Extra ändringsbudget för 2022 – Ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, medel för testning och smittspårning samt åtgärder på skatteområdet och andra områden med anledning av coronaviruset

Herr talman! Nu för tiden kan man få påminnelser i mobilen om vad som hände för ett visst antal år sedan. Häromdagen fick jag en påminnelse om att jag för på dagen två år sedan var i Sälen och åkte skidor. Det kändes nästan overkligt att se bilderna, inte för att jag hängde på någon bar med mina barn eller så. Men barnen var ändå med på aktiviteter där de satt tätt ihop med andra barn, om än utomhus, och vi åt lunch på en känd hamburgerkedja. Vi hade inga munskydd, och det hölls inga smittsäkra avstånd i affärerna.

Det kändes nästan som en påminnelse om en helt annan tidsepok. Det var det ju också. Det var precis innan smittspridningen tog fart i Sverige. Den 6 mars för två år sedan rapporterades om den första personen som var smittad inom vårt land. I två år nu har vi tillsammans tagit stort ansvar för att minska smittspridningen. Vi har hållit avstånd, vi har ställt in och vi har ställt om.

Regering och riksdag har också vidtagit historiskt omfattande åtgärder för att minska smittspridningen, säkra välfärden och lindra konsekvenserna för svenska jobb och företag. Vi har vidtagit åtgärder för nästan 400 miljarder kronor och har beslutat om mer än 20 ändringsbudgetar. Åtgärderna har haft stor effekt. Aldrig tidigare har så många företag och privata arbetstillfällen räddats av skattebetalarna.

Herr talman! I slutet av 2021 innebar det förvärrade smittläget att ytterligare restriktioner behövde införas. En sedan länge ansträngd hälso- och sjukvård såg ett stort inflöde av patienter med covid-19. Sedan dess har smittspridningen ökat. Även om just den här varianten av viruset verkar ge lite mildare symtom än tidigare varianter innebär den omfattande smittspridningen att många drabbas av allvarlig sjukdom.

För att minska smittspridningen vidtog regeringen en rad åtgärder redan före jul. Nya restriktioner infördes, och regeringen berättade att man avsåg att återinföra många av de stöd som funnits tidigare under pandemin, så att de kunde gälla retroaktivt genom extra ändringsbudgetar i början av 2022. Det är dem vi har på bordet här i dag, tack vare att många tjänstemän i offentlig förvaltning har arbetat hårt, under jul- och nyårsledigheten men givetvis också under andra tider, för att få detta på plats så fort som möjligt. Men det finns också en stark vilja hos riksdagens samtliga partier att få stöden på plats och att de ska kunna betalas ut så snabbt som möjligt. Det tror jag att väljarna uppskattar väldigt mycket. Stort tack för det samarbetet!

Totalt tillförs via dagens riksdagsbeslut 19,2 miljarder kronor till krisåtgärder. För det första införs åtgärder för minskad smittspridning om totalt 2,4 miljarder kronor. Det handlar om ersättning för slopat karensavdrag, ersättning till riskgrupper, smittbärarpenning, tillfällig föräldrapenning vid skolstängning och till föräldrar till vissa nyligen allvarligt sjuka barn samt slopat krav på läkarintyg de 14 första dagarna av sjuklöneperioden.

För det andra skjuter vi till 5,8 miljarder för att säkra sjukvårdens resurser för testning, smittspårning och vaccinering. I det här beslutet ökar vi även anslagen för skyndsamma sjukvårdstransporter samt slopar fribeloppet för studiemedel, så att studenter utan risk för återbetalningskrav kan bidra genom att rycka in inom vården och omsorgen.

För det tredje tillför vi 11 miljarder i stöd till drabbade företag för att lindra konsekvenserna för svenska jobb och företag. Det handlar om ersättning för sjuklönekostnader över det normala samt ett utökat omställnings- och omsättningsstöd. Därtill införs ytterligare anstånd med skatteinbetalningar samt skattefri förmån av fri parkering vid arbetsplatsen. Här finns också stöd till idrott och kultur och en förstärkning av evenemangsstödet, som också förlängs.

Herr talman! Besöksnäringen, kulturlivet och inte minst kulturarbetarna har drabbats hårt av pandemin. Restriktioner i syfte att minska smittspridningen har inneburit att publika verksamheter har fått ställas in. Det har drabbat och drabbar teatrar, konserthus, biografer, arenor, festivaler, mötesplatser och alla anställningar i anslutning till detta.

Kulturarbetares begränsade trygghet har försvagats ytterligare, och återhämtningen inom sektorn kommer att ta många år. Det bekräftas av kulturens återstartsutredning i betänkandet Från kris till kraft.

Pandemin har belyst de tuffa villkor som konst- och kulturskapare hade redan före pandemin. De ekonomiska villkor som konst- och kulturskapare lever under skiljer sig ofta från andra branscher, vilket gör att stöd som passar andra branscher inte passar kulturens utövare lika bra. Det gäller krisstöden, men det gäller också andra system. Det här måste vi jobba vidare med. Det är ett av skälen till att regeringen har tillsatt en utredning som ska se över sjukpenninggrundande inkomst för egenföretagare, vilket inbegriper många konst- och kulturutövare.

Kulturen får genom dagens beslut mer stöd än vad som fanns med i regeringens ursprungliga proposition. Sedan regeringen stängde sitt arbete med propositionen har utvecklingen med restriktioner fortsatt. Därmed har behovet av ökat stöd till kulturen också blivit alltmer tydligt.

Genom de samtal vi har haft i utskottet har vi enats om inte bara mer stöd utan också om en fördelning av kulturanslagen som gör att pengarna kan komma ut fort till berörda aktörer via Konstnärsnämnden och också komma samlingslokaler, regional kulturverksamhet, filmstöd och scenkonstinstitutioner till del. Jag tackar verkligen för det samarbetet.

Tillsammans med de kulturkrisstöd på över 6,4 miljarder som vi tidigare har anslagit, det förstärkta evenemangsstödet och de resurser som avsattes för återstart i höstbudgeten tror jag att de här pengarna gör stor skillnad, även om situationen kommer att vara fortsatt tuff för många i sektorn.

Herr talman! Regeringen har hittills under covid-19-pandemin vidtagit mycket omfattande åtgärder för att rädda svenska jobb och livskraftiga företag. Krisåtgärderna har gjort stor skillnad. De ekonomiska konsekvenserna av pandemin har mildrats. Vi har också sett hur delar av ekonomin återhämtat sig starkt i takt med att allt fler vaccinerat sig och smittspridningen minskat.

Men det är viktigt att komma ihåg att de historiskt stora stöd som tillförts under de två senaste åren har möjliggjorts av att Sverige gick in i pandemin med starka statsfinanser och den lägsta statsskulden sedan 1977. Det visar på vikten av att ha ordning och reda i statsfinanserna för att vi ska stå rustade också vid framtidens utmaningar och kriser.

Därför ser vi socialdemokrater med oro på att utskottet på eget initiativ ändrar i statens budget och ökar statens utgifter. Även om vi är i sak eniga med övriga utskottet om tillskottet till kulturen och välkomnar beredskapen att lyssna in delar av Regeringskansliets synpunkter på hur stödet bäst utformas, ser vi stora problem förknippade med att frångå den sammanhållna budgetprocess som riksdagen i brett samförstånd etablerat. Både beredningen och de avvägningar som måste göras mellan olika åtgärder blir lidande, och vi redogör ytterligare för detta i vårt särskilda yttrande.

Herr talman! Det är i dag tydligt att utbredningen av omikronvarianten har inneburit en historiskt hög smittspridning. Vi är många som hoppas att vi snart ska vara ute ur pandemin och kunna återgå till en något mer normal tillvaro. Men vi vet också att nya varianter av detta eller andra virus kan uppkomma och göra att vi hamnar i liknande situationer igen. Vi följer därför förstås utvecklingen och är fortsatt beredda att vidta de åtgärder som krävs.

Därmed vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

Innan jag tackar för ordet vill jag ändå uppmärksamma att detta kommer att bli Ulla Anderssons sista debatt som ekonomisk-politisk talesperson. Jag såg att hon skrev på Facebook i går att hon inför sin första ekonomisk-politiska debatt var lite nervös för att möta de personer som hon hade sett debattera på tv. Jag kan avslöja att jag har sett Ulla Andersson debattera på tv, och när jag hade min första budgetpolitiska debatt pirrade det även i magen på mig. Tack så mycket för gott samarbete, Ulla! Du har gjort stora insatser för svensk demokrati och politik. Lycka till med det du företar dig efter riksdagsmandatets upphörande!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2022 - Ersättning-ar på sjukförsäkrings-området, stöd till före-tag, medel för testning och smittspårning samt åtgärder på skatteområdet och andra områden med anledning av corona-viruset

Herr talman! Pandemin har i första hand handlat om liv och hälsa. Personal inom hälso- och sjukvård, inom äldreomsorg och på många andra ställen har gjort och gör fortfarande ett fantastiskt jobb för att se till att människor både ska få lindring och klara livhanken. Många har också förlorat nära och kära. Den här pandemin har prövat både det svenska samhället och en stor del av världen.

Vi är förhoppningsvis i slutet av den, men det vet vi inte än. Alla vi som inte jobbar på sjukhus och i äldreomsorgen kan också göra vår del för att ta oss ur den här krisen. Vi kan gå och vaccinera oss, för det är vägen ut. Det är lösningen på hur vi ska kunna öppna upp samhället igen.

Efter två år med pandemi och återkommande restriktioner är läget akut för tiotusentals företag och anställda. Det är människor som riskerar att förlora sina jobb, sina företag och faktiskt också många gånger sina drömmar. Man har belånat hus och hem och är nu väldigt pressade. Därför är de krisstöd som vi i dag beslutar om så viktiga.

Regeringen har upprepade gånger under pandemin meddelat restriktioner utan att samtidigt meddela att det kommer krisstöd, och det har prövat de här företagen väldigt mycket. Det har gjort att man i ovisshet sagt upp personal som man kanske inte hade behövt säga upp, för det har tagit alldeles för lång tid innan stöd har kommit. Och de branscher som har drabbats hårdast är precis som tidigare ställen där människor möts. Det är restauranger och hotell.

Moderaterna och partierna i finansutskottet har tagit över mycket av den roll som regeringen borde ha haft, det vill säga att ta fram krisstöd. Vi har samtalat med varandra och kommit till bra slutsatser om hur vi ska kunna rädda jobb och företag. Det har handlat om alltifrån omställningsstöd till omsättningsstöd, evenemangsstöd och så vidare.

Vår finansministerkandidat Elisabeth Svantesson var tydlig med oss moderater i början av den här pandemin: Vi skulle jobba som om vi satt i regeringen. Vi skulle konstruktivt samtala med alla riksdagspartier och göra allt vi kan för att rädda jobb och företag. Vi skulle ta fram förslag och göra allt vi kan - inte sitta på sidan, gnälla och klaga på att andra inte gör sin del. Det arbetssättet har varit vägledande för oss moderater genom hela den här pandemin.

Herr talman! I dag har vi ytterligare två extra ändringsbudgetar att besluta om. De är till stora delar resultatet av ett utskottsinitiativ som Moderaterna tog strax före jul, som riksdagens partier har samtalat om och som vi ställt oss bakom.

Redan när regeringen började tala om problemen och eventuella kommande restriktioner började många företag avboka julbord och mycket annat, och det påverkade företagen. Då sa vi att vi inte bara kunde sitta och vänta, för det skulle ta en stund att få fram stöden. Det har det också gjort, men i dag ska vi besluta om dem, och det känns väldigt skönt.

De företag och anställda som har fått bära den största bördan av restriktionerna är, som jag sa, företag där människor möts. Jag vill särskilt lyfta fram en av de branscherna, nämligen kultur- och evenemangsnäringen. Flera från den branschen sitter på läktaren här i dag. Ni ska känna er hjärtligt välkomna till riksdagen! Många av er har ju varit här förut.

Krisstöden har av många olika skäl inte nått fram till företagen inom kultur- och evenemangsbranschen, men restriktionerna har ändå inneburit närmast näringsförbud för den typen av företag. Teaterproduktioner där man bara får fylla en liten del av salongen går helt enkelt inte ihop ekonomiskt, och man har övat lång tid innan själva produktionen ska sättas i verket. Det innebär att man har haft stora kostnader, och det blir inget av med intäkterna. Därför behövs den här typen av stöd.

Hur allvarligt läget var blev tydligt för ungefär tre veckor sedan, när delar av kultur- och evenemangsnäringen var här i riksdagen och lyssnade på partiledardebatten.

Här vill jag rikta ett stort tack till Camilla Waltersson Grönvall, som sitter här i kammaren i dag också. Hon är en moderat partikollega som på ett snabbt och skickligt sätt lyckades samla ihop både Moderaterna och delar av kultur- och evenemangsnäringen så att vi tillsammans kunde få en bild av läget. Det gjorde också att vi kunde börja fundera på hur vi skulle kunna förbättra de stöd som regeringen redan hade meddelat till branschen.

Då kan man fråga sig: Varför ska vi då rädda jobb och företag? Ja, först och främst är det en moralisk förpliktelse. Det vill säga om politiken stänger ned möjligheten för enskilda företag och för anställda i de företagen att på ett rimligt sätt få de intäkter som de haft tidigare, så finns det en moralisk förpliktelse att säkerställa att de får någon form av stöd.

Sedan är det så att mycket av det som kultur- och evenemangsnäringen står för är sådant som vi vill ha kvar efter pandemin. Det är teatrar och musikaler. Det är motionslopp och idrottsarrangemang. Allt detta är sådant som vi kommer att vilja ha kvar även efter pandemin. Därför är det viktigt att säkerställa att alla de delarna finns kvar.

Alla dessa företag inom evenemangsnäringen och kulturen står också för väldigt mycket skatteintäkter. Jag återkommer till detta, herr talman. De är en viktig del av den svenska ekonomin.

Herr talman! Jag har fått kommentarer om varför vi moderater vill satsa mer pengar på kulturen och varför vi höjer anslaget från 0,43 miljarder som regeringen föreslog till 3 miljarder. Varför satsar vi inte de pengarna på sjukvården i stället, där behövs de väl bättre?

Låt mig vara tydlig med alla er som lyssnar. Det här står inte i motsats till varandra, inte på något sätt. Om de här företagen inte överlever pandemin kommer de inte heller efter pandemin, herr talman, att bidra med skatteintäkter. Då har vi mindre pengar att satsa på just sjukvården, äldreomsorgen och skolan.

Det hänger ihop. Det är inte det ena eller det andra, herr talman. Med det sagt har vi från den här kammaren beslutat om stora satsningar på just sjukvården och äldreomsorgen, för pengarna har behövts där. Men det står inte i motsats till varandra.

Sedan vill jag att ni som lyssnar också förstår att krisstöd inte är bidrag. Det är en mycket stor skillnad mellan de sakerna. Det är en större kostnad för samhället om livskraftiga företag går i konkurs, för då kan de inte vara med och bidra framåt i tiden. Det är en mycket större kostnad för samhället om inte alla klarar sig igenom den här krisen.

Herr talman! Jag vill också säga till er som lyssnar att det faktiskt går att påverka både politiker och politiska beslut. Om man har bra argument och orkar kämpa för sin sak kan man komma väldigt långt.

Regeringen hade föreslagit 0,43 miljarder kronor till krisstöd för kultur och evenemang. Här vill jag nämna artisten Lisa Nilsson, skådespelerskan Sara Sommerfeld Unger, Emelie Löfmark som är ordförande för Sveriges Producenter och Privatteatrar. Tack till er! Ni är några av dem som har lagt ned väldigt mycket tid för att förklara den situation som kultur- och evenemangsbranschen befinner sig i.

Det ledde också fram till att Moderaterna kunde ta fram ett förslag med mer pengar i krisstöd. Det fick också stöd av de andra partierna här inne i kammaren. Jag hoppas att era branschkollegor på ett riktigt sätt tackar er för det arbete som ni har lagt ned. Utan att ni hade argumenterat för er sak hade vi inte haft mer pengar till krisstöd för kultur och evenemang.

Vi hade kort om tid. Vi fick jobba rätt långa dagar för att få det på plats. Jag vill från min och Moderaternas sida rikta ett stort tack till alla er som på olika sätt har bidragit, svarat i telefon sena kvällar och ibland nätter, för att vi skulle få ihop det här. Det har varit otroligt värdefullt.

Jag vill också rikta ett stort tack till de andra partierna i finansutskottet som har hjälpt till att se till att vi fick ett enigt förslag till slut. Det är mycket tack vare det arbete som lades ned från er sida, från evenemangs- och kulturnäringen, att prata med alla partier så att vi alla fick en bra bild av hur det ser ut.

Jag vill också säga tack till regeringen och framför allt Kulturdepartementet för bra samtal och för hur det här snabbt ska betalas ut så att det kommer dit där det ska vara.

För egen del har jag under de här veckorna förstått att kultur- och evenemangsbranschen sysselsätter 123 000 människor. Det finns tiotusentals hårt arbetande småföretagare. En av alla dessa känner jag lite mer väl än andra, en sångerska från Umeå. Jag ska inte nämna henne varje gång här.

Det är väldigt många små, hårt kämpande företagare som finns bakom detta. Tillsammans, allihop, omsätter de 84 miljarder kronor. Det är som jag sa både själavård och guldkant på tillvaron. Det är också väldigt mycket skatteintäkter som går till sådant som vi alla bryr oss om.

Herr talman! Jag vill avslutningsvis säga att jag i dag är väldigt glad för att vi kan fatta ett beslut i riksdagen som kommer att göra väldigt stor skillnad för väldigt många människor. Det är också det som är det mest fantastiska med riksdagsuppdraget.

Med det sagt vill jag i det sista jag säger rikta ett stort tack till Ulla Andersson för fantastiskt gott samarbete, framför allt de senaste två åren. Det har förvånat mig och säkert också andra att vi tillsammans har kunnat få mer pengar till äldreomsorgen, och vi har gjort en hel del företagsstöd ihop tillsammans, Vänsterpartiet och Moderaterna i gott samarbete. Evenemangsstödet var Ulla Andersson väldigt involverad i och såg till att det också blev bra. Det är med stor saknad vi kommer att se dig gå mot andra utmaningar i tillvaron. Stort tack för väldigt gott samarbete under de här åren! Jag hälsar också din efterträdare välkommen, som nu sitter bredvid dig i kammaren.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Nu är det många gånger vi har stått i den här kammaren och debatterat extra ändringsbudgetar och betänkanden med fokus på pandemin. Det är nästan svårt att hålla räkningen.

Likt min kollega Åsa Westlund fick jag också ett minne i telefonen. Jag var dock inte i Sälen för två år sedan. Jag var däremot i Australien tillsammans med arbetsmarknadsutskottet för att studera deras arbetsmarknadspolitik. Vi skulle förkovra oss i hur de arbetar med matchningen för att dra nytta av det när vi jobbar med reformeringen av Arbetsförmedlingen.

Då var corona på allas läppar. Folkhälsomyndigheten hade en tid innan dess sagt att det mystiska viruset från Kina förmodligen inte skulle komma att nå Sverige. De hade dessvärre fel. Nu två år senare vet vi att corona verkligen har slagit hårt mot vårt samhälle. Nu två år senare ser vi verkligen konsekvenserna av pandemin. Förhoppningsvis förnimmer vi dock ljuset i tunneln. Men det är inte någonting som vi ska ta ut i förskott. Vi vet fortfarande inte hur det kommer att utvecklas.

Faktum är att många företag, inte minst inom besöksnäringen, har haft det väldigt svårt väldigt länge, och de har det fortsatt väldigt svårt. Det är tråkigt. Det är företagare som jag verkligen sympatiserar med.

Samarbetet har varit bra under de här åren när det gäller stöden. Men vi i oppositionen har fått elda på rejält och rikta hård kritik mot regeringen inom flera områden där det inte fungerat.

Det har till exempel gällt otydligheten i hur stöden ska sökas. Det har varit total förvirring om referensmånader och vilka som kan ta del av stöden. Vi har många gånger debatterat handläggningstiderna med mera.

För ett år sedan, i februari 2021, debatterade vi betänkande 77 som gällde en annan extra ändringsbudget. Då var det också just stöden och anstånden som debatterades.

Jag lyfte då fram det limbo som pågick med de olika kraven på omsättningstapp som gick från 30 procent till 40 procent och till 50 procent, för att sedan gå tillbaka till 40 procent och slutligen landa på 30 procent igen, för att man skulle kunna få ta del av omställningsstödet.

Förmodligen var det inte bara jag utan många av oss härinne som blev kontaktade av väldigt många företagare. De kände en enorm förvirring över vad som gällde och en förtvivlan över de regelverk som de var tvungna att ta sig igenom för att ens kunna söka stöden.

För stora företag är det naturligtvis enklare då resurser och kompetens finns in-house på stora ekonomiavdelningar eller liknande, vilket förenklar ansökningsförfarandet rejält. De små företagen hade ofta väldigt stora problem och fick lösa det på andra sätt.

Jag vet att det var en ganska stor andel småföretag som inte ens sökte stöden även om de hade rätt till det, just av rädsla för vad konsekvensen skulle bli om de gjorde fel. De valde att till exempel belåna sig privat eller liknande.

Det är förfärligt att staten inte kunde erbjuda mer tydlighet och förståelse i en tid av kris. Hur skulle ett litet företag kunna ha koll på alla förändringar i de regelverken och klara av att söka stöden? Det var den frågan jag ställde för ett år sedan.

I dag talar jag fortfarande med företagare som inte fått ut ersättning från stöd som de sökt sedan flera år tillbaka. Orsaken har bland annat varit att Tillväxtverket inte haft koll på hur lönerna betalas ut inom branschen. Det har medfört att det exempelvis har blivit fel i referensmånaderna för korttidsstödet. Det är något som också uppmärksammats i den här kammaren vid flera tillfällen. Det är bara att beklaga att inte mer görs för att bistå i de här fallen.

Herr talman! Företag som arbetar inom vissa extra utsatta branscher kommer att behöva hjälp också framöver. För att komma till rätta med återhämtningen är det viktigt att politiken anpassas för att få näringen på fötter snabbt. Annars riskerar vi att gå miste om innovation, tillväxt och jobbskapande. Det är allvarligt för vår ekonomi på kort sikt men också på lång sikt.

För att ta ett konkret exempel vill jag lyfta kompetensbristen inom just besöksnäringen.

När restriktionerna var som hårdast blev de flesta tvungna att motvilligt varsla sin personal. När restriktionerna sedermera lättade under förra året uppstod ett behov av att anställa ny personal. Men hör och häpna: företag som jag har talat med kan inte ens få arbetssökande att komma på arbetsintervju. Och då ska man veta att det i dag finns 46 000 personer inskrivna på Arbetsförmedlingen som har en direkt koppling till branschen. Av dessa är till och med 15 500 personer inskrivna i Hotell- och restaurangfackets a-kassa. Samtidigt finns det 7 000 lediga jobb inom branschen.

Utöver detta är, som alla vet, drygt 400 000 personer inskrivna på Arbetsförmedlingen. Och då finns ändå relativt enkla arbeten tillgängliga på den svenska arbetsmarknaden. Det säger mycket om de brister som finns i dag inom arbetsmarknadspolitiken - ett politiskt område som regeringen är ansvarig för.

Kanske är detta ett ämne för en annan debatt. Men problemen inom Arbetsförmedlingen har pågått under så lång tid, och de kommer att bli allt tydligare i en post-covid-period, som vi nu går in i. Detta är problem som vi kommer att ha anledning att hantera vidare i den här kammaren.

Herr talman! Vi ser positivt på en stor del av förslagen i betänkandet. Det handlar om stöden till kultur och evenemang. Att redovisningsperioderna för anstånden nu utökas är naturligtvis helt nödvändigt för de företag som drabbats hårdast.

I proposition 2021/22:65 gick regeringen fram med förslaget att förlänga återbetalningstiden för skatteanstånden med 15 månader. Oppositionen i skatteutskottet menade att det var en alldeles för kort period. Då valde regeringen att dra tillbaka propositionen för att återkomma med ett bättre förslag. Det tycker vi är jättebra. Gör om, gör rätt, som man säger.

Viktigt här är att anstånd med skatten inte ska betraktas som ett ekonomiskt stöd. Det är ett lån från staten med en ränta på l,25 procent samt en anståndsavgift på 0,2 procent av anståndsbeloppet. Det är viktigt att ha med sig detta i diskussionen. Lånen ska betalas tillbaka, och då är det viktigt att staten erbjuder sjysta återbetalningsvillkor. För stöd är stöd, och lån är lån.

Hur regelverken beträffande omställningsstöden tolkas samt hur ersättningstappet om 30 procent är utformat ställer fortsatt till vissa problem för en del företag. Önskvärt hade varit att anpassa stöden närmare för de företag som vissa månader har stora och långtgående behov men som inte kan ta del av stöden.

Dock försämrar inte betänkandet för företagen, och det är det viktiga i det prekära läge som vi fortsatt befinner oss i.

Herr talman! Av den anledningen vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Herr talman! Vägen till talarstolen är ibland ganska smal här i riksdagen. Med anledning av det vill jag, innan jag kommer till det väldigt allvarliga ämne som vi står inför i dag, inleda mitt anförande med att göra en sådan där intern sak som vi ibland gör i riksdagen, nämligen att tacka.

Jag vill tacka en politisk motståndare efter otaliga debatter - jag tror att det måste vara fler än tjugo som vi har haft tillsammans, Ulla Andersson från Vänsterpartiet. Jag minns från tidigare, när jag hade ett helt annat yrke och var i en annan värld, att en av våra främsta ekonomiprofessorer sa: Det finns en väldigt smart, skarp och kunnig debattör hos Vänsterpartiet. Henne borde du möta i en ekonomisk debatt som du är ansvarig för. Henne borde du lyssna på!

Jag tyckte redan då, Ulla Andersson, när jag ännu inte var din debattmotståndare, att han hade rätt. Förlåt, herr talman, att jag vänder mig direkt till Ulla här!

Även om vi tycker så fruktansvärt olika som vi faktiskt gör kan man känna av att det finns ett varmt hjärta som klappar där. Det är ditt hjärta, som klappar lika starkt som mitt för de här frågorna. Även om vi tycker helt olika om vägen dit har vi samma mål och samma grundläggande förhoppning beträffande människor som har det svårt. Så än en gång: Tack, Ulla, för alla dessa debatter, även om vi aldrig kommer att bli överens vare sig nu eller efter att du har slutat - utom i vissa frågor! Det finns såklart många sådana också. Stort tack!

Nu har jag ägnat en del av min talartid åt detta, och jag ska försöka vända mig klart och tydligt till det ämne som är så allvarligt.

Vi är nu förhoppningsvis inne i den sista vågen, men vi vet ju inte. Pandemin skär som ett svärd genom svensk ekonomi. Det ena företaget och den ena arbetsplatsen blomstrar och växer, och den andra drabbas obönhörligt av restriktioner. Det ena indexet - om man får vara så kall - går upp, och det andra rasar tillbaka till botten där det tidigare var.

Jag brukar i de här debatterna rikta ett tack till de företag jag pratar med. Det är de som har öppnat restaurangen klockan åtta på morgonen och stängt den sent på kvällen trots att de bara hade en enda kund under hela dagen och nästan inga pengar i kassan. Tack till alla er som orkar hålla människor kvar på lönelistan i ert hotell fast hotellet står tomt!

Jag har förstått att vi har besökare från kultursektorn på plats här i riksdagen i dag. Tack till er - alla ni som har satt upp en föreställning och framhärdat trots att det inte finns någon publik! Ni har hållit ert livsverk flytande till priset av enorm stress och, som många har nämnt här, en privatekonomi på gränsen till sammanbrott.

Jag vill också säga förlåt för att vi inte kan göra mer i politiken. Vi anser att vi vill göra mer än regeringen. Regeringen anser att den ville göra mer än den kunde. Men förlåt för att vi inte lyckades göra så mycket som vi hade kunnat den här tiden, även om vi försökte!

Därför är min första enkla vädjan till regeringen och till alla myndigheter som är berörda nu när vi är inne på den fyrahundrade, och mer, stödmiljarden för att rädda svensk ekonomi: Framför allt för alla dessa människors skull, behåll inte restriktionerna och rekommendationerna en dag längre än nödvändigt! Och då menar jag "nödvändigt", eftersom pandemin fortsätter att skörda offer och många kämpar så hårt på så många intensivavdelningar runt omkring i landet. Men vi vet att också restriktionerna kostar liv när livsverk slås i spillror och människor får gå från mångåriga jobb. Jag vädjar till er på alla vägar som står till buds, och å många människors vägnar, att häva restriktionerna så fort som det bara är möjligt.

När det gäller stöden är vi verkligen tacksamma att vi, och många andra, som förde fram detta har blivit hörsammade av regeringen. Man får nu stöd retroaktivt från restriktionernas början. Man borde egentligen ha fått det innan de började, men ändå. Alla dessa stöd aktiveras, även specifikt stöden till alla dem som är allra hårdast drabbade just nu. Det handlar om evenemangsstöd och liknande. Det är bra att här finns testning och smittspårning och pengar till sjukförsäkringsområdet samt stöd även när det gäller anstånd med skatt.

Jag vill tacka alla kollegor i finansutskottet för att vi ibland har lagt undan våra motsättningar för att göra detta. Men jag vill ändå framföra tre saker som inte är lika bra.

Det första är att det efter alla dessa insatser fortfarande finns tiotusentals företag som har startat mot alla odds under de senaste två åren och som i princip inte har fått någonting, förutom hyresstöd, av alla dessa stödpaket. Anledningen är att EU-regelverket inte anses kunna gå att töja och att referensmånaderna är fel.

Allt detta stämmer, men jag vill ändå påminna om att vi i Centerpartiet har tänkt att man kan ta bort arbetsgivaravgiften för de tio första anställda i nystartade företag efter pandemin. Då kan även de som har kämpat sig in och ibland kanske tagit över företag, som ändå betraktas som ett nytt företag, få en chans att vara en del av återstarten. De är ju också mitt inne i den djupa krisen. Det här gäller särskilt många små företag och många på landsbygden.

Det andra är något som flera har påpekat - jag ska säga det väldigt kort - nämligen att det inte är någon poäng med ett stöd som ingen vågar söka. Det är ingen poäng med ett stöd som man söker, och tycker att man gör allting rätt när man söker enligt vad politikerna har sagt i talarstolen, men inte får. Så har det varit för väldigt många - ofta kafkaliknande situationer. Dessa har nämnts här, så jag ska inte upprepa det. Men ett exempel är hotellet som ligger bredvid en arena. Där tolkar myndigheterna, på grund av att regeringen inte har skrivit reglerna tillräckligt bra, det som att eftersom arenan är stängd är det inte hotellet som har en restriktion utan arenan, och därmed får hotellet ingenting. Här vädjar vi verkligen om en förändring.

Vi vet också att det finns många tiotusentals ärenden som inte har behandlats, inte minst hos Tillväxtverket. Det kan ju inte vara resurserna på Tillväxtverket och den enorma backloggen med ärenden som ska göra att människors livsverk där ute inte går att rädda.

Jag vill också påpeka att på grund av den utdragna processen med anstånd med skatter och avgifter, så har många företag hamnat i en likviditetssituation som innebär att de hamnar i allvarliga svårigheter innan vi ens har hunnit fatta beslut om återbetalning. Vi driver på, så som har nämnts här i debatten, dels för att det ska gå fort med anstånden kring årsskiftet, dels för att återbetalningstiden ska bli längre än de 15 månader som nu gäller.

Jag vill också nämna en tredje sak, utöver att de nystartade företagen i princip inte har någonting och att det är så svårt med stöden och så vidare. Parallellt med detta har vi på den svenska landsbygden en fruktansvärd fyrdubbel smäll för det svenska lantbruket, som har extrema kostnadsökningar på diesel, konstgödsel, foder och el. Kom ihåg att många av företagen i de gröna näringarna är granne med eller till och med inom familjen jobbar med besöksnäringen samtidigt. Egentligen är det alltså en fruktansvärd femdubbel smäll med enorma kostnadschocker.

Här är vi väldigt tacksamma över att så många partier nu börjar hörsamma Centerpartiets vädjan om en nödmiljard till jordbruket och hoppas att vi kan få ut den så fort som möjligt, med tanke på de många miljarder i kostnadsökning som jordbruket nu har drabbats av parallellt med den här djupa krisen.

Vi vill också ha långsiktiga villkor för dessa bönder som kämpar just nu, långsiktiga jordbruksavdrag och premier för bioinsatser inte bara här och nu. Det gäller även för alla de små företagen så att de vågar fortsätta att investera, vågar anställa och vågar äga sina företag och tro på dem. Fyra av fem nya jobb i Sverige skapas fortsatt av små och växande företag. Så tack för att ni höll ut! Tack för att ni kämpar och skapar!

Nu måste de här stöden ut och restriktionerna avvecklas så snart det går. Nu måste såren i det svenska samhället och i svensk ekonomi börja helas igen så att vi kan skapa en bättre fortsättning.

Herr talman! Under den här pandemin har demokratin här i riksdagen fungerat väldigt väl. Vi har gjort vad vi har kunnat, ofta tillsammans, för att på bästa sätt ta oss igenom pandemin och för att så många som möjligt ska ta sig igenom pandemin. Vi börjar väl se ett ljus i tunneln. Man känner en viss förhoppning. Vi får väl se om den håller, men jag tänker bära den med mig. Det har nämligen varit tungt på många sätt.

Jag förstår den oro som många företagare har känt under den här tiden. Jag förstår den oro som många föreningar och organisationer har känt under den här tiden. Framför allt förstår jag alla som har slitit och kämpat i sjukvård och äldreomsorg och alla som har varit oroliga för nära och kära. Det är svårt att känna trygghet när vi har ett virus som inte syns, som man kan bära med sig och som kan göra att de man älskar faktiskt blir sjuka. Det är en stor och obehaglig otrygghetskänsla.

Nu står vi här igen, jag vet inte för vilken gång i ordningen, och ska diskutera en extra ändringsbudget. Och i morgon kommer det faktiskt en till. Så får det vara när pandemin fortsätter, för de här stöden och förslagen behövs.

För Vänsterpartiets del har vi under pandemin försökt lägga kraften på att förbättra de förslag som regeringen har kommit med, men vi har också försökt hitta samarbeten på olika sätt för att få till nya förslag och utveckla politiken. Vi har bland annat sett till att de företag som kan använda sig av korttidsstödet även ska omfatta familjeföretag. Vi har gjort så att man inte ska kunna ha aktieutdelning om man har stöd för korttidspermittering eller andra stöd.

Vi har tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna sett till att äldreomsorgen ska få mer pengar, att man ska satsa på att öka anställningstryggheten, se till att det byggs fler äldreboenden och att den medicinska kompetensen ökar. Vi har drivit på för att företagares regelverk kring a-kassan ska lättas upp så att man ska kunna få a-kassa om man är tvungen under pandemin. Vi har även drivit på för att löntagarna ska få samma förutsättningar att kunna få a-kassa, det vill säga lättat upp regelverket.

Vi har tillsammans med Kristdemokraterna drivit på för att också enskilda näringsidkare ska omfattas av företagsstöden, och tillsammans med Moderaterna har vi drivit evenemangsstödet. Vi har gjort mycket tillsammans mellan olika partier och på olika sätt bidragit i detta.

Nu står vi här igen med ytterligare en ändringsbudget. Det som egentligen förvånar, tycker jag, är att sjukvården trots två år av pandemi fortfarande inte har fått långsiktiga stöd - för att göra så att vi faktiskt kan få dem som har slutat i sjukvården att komma tillbaka, för att göra så att de som kämpar där orkar och vill fortsätta arbeta i sjukvården, det yrke de faktiskt har utbildat sig för och lagt väldigt mycket tid och engagemang på, för att göra så att de kan få fler arbetskamrater och vi fler vårdplatser. Fortfarande har inte ett sådant stöd kommit.

I den här extra ändringsbudgeten lägger man till resurser för att kompensera regionerna för ökade kostnader för vaccination och smittspårning med mera i samband med pandemin. Det är bra och viktigt, och det står vi självklart bakom. Men det behövs en långsiktighet för sjukvården för allas vår skull.

Även äldreomsorgen skulle behöva mer resurser långsiktigt. Där är behoven av bättre arbetsvillkor väldigt tydliga - mer tid och mindre stress med de gamla.

Herr talman! Det är också så att de pengar som har betalats ut från regeringen tyvärr i många regioner läggs på hög centralt. Personalen sliter där ute, men pengarna kommer inte ut. Tempot ökar och ökar, och till slut orkar man inte. Det behövs en skärpning från regionerna, inte minst här i Stockholm med det blågröna styret.

Herr talman! Vi har en väldigt hög arbetslöshet. Vi har också en arbetsförmedling som inte fungerar. Det kommer larmrapport på larmrapport. Personal säger upp sig och säger: Det här tror vi inte på; det här funkar inte. Senast i förrgår, tror jag att det var, kom Myndigheten för delaktighet ut med en ny rapport som visade att en grupp som betalar ett väldigt högt pris i de nyliberala experimenten med Arbetsförmedlingen är de funktionsnedsatta. De har kommit i kläm med subventionerade anställningar, praktikplatser och arbetslivsinriktad rehabilitering. Anställda som har jobbat med funktionsnedsatta har satts på andra arbetsuppgifter eller slutat på grund av det här experimenterandet.

I den här budgeten ligger inga ändringar av Arbetsförmedlingens uppdrag eller något tillskott av resurser. Det beklagar vi, för det hade behövts.

I den här budgeten ändrar man också på reglerna kring sjukförsäkringen, och det är bra. Man ska inte behöva läkarintyg, man ska få ett karensbidrag som det heter, och så vidare.

Det man kan konstatera, och som jag tror att de allra flesta nog har insett under den här pandemin, är att det inte är så bra när människor bär på någon smitta och går till jobbet fast de är sjuka. Man smittar andra. Men väldigt många har inte alternativet att vara hemma. Man kan ha en otrygg anställning eller en väldigt låg lön, och man måste gå till jobbet, för annars har man inte pengar till hyran. Den verkligheten lever väldigt många människor i. Jag har själv varit i den situationen. Vad väljer jag? Betalar hyran och ser till att jag har mat på bordet till min dotter eller stannar hemma från jobbet när jag känner att jag skulle kunna gå och jobba men egentligen är himla förkyld och borde vara hemma?

Jag tycker att det är beklagligt att vi inte har avskaffat karensdagen, som den kallas i folkmun, utan fortsätter behålla den. Våra nordiska grannländer har inte den. De klarar av det, men vi ska inte klara av det. Det beklagar jag djupt.

Herr talman! I den här budgeten som kom från regeringen var det extrapengar till kulturen och idrotten, och det är vi väldigt glada för. Kulturen har ett värde i sig, ett eget värde, och är en central och viktig del i allas våra liv - även idrotten såklart. Därför är det så viktigt att det tillförs resurser, att vi möjliggör för kulturen och idrotten att finnas där och att vi ska kunna ta del av dem även fortsättningsvis som aktiva eller som publik.

Att Moderaterna tog initiativet och höjde anslagen välkomnade vi och ställde oss bakom. Vi har från vår sida också tyckt att det varit väldigt viktigt att evenemangsstödet fick mer anslag så att man kan planera mer långsiktigt, för det finns en stor osäkerhet och otrygghet i det läge som råder.

Vi har också lyft upp mötesbranschens särskilda villkor, och vi vet att det troligtvis kommer att komma en uppmaning till regeringen här så småningom om att se över de stöd som finns för att möta de förutsättningar som den branschen har.

Vi tycker också att familjeföretagen borde omfattas av korttidspermitteringsstödet som nu finns. Vi välkomnar Kristdemokraternas initiativ till det.

Herr talman! Under coronapandemin har klyftorna i samhället ökat kraftigt. De rika har blivit rikare, om man tittar på hur det ser ut generellt, och de fattiga har blivit fattigare. Politikens uppgift borde ju vara att utjämna inkomstskillnaden och bygga ett robustare och starkare samhälle. Det kommer vi i Vänsterpartiet självklart att fortsätta jobba för.

Herr talman! Det här är min sista budgetdebatt som ekonomisk-politisk talesperson. Jag kommer säkert att fortsätta traska runt här och debattera på olika sätt och vis fram till nästa val. Sedan får vi se vad som händer efter det.

Jag vill tacka för era värmande och fina ord. De gjorde gott i mitt hjärta. Det var kallt hemma i Gävle i morse. Det var som en fin julbild ute med många minusgrader, men temperaturen i min kropp steg betydligt när jag hörde era fina ord.

Tack för gott samarbete, tack för alla debatter och tack för alla meningsskiljaktigheter - det är så demokratin ska fungera!

(Applåder)

Herr talman! Den här pandemin har kostat liv och hälsa. Den har utmanat vårt sätt att leva. Den har berövat oss tid med dem vi älskar. Den har lett till att vi har drabbats av isolering. En del som jobbat i vissa verksamheter har drabbats av utmattning. Andra har drabbats av desperation över att se sitt livsverk smälta samman framför sina ögon. En del har drabbats av apati inför det nya, svåra som kanske också förändrar en redan besvärlig situation.

Sjukhuspersonalen, alla som arbetar i äldreomsorgen, alla som kör våra bussar dit vi ska, alla de som faktiskt tar sig till jobbet när motivationen tryter, alla de som tar ett beslut varje morgon om att försöka hålla ut lite längre med sin verksamhet innan man lägger det som man har slagits för, kanske i ett helt liv, i malpåse - alla de förtjänar ett stort tack för alla sina insatser.

Det finns många utmaningar också nu när många av oss tror att det här är ett slags adventstid då vi väntar på att det här ska vara över och ett ljus ska bryta fram. Vi ser det i fortsatta bekymmer i många delar av näringslivet samtidigt som andra mår bra. Vi ser det när det gäller barn och unga som rör sig mindre och som har tappat många av de sammanhang där man har funnit skyddsfaktorer, särskilt om man kommer från hem där man är mer utsatt än annars. Man har trillat ur föreningsverksamhet som betyder så mycket.

Herr talman! Jag är glad för att vi under pandemin har kunnat jobba hårt tillsammans i den här kammaren för att göra så mycket som vi kan för att förbättra för näringsliv, idrott, kultur och för att försöka rädda jobb och företag. Ofta har vi kunnat förbättra regeringens förslag. Jag tycker att regeringen har gjort mycket som har varit bra, inte minst i pandemins början, men jag tycker också att det har funnits en hel del brister längs vägen.

Det har vid några tillfällen, tycker jag, verkat som att man har önskat så mycket att pandemin har varit över att man inte har tagit höjd för nya bekymmer. Det har lett till onödiga fördröjningar och för låga och för dåliga stöd för näringslivet, vilket jag tror tyvärr har kostat jobb och företag.

Herr talman! Nu står vi här och diskuterar ytterligare en extra ändringsbudget. Kristdemokraterna menar att flera av de åtgärder som föreslås i denna extra ändringsbudget är både rimliga och nödvändiga. Det gäller sådant som medel till ett ökat arbete med vaccinering, testning och smittspårning och till ersättning för karensavdrag och höga sjuklönekostnader i den här mycket prövande tiden för många arbetsplatser.

Det gäller också det som vi kristdemokrater tillsammans med andra, inte minst Moderaterna, har varit med och drivit fram, som omställningsstöd för företag och omsättningsstöd för enskilda näringsidkare. Det har bidragit till att fler företag har kunnat ta sig genom krisen, och stöden återinförs nu på rejäla nivåer.

Det är också bra att det finns medel till kultur och idrott. Jag är väldigt glad att finansutskottet nu agerar för att stärka stödet till kultur och evenemang. Det är det som bidrar till att livet blir lite lättare att leva, att man orkar fortsätta planera för kulturevenemang, för idrottsevenemang och för en verksamhet som skänker så mycket glädje till oss andra och som ger gemenskap kring sådant som faktiskt betyder saker och ting i livet.

Därför är jag glad att det stödet nu kan höjas rejält. Tack till Moderaterna som tog initiativ till detta! Bra samarbete i utskottet har gjort det här möjligt.

Herr talman! Jag menar att betydligt mer också behöver göras i det här läget. När regeringen öppnar upp för korttidsarbetsstödet igen gör man det på ett annat sätt än vad som har gällt under pandemin. Helt plötsligt ska familjeföretagare, som vi i finansutskottet tillsammans brett över partigränserna såg till kom med i stödet, slängas ut.

De företag som normalt sett får sin huvudsakliga finansiering av offentliga medel, som fysioterapeuter som inte under pandemins smittvåg kan bedriva gruppträning, ska inte heller få omfattas av korttidspermitteringsstödet längre. Dessutom sjunker stödnivåerna från tre fjärdedelar av kostnaderna, som staten har tagit tidigare, till en tredjedel. För många företag är detta det stöd som de kan använda. Det gäller inte minst företag som är mer nystartade än andra.

Det här duger förstås inte, herr talman. Därför har vi kristdemokrater tagit ett initiativ i finansutskottet för att försöka att återigen, som vi har gjort innan, ändra på detta.

Vi ser också att Tillväxtverket behöver tillskott för att kunna beta av den långa kö av ansökningar som nu finns och som består av företag som sedan månader tillbaka inte har fått utbetalningar av stöd som de har rätt till, vilket naturligtvis frestar på en verksamhet som är svårt tyngd av en lång tid i kris.

Jag har gott hopp om att vi på dessa punkter kan hitta en enighet, eller i alla fall en bred majoritet, i utskottet för att återigen kunna ändra detta. Vi ska nämligen inte montera ned dessa stöd innan vi vet att pandemin faktiskt är över. Vi ska hoppas på det bästa, men vi måste agera som att pandemin fortfarande är över oss.

Herr talman! Vi har också föreslagit, som så många gånger tidigare, att tidsbegränsat anställda borde omfattas. Vi tycker att det har varit ett stort misstag genom pandemin att regeringen har valt att exkludera de personerna från korttidsarbetsstödet, som har varit så viktigt för att rädda jobb. Stödet har inte gällt alla anställda. Det bryter mot internationell kriserfarenhet. Det går emot de utredningar som låg till grund för korttidsarbetsstödet. Och detta har lett till en ökad arbetslöshet. Det har konstaterats av Finanspolitiska rådet, herr talman. Jag beklagar djupt att så har blivit fallet.

Det har också lett till att många har tappat viktig kontakt med sina tidigare arbetsgivare. I stället för att de med en permittering hade haft kvar den kontakten har de blivit av med sitt arbete och hamnat längre ifrån arbetsmarknaden. Det är inte minst detta som vi nu kan se i vissa branscher.

Herr talman! Vi har också lämnat in ett annat initiativ. Det handlar om att vi nu behöver stötta civilsamhället genom krisen. Det handlar om att stötta idrotten ytterligare, så att fler barn och unga kan komma tillbaka till viktig idrotts- och föreningsverksamhet. Vi har initialt fått ett brett stöd i utskottet för detta. Regeringen har nu också svarat och kommer att avsätta mer medel för att barn och unga ska kunna få idrotta i föreningsverksamhet. Det är väldigt välkommet.

Men vi ser att det behövs mer också till andra organisationer som jobbar för barn och unga och inte minst till föreningar, organisationer och andra som jobbar med hjälpverksamhet bland behövande - ensamma, utslagna, hemlösa och avsidestagna. De står nu och undrar: Ska vi orka fortsätta med vår verksamhet när vårt stöd tar slut? Ska vi fortsätta trots att vi inte kan bedriva vanlig insamlingsverksamhet och trots att vi är så begränsade som vi är? De behöver nu få ett extra stöd, och det hoppas jag att finansutskottet ska kunna enas om.

Dessa organisationer har uthålligt sträckt ut en hand till dem som är utsatta. Vi ska inte svika dem i detta läge, herr talman.

Till sist: Ulla Andersson har sin sista debatt här. Vi har tampats i denna kammare i snart åtta år. På ett sätt har det varit åtta långa år, men det beror inte i huvudsak på Ulla Andersson, även om hennes anföranden ofta är bland de längre i kammaren.

Herr talman! Ulla är en utomordentligt redig person, en person man kan lita på. Vi har olika uppfattningar om det mesta när det gäller ekonomisk politik, men när vi inte har haft det har det varit enkelt att finna gemensamma överenskommelser med Ulla.

När man hör Ulla i talarstolen är det inte alltid man tänker att det är den mest pragmatiska politikern på norra halvklotet. Men Ulla ser möjligheter. Hon är intresserad av att åstadkomma resultat. Och det har vi kunnat göra tillsammans när det gäller penningtvätt och när det gäller äldreomsorgen. Vi får nu fler utbildade sjuksköterskor. Vi får färre som ofrivilligt jobbar deltid. Vi bygger fler äldreboenden. Vi har kunnat jobba tillsammans för familjeföretagen, småföretagen och sådana saker. Jag uppskattar verkligen att ett handslag med Ulla gäller. Jag önskar dig all lycka till framöver, Ulla. Och kom ihåg att det heter ostbågar!

(Applåder)

Herr talman! Det bästa med februari är att det är en kort månad. Det är ett ganska vanligt uttryck. Februari är den månad då många människor knyter handen lite extra i fickan när de går till jobbet eller när de stiger upp på morgonen. Det är den månaden då många som varje dag kämpar med att försörja sig själva och sina familjer går till jobbet och känner att det är rätt segt. Man behöver någonting att se fram emot. Det är då man brukar boka biobiljetten, musikalbiljetten, den roliga resan eller kanske ett restaurangbesök.

Pandemin gör februari ännu jobbigare än vad februari alltid är. Med ett par års erfarenhet av pandemin börjar den på något sätt krypa in och bli ganska jobbig. Jag tror att vi är många som känner: Kan det inte bara vara slut nu?

Från min sons förskola hemma i Lund, i Skåne, kommer det varje dag mejl om att det är svårt att få verksamheten att gå ihop eftersom väldigt många är hemma. Antingen är de själva sjuka eller så sitter de i så kallad hushållskarantän. Kan ni lämna lite senare? Kan ni hämta lite tidigare? Kanske behöver ni inte ha ert barn på förskolan i dag, för läget är väldigt tajt.

Herr talman! Så där ser det ut i hela välfärden. Titta på sjukvården! Brist på vårdplatser har Sverige haft länge, men nu under pandemin blir den brutalt tydlig. Detta visar att svensk sjukvård inte håller måttet. En akutläkare kan lägga halva sin arbetsdag på att hitta vårdplatser, och man känner en stark frustration över att patienterna inte får den vård som de har rätt till.

Herr talman! Den här budgeten, som vi ska klubba i eftermiddag, handlar om stöd som är viktiga när det gäller att se till att Sverige går starkare ur pandemin. Det är uppenbart, tycker jag, att företagare och välfärden är lika viktiga i det svenska samhället. Utan företagare har vi inga pengar till välfärden, och utan välfärden, som många känner starkt för, fungerar inte vårt samhälle.

Herr talman! Till skillnad från någon tidigare talare i denna talarstol tycker jag att det är en styrka att det är riksdagen och riksdagens partier som gemensamt formulerar och tar fram politik och som ser till att dessa stöd blir så bra som de kan bli och når så många människor som möjligt. Det är uppenbart att flera av de stöd vi har i dag inte är tillräckligt bra.

Det tar för lång tid att få besked om huruvida man får några pengar. Det är långa handläggningstider. En hel del av stöden är inte utformade på ett sätt som passar krögaren i Ystad eller företagaren i Luleå. Det är uppenbart att politiken behöver göra mer för att se till att pengarna kommer ut snabbare. Och det är uppenbart att politiken behöver göra mer för att se till att det finns kulturutövare som kan erbjuda en musikal, en teater eller motsvarande verksamhet som vi så gärna vill boka en biljett till den där gråa dagen i februari.

Herr talman! Jag vill rikta ett stort tack till Moderaterna för initiativet i finansutskottet. Jag vill också rikta ett stort tack till alla andra partier när vi nu gemensamt har sett till att det skjuts till mer pengar till kultur.

Herr talman! Det är uppenbart att regeringen saknar en plan för pandemin. Vad är logiken i att 2 800 personer en vardagskväll kan titta på när Malmö Redhawks spelar ishockey mot Leksand men att jag och min fru inte kan sitta på restaurangen efter klockan 23.00? Vad är logiken i det? Vad är logiken i att människor ska sitta i hushållskarantän i fem till sju dagar när förskolan skriker efter personal eftersom hälften av personalen är hemma? Hushållskarantänen gör att de måste vara hemma.

Danmark och Norge öppnar upp. Vi ser nu att vi behöver göra detta för att samhället ska fungera och för att vi ser slutet av pandemin. Det är uppenbart att regeringen saknar en plan för att öppna upp Sverige och att de saknar en plan för hela coronastrategin.

Vad är logiken i att 2 800 personer kan se på ishockey men att jag inte kan sitta med min fru på en restaurang efter klockan 23.00? Det finns ingen logik.

Herr talman! Denna budget är viktig i det här läget för att vi ska kunna se till att vi har företag som överlever, att välfärden står stark och att vi har ett kulturliv också efter pandemin. Det är viktiga steg som finansutskottet nu tar efter att vi gemensamt i utskottet har tagit dessa viktiga initiativ.

Allra sist, Ulla Andersson, vill jag rikta ett stort tack till dig för alla dina insatser. Du och jag har inte ofta samma uppfattning, och det är på något sätt demokratins styrka att vi samlas här inne för att bråka i stället för att använda vapen och bråka på otäckare sätt.

Du och jag har som sagt inte alltid samma uppfattning, men jag har stor respekt för din gärning, för din kunskap och för dina insatser här i kammaren och i riksdagens arbete. Stort tack för dina insatser och lycka till framöver!

Jag vill yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! Pandemins vedermödor har varit över oss länge nu. I två år har vi sett vänner och anhöriga bli svårt sjuka och till och med dö, samtidigt som samhället i omgångar tvingats till restriktioner för att försöka rädda så många som möjligt.

Vi har inte undgått pandemin och dess skadeverkningar, men som samhälle har vi ändå klarat oss relativt väl. En regering som har tagit initiativ till hindrad smittspridning och stöd till branscher som drabbats av restriktionerna liksom en riksdag som samarbetat för Sveriges bästa är ett styrkebesked i en kris. Under tiden har vaccinet tagits fram och varianterna på viruset kommit och gått. Nu ser vi förhoppningsvis den sista perioden av restriktioner för att förhindra smittspridning.

De förslag som presenteras i den här budgeten från regeringen och när det gäller kulturen från riksdagen är bra och välbehövliga. Det ska vara lätt att göra rätt i en kris. Ekonomin ska inte sätta stopp för möjligheten att vara hemma när det behövs för att förhindra smittspridning, och företagen ska kunna anpassa sin verksamhet och därmed förhindra konkurser och risken att se livsverk förloras.

Samhället behöver också fortsätta att testa och spåra. Sjukvården måste fortsätta att fungera, och jag vill, när vi pratar om pandemin, också passa på att tacka all personal i sjukvården som uträttat absoluta stordåd under en mycket lång tid. Framåt måste vi också se till att ni får en bättre arbetssituation och fler kollegor.

Pandemin rasar som vi vet inte bara i Sverige. Att vi nu skänker utrustning vi inte själva behöver är också ett sätt att visa solidaritet i en svår tid. I början av pandemin såg vi att samarbete och omsorg om varandra över landsgränserna inte fungerade. Det är någonting som vi behöver lära oss av framöver. Men sedan länge har Sverige nu donerat av sitt överskott. Det är viktigt att vi gör det som behövs och vad vi kan, även om det inte räknas in i biståndet och internationella DAC-regler.

Regeringen börjar med materiel, men jag hoppas att vi också kommer att agera likadant om det skulle uppstå en situation där vi har överskott av vaccindoser. Sverige har donerat mycket, både resurser och doser, genom Covax ända sedan vacciner fanns på plats, och jag hoppas att vi ser en fortsättning på det. En pandemi bekämpar vi nämligen bara tillsammans.

I den här extra ändringsbudgeten är jag glad att utskottet har enats kring Moderaternas förslag om mer pengar till kultursektorn, men vi i Miljöpartiet hade gärna sett mer och ett annat upplägg.

Vi i Miljöpartiet, med Amanda Lind och Anna Sibinska, krävde snabbt krisåtgärder för kulturen när nya restriktioner kom. Det vi sedan såg från regeringen var för lågt och utan ambitioner att till exempel ändra i ansökningsförfarandena. Dessutom naggade de på pengar som var ämnade att gå till återstart och inte till krisstöd. Men läget är alarmerande, och därför är det nu glädjande att utskottet har reagerat och att mer pengar kommer kulturen till del.

Vi hade dock helst sett en ordning där de medel som regeringen utlovade 2021 genom det evenemangsstöd som kom då hade kunnat användas fullt ut och komma alla berörda till del. Vi tycker att krisstöden till kulturen skulle förstärkas med 2 miljarder, där huvuddelen fördelas genom Kulturrådet. Där finns en bra organisation, kriterier som är välkända för sektorn och handläggare som är vana att hantera krisstöden.

Att merparten från utskottet ändå läggs på evenemangsstödet gör att kriterierna behöver ses över skyndsamt. Den nuvarande utformningen har ju inte lyckats möta behovet. Det har varit svårt och krångligt att söka, och pengarna behövs för mycket för att vi ska riskera att de brinner inne. Eftersom det föreligger en osäkerhet kring hur stora möjligheterna är att anpassa evenemangsstödet och hur lång tid det kommer att ta hade vi hellre sett ett annat upplägg.

Herr talman! Nu tror vi ändå att vi ser ljuset i tunneln. Då behövs det också pengar för att satsa på en återstart. Därför ville vi i vårt förslag tillföra ytterligare 500 miljoner för just återstarten. Detta hade behövt aviseras nu för att stärka möjligheterna till en långsiktig planering.

Jag är ändå glad att det kommer mer stöd till kulturen. Jag är också glad att vi har haft en väldigt bra dialog med branschen som tydligt visat vad som behövs för att underlätta i krisen, och jag är glad för det engagemang som de har visat inte bara i dialog utan också genom att komma hit till riksdagen när vi debatterar dessa frågor. Ett väldigt stort tack till er! Med en sådan tydlighet är det lättare för politiken att enas, som vi har gjort här, och då blir det också en viktig del i det demokratiska arbetet.

Herr talman! Vi ser många branscher som går på knäna av direkta eller indirekta effekter av pandemin. Vi kommer att behöva titta på ytterligare stöd för att komma ur den här krisen så helskinnade som möjligt som människor och som samhälle. Flera förslag ligger redan på utskottets bord, bland annat stöd till civilsamhället och lantbruket.

För oss i Miljöpartiet är det viktigt att stöden i pandemin inte omkullkastar den omställning som också måste ske. Klimatkrisen har ju inte försvunnit för att vi har en pandemi att hantera. Vi måste hitta ett sätt att stötta utan att äventyra vårt arbete med att nå målen i Parisavtalet. Det går att ta oss ur den här krisen tillsammans utan att kasta kampen för en bättre värld överbord.

Jag vill också tacka dig, Ulla. Det har varit väldigt roligt att vara i finansutskottet med dig - inte så länge som jag hade önskat den här gången. Men jag är så otroligt imponerad av ditt arbete. Du har hjärtat på rätta stället, alltid på de allra svagastes och mest utsattas sida, och du håller debatten stringent och oss andra på fötterna.

Det har varit otroligt roligt att få göra det här tillsammans med dig, men nu välkomnar jag också Ali Esbati. Det ska bli väldigt bra att ha dig i utskottet för att företräda Vänsterpartiets politik! Som även andra har konstaterat är vi inte alltid överens, men vi har ett gott samarbete.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 18.)