Ett förtydligat statligt ansvar för vissa kärntekniska verksamheter

Debatt om förslag 4 juni 2020

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 101 Mattias Ottosson (S)

Herr talman! Det känns stort och lite hisnande att stå här och debattera en fråga som kan bli föremål för uttolkning om tusentals år.

Högaktivt avfall, alltså använt kärnbränsle, ska slutförvaras på ett säkert sätt i hundra tusen år. Den som har tillstånd till kärnteknisk verksamhet är ansvarig för att på ett säkert sätt hantera och slutförvara kärnavfall som har uppkommit i verksamheten. Denna skyldighet innebär ett mycket långsiktigt åtagande för tillståndshavaren. Även om ett tillstånd återkallats eller löpt ut kvarstår skyldigheten att på ett säkert sätt hantera och slutförvara använt kärnbränsle och kärnavfall samt att avveckla och riva anläggningen.

Regeringen föreslår nu några förtydliganden och tillägg om det slutliga ansvaret, och det är dessa förslag vi debatterar här i dag.

Det föreslås bland annat att staten ska ta över ansvaret om det inte finns någon som kan fullgöra ansvaret. Staten ska också ansvara för att nödvändiga åtgärder vidtas till dess att en tillståndshavare åter kan fullgöra skyldigheterna. Regeringen ska bestämma vilken myndighet som ska vidta åtgärderna.

I propositionen föreslås också att det ska krävas tillstånd från regeringen för att slutligt få försluta ett geologiskt slutförvar.

När det gäller finansieringen av statens kostnader föreslår regeringen att staten ska få använda de fondmedel som tillståndshavaren annars skulle ha fått använda för att fullgöra skyldigheterna.

Herr talman! Från försvarsutskottet välkomnar vi att statens ansvar för vissa kärntekniska verksamheter nu tydliggörs i lag.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.


Anf. 102 Alexandra Anstrell (M)

Herr talman! Vi moderater tycker att det här förslaget är bra. Det är positivt att lagen tydliggörs så att staten tar ansvar för vissa kärntekniska verksamheter.

Vi moderater vill även se en tydligare samverkan mellan näringsliv och offentlig verksamhet. Svensk Kärnbränslehantering är ett företag som tar sitt ansvar för att på ett säkert sätt använda och förvara bränsle. Då måste vi ta ansvar för att lagstiftningen blir tydlig.

Kärnavfall måste tas om hand, på kort och lång sikt, för att skydda människor och miljö. Ett slutförvar för driftsavfall finns i Forsmark, och där har man troligen goda förutsättningar att på ett långvarigt och hållbart sätt hantera avfallet även i framtiden.

Herr talman! Vi kommer att behöva mycket mer av både kärnkraft och förnybart för att minska utsläppen. För att elsystemet ska fungera måste det hela tiden vara balans mellan produktion och förbrukning av el. Att vädret varierar och påverkar både produktion och förbrukning är en av utmaningarna när det gäller att hålla balans i elsystemet. Risken för elbrist ökar just nu eftersom kärnkraftverket Ringhals 2 stängs i slutet av året.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett förtydligat statligt ansvar för vissa kärn-tekniska verksamheter

Balanshållningen under ansträngda vintrar försvåras ytterligare av att elmarknaden har förändrats. Det sker en stadig ökning av förnybar elkraft, främst i form av vindkraft. Men ur ett balansperspektiv blir produktionsmängden osäker och svårare att planera än annan produktion. Samtidigt sker en successiv nedtrappning av kärnkraften i Sverige. En fördel med kärnkraft är att den går att planera mer och därför är mer förutsägbar än exempelvis vindkraft.

Försvarsberedningen konstaterade redan 2017 i sin rapport Motståndskraft att normal elförsörjning inte kommer att kunna garanteras vid en krigssituation. Vidare betonade Försvarsberedningen vikten av att det på förhand finns rutiner och strukturer för både prioritering och ransonering vid höjd beredskap.

Med det i ryggen tas ändå beslut som ökar obalansen i elsystemet. Det politiska budskapet från regeringen att kärnkraften ska avvecklas medför alltså inte bara risker för vår energiförsörjning utan också för vår beredskap. Det bidrar också till att studieintresset svalnar och att en större del av den betydande kärntekniska verksamheten på landets universitet och högskolor försvinner. Det är bekymrande.

Herr talman! Vi borde satsa mer på forskning om kärnkraft och värna om att upprätthålla ett tryggt och säkert system för mer energi och ett miljövänligare samhälle både i Sverige och globalt. Det behövs också eftersom vi har slutförvaring i Forsmark.

Forskning och utbildning kräver stabilitet över tid och kan inte svaja i takt med konjunkturerna. Om det finns en politisk vilja för detta möjliggör det för lärosätena att fullt ut bidra till den framtida kärnkraftsdriften men självklart också till kunskaper om slutförvar och annat.

Herr talman! Jag tänker att en rimlig energipolitik måste adressera följande tre målsättningar: Sveriges framtida välfärd ska säkras, Sverige ska effektivt bidra i arbetet med att bygga ett globalt välfärdssamhälle och Sverige ska inte endast uppfylla sitt eget klimatmål utan även kraftfullt bidra till att globala klimatmål uppfylls.

Då behöver vi ta ansvar för att ha en balans i elsystemet, för att forskning och utbildning inom kärnteknisk verksamhet ökar och för att ha en bra elberedskap även i händelse av kris eller krig.


Anf. 103 Lars Thomsson (C)

Herr talman! Denna debatt handlar om ett förtydligat statligt ansvar för vissa kärntekniska verksamheter.

Kärnkraft är den mänskliga aktivitet som i en tidsutdräkt påverkar människans fortlevnad mest. Vi talar om helt hiskeliga horisonter. Denna och den tidigare generationen har satt spår för många tusen generationer framöver. Det förtjänar att nämnas.

Eftersom vi i Centerpartiet traditionellt sett har varit skeptiska till kärnkraft har vi varit måna om att få till trygga och säkra system för den kärnkraft Sverige ändå har och kommer att ha ett antal decennier framåt.

Att bedriva kärnteknisk verksamhet innebär långtgående skyldigheter för tillståndshavaren. Man ska på ett säkert sätt hantera och slutförvara kärnavfall eller kärnämnen som inte används på nytt, om avfallet eller ämnet har uppkommit i verksamheten. Även om ett tillstånd återkallas eller gått ut finns skyldigheten att på ett säkert sätt hantera och slutförvara använt kärnbränsle och kärnavfall samt att avveckla och riva anläggningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett förtydligat statligt ansvar för vissa kärn-tekniska verksamheter

Ansvaret kvarstår till dess alla skyldigheter fullgjorts och regeringen tagit beslut om det. Skyldigheterna har fullgjorts först när det slutförvar där det använda kärnbränslet eller kärnavfallet förvaras är slutligt förslutet.

De ändringar som nu föreslås i miljöbalken betyder att statens ansvar för vissa kärntekniska verksamheter tydliggörs. Det är i grund och botten bra. Om det inte finns någon som kan göras ansvarig för säkerheten i en kärnteknisk verksamhet måste staten ta det ansvaret.

Det är också bra att statens ansvar begränsas till nödvändiga åtgärder för säkerheten och upphör när en tillståndshavare kan återta ansvaret. De åtgärder som är nödvändiga ska finansieras genom fondmedel i Kärnavfallsfonden.

Det viktigaste i hela denna proposition är att staten inte tar på sig ett kostnadsansvar utan att åtgärderna finansieras via Kärnavfallsfonden, vilket är mycket bra.

Låt mig också kommentera det föregående talare, Alexandra Anstrell, sa om att risken för elbrist just nu ökar. Det beror nog på vilken horisont man har. Just nu har vi extremt gott om el, ett extremt stort vattenförråd och liten efterfrågan. Risken för elbrist har nog aldrig varit mindre än just nu. I fjol hade vi till exempel mycket stor export. Allt handlar om tidsperspektiv, men det är en annan fråga.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.


Anf. 104 Alexandra Anstrell (M)

Herr talman! Vad bra att Lars Thomsson tog upp detta med elbrist och tidshorisont. Häromdagen kom nämligen en rapport om att elbristen i höst och vinter befaras bli ganska stor, speciellt om vintern blir svår. Det var med tanke på det jag tog upp detta. Vi kan ju inte bara planera efter hur mycket el vi har i dag; vi måste också titta framåt.

Det ser givetvis olika ut i landet. I delar av Sverige har vi mycket vattenkraft. Det gäller exempelvis mitt tidigare hemlän Jämtland, som är en stor vattenkraftsproducent. Där har man nog så att man klarar sig. Men i södra Sverige har det varit varierande elbrist oavsett årstid.

Jag har inte koll på hur det ser ut just i dag. Men rapporten visar hur det kan bli framöver, och då bör vi ta ansvar här i dag.


Anf. 105 Lars Thomsson (C)

Herr talman! Tack för synpunkterna, Alexandra Anstrell!

När det gäller risken för elbrist beror det på vilka glasögon man tar på sig. I det halvlånga perspektivet, på några års sikt, har vi historiskt - de senaste två åren - haft ett rekordöverskott av elproduktion. Vi har exporterat mer än någonsin: 15-20 terawattimmar.

För att ta ett exempel vet vi att vindkraften framgent kommer att byggas ut och mer än fördubblas med redan fattade investeringsbeslut. Fram till 2023 har vi nästan 45 terawattimmar i produktion. Det går alltså från runt 20 till 45 terawattimmar med de fattade besluten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett förtydligat statligt ansvar för vissa kärn-tekniska verksamheter

Risken för elbrist bedömer jag som väldigt liten, vilket jag tycker att också Energimyndigheten gör. Däremot kan det bli effektbrist, men det beror mer på att vi har bristfällig överföringskapacitet i landet. Vi har helt enkelt varit för svaga när det gäller att investera i ledningsnät under lång tid. Även om Svenska kraftnät och andra har gjort en kraftig uppryckning under de senaste åren ligger vi efter. Det är en långsiktig planering som vi nu får sota lite för, så det är inte riktigt samma sak.


Anf. 106 Alexandra Anstrell (M)

Herr talman! Redan 2017 kom Försvarsberedningens rapport där man konstaterade att det inte finns el nog för att vi ska klara oss vid kris och krig.

Jag pratade med en man i Västerås tidigare i dag. Han skrattade lite och sa att Västerås ska vara någon form av elhuvudstad men att man ändå har ganska många längre elavbrott. Jag tycker att vi behöver ta detta på allvar. Vindkraften är väldigt väderberoende; det går inte att komma ifrån. Om det är riktigt kallt blåser det oftast inte så mycket.

Vi behöver ha el för att klara av den allt större elektrifieringen. Jag tänker verkligen på det ur ett beredskapsperspektiv. Om vi får dåligt med ström är det ganska många saker som inte kommer att fungera, kanske främst i storstäderna, där det är vanligt med elbilar och mycket annat som behövs där. Jag skulle säga att vi inte har så bra med el som vi borde, om vi nu ska prata om att vi verkligen ska ha en god civil beredskap.

Med detta sagt: Tror inte Lars Thomsson att Försvarsberedningens rapport från 2017 stämmer?


Anf. 107 Lars Thomsson (C)

Herr talman! Jag ser också att vi har stora utmaningar vad gäller elförsörjning ur ett beredskapsperspektiv. Det är ingen tvekan om det, men det beror mer på att vi har ett centralt uppbyggt system som är väldigt sårbart och lätt att sabotera.

Om det är någon som känner till något om elavbrott så tror jag att det råkar vara herr Thomsson som bor på Gotland. Vi har haft 18 totalavbrott där de senaste två åren och är väl bekanta med de enorma problem som det leder till. Detta är verkligen inte försvarbart, men det beror faktiskt inte på att vi har brist på el utan på att det är brist på överföringskapacitet. Vi har ett nät som inte är tillräckligt underhållet och utbyggt.

Framgent gynnar beredskapsperspektivet faktiskt småskalig och decentraliserad produktion mer än storskalig kärnkraft. Bland det första som händer i en kris- eller krigssituation är att kärnkraften stängs av, den är nämligen en säkerhetsrisk i sig. Ett bra beredskapstänk kring elförsörjning är att den ska vara småskalig, decentraliserad och gärna förnybar.

Faktamässigt är det så att det faktiskt blåser mer på vintern, och det blir en bra kombination med solkraft, som givetvis ger mer på sommaren. Det mixar sig bra, och därmed klarar man mycket av effektfrågan.

Ett förtydligat statligt ansvar för vissa kärn-tekniska verksamheter

Vi har all anledning att gå vidare i denna diskussion. Vi är långt ifrån i mål - det är vi helt överens om.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 10 juni.)

Socialtjänst- och barnfrågor

Beslut

Statens ansvar för vissa kärntekniska verksamheter förtydligas (FöU10)

Statens ansvar för vissa kärntekniska verksamheter ska tydliggöras och den myndighet som regeringen bestämmer kommer att få en särskild roll för att fullgöra detta ansvar. Regeringens förslag innebär lagändringar som förtydligar statens ansvar för vissa kärntekniska verksamheter, till exempel slutförvar för kärnavfall och använt kärnbränsle.

Lagändringarna innebär bland annat att ansvaret för säkerheten i en kärnteknisk verksamhet övergår till staten om det inte finns någon som kan fullgöra ansvaret. Vidare ska det ska krävas tillstånd från regeringen för att få slutligt försluta ett geologiskt slutförvar. Det slutliga ansvaret för ett geologiskt slutförvar och det avfall som finns i anläggningen ska vila på staten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2020. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i en motion från allmänna motionstiden 2019.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.