Europas behov av digital infrastruktur

Debatt om förslag 17 juni 2024
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 5

Anf. 122 Ulrika Heie (C)

Fru talman! Detta är ett ärende som handlar om Europas behov av digital infrastruktur. Vi har väl inte så oerhört skilda åsikter här, och det finns heller inte några följdmotioner i ärendet, men det är ändå en vitbok som EU har tagit fram.

En EU-valrörelse där väldigt många människor inte har varit engagerade har just tagit slut. För oss i trafikutskottet är det viktigt att belysa de utmaningar som EU ser för Europa som kontinent och för att behålla Europas konkurrenskraft samt på vilket sätt den digitala infrastrukturen behöver utvecklas. Man har utnämnt 2020-talet till det digitala årtiondet och satt upp mål för den digitala utvecklingen. Man har också gett uppdrag till varje medlemsland att under tiden ta fram en strategisk färdplan som sedan ska följas upp årligen.

Detta följdes upp i september 2023. Den som gjorde uppföljningen sa att man måste se en avsevärt snabbare takt och fördjupade åtgärder för att få fart på investeringarna i digital teknik, digitala färdigheter och digitala infrastrukturer.

På områden där vi inte har så skilda åsikter blir det lätt så att de bara flyter med. Här är det dock otroligt viktigt för hela Europas konkurrenskraft, och därmed också för Sveriges konkurrenskraft, att dessa investeringar verkligen görs.

Det är klart att det är otroligt viktigt att stärka EU:s konkurrenskraft och den digitala delaktigheten samt att minska det digitala utanförskapet. Det gäller också att säkerställa att alla kan ta del av de framsteg som den tekniska utvecklingen bär med sig. Sverige som enskilt land har ett oerhört viktigt uppdrag att ta med detta. Vi har sett vikten av 5G och gemensamma satsningar i EU.

När EU:s sätt att ta fram olika typer av grundläggande dokument diskuteras blir det oerhört byråkratiskt. Den som går till andra sidan Atlanten och jämför med hur USA tog fram IRA, när man skulle titta på hur man skulle jobba med sin konkurrenskraft, ser att man skrev det så att människor förstod mycket tydligare. Därför anser jag att vi i riksdagsdebatten har ett särskilt ansvar för att tydliggöra frågorna, peka på de utmaningar vi ser och på olika sätt bidra till att fler människor blir delaktiga i det här.

Från trafikutskottets sida hade vi förmånen att göra ett studiebesök i Estland för ungefär ett år sedan. Att prata om säkerhet, som är en av de tre pelare man lyfter fram i denna digitala vitbok, är en otroligt viktig del. Vi såg hur Estland ända sedan landet blev självständigt har jobbat med att skapa en digital säkerhet. Vi kan uppleva att Sverige har en hel del att titta på när det gäller hur man jobbar med företagens delar och de offentliga delarna. Sverige skulle på olika sätt behöva jobba för att stärka den avancerade forskningen. Det geopolitiska läget har ju också, som jag nämnde, bidragit till att Sverige på olika sätt behöver stärka detta arbete.

Vad görs då i Sverige? Ja, det tas väl fram en strategisk färdplan för det här området. Jag noterade med glädje att statsministern i sin regeringsförklaring nämnde att man skulle starta en AI-kommission, för detta är en del av den digitala infrastrukturen där vi kommer att kunna se ett stort arbete som behöver ske. Det dröjde innan AI-kommissionen började arbeta, eftersom den inte blev tillsatt, men nu arbetar man med en väldig fart. Man säger att man inte kommer att behöva all den tid man fått utan kommer att presentera detta under hösten.

Jag tror att det är oerhört viktigt att det politiska ledarskapet, oavsett vilket parti man företräder och oavsett om man är i majoritet eller opposition, är en del av det viktiga förändringsarbete som vi går in i nu. Jag vill passa på att nämna någonting som jag tror är otroligt viktigt för att vi ska få det breda genomslag som behövs när det gäller de digitala frågorna.

Här finns utbildning och folkbildning. När vi börjar prata om digitala verktyg skrämmer det mig lite att vi har ministrar som säger att vi ska gå från skärm till pärm utan att diskutera innehållet kopplat till de digitala arbetssätten och det vi faktiskt har förmåga att göra. Vi kan se många företag som jobbar med detta. AI har använts i utskottet på utskottets forskningsdag, och hela riksdagen använde också AI under sin forskningsdag.

Man pekar på viktiga delar för att vi ska kunna upprätthålla vår konkurrenskraft, eftersom det är en otrolig förändring som kommer att ske.

Här finns folkbildningen som en annan del. I vitboken pratar man om digital teknik och digitala färdigheter. Man pratar också om att säkerställa att alla människor får möjlighet att ta del av framstegen och om att vi ska minska det digitala utanförskapet. Här kan folkbildningen verkligen spela en central roll, till exempel i olika AI-projekt som Studieförbundet Vuxenskolan har med pensionärsorganisationen SPF, som organiserar nästan hälften av Sveriges pensionärer. Att alla får möjlighet att ta del av detta tror jag är en otroligt viktig del.

Vi behöver skriva så att många människor förstår. När vi i trafikutskottet nu får följa upp detta utlåtande och höra hur kommissionen avser att återkomma blir det viktigt för oss att fundera över vårt ansvar i dessa delar kopplat till digitala frågor. Det gäller också andra berörda utskott, för det är otroligt viktigt att Sverige som land verkligen tar dessa frågor på stort allvar och gör det i en europeisk kontext.


Anf. 123 Gunilla Svantorp (S)

Fru talman! Som tidigare talare sa har vi i trafikutskottet fått i uppdrag att granska Europeiska kommissionens vitbok om Europas behov av digital infrastruktur. Ett första steg när man jobbar med vitböcker är att hämta in synpunkter från medlemsländerna. Det är väldigt bra att alla medlemsländer ges detta tillfälle.

I den här lilla skriften ges det en historisk överblick över den EU-gemensamma politiken när det gäller elektroniska kommunikationer och hur detta växte fram under framför allt 80 och 90-talen och även i början av 2000-talet, när en kompass med ambitioner, som man kallade det, togs fram. Man konstaterade att det skulle vara ett digitalt årtionde fram till 2030; det pågår alltså just nu.

Det finns fyra delar som man följer upp och arbetar med. Det handlar om kompetens, vilket såklart är väldigt viktigt, om hur infrastrukturen ser ut, om digitalisering av näringslivet och om digitalisering av offentlig sektor. Eftersom det rör sig om ett EU-samarbete finns det självklart också EU-medel som kan finansiera den digitala infrastrukturen och utbyggnaden av denna.

Som nämndes tidigare bygger detta på att man får in strategiska färdplaner från medlemsländerna. Det är därför viktigt att riksdagen ges möjlighet att lämna sina synpunkter.

Det är ett enigt trafikutskott som lämnar synpunkter. Utskottet menar bland annat att tillgången till digital infrastruktur är avgörande för vårt samhälle och att den digitala infrastrukturen måste upprätthållas, underhållas och utvecklas. Det behövs också ett högre tempo än i dag. Detta ska utgå från existerande behov och en tydlig konsekvensanalys.

Jag tycker att det är värdefullt att utskottet får delta i detta arbete. Det var lika värdefullt för oss som parti att få träffa AI-kommissionen, som har varit ute och träffat alla partier. Det är ju skillnad mellan detta arbete och andra delar i utskottet, så vi uppskattar det här väldigt mycket från partiets sida. Jag kunde inte vara med personligen, men partiet fick delta och lämna sina synpunkter till AI-kommissionen.

Detta var väldigt bra - jag skulle önska att vi jobbade mer på det viset och lät alla partier i riksdagen delta i arbetet.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.


Anf. 124 Rashid Farivar (SD)

Fru talman! Nu debatter vi trafikutskottets utlåtande som är en granskning av Europeiska kommissionens vitbok om Europas behov av digital infrastruktur. Sverigedemokraterna ställer sig bakom utskottets utlåtande och förslag till beslut att riksdagen lägger utlåtande 2023/24:TU20 till handlingarna.

Fru talman! Först och främst vill Sverigedemokraterna betona att väl fungerande elektroniska kommunikationsnät och tjänster är grundläggande för att skapa attraktiva och hållbara samhällen i hela EU. För att möta det ökande behovet av överföringskapacitet måste den digitala infrastrukturen kontinuerligt upprätthållas, underhållas och utvecklas. Snabb utveckling är avgörande för att säkra EU:s konkurrenskraft globalt.

Vi håller med kommissionen om att god tillgång till digital infrastruktur kommer att möjliggöra tekniska lösningar som förbättrar vardagen för EU-medborgare, såsom teknikutveckling i form av självkörande bilar, fjärrkirurgi med mera. Viktigt är även arbetet med digital delaktighet för att minska digitalt utanförskap samt att göra digitaliseringen användarvänlig. Intuitiva och användarvänliga digitala lösningar som tar hänsyn till olika behov och förmågor kan i sin tur förbättra livskvaliteten för äldre och dem som saknar vana vid digitala verktyg och gränssnitt och därmed minska social isolering.

Pilotprojekt för integrerade infrastrukturer och investeringar är nödvändiga för att främja innovativ teknik. Vi anser att omfattande investeringar i digital infrastruktur är nödvändiga för att säkra långsiktig konkurrenskraft och att offentliga finansieringar är särskilt viktiga för glesbygdsområden.

Fru talman! För att förbättra den digitala inre marknaden noterar vi också kommissionens insatser för att harmonisera regelverket och främja gränsöverskridande nät och tjänster. Att ompröva EU:s regelverk om elektroniska kommunikationer kan minska fragmenteringen och stärka konkurrenskraften.

Jag vill härmed betona vikten av att bibehålla en konkurrensutsatt marknad där stödåtgärder för glesbygd är avgörande. Samtidigt behövs harmonisering av spektrumförvaltningen för att minska störningar och främja investeringar. Vi i Sverigedemokraterna anser att nationell kompetens i spektrumförvaltning bör bevaras samtidigt som viss samordning på EU-nivå kan vara fördelaktig.

För att stärka säkerheten och motståndskraften i EU:s digitala nät stöder vi kommissionens fokus på avancerad forskning och säkra kabelprojekt. Med tanke på den geopolitiska situationen i Europa och omvärlden är det viktigt att minska risker och sårbarheter i EU:s undervattenskablar. Initiativ för att främja utvecklingen av nya teknologier för konnektivitet under vatten är viktiga för att skapa säkra nätverk.

Avslutningsvis delar vi många av kommissionens ambitioner och uppmanar till att framtida åtgärder utformas på ett ändamålsenligt sätt. Sverigedemokraterna ser fram emot att i framtiden ta del av konkreta förslag för att främja en konkurrenskraftig, säker och kapacitetsstark digital infrastruktur inom EU.


Anf. 125 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Det kan tyckas märkligt att vi debatterar ett betänkande som vi är helt överens om, men det visar att vi alla är väldigt engagerade i frågor om digitalisering och AI. Som många redan sagt handlar betänkandet EU-kommissionens vitbok om behovet av en digital infrastruktur. Moderaterna liksom hela utskottet stämmer in i kommissionens ambitioner när det gäller utvecklingen av den gemensamma EU-politiken på det digitala området.

Jag vill understryka att tillgången till väl fungerande elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster är helt grundläggande för att vi ska kunna skapa attraktiva och hållbara samhällen i hela EU. För att möta privatpersoners, företags och det offentligas ökande behov av överföringskapacitet behöver den digitala infrastrukturen kontinuerligt upprätthållas, underhållas och utvecklas. Det är även angeläget att hålla ett högt tempo på området för att värna EU:s och medlemsstaternas långsiktiga konkurrenskraft gentemot omvärlden. Här har Sverige ett viktigt uppdrag i att stå emot de protektionistiska och tillbakahållande krafter som finns i EU.

Fru talman! Den digitala infrastrukturen är viktig och ligger till grund för den digitala tjänsteutvecklingen. Den digitala infrastrukturen och den digitala tjänsteutvecklingen stärker konkurrenskraften i både Sverige och EU. Sverige är inte ett perfekt land, men vi kan ändå konstatera att vi ligger långt fram i flera avseenden.

En del i att stärka Sverige och konkurrenskraften är att regeringen har tillsatt en AI-kommission, vilket flera talare har nämnt. Kommissionen har i uppdrag att ta fram förslag för att stärka svensk konkurrenskraft. Det är ett viktigt steg för att utveckla användningen av artificiell intelligens i Sverige. Kommissionen har nog träffat alla partier, och man har redan nu avslöjat att en del av förslagen kommer att handla om just digital infrastruktur, som är en förutsättning för att kunna stötta AI-utvecklingen.

Fru talman! AI kommer att ha stor påverkan på vårt samhälle framöver, inte minst på transportområdet. AI kan analysera stora mängder data, jämföra historiska trender med nuvarande förhållanden och skapa insikter i realtid. Dessa insikter kan hjälpa mänskliga trafikledare att fatta beslut som leder till minskad trafikstockning, till exempel genom att justera trafiksignalernas tajmning i en korsning som är utsatt för flaskhalsar. Med hjälp av drönare, autonoma system och artificiell intelligens står logistiken för en stor och genomgripande förändring.

Undersökningar visar att företag har stora förhoppningar på vad AI kan innebära i form av effektivisering, minskad klimatpåverkan och ekonomisk rationalisering. Företagen välkomnar de många fördelarna med digitalisering och artificiell intelligens. Nästan nio av tio förväntar sig minskade logistikkostnader och en ökning av transporterna på lång sikt. 72 procent räknar med färre fel i transportkedjan, och 58 procent ser mer miljövänliga transporter. Detta är kanske inte det första man tänker på när man pratar om AI men är intressant eftersom vi hanterar transporter. Det kommer också att påverka behoven av infrastruktur, som kan komma att se annorlunda ut beroende på hur snabbt denna utveckling går. Digitaliseringen som helhet ses som en möjlighet av 88 procent av de tillfrågade medan 11 procent anser att det är en risk.

Fru talman! Regeringen satsar på att bygga ut och säkerställa snabb uppkoppling i hela landet. För de flesta områden är det kommersiellt lönsamt att bygga ut, men för de delar där det inte är det tar staten ett ansvar för att säkerställa att digital delaktighet och utveckling blir möjligt i hela landet.

Digitaliseringen förutsätter fysisk infrastruktur, och kommissionen tar även upp behovet av att öka säkerheten kring den fysiska infrastrukturen, inte minst i syfte att skydda värdet på de omfattande investeringar som EU måste göra.

Kommissionen lyfter också fram behovet av att främja avancerad forskning och innovation i hela EU för att stärka de digitala nätverkens fysiska säkerhet. Kommissionen menar att utvecklingen här särskilt bör bedrivas i syfte att stödja utvecklingen av ny fiber- och kabelteknik, där säkerheten för undervattenskablar betonas särskilt. Kommissionen efterfrågar forskning om säkerhet och sensorteknik för bevakning av kablar och deras tillhörande infrastruktur.

Denna vitbok är ett viktigt steg för en dialog inom EU för att stärka vår konkurrenskraft och digitala utveckling.

Vi ser fram emot ett fortsatt arbete i regeringen inom ramen för samarbetet inom EU för att stärka Sveriges digitala konkurrenskraft och säkerhet.

Fru talman! Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.


Anf. 126 Helena Gellerman (L)

Fru talman! I dag debatterar vi EU-kommissionens vitbok över Europas behov av digital infrastruktur.

Liberalerna ser mycket positivt på att EU-kommissionen har skrivit ned sin viljeinriktning för den europeiska digitala infrastrukturen. Det blir en utgångspunkt för den fortsatta diskussionen inom EU, inte minst inom det nyvalda Europaparlamentet, när det gäller hur vi ska utveckla vår gemensamma digitala plattform.

Vikten av att vi kommer överens och att vi européer på ett enkelt sätt kan ta del av tjänster som företag och myndigheter erbjuder tvärs över Europa kan inte nog understrykas. Det är fundamentalt för att vi ska kunna utveckla vår gemensamma framtid och vara konkurrenskraftiga inte minst mot USA och Kina.

Liberalerna välkomnar kommissionens tydliga ambitioner i vitboken när det gäller att utveckla EU:s politik för kommunikationssystem som 4G- och 5G-systemen, detta tillsammans med molntjänster för databehandling och datalagring som tillhandahålls över internet.

En utökad fiber- och 5G-täckning är avgörande för att på lång sikt säkra EU:s digitala konkurrenskraft och är, som vi alla vet, en förutsättning för hållbara samhällen. Det gäller såväl i Sverige som i EU.

Sverige ligger väldigt långt fram när det gäller fiberutbyggnaden i ett europeiskt perspektiv. Därför är det viktigt att konstatera att bara hälften av EU:s hushåll har tillgång till fiber och att utbyggnaden av det fristående 5G-nätet halkar efter. Vi kan inte utgå från de svenska perspektiven när vi tittar på detta. Ska vi få en gemensam framtid måste vi se på hur det ser ut i EU.

Därför är det väldigt bra att kommissionen överväger att ta ett samlat grepp om alla de finansieringsmöjligheter som finns på Europanivå. Att vi har ett nät som fungerar i hela Europa är inte minst viktigt för att svenska företag ska kunna få en avsättning för sina produkter, både när det gäller de digitala tjänsterna och andra produkter.

Utöver kommunikationen är en god tillgång till digital infrastruktur viktigt för att möjliggöra för innovativa tekniska lösningar som kan förbättra vardagen för EU:s medborgare. Det kan till exempel handla om att effektivisera för uppkopplade och självkörande bilar, något som jag tog upp i den tidigare debatten här om infrastrukturfrågor, eller om att framtidssäkra hälso- och sjukvården genom till exempel fjärrkirurgi som utförs av läkare på distans. Det kan inte minst vara viktigt för länder i Östeuropa eller i södra delen av Europa, som kanske har större behov av läkarvård på utsatta ställen.

Detta kan alltså göra att Sverige, i och med att vi är världens mest innovativa land, kan få ökade möjligheter att sälja våra tjänster utomlands. Här är frågan om digital delaktighet för att minska det digitala utanförskapet också väldigt viktig, liksom att på olika sätt säkerställa att alla kan ta del av de framsteg som den tekniska utvecklingen för med sig.

Det är väsentligt för oss liberaler att detta ska komma alla i EU till handa, inte bara dem som kanske på grund av utbildning eller pengar har möjlighet att skaffa sig digital uppkoppling. Man måste se över hur alla som bor inom EU ska få dessa möjligheter.

Slutligen vill jag ta upp kommissionens resonemang om behovet av fler alleuropeiska operatörer och hur de ska prioriteras. Liberalerna anser att den europeiska grundmodell som vi har med en konkurrensutsatt marknad där olika aktörer kan tillhandahålla nät och telekommunikationstjänster ska fortsatt stå i fokus, detta tillsammans med att man ger stödåtgärder för att garantera täckningen i mer avlägsna områden.

Denna grundmodell har varit väldigt framgångsrik och har gett lägre priser för användarna. Detta ska fortsätta att prioriteras samtidigt som vi måste se över och göra regelförenklingar så att företag från hela Europa har möjlighet att komma in på den digitala marknaden.

Liberalerna är dock tveksamma till att kommissionen har föreslagit att EU ska få ökat mandat när det gäller radiospektrum. Vi tycker att det ska fortsätta att fungera som det gör i dag, nämligen att medlemsstaterna äger beslutsmandatet över organisering, tillståndsgivning och förvaltning av radiospektrum.

Med tanke på den ökande osäkerheten i vår geografiska närhet är det väldigt bra att kommissionen har ett så stort fokus på att öka säkerheten och motståndskraften i EU:s digitala nät. Förslagen gäller att stödja avancerad forskning, göra en lista över de europeiska kabelprojekten och se över möjlig finansiering av projekten. Detta är viktiga förslag, inte minst mot bakgrund av det faktum att i princip all datatrafik mellan till exempel EU och USA går i undervattenskablar. Vad skulle hända om dessa kablar "gick av"? Kommissionen vill bland annat kunna säkerställa snabb och säker reparation och underhåll av de kritiska kablarna.

Fru talman! Vitboken för Europas digitala infrastruktur från EU-kommissionen är ett bra diskussionsunderlag och kan tillsammans med andra digitala grundstenar, såsom en gemensam AI-strategi, bilda nästa steg i Europas gemensamma digitala framtid.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 18 juni.)

Beslut

EU-strategi om Europas behov av digital infrastruktur har granskats (TU20)

Riksdagen har granskat Europeiska kommissionens vitbok om Europas behov av digital infrastruktur. En vitbok är ett större strategisk EU-dokument från kommissionen som innehåller förslag på möjliga åtgärder inom ett visst område som syftar till att inhämta synpunkter från medlemsländerna och andra aktörer. I vitboken presenterar kommissionen olika förslag som den senare kan komma att lägga fram för att främja innovativ teknik, färdigställa den digitala inre marknaden och skapa säkra och motståndskraftiga digitala infrastrukturer. Det kan till exempel handla om att se över regler och initiera nya pilotprojekt.

Riksdagen är positivt till många delar i vitboken, till exempel när det gäller att utveckla EU:s politik på det digitala området. Enligt riksdagen är god tillgång till fiber och 5G särskilt viktigt för att skapa attraktiva och hållbara samhällen i hela EU.

Vidare kan avancerad digital infrastruktur möjliggöra för tekniska lösningar som kan förbättra vardagen för EU:s medborgare, exempelvis ett transportsystem med uppkopplade och självkörande bilar eller en hälso- och sjukvård där läkare kan utföra operationer på distans. Enligt riksdagen är det därför viktigt att hålla ett högt tempo i utbyggnaden av den digital infrastrukturen så att EU kan fortsätta att konkurrera med omvärlden.

Riksdagen välkomnar även att inriktningen på EU:s politik aviseras i förväg och att medlemsstaterna och olika aktörer får en chans att påverka utformningen av framtida EU-förslag. Riksdagen uppmanar därmed kommissionen att ta del utskottets synpunkter på de olika förslagen.

Mot bakgrund av detta lade riksdagen utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Utskottets förslag till beslut
Utlåtandet läggs till handlingarna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.