckande kronofogdemyndighet med en positiv inställning till att kronofogdemyndigheten blir helt fristående från Skatteverket. Det förslag som regeringen nu lägger fram innebär att kronofogdeverksamheten även i fortsättningen knyts till Skatteverket, att Skatteverkets styrelse får beslutandefunktioner över kronofogdemyndigheten och att Skatteverkets generaldirektör blir högste tjänsteman för den samlade verksamheten. I förslaget konstaterar regeringen, fru talman, att det är viktigt att kronofogdemyndigheten i sin operativa verksamhet kan arbeta helt självständigt och upprätthålla partsneutraliteten. Det konstaterandet delar vi, men vi finner det i ljuset av detta märkligt att man inte föreslår en helt fristående myndighet. Vi anser, fru talman, att rikskronofogden ska ha det fulla ansvaret och vara chef för en helt självständig myndighet. Det krävs att kronofogdemyndigheten skils från Skatteverket även vad gäller övergripande ledning, budgetering och verksamhetsuppföljning. Som sagt är det märkligt att man nu lägger fram en proposition till riksdagen där man inte tar vara på den möjlighet som man har haft att skilja kronofogdemyndigheten helt och hållet från Skatteverket. Det här är, fru talman, min sista utskottsdebatt. Jag vill passa på att tacka utskottets ledamöter, samtliga, för ett gott samarbete under fyra år, och jag vill även rikta ett tack till tjänstemännen på skatteutskottets kansli. Jag yrkar bifall till reservationen från Allians för Sverige.

Anf. 79 Ulf Sjösten (M)

Fru talman! Eftersom alliansen har lagt fram en gemensam reservation och skrivit en gemensam motion när det gäller det här ämnet har jag inte så mycket andra åsikter och synpunkter än Ulf Sjösten. Vi tycker att förslaget att avveckla de tio lokala kronofogdemyndigheterna och sammanföra dem till en enda myndighet är bra. Tidigare under mandatperioden har ju motsvarande genomförts för Skatteverket. Men där slutar lovorden. I den utredning som föregått regeringens proposition föreslogs att kronofogdemyndigheten skulle vara helt fristående. Nu väljer regeringen i stället att låta den högsta ledningen i Skatteverket också bli ledning för den nya kronofogdemyndigheten. Chefen för kronofogdemyndigheten blir inte generaldirektör utan kommer att kallas rikskronofogde. Låt i stället rikskronofogden bli chef för en helt fristående myndighet. Det anser Folkpartiet och övriga allianspartier. Fru talman! De dubbla roller som kronofogden har genom att både verkställa och vara den som företräder staten när det gäller att driva in skulder har kritiserats. Alliansen har i sin motion framfört att borgenärsuppgifterna borde överföras till Skatteverket - precis som också utredningen föreslog. Men i det förslag som vi ska fatta beslut om i dag säger regeringen: Vänta med detta. Med detta yrkar jag bifall till reservationen. Jag vill precis som Ulf Sjösten tacka er kolleger i skatteutskottet och tjänstemännen i skatteutskottet, för det här är sista debatten för året. Förhoppningsvis kommer både Ulf och jag tillbaka nästa år också.

Anf. 79 Anne-Marie Ekström (Fp)

Fru talman! Eftersom alliansen har lagt fram en gemensam reservation och skrivit en gemensam motion när det gäller det här ämnet har jag inte så mycket andra åsikter och synpunkter än Ulf Sjösten. Vi tycker att förslaget att avveckla de tio lokala kronofogdemyndigheterna och sammanföra dem till en enda myndighet är bra. Tidigare under mandatperioden har ju motsvarande genomförts för Skatteverket. Men där slutar lovorden. I den utredning som föregått regeringens proposition föreslogs att kronofogdemyndigheten skulle vara helt fristående. Nu väljer regeringen i stället att låta den högsta ledningen i Skatteverket också bli ledning för den nya kronofogdemyndigheten. Chefen för kronofogdemyndigheten blir inte generaldirektör utan kommer att kallas rikskronofogde. Låt i stället rikskronofogden bli chef för en helt fristående myndighet. Det anser Folkpartiet och övriga allianspartier. Fru talman! De dubbla roller som kronofogden har genom att både verkställa och vara den som företräder staten när det gäller att driva in skulder har kritiserats. Alliansen har i sin motion framfört att borgenärsuppgifterna borde överföras till Skatteverket - precis som också utredningen föreslog. Men i det förslag som vi ska fatta beslut om i dag säger regeringen: Vänta med detta. Med detta yrkar jag bifall till reservationen. Jag vill precis som Ulf Sjösten tacka er kolleger i skatteutskottet och tjänstemännen i skatteutskottet, för det här är sista debatten för året. Förhoppningsvis kommer både Ulf och jag tillbaka nästa år också.

Anf. 80 Jörgen Johansson (C)

Fru talman! Det finns över 500 statliga myndigheter i Sverige. Det är alldeles för många. Centerpartiet arbetar för att ett betydande antal av dessa myndigheter ska avvecklas eller slås ihop. Trots den grundinställningen är vi öppna för en annan syn i frågor där det är befogat. Inom Centerpartiet och alliansen är vi överens med regeringen om att de nuvarande tio regionala kronofogdemyndigheterna ska föras ihop till en rikstäckande myndighet. Vi är också överens om att en del borgenärsuppgifter ska föras över till Skatteverket. Från alliansen är vi kritiska till regeringens förslag om att den nya myndigheten inte blir helt fristående utan kopplas till Skatteverket i strategiska och vissa organisatoriska frågor. Regeringen väljer att lägga fram detta rätt halvdana förslag trots att både den särskilda utredaren och flertalet remissinstanser anser att kravet på opartiskhet och obundenhet talar för en helt självständig myndighet. Dagens ordning innebär dubbla roller, något som kritiseras hårt från många håll. Utskottsmajoriteten skriver till och med själv i betänkandet: "Det är också viktigt att myndigheten i sitt beslutsfattande av utomstående bedömare uppfattas som opartisk och självständig i förhållande till Skatteverket." Trots det vill man blanda ihop korten genom att låta Skatteverket styrelse och generaldirektör besluta om kronofogdemyndighetens strategiska frågor. Hur opartisk och självständig kommer då kronofogdemyndigheten att uppfattas som? Regeringens motiv för den här sammanblandningen är kostnadsskäl, rätt och slätt kostnadsskäl. Det är mycket märkligt. Hade regeringen haft den ambitionen vad gäller de hundratals myndigheter man har tillskapat de senaste decennierna borde rimligen de flesta av dessa inte ha bildats. Där har inte kostnadsskäl hindrat regeringen. När en ny myndighet bildas som verkligen behöver vara helt självständig förhindras det alltså av kostnadsskäl - detta trots att myndigheten ska ha en rikskronofogde med eget centralt kansli. Nu pekar regeringen med hela handen och bestämmer vad som är kansliets uppgifter och att de ska begränsas till operativa frågor, inte strategiska. Utöver den särskilda utredaren och de flesta remissinstanser har föreningen Sveriges kronofogdar väl beskrivit sin kritik mot att regeringen bara går halva vägen för den här myndigheten. Man avslutar beskrivningen med orden: Att låta kronofogdemyndigheten strategiskt styras av Skatteverket är snarare ägnat att även fortsättningsvis väcka misstankar från de enskilda borgenärerna om att opartiskhet inte råder i handläggning av enskilda respektive allmänna fordringar. Jag delar föreningens uppfattning. Rikskronofogden bör ha det fulla ansvaret och vara chef för en helt självständig myndighet. Därför bör riksdagen i dag besluta om ett tillkännagivande till regeringen att återkomma med förslag om en helt fristående kronofogdemyndighet. Jag yrkar därför bifall till alliansreservationen i ärendet. Fru talman! I likhet med föregående talare vill också jag tacka utskottet för den gångna perioden, det samarbete vi haft och de intressanta debatter vi har haft. Jag har saknat en del debatter, exempelvis båtskatten. Men den får vi väl återkomma till vid ett senare tillfälle. Jag vill rikta ett tack till utskottets ledamöter.

Anf. 81 Catharina Bråkenhielm (S)

Fru talman! I januari 2004 ombildades ju Skatteverket till att bli en rikstäckande myndighet. Det har gett väldigt positiva resultat i form av en ökad samordning. Det har blivit effektivare verksamhet. Framför allt har det lösgjorts en del resurser som man bland annat kunnat använda till ökad skattekontroll. Någon motsvarande reform gjordes inte på kronofogdesidan då, men nu är det dags. De nuvarande tio regionala kronofogdemyndigheterna ersätts med en myndighet med rikstäckande verksamhet som ska benämnas kronofogdemyndigheten. Den ska vara självständig, men i vissa avseenden ska den vara knuten till Skatteverket. Det gäller IT, administrativa stödfunktioner och strategiska frågor. Jag tycker att det är värt att notera att i den operativa verksamheten kommer kronofogdemyndigheten att arbeta självständigt. Indrivningsverksamheten är i stor utsträckning lokalt anknuten. Förutsättningarna för den verksamheten förändras inte huvudsakligen genom att man avskaffar de tio regiongränserna. En fördel med att infoga kronofogdemyndigheten i Skatteverket är ju att verkets resurser kan utnyttjas på ett effektivt sätt utan att det behövs särskilt stora arrangemang för att åstadkomma detta. Viktigt är att upprätthålla och förstärka förtroendet för KFM:s opartiskhet i det verkställande arbetet, där partsneutraliteten har en särskild betydelse. För att upprätthålla och även stärka tilltron till den här opartiskheten i det exekutiva arbetet ska sådana borgenärsuppgifter som är av offensiv natur föras över till Skatteverket så snart som det är möjligt, troligast inom ett år. Den kommande chefen för kronofogdemyndigheten kommer att benämnas rikskronofogde. Hon kommer att ha ett centralt kansli till sitt förfogande för ledning, styrning, uppföljning och utveckling av verksamheten. Det kommer att finnas en styrelse, Skatteverkets styrelse, som kommer att besluta om årsredovisning, delårsrapporter och budgetunderlag även för kronofogdemyndigheten. I styrelsearbetet kommer rikskronofogden att delta på berörda punkter. Det är viktigt att myndigheten av utomstående uppfattas som opartisk och självständig i sitt förhållande till Skatteverket. Det här ställer krav på regleringen i instruktionerna. Den självständiga roll som kronofogdemyndigheten har kommer också till uttryck genom att myndigheten i sin processförande roll ges behörighet att föra processen även i överinstanserna. Vi har ett krav från våra uppdragsgivare, och det är ytterst medborgarna, att man ska ha en enhetlighet med lika rättstillämpning och en likabehandling. Varje ärende ska alltså behandlas lika oavsett var i landet man bor, och inte minst med högsta möjliga effektivitet för våra skattepengar. Den förändring som vi står inför den 1 juli är tänkt att på ett bättre sätt än i dag möta upp just de här kraven. Det tycker jag är bra. Kronofogdemyndigheten ska prioriteras upp. Det finns en reservation från de borgerliga partierna där man i stort sett delar uppfattning om betänkandets innehåll. Men man vill att kronofogdemyndigheten skils helt och hållet från Skatteverket, även när det gäller den övergripande ledningen, budgeteringen och verksamhetsuppföljningen. Jag delar inte alls den borgerliga uppfattningen om att KFM, som man skriver, är en till betydande delar beroende myndighet till Skatteverket. Jag anser att det inte blir så, för KFM har faktiskt ett eget mål och uppdrag enligt regleringsbrevet. Den farhågan är obefogad. Genom den här förändringen kan man effektivisera administrationen, eller dra ned på byråkratin som det ofta, framför allt från borgerligt håll, brukar kallas. I gengäld kan man använda de pengarna till förebyggande verksamhet och försöka hjälpa människor så att de inte hamnar i skuld, alltså minska antalet gäldenärer. Det här ligger faktiskt helt i linje med det regeringen skriver i den förvaltningspolitiska propositionen. Inriktningen är att myndigheterna ska samverka mer och fortsätta det pågående arbetet med att minska kostnaderna för administrativt arbete och i stället lägga pengarna på operativ verksamhet. Det här, fru talman, är ett bra sätt att förvalta våra skattemedel. Det skapar en tydlighet runt kronofogdemyndighetens uppdrag med sin självständiga operativa verksamhet, med en hög rättssäkerhet och en nära samverkan. För att vara trovärdig i sin argumentation som oppositionspolitiker måste man också när det väl kommer till kritan visa det i praktisk handling. Vi hör ofta att vi har alldeles för höga administrativa kostnader. Vi har för många verk och myndigheter. Nu har vi faktiskt ett konkret förslag där man beaktar just att våra skattemedel ska förvaltas på bästa sätt. Vi hörde tidigt i kammaren i dag moderata Ulf Sjösten säga att man vill lägga 50 miljoner mer, tror jag, på ekobrottsbekämpande. Här kan man använda de administrativa pengarna till just sådant i stället för att ta ut det ur skattekollektivet. Man ska också notera att om man följer oppositionens förslag, som vill bryta sönder samarbetet mellan KFM och Skatteverket, som har samspelat under lång tid, blir det dyrt. Man har ju redan i dag en gemensam infrastruktur, en gemensam teknisk miljö, gemensamt intranät och goda kommunikationer mellan varandra. Om det här skulle brytas loss kommer stora förluster att göras på många områden, inte minst på effektivitetens område. Vi är övertygade om att det är en partsneutral operativ verksamhet som kommer att skapas, där en rikstäckande kronofogdemyndighet skulle bli mycket mer flexibel än dagens ordning, eftersom det inte längre kommer att finnas några administrativa hinder för var de olika arbetsuppgifterna i landet ska utföras. Man kan säga att det här är en win-win -situation för båda parter, egentligen för alla parter. Fru talman! Jag yrkar bifall till betänkandets förslag och avslag på motionerna.

Anf. 82 Marie Engström (V)

Fru talman! Även det här betänkandet står vi i Vänsterpartiet bakom. Vi menar att det är bra att vi skapar en myndighet för kronofogdemyndigheten. Vi kan ju som förebild se de fördelar som skattemyndighetens arbete har utvecklats till sedan man utformade den till en myndighet. Catharina Bråkenhielm har på ett väldigt bra sätt, tycker jag, gått igenom de övriga fördelar som ett sådant här beslut skulle innebära. Jag vill understryka ett par saker. Det är till exempel att resurser kan komma att utnyttjas mer effektivt i och med att man utnyttjar gemensamma stöd och att man ska vara knuten till skattemyndigheten när det gäller både vissa organisatoriska och vissa strategiska frågor. Jag tror att det är någonting som vi ska ta vara på. Efter alla beslut, och när det har gått en viss tid, sker också vanligtvis en utvärdering. Är det någonting som behöver ändras finns det alla möjligheter att göra ändringar och justeringar också. Jag tror också, precis som Catharina Bråkenhielm, att när det gäller den operativa verksamheten kommer kronofogden att ha all möjlighet att bedriva sitt arbete helt och hållet självständigt. Fru talman! Jag tänker inte förlänga den här debatten. Jag tänkte passa på, eftersom det är den sista debatten med skatteutskottet för den här perioden, att tacka övriga ledamöter för intressanta debatter, ibland lite småtråkiga, men i det stora hela har det varit positivt. Sedan får vi se om några av oss ses till hösten.

Anf. 83 Jan Ertsborn (Fp)

Fru talman! Så här bland de sista debatterna tar jag mig friheten att gå in i en debatt som skatteutskottet huvudsakligen ska hantera. Bakgrunden är naturligtvis att jag har personlig erfarenhet i mitt tidigare uppdrag som advokat av att i väldigt många ärenden ha haft med kronofogdemyndigheten att göra och har väldigt många bekanta inom kronofogdemyndighetens organisation. Jag har helt enkelt blivit uppmanad att ställa upp i debatten och tala om lite grann hur det har sett ut i verkligheten. Vi är alla överens om att det ska vara en myndighet i fortsättningen. På den punkten behöver vi inte föra någon som helst debatt. Vi kan däremot ställa oss frågande till varför man gör den här reformen så här stegvis. Varför har man inte redan nu flyttat borgenärsuppgifterna till Skatteverket, som man talar om i utredningen, som är alldeles utmärkt och mycket genomarbetad. Några egentliga skäl kan inte jag finna. Det är mycket svepande ordalag. Det innebär att för den närmaste tiden kommer kronofogdemyndighetens dubbla roller att stå kvar. Om den nuvarande riksdagsmajoriteten även i fortsättningen får driva det här ärendet kommer de dubbla rollerna att finnas även i fortsättningen. Vi kommer inte ifrån jävsbegreppet. Det blir inte möjligt att skilja skattemyndighetens och kronofogdemyndighetens roller åt. Jag tror att man inbillar sig detta lite grann för mycket. Man talar om brandväggar, som är någonting som hör IT-världen till. I lagstiftningen ska vi tala om jäv, och där ska vi vara väldigt försiktiga. Vi kan till och med i propositionen läsa in att man inte från regeringens sida vill bryta upp det här. Jag tänker särskilt på ett stycke som jag ska citera, för jag tycker att det visar på att man egentligen inte vill bryta upp samarbetet, på samma sätt som vi fick höra tidigare här. På s. 138 i propositionen skriver regeringen: "Genom att kronofogdemyndigheten knyts till Skatteverket skapas vidare bättre förutsättningar för att vid styrningen av verksamheten beakta det funktionella sambandet mellan skatteindrivningen och tidigare led i beskattningsförfarandet än vad som skulle bli fallet med en helt fristående myndighet." Man betonar alltså att man vill ha kvar sambandet mellan beskattningsförfarandet och skatteindrivningen och därför vill ha det här samarbetet. Jag tycker att man från riksdagens sida borde ha varit oerhört försiktig och tagit chansen att se till att vi fick bort alla bekymmer beträffande jävsbegreppet i det här sammanhanget. Det har fungerat så inom kronofogdemyndigheten att de dubbla rollerna som tillsynsmyndighet vid konkurs och borgenärsfogde har varit fördelade så att man har haft halvtidstjänster och samma personer har upprätthållit tjänsterna. Vi fattade alldeles nyligen här i kammaren beslut om att förändra skuldsaneringsförfarandet. Vi flyttade över besluten om skuldsaneringsförfarandet till kronofogdemyndigheten, där man också kommer att sitta som representant för statens fordringar i ärendet. Det är oerhört beklagligt att vår regering och vår riksdagsmajoritet inte kunde ta till sig den här utredningen och de remissyttranden som har kommit in och skapa den fristående kronofogdemyndighet som vi verkligen behöver i det här landet.

Beslut

Tio kronofogdemyndigheter blir en ny myndighet (SkU35)

De nuvarande tio regionala kronofogdemyndigheterna avvecklas och en ny myndighet med rikstäckande verksamhet, Kronofogdemyndigheten, inrättas den 1 juli 2006. Den nya myndigheten ska vara fristående men knyts till Skatteverket i strategiska frågor och för att myndigheterna ska kunna utnyttja gemensamt stöd när det gäller IT-verksamheten och administrativa stödfunktioner.
Utskottets förslag till beslut
Delvis bifall till proposition 2005/06:200 och delvis bifall till proposition 2005/06:124 i denna del. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag