En utvidgad bidragsbrottslag

Debatt om förslag 19 maj 2021

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 104 Mattias Vepsä (S)

Fru talman! När vi är som svagast måste samhället vara som allra starkast. Vår välfärd ska ge oss trygghet genom livet. Vi betalar skatt, och vi har alla rätt att ta del av välfärdens olika delar som skola, vård och omsorg eller mer riktade insatser som barnbidrag, bostadsbidrag och sjukpenning.

Tanken är att dela riskerna och öka jämlikheten. Det är inte vem du är och din plånboks tjocklek som ska bestämma tillgången till detta, utan det är var du befinner dig i livet och dina behov som ska styra.

Avgörande för att detta ska fungera är att vi alla känner tilltro till systemet - att det levererar hög kvalitet, att vi alla bidrar och att missbruk inte accepteras.

För snart ett och ett halvt år sedan stängdes stora delar av vårt samhälle hastigt ned, och hundratusentals människor kunde inte längre gå till arbetet som vanligt. Några permitterades, andra fick trots oron för smitta fortsätta att ta bussen eller pendeltåget som vanligt. Vården och omsorgen sattes under enorm press. Många har åter tillfrisknat efter lång tids sjukdom, medan andra tyvärr inte finns med oss längre. Även om pandemin har påverkat oss alla har den drabbat några hårdare än andra.

Regeringens insatser för att möta coronapandemin har under den här tiden handlat om att minska smittspridningen, pressa tillbaka trycket på vården, rädda liv, rädda jobb och rädda välfärden. Värt att påminna oss alla i den här kammaren om är vilken hastighet krisen slog till med. Den 31 januari 2020 rapporterades det första fallet, och efter lite mer än en månad hade vi en spridning i landet. Den 11 mars bekräftades det första dödsfallet - samma dag som Världshälsoorganisationen klassade virusutbrottet som en pandemi.

Motåtgärder som att begränsa resande i och utanför landet och förbud mot allmänna sammankomster infördes. Regeringen agerade snabbt, och den första ändringsbudgeten lades fram redan den 19 mars 2020. Sedan dess har 18 ändringsbudgetar passerat kammaren, och hundratals miljarder kronor i stödåtgärder har beslutats om och betalats ut.

För att stöden snabbt skulle komma på plats har regeringen utöver att använda befintliga regelverk infört en rad nya system för att företag, individer och organisationer ska kunna ansöka om ersättningar och få dessa utbetalade så snabbt som möjligt. Redan under våren 2020 tillsattes dessutom en särskild utredare med uppdraget att både granska risken för brottslighet och fusk i dessa system och lägga förslag framåt. Vår debatt i dag handlar om behovet av att skärpa kontroller och lagstiftning för att motverka företags brottslighet och missbruk avseende inte bara coronastöd utan även andra statliga bidrag och stöd i ett bredare perspektiv.

Precis som jag inledde med att säga är det för mig en självklarhet att samhället bäst möter kriser gemensamt. Men sanningen är också att pandemin har satt ljuset på brister som redan fanns i vårt samhälle och som måste åtgärdas. Just-in-time-principen i välfärden bidrog till den enorma brist på skyddsmaterial som gjorde att personal och boende inte fick det skydd vi borde ha kunnat kräva. Vi har tagit del av hemska berättelser där privata bolag har satt vinstintresset först och därmed inte prioriterat mer personal eller bättre villkor. Mitt under brinnande pandemi och samtidigt som staten riktar miljardstöd till företag i olika branscher har det avslöjats att det varit miljonbonusfest för direktörer.

Behovet av kontroll och uppföljning är därmed stort. Särskilt viktigt är det för att vi ska behålla tilliten till våra gemensamma system. Under det här året har miljarder i stöd riktats till människor och företag för att vi tillsammans ska möta krisen. Det är mycket viktigt att pengarna används på rätt sätt och att kriminella eller oseriösa inte har en chans att roffa åt sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En utvidgad bidragsbrottslag

Fru talman! Det är ett enigt utskott som i dag lägger fram ett förslag om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om en skärpt bidragsbrottslag för att komma vidare i kampen mot kriminella som använder företag för att fuska och utnyttja statliga stöd i sin verksamhet. Regeringen har dock redan innan krisen agerat i arbetet mot välfärdsbrottsligheten. Flera utredningar har belyst frågorna ur olika aspekter. Bidragsbrottslagen har skärpts. Vi har infört nya system för elektronisk betalning gällande RUT och ROT. Det sker en ökad samverkan mellan myndigheter för att fel i folkbokföringen ska minska. Det finns ett nytt mål för Försäkringskassan om att bidra till det övergripande målet att minska felaktiga utbetalningar och höjda förvaltningsanslag.

Den särskilda utredaren, som har arbetat sedan i maj 2020 för att utvärdera krisstöden, kom i december med sin rapport. Dessutom har vi ett nytt brott på plats, nämligen omställningsstödsbrott. Det är direkt kopplat till coronastödet omställningsstöd. Några viktiga lärdomar för att minska kriminellas chanser är att ha god kontroll redan innan betalningarna sker, god samordning mellan aktuella myndigheter och träffsäkra regler.

Fru talman! I dag debatterar vi ytterligare lagskärpningar för att komma åt kriminella som utnyttjar våra stödsystem. För mig är det en stor gåta varför Moderaterna å ena sidan föreslår skärpta lagar kring bidragsfusk och å andra sidan lägger förslag på bordet som handlar om att automatisera utbetalningar av coronastöd, vilket skulle innebära miljardrullningar och en ökad risk för kriminalitet och felanvändning.

Skattepengar till välfärd och stöd måste användas på rätt sätt. Arbetet med att komma åt kriminella för att motverka fusk gällande statligt stöd och bidrag till företag måste ske brett. Statens stöd ser väldigt olika ut och hanteras av många olika aktörer, och därför måste verktygen anpassas. Vi ska fortsätta att öka samverkan mellan myndigheter, vi ska se över möjligheten till bättre informationsutbyte och vi ska skärpa lagar.

I vårt särskilda yttrande pekar vi på att en skärpt bidragsbrottslag är en viktig del i detta arbete men att vi framåt inte kan utesluta möjligheten att genomföra andra straffrättsliga skydd för statliga stöd till företag.


Anf. 105 Mattias Karlsson i Luleå (M)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Smittspridningen av covid-19 i Sverige är fortsatt omfattande och allvarlig. Mycket pekar på att nödvändiga restriktioner ska ligga kvar under en längre tid. Detta har påverkat och kommer fortsättningsvis att begränsa företagen inom många branscher.

Åtskilliga företag vittnar om att de har väntat i över ett halvår på klartecken från Tillväxtverket om fortsatt stöd vid korttidsarbete. En del företag börjar även friställa personal för att de inte längre klarar att vänta på utbetalt krisstöd. Den svenska arbetslösheten är redan bland de högsta i Europeiska unionen, och om handläggningstiderna fortsätter att vara alltför långa riskeras åtskilliga jobb som hade kunnat räddas. De långa handläggningstiderna hotar stödens funktion, nämligen att företag ska få stöd beviljat när krisen är som värst. Byråkrati får inte förhindra att stödåtgärder för att rädda jobb och företag når ut. Handläggningstiderna, framför allt vad gäller stöd vid korttidsarbete, har för många företag blivit ett allvarligt problem. Detta behöver åtgärdas snarast.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En utvidgad bidragsbrottslag

Det är samtidigt en självklarhet att medvetet fusk och kriminella handlingar mot stödsystemet ska bekämpas med kraft. I ett antal statliga rapporter de senaste åren har det konstaterats att välfärdssystemet utsätts för en alltmer omfattande, ofta organiserad, brottslighet. Det kan därför antas finnas en risk för att kriminella utnyttjar coronakrisläget och de beslutade stöden för att tillskansa sig medel ur statskassan. Samtidigt är det tydligt att den ökade byråkratin och det regelkrångel som regeringen har infört leder till ökad arbetslöshet och en mycket svår situation för många företag.

Tidigare i veckan rapporterade Ekot om det omfattande fusket med pandemistöd. Det pågår just nu runt hundra brottsutredningar om misstänkt fusk med ekonomiskt stöd som ska gå till drabbade företag. Ekobrottsmyndigheten uppger också att fler åtal är att vänta. I vissa fall handlar det om flera miljoner kronor som misstänks ha gått rätt ned i fickan på bedragare. Stöden ska gå till att rädda jobb och företag genom krisen, inte till bedragare som skor sig på skattebetalarnas pengar.

Moderaternas utskottsinitiativ, som det här betänkandet bygger på, handlar om att bidragsbrottslagen ska utvidgas så att även ersättningar och stöd som betalas ut till företag omfattas. I dag är bidragsbrottslagen endast tillämplig på ersättningar till fysiska personer, men flera av coronastöden riktar sig direkt till företagen, det vill säga till de juridiska personerna. Det gäller exempelvis stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd.

Fru talman! Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag som gör att även företag omfattas av bidragsbrottslagen. En sådan ändring i lagen bör kunna genomföras relativt omgående.


Anf. 106 Linda Lindberg (SD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till det förslag i socialförsäkringsutskottets betänkande som enhälligt lyfts fram här i dag.

Det var faktiskt inte så länge sedan utskottet hanterade bidragsbrottslagen. Hösten 2019 gjordes det nödvändiga förändringar inom lagen, och den skärptes och utvidgades på flera punkter.

Straffen för grova bidragsbrott skärptes. Lagen kom också att utvidgas till att även omfatta vissa stöd, bidrag och ersättningar som avser en enskild men som utbetalas till någon annan, det vill säga tandvårdsbidrag, arbetsmarknadspolitiska stöd och assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken.

Det var i stort bra förändringar som gjordes, men mer kunde säkerligen ha gjorts. Sverigedemokraterna ville bland annat se att bidrag för en tid fråntas den som fällts för ett grovt bidragsbrott, både i syfte att göra det hela något mer kännbart och därför att det faktiskt är högst rimligt.

Det är inte heller helt otänkbart att fler skärpningar och förändringar kommer att behöva göras framöver. Detta är vi öppna för om det behövs. Vi vet ju alla att bidragsbrottslighet är ett tilltagande problem i Sverige. Det krävs krafttag på alla håll för att tydligt markera att det ska vara kännbara konsekvenser för den som inte följer lag och ordning.

När det gäller felaktiga utbetalningar och misstänkt välfärdsbrottslighet rör det sig om enormt stora summor, men någon exakt siffra finns inte. Det har tillsatts två stora kommittéer som försökt att ta fram siffror på detta. Bland annat har Delegationen för korrekta utbetalningar landat på siffror runt 18 miljarder, men det framgår samtidigt tydligt att det finns en felmarginal på 11-29 miljarder kronor årligen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En utvidgad bidragsbrottslag

Så som lagen är utformad i dag avser den endast stöd till enskilda personer. Det kan vara av vikt att även företag omfattas av bidragsbrottslagen, i synnerhet i dag när vi hanterar stora stöd till företag som drabbats av regeringens coronarestriktioner. Vi har därför ställt oss bakom Moderaternas utskottsinitiativ om att utvidga lagen till att även omfatta statliga stöd till företag.

Fru talman! Corona har varit och är även fortsättningsvis en utmaning för oss på många olika vis. Många har drabbats på ett eller annat sätt. Nära och kära har förlorats i kampen mot pandemin. Isolering och ensamhet har lett till sämre mående. Vi ser att våldet i hemmet har ökat, och många har inte kunnat ta ett sista farväl av en nära anhörig.

Men vi ser också att ekonomiska kriser har påverkat såväl enskilda och familjer som företag. Branscher som turism, nöjen och restaurang har drabbats oerhört hårt. Vi ser även andra branscher som har drabbats hårt.

Åtgärder, stöd och restriktioner har varvats om vartannat. I det stora hela har detta gjorts på ett väldigt bra sätt, men det byråkratiska maskineriets bromsar syns tydligare i vissa fall. En del åtgärder skulle behöva hanteras fortare för att inte riskera att falla.

Många företag har flaggat för de långa handläggningstiderna för de olika coronastöd som finns. Stöden dröjer, vilket riskerar att omkullkasta i grunden väl fungerande företag. De flaggar för att processen helt enkelt måste skyndas på.

Vi måste helt enkelt få ned handläggningstiderna. Detta kan dock innebära en risk i andra ändan, då arbetet med att påskynda och minska tiden för ett beslut leder till mindre möjligheter att granska och kontrollera. Detta öppnar upp för andra scenarier. Balansen mellan att kunna stödja seriösa och ärliga företag och att förhindra och försvåra för kriminella och lurendrejare är inte alltid helt enkel. Men som i så många andra fall är det oftast den som sköter sig som drabbas när vi försöker att dra åt skruvarna för att hindra dem som fuskar.

Vi vet att det finns en betydande risk för att kriminella utnyttjar krisläget under pandemin och felaktigt tillskansar sig medel ur statskassan. Sverigedemokraterna ser väldigt allvarligt på problematiken med felaktiga utbetalningar och bidragsbrott mot välfärdssystemet, som det årligen rapporteras om. Det är oerhört viktigt att legitimiteten och respekten är hög och att ett intensivt arbete görs för att täppa till och komma till rätta med fusk och bedrägerier.

När vi nu föreslår att regeringen skyndsamt gör förändringar i bidragsbrottslagen i ett steg för att korta handläggningstiderna behövs det därför också ökade efterkontroller. Detta är oerhört viktigt.

Det är oerhört viktigt för oss att stöden kommer företagen till gagn skyndsamt, men det är också viktigt att de faktiskt hamnar i rätt kassa.


Anf. 107 Martina Johansson (C)

Fru talman! Att företag får stöd i de kristider vi befinner oss i just nu är otroligt viktigt för att Sverige ska kunna gå starkt ur pandemin. Under det senaste tiden har vi i Centerpartiet tillsammans med andra beslutat om många olika stöd till företag för att de ska kunna överleva denna kris. Vi ska dock ha respekt för att detta är en unik situation i världen och för att vi inte vet exakt vilka beslut som är de bästa, utan vi utgår från den kunskap vi har i dag. Kunskapen ökar för varje dag som går.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En utvidgad bidragsbrottslag

Stödet till företagen har som syfte att företagen ska få möjlighet att överleva krisen - inte att ta bort alla svårigheter. Om inte företagen finns när pandemin är över kommer det att ta otroligt lång tid att återstarta Sverige, och många fler människor kommer att riskera att bli arbetslösa.

Det är ju inte för att vi vill som vi har infört alla de restriktioner som finns och som försvårar för företagen, utan det är för att det fortfarande finns en väldigt stor smittspridning.

Det bästa stödet till företagen i Sverige och i världen är att vi alla tar vårt ansvar och ser till att minska smittspridningen och att vaccinera oss när vi får möjlighet. Den viktigaste hjälpen till företagen är att de kan återgå till en verksamhet som är hållbar för dem.

Fru talman! Att staten ska stödja företagen under krisen är självklart. När regeringen har fattat beslut om restriktioner för verksamheten är det viktigt att det även finns ett ekonomiskt stöd till densamma. Detta är viktigt för oss i Centerpartiet i våra förhandlingar.

Vi är även måna om att stöden betalas ut så snabbt som möjligt, men det måste gå till de företag som har rätt till stödet. De flesta företag i Sverige söker stöden på rätt grunder, men det finns även företag som inte har helt rent mjöl i påsen utan ser sin chans att få ut skattemedel till sin verksamhet även om de inte har rätt till dem.

Av det skälet behöver regeringen se över bidragsbrottslagen så att den täcker in fler tillfällen då företagare kan bli anmälda för brott när de söker bidrag och får dem utbetalda men uppenbarligen inte ska ha dem. Det är viktigt för trovärdigheten i systemet att detta går till rätt företag och att vi skyddar våra skattemedel.

Fru talman! Även om det under året har tillförts ökade medel till olika myndigheter för att motverka fusk behöver lagen som sagt skärpas. Vi ser att en förändring av bidragsbrottslagen är en snabb väg framåt för att komma åt dem som medvetet fuskar, men jag tycker att det är otroligt viktigt att betona att det är en minoritet av företagen som fuskar. De allra flesta företag i Sverige kämpar och sliter för att bedriva en smittsäker verksamhet för att överleva pandemin och komma ut på andra sidan med ett företag som kan utvecklas i det nya normala.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.


Anf. 108 Hans Eklind (KD)

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag om ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag till en utvidgad bidragsbrottslag.

Sedan 2008 är det möjligt att dömas till böter men också fängelse för bidragsbrott. Såväl antalet inkomna brottsmisstankar som lagförda har ökat i stort sett varje år. Svagheten med dagens bidragsbrottslag är dock att den endast gäller för ekonomiska förmåner och ekonomiska stöd som betalas ut till eller avser enskilda personer.

Tillsammans med Moderaterna har vi kristdemokrater sedan förra mandatperioden drivit på för att bidragsbrottslagen ska utvidgas till att omfatta stöd, bidrag och ersättningar som betalas ut till eller tillgodoräknas någon annan än den enskilde. År 2017 konstaterade Välfärdsbrottsutredningen att den statliga lönegarantin är utsatt för bedrägerier. Missbruket av den statliga lönegarantin beräknas kosta ungefär 150-200 miljoner kronor årligen. Det vi gör i dag är att säga till regeringen att man ska utvidga bidragsbrottslagen så att den även omfattar statliga stöd till företag, och det är bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En utvidgad bidragsbrottslag

Fru talman! Bidragsbrottslagen har, som sagt, inte minst tack vare engagemanget från några av riksdagens partier utvidgats den senaste tiden. Nu inkluderas bland annat tandvårdsersättning och assistansersättning, och maxstraffet för grovt bidragsbrott har höjts från fyra till sex år.

Vi kristdemokrater menar dock att antalet bidrag och myndigheter som ska omfattas av lagen kan utökas ännu lite till. Försäkringskassan är exempelvis en myndighet som ser ett behov av att sjuklönekostnader ska inkluderas, och så har vi igen då de statliga lönegarantierna. Detta är två exempel på saker och ting som vi menar ska ingå i bidragsbrottslagen, och straffskalorna ska naturligtvis alltid ses över.

Fru talman! Engagemanget från oss kristdemokrater bygger på att det sker felaktiga utbetalningar från välfärdssamhället i allmänhet och direkt brottsliga upplägg i synnerhet för att tillskansa sig bidrag. Det undergräver förtroendet för välfärdssystemet och dränerar systemet på resurser som vi ska ha för att kunna hjälpa dem som är i allra störst behov av dem. Det är därför vi ska se till att bidragsbrottslagen som vi har på plats nu även kan fånga in de företag som lägger beslag på stöd som de inte har rätt till.


Anf. 109 Bengt Eliasson (L)

Fru talman! I det liberala välfärdssamhället värnar vi om den sociala tryggheten, och därför ges det stöd till behövande enskilda på många olika sätt. Här har stöd som lämnas genom direkta utbetalningar av bidrag och ersättningar till enskilda en väldigt stor betydelse, för att inte säga en livsavgörande betydelse. Detta är själva grunden i en modern liberal välfärdsstat, ett samhälle som lägger stor vikt vid att välfärden ska komma alla till del men också stimulera alla att bära sin beskärda del.

Under den pågående pandemin har det i rask takt tagits fram nödvändiga och välbehövliga stöd också till företag för att rädda företagen och arbetstillfällen från förödande konsekvenser som till syvende och sist drabbar oss alla i hela samhället. Det är bra, det är viktigt och riktigt. Liberalerna har varit med och tagit fram de här stöden för att de ska träffa så rätt som möjligt, och vi har under resans gång fått lära oss vilka branscher som är mest utsatta av pandemins verkningar och härjningar.

Smittspridningen av covid-19 är fortfarande utbredd, och mycket pekar dessvärre på att nödvändiga restriktioner behöver ligga kvar länge än. Det har påverkat oss alla. Och det kommer det att göra också fortsättningsvis och innebära begränsningar för enskilda näringsidkare, hela branscher och företag, stora som små.

Fru talman! Det är en omdiskuterad fråga i vilken utsträckning det förekommer att enskilda eller företag genom medvetet oriktiga uppgifter skaffar sig bidrag och ersättningar från det allmänna och hur stora skador och kostnader som det faktiskt orsakar samhället. Det är också kraftigt ifrågasatt om systemet för upptäckt och beivrande av den här avskydda formen av kriminalitet är effektivt och rättssäkert, och då tänker jag mest inom de områden som drabbar enskilda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En utvidgad bidragsbrottslag

Frågor om missbruk av välfärdssystemen har under de senaste åren blivit alltmer uppmärksammade, alltmer tydliga och möjligen mer vanliga. Detta är katastrofalt. Hittills riktar sig lagen om bidragsbrott främst mot enskilda, men nu är det tydligt att vi måste vidga den till att även gälla företag.

Givetvis ska bidrag, förmåner och stöd bara lämnas till dem som har rätt till dem - det är ju självklart. Alla former av fel och missbruk inom välfärdssystemen och övriga stödsystem hotar inte bara förtroendet för själva systemet. Det kostar också samhället stora förluster på väldigt många sätt och utsätter oskyldiga människor för press och kontroll. Samhället måste ha god förmåga att hitta och lagföra enskilda och företag som medvetet fuskar och begår brott mot stödsystemen, både för att skydda skattebetalarnas pengar och för att freda dem som är berättigade och beroende av stöden.

Avslutningsvis, fru talman: Det finns en betydande risk för att kriminella utnyttjar krisläget under pandemin. Detta måste stoppas. Konsekvenserna för dem som utnyttjar systemen och fuskar till sig stöd måste bli mer kännbara och tydliga. För att stävja medvetet fusk och kriminella handlingar krävs också kraftfulla verktyg för dem som ansvarar för stöden, så att man hittar dem som missbrukar. Det behövs också kraftfulla verktyg för de rättsvårdande myndigheterna.

Bidragsbrottslagen är endast tillämplig på ekonomiska förmåner och ekonomiska stöd som beslutas av vissa myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor och som betalas ut till eller avser enskilda personer. Det är detta som beslutet och den här debatten i dag ändrar på. Det måste ändras. Därför anser utskottet att bidragsbrottslagen bör utvidgas till att omfatta statliga stöd till företag. Det är bra, riktigt och viktigt. Liberalerna står bakom detta.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag om tillkännagivande.


Anf. 110 Mats Berglund (MP)

Fru talman! Som sista talare för dagen ska jag hålla mig ganska kort så att vi kan gå hem sedan. Utskottet är ju enigt, och det mesta är nog sagt.

För drygt ett och ett halvt år sedan debatterade vi här i kammaren en proposition om ett starkare skydd för välfärden. Det handlade om att utvidga bidragsbrottslagen och lagens tillämpningsområde. Vi beslutade då att skärpa straffen och förlänga preskriptionstiden för de mindre brotten och att underrättelseskyldigheten skulle omfatta fler delar av socialförsäkringssystemen och fler aktörer.

Nu har vi ett utskottsinitiativ som har väckts av den politiska oppositionen om att fortsätta denna utvidgning så att också företagssektorn ska omfattas av lagstiftningen mot bidragsbrott.

Det är bra. Det är viktigt att offentliga stöd, medel som utgår från det gemensamma, används på ett korrekt sätt. Det handlar ju om att skydda de offentliga finanserna och om att upprätthålla förtroendet för våra välfärdssystem, som har tjänat Sverige väl under lång tid.

Det handlar också om att upprätthålla förtroendet för företagssektorn. Bilden av den ständigt skatteplanerande, fuskande, snikna företagaren som lever på bidrag och avdrag är inte bra och inte korrekt, och den behöver vi få bort.

I detta sammanhang behöver självklart också andra åtgärder vidtas. Det är inte rimligt att skattebetalare ska stå vid sidan om och se hur offentliga medel rinner genom välfärdsföretagen utan att komma skolelever, vårdtagare, patienter och så vidare till del. Den privata välfärdssektorn behöver en fortsatt genomlysning. Att begränsa bidragsbrott är en bra början på ett sådant arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En utvidgad bidragsbrottslag

Just nu pågår ett arbete i Regeringskansliet för att utvidga bidragsbrottslagen och just den del som rör företagen. Jag förväntar mig att regeringen tar med sig detta utskottsinitiativ från riksdagen in det i det pågående arbetet.

Jag vill dock poängtera att regeringen också fortsättningsvis bör vara fri i att hitta de bästa vägarna för att skärpa det straffrättsliga skyddet för stöd till statliga företag och inte binda sig explicit till just bidragsbrottslagen. Jag uppfattar att det också har varit det samlade utskottets intention med initiativet.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 20 maj.)

Beslut

Regeringen bör komma med ett förslag om att utvidga bidragsbrottslagen (SfU26)

Smittspridningen av covid-19 är fortfarande allvarlig i Sverige. Mycket tyder på att restriktioner kommer att finnas kvar under en längre tid i samhället, vilket kommer att påverka företag inom många branscher. Risken är stor att kriminella kommer att försöka utnyttja krisläget för att komma åt stödpengar ur statskassan.

För att bevara förtroendet för välfärdssystemen och skydda de offentliga finanserna måste samhället kunna lagföra både privatpersoner och företag som fuskar och begår brott mot systemen. Konsekvenserna för de som fuskar till sig stöd måste bli mer kännbara och tydliga. Riksdagen anser därför att bidragsbrottslagen bör utvidgas till att omfatta även statliga stöd till företag. Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att återkomma till riksdagen med ett sådant förslag till utvidgad bidragsbrottslag. Lagändringen bör enligt riksdagen kunna genomföras ganska snabbt.

Förslaget om tillkännagivande har sin grund i ett utskottsinitiativ. Det innebär att ett utskott på eget initiativ lägger fram ett förslag till riksdagsbeslut. Förslaget kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från riksdagsledamöter, som är det vanliga.

Utskottets förslag till beslut
Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om utvidgning av bidragsbrottslagen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.