Ett särskilt straffansvar för samröre med en terroristorganisation

Ett särskilt straffansvar för samröre med en terroristorganisation

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till propositionen och till reservation 4.

Fru talman! Det demokratiska samhället måste använda sin fulla kraft till att göra allt för att bekämpa terrorister och deras möjlighet till organisering. Samtidigt måste vi demokrater stå upp för det som terroristerna hatar mest, nämligen vårt öppna demokratiska samhälle. Vi ska stå upp för yttrande- och religionsfrihet, vi ska stå upp för alla människors lika värde och vi ska stå upp för jämställdhet och hbtq-personers rättigheter. På dessa punkter får vi aldrig vika ned oss. Då har vi låtit terroristerna vinna.

Fru talman! I dag tar vi ytterligare ett steg i kampen mot terrorismen. Det är ett, för många av oss, välkommet och efterlängtat steg. Fler gärningar som kan främja, stärka eller understödja en terroristorganisation kriminaliseras nu. "De former av samröre som avses är att

ta befattning med vapen, ammunition, brandfarliga eller explosiva varor eller transportmedel för en terroristorganisation

upplåta lokal eller mark till en terroristorganisation eller

lämna annat liknande stöd till en terroristorganisation.

Med terroristorganisation ska avses en sammanslutning av personer som begår särskilt allvarlig brottslighet eller gör sig skyldiga till försök, förberedelse, stämpling eller medverkan till sådan brottslighet." Straffskalan för brottet ska vara "fängelse i högst två år eller, om brottet är grovt, fängelse i lägst sex månader och högst sex år".

Förslaget innebär även att försök till det nya brottet kriminaliseras. Det blir också "straffbart att offentligt uppmana och rekrytera till samröre med en terroristorganisation, att resa utomlands i avsikt att ha samröre med en terroristorganisation samt att finansiera samröre med en terroristorganisation".

Fru talman! Det kan dock ifrågasättas om de befintliga straffskalorna på terrorismområdet i alla delar speglar brottens allvar. Därför har Terroristbrottsutredningen, genom ett tilläggsdirektiv från mars 2018, också fått i uppdrag att "särskilt överväga och föreslå förändringar i straffskalorna för brott som omfattas av den straffrättsliga lagstiftningen mot terrorism, i syfte att åstadkomma en höjd straffnivå".

Vi anser att straffskalornas utformning bör övervägas samlat, och i och med att Terroristbrottsutredningen kommer att vara klar med sitt betänkande i närtid finner vi ingen anledning att bifalla förslaget om tillkännagivande gällande skärpta straff.

Fru talman! Kampen mot terrorism är allas vårt ansvar. Därför är det glädjande att vi under den förra mandatperioden kunde sluta två blocköverskridande överenskommelser, en 2015 och en 2017, som stärker Sveriges förmåga att bekämpa terrorism. Några av de åtgärder vi har varit överens om är bland annat en resursförstärkning av Säpo och polisen för att öka slagkraften, säkerställande av polisens insatskapacitet med ökad förmåga till kortare responstider och att verka på mer än en ort samtidigt och under en längre tid, gemensamma övningar mellan Polismyndigheten, Försvarsmakten och Säpo samt utökat internationellt samarbete. Ny lagstiftning möjliggör operativt samarbete mellan EU:s insatsstyrkor. Vi har slutit ett liknande avtal även med Norge. Dessutom har terrorismresor och mottagandet av terrorutbildning kriminaliserats. Straffen för grovt vapenbrott och grovt brott mot tillståndsplikten för explosiva varor har också skärpts.

Fru talman! Gällande utskottets förslag till tillkännagivande om att regeringen skyndsamt ska tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram förslag som kriminaliserar deltagande i en terroristorganisation instämmer vi i det som utskottet säger: Lagstiftningen på området måste vara effektiv men samtidigt rättssäker och beakta de grundläggande fri- och rättigheter som skyddas i bland annat grundlagen. Vi noterar dock dels Lagrådets yttrande från mars 2019, dels att det pågår en dialog mellan partierna inom terrorismöverenskommelsen, vilket också omnämns i propositionen.

Med hänsyn till frågans komplexitet och eftersom det är fråga om en grundlagsändring kommer regeringen att tillsätta en utredning för detta. Den processen, menar vi, bör inte föregripas. Vi har alltså på intet sätt ändrat ståndpunkt. Vi anser fortfarande att deltagande i terroristorganisation ska kriminaliseras. Men mot denna bakgrund saknas det enligt vår mening anledning för riksdagen att nu göra ett sådant tillkännagivande som motionärerna efterfrågar.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga att terrorism inte är något nytt begrepp eller en ny företeelse. Terrorism är dock inget statiskt. Den har förändrats över tid, från den franska revolutionens terrorvälde till flygplanskapningar och kidnappningar på 1970-talet till dagens självmordsbombare. Med det sagt är det oerhört viktigt att vi som lagstiftare ständigt utvärderar och vid behov också förändrar vår lagstiftning så att den möter upp framtidens terrorist med det öppna samhällets fulla kraft.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till reservation 3.

Terrorism är ett angrepp på hela vårt samhälle. Den sprider fruktan och skräck. Ytterst angriper den vårt sätt att leva, öppenheten och demokratin. Terrorismen behöver därför bekämpas med all kraft varhelst den visar sitt ansikte.

Europa har under senare år drabbats av flera allvarliga terroristdåd. Enligt en sammanställning från Europol genomfördes eller avbröts 130 terroristdåd inom Europeiska unionen 2018. Några av de illdåd vi alla minns är attentaten mot kollektivtrafiken i London 2005, attentatet på Utöya 2011 och attentaten mot Charlie Hebdo respektive Le Bataclan i Paris 2015. Tiotusentals människor världen över mister årligen livet på grund av terrorism.

Attacken på Drottninggatan 2017 visar att terrorhotet är reellt även i Sverige. Den svenska terrorhotnivån är fortsatt förhöjd, och det finns risk för ytterligare attentat. Det främsta terrorhotet mot Sverige kommer sannolikt från islamistiskt motiverad terrorism, även om det är viktigt att också ta terrorhot från vitmaktmiljön respektive den autonoma miljön på stort allvar.

Under åren 2012-2016 lämnade runt 300 personer Sverige för att ansluta sig till våldsbejakande grupper i Syrien och Irak. Sverige är det land som, näst efter Belgien, har flest personer som anslutit sig till IS sett till befolkningsmängd.

Det finns skäl att se med stort allvar på utvecklingen, vad avser såväl IS-resenärer som återvänder till Sverige som nyrekrytering av radikaliserade personer som redan bor i Sverige. Enligt Nationellt centrum för terrorhotbedömning finns det individer, både i Sverige och utomlands, som betraktar terrorattentat mot mål i Sverige som legitima och som har såväl avsikt som förmåga att genomföra attentat.

Fru talman! Vi moderater medverkade till två överenskommelser mot terrorism, 2015 respektive 2017. Vi har över partigränserna enats om viktiga initiativ för att stärka Sveriges säkerhet. Tyvärr kan vi, mer än fyra år efter den första överenskommelsen, konstatera att regeringen inte tillräckligt har prioriterat att genomföra de åtgärder som har överenskommits. Fortfarande saknas exempelvis möjligheter till skärpt kontroll av personer som utgör säkerhetshot, tydligare sekretessbrytande bestämmelser mellan polisen och kommunerna och effektivare straff för terrorismbrottslighet.

Det är i denna kontext som vi i dag debatterar betänkandet om ett särskilt straffansvar för samröre med en terroristorganisation. Att kriminalisera samröre med och deltagande i en terroristorganisation var en del av terroröverenskommelsen 2017. Det är naturligtvis glädjande att vi nu är framme vid att kunna införa ett straffansvar för vissa former av samröre med en terroristorganisation. Samtidigt som vi ställer oss bakom den föreslagna regleringen konstaterar vi att det inte är tillräckligt.

Det har sedan våren 2019 varit känt att en bred kriminalisering av deltagande i en terrororganisation inte bedöms vara förenlig med regeringsformen. Grundlagsförändringar förutsätter grundliga utredningar och noggranna överväganden. Desto viktigare är det därför att arbetet kan påbörjas skyndsamt. Med tanke på hur angeläget det är att få en heltäckande lagstiftning är det förvånade att regeringen fortfarande inte har lyckats tillsätta en utredning om hur ett förbud mot deltagande i en terroristorganisation kan möjliggöras. Med regeringens saktfärdighet finns en uppenbar risk att förslag om nödvändiga grundlagsförändringar inte når fram till riksdagens bord under innevarande mandatperiod.

Den nordiska och europeiska utblicken som Terroristbrottsutredningen gör i sitt betänkande visar att det finns straffbestämmelser för deltagande i terroristorganisationer i Norge, Finland, Nederländerna, Belgien, Frankrike, Tyskland och Storbritannien. Av de länder som omfattas av utredningens utblick är det, utöver Sverige, bara Danmark som inte har straffbestämmelser för deltagande i en terroristorganisation.

I väntan på att grundlagsfrågan utreds och bereds menar vi att det utrymme som finns inom nuvarande begränsningsregel bör utnyttjas. Vi föreslår därför att regeringen snarast bör återkomma med förslag som innebär att deltagande i en militärliknande terroristorganisations verksamhet kriminaliseras.

Slutligen, fru talman, är de straff som regeringen föreslår för samröre med en terroristorganisation alltför låga med hänsyn till vilken allvarlig brottslighet det rör sig om. De föreslagna straffen för brott av normalgraden är på samma nivå som stöld, det vill säga fängelse i upp till två år. I realiteten riskerar det i många fall att leda till villkorliga domar eller skyddstillsyn.

Beroende på utvecklingen i omvärlden kan terrorhotnivån snabbt ytterligare försämras. Det är då viktigt att det finns en fungerande och heltäckande svensk lagstiftning på plats som kan bidra till att förebygga, förhindra och beivra terroristhandlingar.

(Applåder)

Fru talman! Vi debatterar för dagen betänkandet om ett särskilt straffansvar för samröre med en terroristorganisation. För dem som har följt riksdagens arbete de senaste fem sex åren är terrorism inte ett odebatterat ämne i denna församling. Vi har haft särskilda debatter som har varit påkallade av terrorattentat på svenska gator. Vi har haft återkommande debatter genom motionsbetänkanden, och vi har haft särskilda motionsbetänkanden med terrorism som tema.

Detta är en utveckling som på många sätt har varit förödande för vårt land. Vi har byggt in permanenta terrorhot i vårt land dels genom migration, dels genom segregation och dels genom en passiv rödgrön regering.

Vi har som sagt redan debatterat denna fråga. År 2015 kom regeringen med sitt första betänkande där det talades om hinder, försvårande eller något liknande. Redan då förslog Sverigedemokraterna mer långtgående åtgärder. Dessa åtgärder har den rödgröna regeringen sedan fått tråckla ihop med de borgerliga partiernas förslag efter de två överläggningar som hölls 2015 och 2017.

Redan 2017 föreslog Sverigedemokraterna exempelvis att det skulle bli enklare att använda kameraövervakning för att kunna förhindra och stoppa terrorister som utför brott i storstäderna. Detta röstade alla partier emot. Dagen efter skedde terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm. Därefter dök förslaget om kameraövervakning upp i den överläggning som skedde mellan den rödgröna regeringen och de borgerliga partierna.

Sverigedemokraterna har varit exkluderade från de överläggningar som har skett. Det är också grundorsaken till att insikten har varit så dålig och att förslagen på bordet har varit så dåliga vad gäller att komma till rätta med de problem som vi alla i dag är bekymrade över. Vi har till exempel i dag kunnat läsa om att allt fler säkerhetshot finns bland de asylsökande. Kopplingen mellan migration och terrorhotet är något som Sverigedemokraterna har belyst väldigt länge. Men de andra partierna har velat stoppa huvudet i sanden.

Vi måste vara väldigt vaksamma inför att terrorhot delvis är ett problem som importerats till Sverige. Om man inte inser det har man ingen grundförutsättning för att komma åt de problem som i dag växer runt om i förorterna.

Vi måste också kunna diskutera andra förslag utöver det som finns på bordet i dag vad gäller samröre. Sverigedemokraterna förslog tidigt att just deltagande också skulle vara kriminaliserat. Inför detta har regeringen släpat fötterna efter sig. Om man hade gått på Sverigedemokraternas linje hade det redan i dag funnits en kriminalisering, alldeles oavsett om det krävts en grundlagsändring eller inte. Vi föreslog nämligen detta redan under föregående mandatperiod.

Nu har vi inte detta på bordet. Även om regeringen skulle tillsätta en utredning om en grundlagsändring som vi i riksdagen fattar beslut om kommer detta inte att kunna bli verklighet förrän efter nästa val. Detta är resultatet av en senfärdig rödgrön regering. Allting är för sent. Allting är påtvingat av oppositionen. Man tar inga egna initiativ.

Vi måste i sammanhanget också kunna lyfta blicken och titta inte bara på deltagande. Där har många andra länder varit framsynta och har redan lagstiftning på plats. Vi måste kunna lyfta blicken för att se vad vi ytterligare kan göra för att säkra vårt land från de säkerhetshot som i dag har kvalificerad utbildning och kvalificerade erfarenheter från terrorkrig i Syrien och Irak. Det handlar om medborgarskapsfrågan.

I dag är det bara Sverigedemokraterna och den riktiga oppositionen som har lagt fram förslag om att kunna frånta medborgarskapet från dem som deltagit i exempelvis IS-krig i Syrien och Irak. Den rödgröna regeringen vägrar att lyfta frågan över huvud taget. Varför är det så svårt för den rödgröna regeringen att inse vilka åtgärder som krävs? Hur många terrorbrott ska ske som har koppling till dem som återvänder till vårt land innan regeringen förstår att detta är ett krig som handlar om värderingar? Det gäller värderingar som inte går att straffa bort med två års fängelse i svenska anstalter. Vi måste ha en regering som ordentligt sätter ned foten mot terrorhotet mot vårt land och vår befolkning. Då måste vi också lyfta upp frågan om medborgarskap för IS-terrorister.

Sverigedemokraterna förslog redan 2015 att man skulle kunna frånta medborgarskapet från terrorister. Sverige kunde ha haft en sådan lagstiftning på plats i dag och gjort precis som Danmark och många andra länder, nämligen klippt medborgarskapen, och sagt: "Ni är inte välkomna tillbaka. Lycka till! Ha det! Sverige är inte längre ert hemland." Något sådant finns dock inte. Det beror endast på att vi har en rödgrön regering som har huvudet i sanden och som vägrar att vidta nödvändiga åtgärder för att säkra vårt land från ett allvarligt terrorhot.

Sverigedemokraterna har genom följdmotioner ett antal reservationer på bordet i dag. Skärpta straff är ett av förslagen, och jag vill yrka bifall till reservation 3, fru talman. Från regeringens sida förslås att detta ska ha straff upp till två år, böter upp till två år, för ganska konkreta handlingar som är svårbevisade. Om man kommer tillbaka till vårt land kan man riskera upp till två års fängelse med två tredjedels frigivning. Det blir ungefär ett år på kåken. Detta vill den rödgröna regeringen garantera samtliga personer som har rest till Syrien och Irak för att mörda kvinnor och barn. Sedan kommer de ut igen som fria medborgare. Allt är glömt och förlåtet, enligt den rödgröna regeringen.

Vi kräver skärpta straff för dessa brott, straff som står i proportion till det allvar som brotten innebär och till det hot som detta innebär för vårt land.

Vi har även i andra sammanhang lyft upp lagförslag om det som finns i Norge, nämligen förvaringsdom. Detta tycker vi är lämpligt för återvändandeterroristerna. Det innebär att om de även fortsatt utgör ett hot mot vårt land ska de inte släppas ut alldeles oavsett om de har fått ett tidsbegränsat straff eller inte. Vi måste ha möjlighet att säkerställa att ingen av de individer som är farliga för vårt land fortsatt utgör ett hot genom att de kan fortsätta att planera och utföra terrorattentat på vår mark.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag bara säga att jag tycker att detta är sorgligt. Det enda positiva är att vi har ganska tydliga protokoll från historien som visar vilka partier som agerade och vilka partier som valde att titta bort.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna 4 och 8.

I dag ska vi debattera och fatta beslut om en sak som är väldigt självklar men som också är en konstitutionellt väldigt knepig fråga. Det är sällan vi medborgare behöver fundera över om de beslut som fattas politiskt leder till att grundlagen ruckas på. Det är inte en enkel fråga att föra diskussion om. Det är självklart att alla aktiviteter som en individ väljer att göra och som leder till ökad terrorism ska kriminaliseras. Men att det i förlängningen kan leda till en grundlagsändring är inte riktigt lika enkelt att diskutera.

För cirka fem år sedan blev invånarna hemma i mitt län, Örebro, tydligt medvetna om den frågeställningen. IS-återvändare kom tillbaka hem till Örebro. Det blev en het diskussion i medier och bland politiker och beslutsfattare om hur dessa människor ska straffas och vilka offentliga förmåner de ska ha rätt till. Det blev en i många fall ohanterlig diskussion.

När jag pratar med dåvarande ansvarigt kommunalråd framgår vissa saker tydligt.

För det första visste man vilka de här människorna var redan innan de åkte. De var kända sedan tidigare. De hade ett stökigt förflutet och ett stökigt cv. Som kommunpolitiker är man dock just kommunpolitiker. Man är inte Säpo. Man är inte polis. Man är inte domare.

Fru talman! Kommunens uppgift är att i första hand jobba förebyggande. Oavsett hur stringent lagstiftning vi har måste vi hindra att människor ansluter sig till dessa organisationer. Därför är det så viktigt att vi i dag till exempel skärper straffen för just samröre med terroristorganisationer. Politiker och tjänstemän i Örebro visste vilka de här personerna var. De visste vilka som rekryterade nya personer. I dag skulle man lättare ha kunnat lagföra just de personerna.

För det andra nämnde kommunalrådet den isolation kommunen befann sig i. Det var en envägskommunikation från de rättsvårdande myndigheterna. Sekretesslagstiftningen var och är ett problem. Man upplevde inte att Säpo eller polisen samverkade med kommunen i tillräcklig omfattning.

Nu har det gått en tid sedan dess. Vi vet att till exempel arbetssättet myndighetssamverkan gör att det är lättare att jobba både förebyggande och rättskipande. Men sekretesslagstiftningen behöver vi ha koll på och följa upp, och det gäller inom fler områden än detta.

Fru talman! Terrorn måste tas på största allvar. Under 1900-talet har Europa drabbats av terrorism av alltifrån separatister i Nordirland och Baskien till religiösa sekter och vänster- och högerextrema rörelser. Den senaste tidens ökning är helt oacceptabel.

Det finns ett otal teorier om varför terrorismen växer: från utanförskap till rasism, från snedvriden religiös åskådning till frustrerade människors ilska, från ideologi till tron på domedagen eller ett nytt kalifat. Allt som egentligen krävs för terrorism är att någon eller några brinner för en idé och att de ser våldet som en del av lösningen och en del av strategin.

Fru talman! För mig som centerpartist står individen i centrum. Det är individen som, tillsammans med andra, bygger vårt samhälle. Friheten att bygga sitt eget liv, tycka och tänka som man vill och ge uttryck för det utan övervakning och ingrepp från statligt håll är grundläggande. Men det finns vissa situationer där staten måste kunna ta sig rätten att bestämma över eller övervaka individer. En av dessa gäller skyddet från brott och terror. Därför måste staten ges möjlighet att agera.

Kampen mot terrorism kan inte föras helt utan integritetsförluster. Det är ett sorgligt faktum. Men i tider som dessa, då oroliga människor ställer krav på oss beslutsfattare att göra något för att hindra nya attentat, måste vi trots allt hålla oss lugna och någorlunda balanserade. Vi ska stifta nya lagar. Vi ska stifta lagar som skyddar vår säkerhet och vår trygghet. Men vi får inte rusa iväg med åtgärder som kanske är verkningslösa eller i värsta fall kontraproduktiva. Vi måste stifta lagar som håller över tid och över maktskiften. Därför sätter jag stort värde på kommande förslag från Terroristbrottsutredningen samt samtal mellan partierna inom terroröverenskommelsen.

Alldeles oavsett hur många verktyg vi skapar för våra polisiära myndigheter för att de ska kunna skydda oss från terrorism och annan brottslighet och alldeles oavsett om vi skulle sätta upp övervakningskameror överallt och ha hemlig dataavläsning i varenda dator i hela landet är vi fortfarande beroende av ett fungerande rättsväsen och stringenta lagar.

Att skärpa de lagar som finns för att kriminalisera samröre är en väg att gå. Sedan måste vi i saklig och konstitutionell enighet se över hur vi också kan kriminalisera deltagande i terrororganisationer - därvidlag är vi överens - utan att det inverkar på föreningsfriheten i grundlagen. Därför är det så viktigt med just definitionen av terroristorganisationer. Det är så viktigt att vi i Centerpartiet menar att detta måste tydliggöras genom att regeringen återkommer med en definition eller ett tydligt uppdrag i det fortsatta arbetet med reglering av lagstiftning på området.

Fru talman! Det som skrämmer mig mest är det som kan komma ur terrorattackerna: att vissa vill gå rakt in i terroristernas fälla och svara med mer våld. Låt oss straffa dem som bryter mot våra lagar! Låt oss skapa lagar som förenklar detta men inte begränsar vars och ens frihet!

Fru talman! Att skapa en tydlig och effektiv lagstiftning mot terrorism är inte regeringens starka sida. Sedan 2015 har regeringen försökt och misslyckats. Antalet personer som i svensk domstol blivit fällda för terrorbrott är litet. Hittills är bara tre stycken dömda.

Det är att förebygga, motverka och upptäcka terrorism innan något brott sker som är det svåra. Att få personer som begår brott fällda i domstol är inte samma utmaning. Men att förebygga terrorism lägger inte regeringen samma energi på som de gör på att hitta på nya rubriceringar till brottsbalken. Det är regeringens stora problem. Brottet måste stoppas innan det är för sent.

Regeringen har tidigare kriminaliserat finansiering, resor och utbildning till terrorism. Den lagstiftningen är svår att använda, eftersom gränsdragningen blir näst intill omöjlig. Vad är en finansiering? Är det att skicka pengar till någon släkting i ett annat land som kanske har en koppling till någonting som kan liknas vid en terrororganisation? Vad händer om en person bestämmer sig för att resa och ansluta sig till Daish, men på flygbussen ångrar sig och kliver av? Har den personen då rest i syfte att utöva terror? Att titta på ett Youtubeklipp om hur terrorhandlingarna utförs, är det att utbilda sig för terrorism?

Samma kritik lyfter vi i Vänsterpartiet fram angående det lagförslag vi debatterar i dag. Regeringen vill kriminalisera samröre med terrororganisationer. Vad regeringen har misslyckats med är främst två saker. Den första är definitionen av vad en terrororganisation egentligen är. Det står inte klart och tydligt någonstans. Den andra är vad det innebär att ha samröre.

Det som man vill komma åt genom lagstiftning om samröresbrott är i flera delar redan kriminaliserat. Det handlar om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning. Detta är ett riktigt dåligt sätt att lagstifta på, eftersom strafflagstiftningen ska vara förutsägbar. Det som nu sker är att det blir ett krimskrams av en massa olika lagstiftningar. Det spelar ingen roll hur mycket en politiker eller en regering vill fördöma, kritisera, låsa in och kasta bort nyckeln för personer som begår vissa former av brottslighet - lagstiftningen måste ändå vara förutsägbar och lättolkad och kunna användas av Sveriges myndigheter. Så är det inte i dag.

Vad som nu ska kriminaliseras och som ingår i samröret är att ta befattning med vapen, transportmedel eller att låna ut en lokal till en terrororganisation.

Vad innebär det då "att ta befattning med"? Är det att hålla i ett vapen? Är det att skjuta med ett vapen? Vad händer med en fastighetsägare som tror sig hyra ut en föreningslokal till en förening som visar sig eventuellt kunna definieras som en terrororganisation? Kan den person som hyr ut föreningslokalen dömas för terrorbrott enligt samröresbrottet? Antagligen. Vi vet inte, för det kan regeringen inte svara på.

Ytterligare kriminalisering sker i något som kallas "annat liknande stöd". Lagrådet lyfter fram i sin kritik att just annat liknande stöd kan komma att omfatta sjukvårdspersonal som ger vård i krigsdrabbade områden eller journalister som rapporterar från oroliga områden. Att journalister kan dömas för terrorbrott, det är inte kritik som vi kan ta lätt på. Att överkriminalisera en brottslighet kommer inte åt problemet med att brottet begås.

När Lagrådet, Advokatsamfundet, Migrationsverket, Säpo, JK, Sveriges Domareförbund är så pass kritiska till en lagstiftning tycker jag att det finns all anledning för regeringen att lyssna. Därför föreslår Vänsterpartiet att lagförslaget ska avslås, och jag vill yrka bifall till reservation 1.

Fru talman! Eftersom regeringen inte kan lagstifta på ett effektivt sätt skulle man kunna önska att oppositionen skulle kunna vara en lite mer sansad och rimlig kritiker till regeringen. Så är det inte, för hos högerpartierna är det ännu värre.

Moderaterna och KD vill kriminalisera även den som deltar i en terrororganisation. Det är alltså det förslag som Lagrådet sågade längs med fotknölarna för att det strider mot den grundlagsskyddade föreningsfriheten.

Det här visar på Moderaternas oseriösa inställning till lag och ordning. Partiet kan över huvud taget inte ta till sig hur verkligheten ser ut. Det kan enbart svartmåla Sverige och verkar vara det allra mest deprimerade partiet som bara kan se saker på ett negativt sätt.

Men det kan inte Moderaterna ta till sig, eftersom det krockar med deras politiska strategi. Det går inte att ha bara ett enda rättspolitiskt förslag, som Moderaterna har - strängare straff -, om inte kriminaliteten ökar.

Moderaternas taktik handlar bara om att plocka politiska poänger av varje enskilt brott som uppmärksammas i medierna, basunera ut att hela Sverige håller på att kollapsa, och sedan tror man att banan är sopad rakt in på Justitiedepartementet. Jo tack, tjena! Väljarna är smartare än så.

Moderaterna vill ha kaos, och det är inte seriöst. Det är lika seriöst som att återinföra häxbränning för att visa att man tar folks oro på allvar. Om man bara lyssnar på Moderaternas retorik är Sverige ett kriminellt helvete, ett lika laglöst land al-Asads Syrien, och får al-Asads Syrien att verka som ett semesterparadis.

Samma sak gäller den rent formella hanteringen i riksdagen. Moderaterna struntar i Lagrådets åsikter. De struntar i grundlagen och tvingar in att lagstifta direkt via riksdagen och inte via utredningar och remissinstanser. De dissar regeringens gängkriminellsamtal, och sedan gnäller de över att ingenting händer i svensk politik. Det finns ett enormt stort mått av ironi att Moderaternas rättspolitik inte ens kan hålla sig till rådande rättsordning för hur vi i Sverige lagstiftar.

Moderaterna är inte en seriös opposition när de inte ens kan förhålla sig till grundlagen utan i sin iver i att skapa dystopiska tidningsrubriker för att visa hur allvarligt just de tar på brottsligheten är beredda att kasta ut hela rättsordningen rakt ut genom dörren och i stället skapa kaos.

Jag gillar inte kaos. Jag gillar ordning och reda, lag och ordning. Det gäller ute på gator och torg såväl som inne i Sveriges riksdag.

Fru talman! I dagens debatt ska vi belysa regeringens förslag till lagändringar gällande ett särskilt straffansvar för samröre med en terrororganisation.

Terrorismen är ett ständigt närvarande hot. Svenska jihadister har spelat en aktiv roll i Islamiska statens terrorverksamhet, i terrordåd som begåtts på andra platser i Europa, och vi har även sett terrordåd i vårt eget land. År 2017 kom den dödliga jihadismen till Sverige genom dådet på Drottninggatan. Parallellt med att jihadismen vuxit fram i Sverige har också nazismens terrorceller börjat visa upp sig igen. Förberedelser till mord och bombdåd är den rörelsen ansvarig för. Terrorism kan inte kullkasta vårt samhälle, men den kan göra mycket skada. Sverige behöver göra betydligt mer för att stoppa terrorismens framväxt.

Människor ska kunna känna sig trygga i att öppenhet och mänskliga rättigheter respekteras, liksom demokratins grundläggande värden. Ingen ska behöva känna rädsla för att uttrycka sin mening eller för att delta i politiska eller religiösa möten. Vi har under året sett flera exempel på krafter som vill något annat än att värna öppenhet och mänskliga fri- och rättigheter, krafter som vill undergräva demokratin. Sverige måste ha ett starkt försvar mot dessa hot. Terrorism hotar internationell fred och säkerhet, nationell säkerhet och våra grundläggande fri- och rättigheter.

Enligt Säkerhetspolisen har ca 300 personer rest från Sverige till Syrien och Irak under de senaste sex åren. Ett hundratal av dessa individer har hittills återvänt. De utgör en säkerhetsrisk. Sverige är sämre rustat än andra EU-länder att hantera situationen.

Det finns naturligtvis också en stor mängd personer som enligt Säpo radikaliserats men inte åkt till Syrien. Alla dessa är inte beredda att begå terrordåd. Men det är individer som kan stödja, samla in pengar, rekrytera och på annat sätt vara behjälpliga med logistik. Det är extremt allvarligt. Att avvärja terrorhot handlar om att värna statens absoluta kärnuppgifter framför alla andra: medborgarnas liv och säkerhet. Sammantaget bedömer vi kristdemokrater att arbetet med att förebygga terrorism behöver förstärkas.

Fru talman! Kristdemokraterna har under många år drivit frågan om att kriminalisera samröre med, medverkan i och stöd till rasistisk, terrorstämplad eller annan organiserad brottslighet. Nu försöker regeringen ta åt sig äran för att samröre med terrororganisationer ska förbjudas. Men precis som nämnts tidigare: Dagen innan terrordådet på Drottninggatan röstade regeringspartierna nej till att förbjuda just samröre. Det krävdes en terrorattack i Stockholm för att regeringen skulle vakna.

Vi kristdemokrater är inte nöjda med de förslag som presenterats. Vi anser att det tydligt ska framgå att inget som helst samröre med eller hjälp till terrororganisationer ska tolereras i Sverige. Vi har i vårt land länge haft en alldeles för tillåtande inställning till dem som utmanar fundamentala delar av vårt samhällsskick. Allt samröre med terrororganisationer bör kriminaliseras.

Samma år som regeringen Löfven tillträdde första gången utropades Islamiska statens "kalifat", och resandet från Sverige tog fart på allvar. Det borde ha varit starten för ett massivt förberedelsearbete. I stället kan vi nu konstatera att regeringen hittills inte prioriterat frågan, och vi är där vi är just nu.

Regeringen borde enligt vår mening ha varit mer aktiv och sett till att vi redan för flera år sedan hade genomfört nödvändiga lagändringar för att motverka samröre med terrororganisationer och för att vi ska kunna säkra tryggheten i vårt land.

Det bör nämnas att riksdagen redan i slutet av 2015 gjorde ett tillkännagivande till regeringen att det bör vara kriminaliserat att förbereda, påbörja eller genomföra en resa till annat land i syfte att planera eller delta i terroristhandlingar.

Vi kan nu konstatera att vi är framme vid att regeringen lämnar ett lagförslag, som det har tagit alldeles för lång tid att ta fram. Det är ett första steg, men inte ett tillräckligt steg, mot en heltäckande kriminalisering på området.

Som vi tidigare har framhållit är det angeläget att även kriminalisera deltagande i en terroristorganisation. I väntan på en sådan kriminalisering saknas en viktig pusselbit i arbetet mot terrorism.

Som framgår av Lagrådets yttrande måste dock en sådan reglering tas fram med beaktande av regeringsformens bestämmelser om föreningsfrihet. Det krävs noggranna överväganden. Det är därför vi kristdemokrater och en majoritet i utskottet anser att det är viktigt att skyndsamt tillsätta denna utredning. Det är glädjande att majoriteten i utskottet ser att detta behöver göras.

Jag kan konstatera att även Joakim Sandell, som företräder regeringssidan, menar att det är viktigt med en utredning. Ni borde naturligtvis också ha ställt er bakom utredningen, eftersom vi kan konstatera att vi trots att tillkännagivandet gjordes 2015 står här i januari 2020 utan att utredningen har startats.

Fru talman! Vi anser att propositionens definition av samröre är för snäv och att betydligt fler former av samröre ska kriminaliseras. Precis som har nämnts av tidigare talare beaktas i straffskalorna vid terroristbrottslighet inte i tillräcklig utsträckning graden av klander i gärningarna. Straffen behöver skärpas.

Med detta vill jag yrka bifall till reservation 3 vad gäller skärpta straff. Vi behöver ta tillbaka marken för att säkra våra invånares säkerhet. Det krävs en riktig och rejäl terrorlagstiftning. Låt oss ta tag i det nu!

(Applåder)

Fru talman! Detta är en produkt i en lång rad av lagändringar och skärpningar som har gjorts för att förhindra och bekämpa terrorism de senaste åren. Det är välkommet och viktigt. Terror är att med våld och fruktan påverka politiskt, och att bekämpa terrorism är en av de viktigaste uppgifter vi har i en demokrati.

Detta är en fråga som debatteras mycket och som har debatterats under ganska lång tid. Det finns skiljelinjer och meningsskiljaktigheter i vissa delar. Men det finns också - vilket jag tycker är viktigt att föra fram i sammanhanget - en stor samsyn om vikten av att hantera frågan och att bekämpa terrorism. Det vi har sett i Syrien och Irak de senaste åren, innan IS slogs tillbaka, är bland de allra värsta och blodigaste skräckvälden som världen har sett.

Fru talman! Sedan tidigare har vi förbjudit finansiering av utbildning i terror, finansiering av terror, att ta emot utbildning, att förbereda resor och så vidare. Att det finns fler lagar och verktyg gör att det kommer att gå att förhindra att svenskar i framtiden ansluter sig på det sätt som har gjorts i ett annat land för att begå terrorbrott eller för att på något sätt understödja en terrororganisation. Vi hoppas naturligtvis att detta aldrig kommer att behövas. Det hoppades vi även tidigare, men tyvärr visar det sig ibland att det inte blir så som man hoppas.

Ibland tar det längre tid än vi vill att få fram nya lagar. Men det är viktigt att det görs på ett ordentligt sätt. Vi har tidigare sett att när lagar har hastats fram har de inte fått den avsedda effekten, och ibland har de inte kunnat användas. Inte heller denna lag är enkel i sin utformning.

Det är en avgörande fråga vad som avses med en organisation. Vi kan tydligt se att det finns organisationer som väldigt tydligt är organisationer, men det finns också tillfällen där det inte är lika tydligt. Historiskt har vi kunnat se att det har funnits grupper som har varit terrorklassade men som i efterhand har setts på ett annat sätt.

Även när det gäller deltagandefrågan tycker jag att man måste ha respekt för att det är en fråga som är komplex och som måste ses över ordentligt. Grundlagsändringar är ingenting som vi ska göra på ett lättvindigt sätt. När produkten om samröre och deltagande kom hade Lagrådet oerhört kraftiga invändningar. Bedömningen var att om detta hade lagts fram skulle det inte ha kunnat användas utan skulle ha upphävts av domstol.

Slutligen, fru talman: När det gäller terrorhändelser som har inträffat är det flera av dem som vi minns med sorg och skräck och som har varit väldigt omdiskuterade.

I sammanhanget vill jag nämna år 2016, när det skedde en lång rad anlagda bränder på asylboenden runt om i Sverige. Det är inte alls säkert att detta skulle klassas som terrorism i det som vi har lagt fram, men det sker alltså politisk påverkan med våld på olika sätt. Det handlar inte bara om saker som händer långt borta i avlägsna länder, utan det finns politisk påverkan med våld även på närmare håll som vi i varje läge måste bekämpa.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 4.

(Applåder)

Fru talman! Jag måste ställa några frågor till regeringsföreträdaren Rasmus Ling i sammanhanget.

Redan 2015 tog regeringen ett grepp kring ytterligare kriminalisering när det kommer till terrorism. Då var bilden välkänd när det gäller utvecklingen i Syrien och Irak med IS framfart. Det var också välkänt vilka lagförslag som låg på bordet i flera andra länder i vår närhet när det kommer exempelvis till deltagandebrottet och fråntagande av medborgarskap för IS-terrorister.

Detta är som sagt något som har varit väl känt. Inte minst var det väl känt eftersom Sverigedemokraterna lyfte upp förslagen på bordet redan 2015. Trots det har vi alltså i dag inte ett deltagandebrott instiftat i lag med den rödgröna regeringens förfarande.

Detta att lagar inte går att använda för att man måste ta lång tid på sig går att exemplifieras med kriminaliseringen av terrorresor. Sverigedemokraterna föreslog redan tidigare att det skulle vara kriminaliserat att resa just till ett medborgarskapsland - något som regeringen vägrade att instifta. Men sedan, ett par år efteråt, fick regeringen ändra detta och kriminalisera det. Om man lyssnar på oppositionens förslag och tar till sig dem kommer lagstiftningen att bli effektiv redan från början.

Jag har en fråga. När lagförslagen fanns på bordet och när utvecklingen var väl känd - anser Rasmus Ling att regeringen har varit handlingskraftig när vi än i dag inte har ett deltagandebrott på plats?

Fru talman! Ja, regeringen har varit handlingskraftig när det har gällt bekämpande av terrorism. Förra mandatperioden gjordes två större blocköverskridande överenskommelser med en lång rad åtgärder. Jag nämnde flera av dem i mitt anförande. Det var alltifrån kriminalisering av resor till utbildning, finansiering och så vidare.

För Sverigedemokraternas del är inte rättssäkerheten eller den gång som vi har i Sverige med utredningar för att det ska gå ordentligt till viktiga. De är beredda att kasta detta över bord och gå vidare utan att veta om det kommer att fungera i verkligheten. Det är inte ett seriöst sätt att bedriva politik. Regeringen har varit handlingskraftig, och det har gjorts mycket.

Jag har en fråga som jag vill ställa tillbaka med anledning av Adam Marttinens replik - som jag är glad att han begärde. Sverigedemokraterna har varit upprörda över vissa terrorhandlingar, men långt ifrån alla. Hur reagerade högt uppsatta Sverigedemokrater när det gäller de handlingar som jag nämnde i mitt anförande med bränder i asylboenden? De lade ut adresser. De uppmanade indirekt till att man skulle fortsätta i denna våg. Det här visar att Sverigedemokraterna inte är emot politiskt våld utan behandlar olika människor och olika grupper olika. Det, fru talman, är mer än beklagligt.

Fru talman! Jag kan vara glasklar på den punkten: Sverigedemokraterna har velat kriminalisera ytterligare, i varje bokstav, i det som Rasmus Ling avslutade sitt anförande med. Regeringen har varit emot, exempelvis när det kommit till bränder, våld och hot mot oliktänkande, mot flyktingförläggningar och mot vem det än må vara. Där behöver inte Rasmus Ling vara orolig.

Rasmus Ling påstår fortfarande att regeringen har varit handlingskraftig. Man har haft flera blocköverskridande överläggningar med oppositionen, och man har kommit med flera lagförslag i propositionsform om att kriminalisera just kring terrorism. Varför har det behövts flera? Varför har det behövts flera överläggningar? Varför har detta behövt hanteras gång på gång i Sveriges riksdag? Jo, därför att det har varit otillräckligt från första början.

Om Sverigedemokraterna hade hanterat den här frågan i regering hade vi bara haft en överläggning och ett tillfälle att fatta beslut om tillräcklig lagstiftning, som redan hade varit på plats. Det är skillnaden mellan Sverigedemokraterna och den rödgröna regeringen.

Ni har fortfarande inte tillsatt en utredning om sådant som är gällande lag i våra grannländer. Det gör att Sverige är oerhört sårbart för terrorism. Vi har inte kunnat stävja den terror som har utvecklats i Syrien och Irak. Vi har inga muskler att sätta emot dem som återvänder till Sverige. Vi har ingen möjlighet att frånta medborgarskap från dem som har anslutit sig till Syrien och Irak. De kommer att fortsätta vara svenska medborgare och vistas på svenska gator utan någon större straffpåföljd.

Det är resultatet med den rödgröna regeringen. Det är inte handlingskraft; det är att ha haft huvudet i sanden alldeles för länge. Det måste ta slut så snart som möjligt, senast 2022.

Fru talman! Ledamoten tycks tro att man kan hantera ett politiskt område, oavsett vilket det är, genom att lägga fram förslag, besluta om dem och sedan tro att man är klar. Så fungerar det inte. Så fungerar det inte på skatteområdet, så fungerar det inte på utbildningsområdet och så fungerar det inte när vi bekämpar terrorism. Inget annat land som har lagar och regler för att komma åt terrorn har heller gjort så. När tiden förändras och när saker och ting förändras förändrar man också lagar, och innan man beslutar om lagar bereder man på vilket sätt de ska utformas.

När det gäller frågan om den hets som fanns från högt uppsatta sverigedemokrater bland annat under 2016 påstår ledamoten Adam Marttinen att man har slagit tillbaka mot detta med full kraft. Varför accepterade man i så fall att högt uppsatta sverigedemokrater lade ut adresser på nätet? Varför har man inte reagerat hårdare på det? Varför vidtog man inga åtgärder? Jag tycker att det är högst besynnerligt.

Fru talman! Frågan om hur vi ska bekämpa terrorism är mödosam. Den är svår och kräver eftertanke. Arbetet har pågått under lång tid. Jag och Liberalerna tillhör väl dem som tycker att det ibland har gått lite för långsamt.

Huvuddelen i detta betänkande handlar om att vi är överens om att nu, sent men ändå, kriminalisera samröre. I den utredning som huvudsakligen låg till grund för detta fanns det också med en tanke om att kriminalisera delaktighet. Detta togs dock sedan bort, beroende på ganska omfattande kritik från Lagrådet.

Att tanken fanns med i lagrådsremissen berodde på att det fanns en annan juridisk skola som hävdade att man måste kunna förbjuda verksamhet trots grundlagen. Vi pratar ju om föreningsfriheten, att man är fri att organisera sig i alla möjliga sjuka föreningar - en hel del skriver till oss i riksdagen, kan jag säga. Låt folk hålla på! Vi är ett fritt land. Låt folk få organisera sig i alla möjliga sjuka organisationer, var så goda! Men vi kunde ju inte riktigt tänka oss, inte heller den som skrev utredningen och lagrådsremissen, att det skulle vara tillåtet att ha en förening som har som största idé att hugga huvudet av folk och sätta dem på järnspett. Det är en väldigt udda förening, och själva handlingen är väldigt olaglig.

Nu kom dock Lagrådet fram till att föreningsfriheten vad gäller att delta i militär eller liknande organisation eller att ägna sig åt förföljelse av minoriteter inte är tillämplig i detta. Därför finns det nu en majoritet i utskottet, som Liberalerna stöder. Det är därför som Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet har reserverat sig mot att vi snarast måste komma fram med en ny utredning om hur vi kan ändra grundlagen, om det är det som är nödvändigt för att kriminalisera terroristorganisationer som ägnar sig åt uppenbart olaglig verksamhet och för att även deltagandebrottet ska kunna kriminaliseras. Det är det som är grejen.

Det är förvånande att man väljer att reservera sig, inte minst från regeringspartierna. Här måste vi ju komma framåt. Ska vi ha en grundlagsändring före nästa val måste vi besluta om det nu för att sedan kunna ta det en andra gång efter nästa val, så att vi snarast kommer till rätta med den brist på reglering som finns i dag.

Kalifatet byggde sinnessjuka - ursäkta det starka uttrycket, fru talman - organisationer och verksamheter runt människor med svåra vanföreställningar. Men oavsett om man är där för att koka ärtsoppa eller för att skala apelsiner deltar man i detta, och det ska vara kriminellt. Man ska mötas av polis som griper en om man har idén att över huvud taget komma tillbaka till Sverige.

I övrigt finns det grund i terrorbrottsutredningen för att se över hela straffskalan. Även mellan fullbordade terroristhandlingar, som anses värre än den allmänfarliga ödeläggelse i största allmänhet som folk ägnar sig åt i Sverige just nu, och de terrorhandlingar som vi tyvärr kan läsa om dagligen i våra tidningar och ta del av i medierna, och som händer i verkligheten och drabbar vanliga människor, måste det finnas en proportionalitet i straffskalan. Därför finns det en utredning som nu tittar på detta, och det är därför Liberalerna säger: Låt utredningen komma snarast!

Vi tänker fortsätta, precis som de som har reserverat sig i frågan om straffskalorna, att jaga på regeringen om att komma fram med detta. Vi måste ha en enhetlighet och en rimlig gradering på dessa straff, men straffen ska vara tydliga och kännbara.

En viktig sak som jag tyckte att några ledamöter i utskottet förtjänstfullt lyfte här är vikten av att förebygga. Även när vi pratar om en specifik straffskärpning och kriminalisering, som vi gör nu, måste vi alltid komma ihåg att vägen framåt, fru talman, är att vi gör allt vi kan för att förebygga och ge möjlighet att över huvud taget kunna döma.

För Liberalernas del är det uppenbart att det arbete som nu pågår med lagen om elektronisk kommunikation, och som Säpochefen lyfter upp i en debattartikel i dag, är av allvarligt slag och att man måste ta till sig detta. Det kan inte vara skillnad om jag skickar sms om att jag ska spränga en bomb på valfri gata i Sverige eller om jag använder en annan digital plattform för att skicka samma meddelande. Här måste det finnas en teknikneutralitet, och det är Liberalernas ingång. Detta ligger kanske inte primärt inom justitieutskottets beredningsområde, men det är väldigt viktigt att vi har ögonen på detta för att kunna bekämpa terrorismen långsiktigt.

För att återgå till det förebyggande tror vi liberaler att det vore väldigt bra om Center mot våldsbejakande extremism flyttades till polisen och blev en del av deras verksamhet för att hela tiden se till att inte nya personer rekryteras in i galenskap. Oavsett om det är vänster- eller högerextremister, islamister eller någon annan religiös inriktning - det brukar variera över tid - måste deras arbete jacka i polisens arbete bättre. Då hör man hemma hos polisen och inte hos Brottsförebyggande rådet, av många olika skäl.

Jag tycker också att vi måste titta på detta med finansiering. Var kommer pengarna ifrån? Liberalerna är starka anhängare av ökad insyn i Folkbildningsrådet. Vi har mängder av mindre myndigheter i Sverige med behjärtansvärda och viktiga ändamål, men denna verksamhet måste få en ökad insyn. Vi måste veta vad våra pengar går till. Det är otroligt bra att det ordnas kurser i båtägande, makramé och drejning, men när det handlar om pengar som via Folkbildningsrådet skickas ut till alla möjliga galenskaper måste vi ha bättre insyn för att kunna sätta stopp för detta, fru talman.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Jag känner mig nödgad att gå upp i talarstolen och fördöma det horribla påstående som miljöpartisten Rasmus Ling kom med tidigare i replikskiftet med mig. När det gäller bränderna på flyktingboenden påstods att vi har lagt upp adresser med syftet att få folk att bränna ned flyktingboenden - att utsätta människor för mordbrand. Detta är ett fullkomligt horribelt påstående som inte har något med verkligheten att göra. Att vi som politiskt parti uppmanar människor att överklaga bygglov är inte att likställa med att uppmana människor att bränna ihjäl folk i deras boenden. Detta tar jag fullständigt avstånd från, och jag hoppas att Rasmus Ling tar sig en fundering kring den anklagelse han kommer med i denna kammare.

Detta undanröjer inte det faktum att regeringen är senfärdig. Det är tydligt att lagförslag om terrorism har lagts fram sedan början av den rödgröna regeringens tid i Regeringskansliet. Omvärlden har varit tydlig när det gäller utvecklingen. Vi har sett allt som har hänt, utvecklingen och förslagen, men vi har än i dag inte någon utredning på plats om ett deltagandebrott. Detta är ett klart och tydligt underkännande av den rödgröna regeringen. Ni har inte varit handlingskraftiga, punkt slut.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)

Riksrevisionens rapport om myndig-hetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet