Folkbildning

Debatt om förslag 7 mars 2024
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 23

Anf. 125 Magnus Manhammar (S)

Fru talman! Nu är det dags för debatt om folkbildning. Det kan inte vara nog med debatt om folkbildning i den här kammaren, för det är ett otroligt viktigt ämne som påverkar oss alla.

Jag ska göra en liten utvikning som ändå har att göra med ämnet. Om man tittar på klockan nu ser man att det är ungefär 12 eller 13 minuter kvar tills Sverige är medlem i Nato. Det är verkligen en historisk händelse, och det finns all anledning att framöver diskutera och titta på hur vår roll kan vara den mest konstruktiva och kloka i Nato och hur det kan påverka vår roll i världen på så bra sätt som möjligt.

Vita huset har i dag uttryckt i ett pressmeddelande att man välkomnar Sverige i Nato. Man säger att Sverige är en stark demokrati med en stark militär som delar våra värderingar och visioner för världen. Man säger alltså att Sverige är en stark demokrati. Det är det första man skriver, och det är därför det är så viktigt för USA att vi blir medlemmar i Nato. Att vi är en stark demokrati i Nato menar man är viktigt eftersom det är demokrati och demokratiska värderingar som det bygger på.

Hade man haft en stark demokrati i Ryssland hade anfallskriget mot Ukraina förmodligen aldrig skett. Hade man haft en stark demokrati där hade vi förmodligen haft ett nära samarbete med Ryssland i dag, som man haft tidigare. Demokratin hade varit på väg framåt, och man hade förmodligen haft ett blomstrande samhälle på många sätt.

Det är demokrati som vi här i Sverige vill ska finnas överallt. Vi vill att alla människor ska ha rätten över sina liv och att alla mänskliga rättigheter ska uppfyllas.

Demokrati bygger på civilsamhället. Vi har pratat om det tidigare här i kammaren. Hade Ryssland haft ett civilsamhälle värt namnet - i dag har man ett civilsamhälle vars representanter lever gömda eller är fängslade eller förföljda - hade det också varit en demokrati. Ett civilsamhälle är förutsättningen för demokrati. Det visar all forskning i världen, och det visar också FN och andra som tittar på demokrati och mänskliga rättigheter. Det är civilsamhället, det vill säga föreningslivet och NGO:er, non-governmental organisations, som bygger demokrati.

Jag har själv varit och jobbat för att bygga demokrati genom civilsamhälle och inte minst folkbildning i Ukraina men även i Ryssland.

När jag var i Ryssland för fyra år sedan - jag sökte mig till Ryssland för att jobba med just civilsamhällesuppbyggnad och svenskt demokratibistånd - var det bland annat folkbildning man jobbade hårt med. Det finns så många eldsjälar i alla länder i världen, inklusive Ryssland, som törstar efter demokrati och ett starkt civilsamhälle.

Jag har som sagt också varit i Ukraina och jobbat med de här frågorna. Just civilsamhället och demokratin hänger ihop. Det finns ingen demokrati om det inte finns ett civilsamhälle.

Då kommer vi tillbaka till det som USA säger - att det är väldigt bra att Sverige nu är med i Nato, för Sverige är en stark demokrati.

Civilsamhällets livsluft är folkbildningen. Den är energin och kraften i civilsamhället; det är den som gör att civilsamhället kan leva så att man kan bilda sig och utvecklas. Det är pengarna som kommer in där som gör att civilsamhället kan bli starkt. Utan folkbildning kommer det inte att finnas ett civilsamhälle.

Därför bekymrar det mig väldigt mycket att den här regeringen har föreslagit en nedskärning av svensk folkbildning med en tredjedel - en tredjedel av studieförbundens verksamhet, och studieförbunden är på något sätt ryggraden i folkbildningen ihop med folkhögskolorna, som också har det svårt. Folkhögskolorna och studieförbunden har tagit mycket stryk av nedskärningen med en tredjedel. Det innebär alltså att man försvagar svensk demokrati med uppemot en tredjedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning

Brinner man för svensk demokrati som parti eller som ledamot här i riksdagen är det för mig helt otroligt att man skär ned och försvagar svensk demokrati, framför allt i dessa tider. När vi ser hur diktaturer runt om i världen stärker sig och hur fake news blir starkare och starkare måste vi stärka demokratin och civilsamhället, och då är grunden folkbildningen.

Nu när vi snart är med i Nato - nu är det väl bara sju åtta minuter kvar - måste vi alla inse att det här är på riktigt. Vi måste värna folkbildningen i Sverige. Vi måste värna studieförbunden, och vi måste värna folkhögskolorna.

Jag har massor av papper här med alla möjliga konsekvenser av nedskärningen på folkbildningen som den här regeringen har gjort.

Jag ska börja med att läsa upp ett exempel som kommer från Wendela. Hon är cirkelledare för Synskadades Riksförbund och har olika cirklar för synskadade. Så här skriver hon om nedskärningarna:

"Synskadades riksförbund (SRF) har en bra verksamhet med många bra studiecirklar. Jag själv både deltar i och leder studiecirklar. De cirklarna jag håller i är mindfulness, som jag började leda hösten 2022, samt iPhonecirkel som jag ledde nu på hösten. Jag älskar att hjälpa andra och att bidra till att andra mår bra.

Studiecirklarna är viktiga, framförallt för oss som också är synskadade och därmed mer begränsade i vad vi kan göra och har svårare att hitta till nya ställen. Genom cirklarna får vi möjlighet att lära oss nya och viktiga saker samt träffa och umgås med nya och gamla vänner, vilket är viktigt för den sociala och psykiska hälsan.

Regeringens nerskärning till studieförbunden skulle innebära att vi inte kan ha lika många cirklar och att deltagaravgifterna skulle behöva bli mycket högre. Det skulle i sin tur göra att färre människor har råd att delta. Det kommer leda till att många cirklar måste läggas ner, folk blir mer ensamma och isolerade och förlorar ett viktigt sammanhang som ger en trygghet och ett socialt umgänge."

Det här är bara ett av myriader exempel på hur fantastisk verksamhet runt om i Sverige nu slås sönder - en tredjedel av studieförbundens verksamhet.

Det är redan ett av Sveriges tio centrala studieförbund som har lagt ned sin verksamhet. Man skulle behöva säga upp över 40 procent av sin personal och insåg att det inte var möjligt att ha kvar verksamheten. Man fick helt enkelt lägga ned.

Det är konsekvensen av den här regeringens politik. Det är konsekvensen för svensk demokrati. Det är konsekvensen för oerhört många människor och för det sociala kittet som håller ihop det här landet.

Det finns så mycket bra som studieförbunden gör. Jag har så många exempel; jag vet inte riktigt var jag ska börja. Men det finns mycket att läsa i medierna.

Det har kommit in många rapporter nu i början av 2024 från runt om i landet.

Gefle Dagblad berättar att Studieförbundet Vuxenskolan nu lämnar sitt musikhus i Gävle. Pengarna räcker inte längre till. Man kan läsa att musikhuset i Luleå lägger ned. Studieförbundets musikhus i Falun bommar också igen sina dörrar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning

Man kan läsa om PRO i Kalix, där man också får lägga ned. Man har haft otroligt viktiga aktiviteter på särskilda boenden. Bland annat har man haft sittdans för äldre, en av få saker som får äldre att röra sig och hålla igång och träffas. Det läggs ned på grund av det här.

Framför allt beskriver medierna att det är på landsbygden som nedskärningen av folkbildningen slår som hårdast.

Jag har läst om Elisabet, Karin och Monica i Jämtland, som i årtionden haft en vävningsverksamhet för kvinnor. De tvingas nu lägga ned verksamheten, som har kunnat hjälpa människor ur ofrivillig ensamhet.

Jag har läst om Mohammed som är pensionär och Fartun som är en kvinna mitt i livet. De är också aktiva i Jämtland, i Torvalla i Östersund där man har många aktiviteter för nyanlända. Den fantastiska mötesplats de har läggs också ned, och lokalen sägs upp på grund av nedskärningen.

Det finns så många saker som man skulle kunna berätta om här. Några skriver till mig från Jämtland och berättar om det som håller på att hända, om alla nedläggningar runt om på orter och i stadsdelar. Man menar att det här är en typ av kollektiv bestraffning. Det har skett fusk på några ställen runt om i landet, och nu bidrar man med kollektiv bestraffning från regeringens sida.

Kollektiv bestraffning är något som jag trodde att vi hade lagt bakom oss i dessa tider. Det är 2024, och det här är ett modernt samhälle. Vi beter oss civiliserat mot varandra.

Om vi gjorde likadant med riksdagspartierna och riksdagsledamöterna skulle vi titta på ledamöter som haft dubbla boenden och gjort fel i sin redovisning eller sysslat med förskingring, vilket har skett i en del partier här. Kollektiv bestraffning skulle i så fall innebära att alla ledamöter i de partierna skulle få avgå. Så gör vi inte heller. Den som gjort fel får göra rätt, och det får råda bot.

Det finns som sagt väldigt mycket att säga. Ett fantastiskt positivt exempel på just folkbildning är från Uppsala län. Där har man haft uppsökande arbete för ukrainska flyktingar. Man har satt igång studiecirklar för att de ska få jobb. Man fick ihop 50 deltagare, och av dem har 35 nu fått sysselsättning, någon typ av jobb, eller kunnat fortsätta sina studier tack vare de här studiecirklarna.

Det finns exempel efter exempel på människor med funktionsnedsättning som kommer i verksamhet och på unga och gamla som möts runt om i landet. Man träffas i förorter och på landsbygden och i epadunket i epatraktorer och bildar sig tillsammans. Man bygger Sverige starkt. Man har studiecirklar i demokrati. Man jobbar nu med hur Sverige ska kunna bli mycket mer motståndskraftigt i framtiden mot påverkan till exempel från Ryssland men också från fake news och mycket annat.

Jag skulle vilja säga att folkbildningen på många sätt är det som binder ihop vårt land. Det är folkbildningen som gör att jag kan bli lite extra stolt över Sverige, så det är med sorg jag ser att den här regeringen skär ned på folkbildningen och att man inte bryr sig om folkbildningen. Ibland säger man här i talarstolen att folkbildning är viktigt, men när det kommer till kritan lägger man ned verksamhet efter verksamhet.

Jag hoppas att vi här inne kan påverka varandra på ett positivt sätt, precis som man gör i folkbildningen - att vi kan prata om dessa saker och att man kan förändra sin syn. Jag hoppas att regeringen kanske inte gör samma nedskärningar i år som förra året utan kanske till och med river upp den nedskärning man gjorde då, kommer tillbaka med de pengarna och prioriterar folkbildning och svensk demokrati. Det är min önskan och min förhoppning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning

Jag önskar såklart också att vi får ett så stort stöd som möjligt för det vi har skrivit. Vi har skrivit väldigt mycket bra om detta från Socialdemokraternas sida. Vi har ett särskilt yttrande om dessa frågor, och vi står bakom det. Jag önskar också att vi får en bra debatt om detta.

(Applåder)


Anf. 126 Amanda Lind (MP)

Fru talman! Folkbildningen genom studieförbund och folkhögskolor har oerhört stor betydelse för vårt land - för bildningen, för kulturen och för demokratins framväxt och upprätthållande.

Den ideella och professionella folkbildningen når 1 miljon människor i Sverige årligen. Den finns i varje svensk kommun, och på en del platser i vårt land är studieförbundens lokaler den kanske enda samlingsplatsen som finns för kommunens medborgare och föreningsliv. Folkbildningen är en grundpelare i den demokratiska kulturpolitiken, och centralt är att människans fria och frivilliga organisering och bildning tar plats och ges utrymme.

Fru talman! Vi har debatterat folkbildningen i denna kammare tidigare, i anslutning till budgetdebatten. De drakoniska nedskärningarna på folkbildningen - nära en tredjedel av statliga stödet, utspritt över tre år - ser vi nu effekterna av. Magnus Manhammar gav ett antal exempel här före mig, och jag kan fylla på: Kulturens Bildningsverksamhet, ett av de studieförbund vi har i Sverige, har lagt ned sin verksamhet.

Det är djupt bekymrade företrädare för studieförbund från hela vårt land som kontaktar mig. Jag har träffat dem i Härnösand, i Linköping, i Uppsala och i Malmö. De tvingas säga upp personal, de tvingas säga upp lokaler och de tvingas banta verksamhet. De lever i stor osäkerhet och framför allt i en känsla av att kanske kunna hålla ut i ett år men att det verkligen kommer att synas år två och tre.

Det är inte de studieförbund och verksamheter som nu drabbas av regeringens neddragningar som fuskar, herr talman. Det är inte dem man vill komma åt när man pratar om att skärpa demokrativillkoren och inskärpa reglerna hos dem som nyttjar systemen, utan detta är hårt kämpande människor som engagerar sig för bildning och människor runt om i vårt land. Det är sorgligt att se dessa konsekvenser nu.

Herr talman! Det är också så att hela kulturens ekosystem påverkas när folkbildningen skakar i sina grundvalar. Biblioteken har larmat om att neddragningarna på studieförbunden påverkar deras förutsättningar att hålla programverksamhet, till exempel författarsamtal. Tommy Bildström, som är bibliotekschef i Nordmaling i Västerbotten, konstaterar att samarbetet mellan studieförbund och folkbibliotek har varit helt centralt inte minst för att nå fram med program för äldre. Nu tvingas man upphöra med det.

Herr talman! Miljöpartiet värnar folkbildningens frihet och självständighet. Vi ser ett behov av att stödmodellen till studieförbunden utvecklas. Vi har bejakat det. Fusk och oegentligheter ska självklart inte förekomma, och jag välkomnar studieförbundens eget utvecklingsarbete på detta område. Vi vet att nya förändringar trädde i kraft vid årsskiftet. Detta sker samtidigt som den stora folkbildningsutredning pågår som kommer att presentera sina förslag i sommar, med vägval inför framtiden gällande styrning och uppföljning av det statliga stödet till folkbildningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning

Redan när vi debatterade detta i budgetprocessen uttryckte jag att jag är djupt kritisk till att regeringen inte väntar med de stora slagen mot folkbildningen tills man har ett helhetsstöd på plats. I budgeten valde man att dela upp det statliga stödet till studieförbunden respektive folkhögskolorna, och detta gjordes innan man hade helhetsbilden - med folkbildningsutredningen och dess förslag - klar för sig. Att genomföra dessa förändringar, det vill säga göra kraftiga nedskärningar i budgeten, samtidigt som studieförbunden själva lägger om sitt arbete och samtidigt som man inte vet vad framtiden bär med sig i form av den stora utredning som kommer sätter självklart hela Folkbildningssverige i ett väldigt osäkert och bekymmersamt läge.

Herr talman! I anslutning till budgetdebatten och budgetpropositionen gjorde Miljöpartiet några yrkanden i motioner som behandlas i detta betänkande. Vi menar att regeringen borde återkomma till riksdagen med ett samlat förslag för styrning och uppföljning av folkbildningen och inte genomföra det som lades fram i och med hanteringen av budgeten. Vi menar också att regeringen skyndsamt bör återkomma med en konsekvensanalys av dessa stora neddragningar.

Jag menar att detta är helt centralt, herr talman. När jag lyssnar på företrädare för regeringspartierna hör jag att de använder vitt skilda argument för varför neddragningen görs. Vissa talar om att det är nödvändigt och handlar om ekonomiska prioriteringar medan andra verkar drivas av en ideologisk glädje över att få drämma till studieförbunden. De verkar ha längtat efter det under lång tid.

Som folkbildningsvän gör detta mig naturligtvis väldigt bekymrad, inte minst när vi ser konsekvenserna för kulturlivet i hela landet - ett politikområde som vi har hört många företrädare för samtliga partier tala sig varma för. Nu stänger replokalerna, och kulturhus tvingas lägga ned. Viktig verksamhet ställs in. Det kan väl inte vara dessa konsekvenser regeringen ville se?

Herr talman! I dag lyckas folkbildningen nå väldigt många, men vi ska också komma ihåg att många står utanför. Inte minst folkhögskolorna har en oerhört viktig roll i att nå ut till alla dem som behöver en allmän kurs - som kanske behöver komma vidare efter en grundskoletid som inte har fungerat eller en gymnasietid som av olika skäl inte har gått att få till i det ordinarie skolväsendet. Att ha en grundskoleutbildning och gymnasiebehörighet är i många fall nödvändigt i vår tid, både för att kunna få jobb och för att kunna plugga vidare, och att få en andra chans genom folkhögskolorna är en möjlighet jag vill ge många fler unga människor i vårt land.

Här vet vi att de ekonomiska nedskärningarna såklart har betydelse, herr talman, men jag tror också att det är centralt att prata om hur vi kan vidareutveckla folkbildningens - och i det här fallet folkhögskolornas - centrala roll framåt. Vad finns det för utvecklingsidéer här i kammaren för hur vi kan stärka folkhögskolorna i arbetet med att nå ut till fler personer som är i behov av att komma vidare med både sin bildning och sin utbildning genom den unika pedagogik som folkhögskolorna står för?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning

Vi har ett förslag och ett yrkande som behandlas i detta betänkande och som syftar till att folkhögskolorna ska ta en tydligare och starkare roll när det gäller just att nå ut till fler och inte minst att genomföra det samhällsintroduktionsuppdrag som är så viktigt för nyanlända. Här vet vi att folkhögskolorna spelar en väldigt viktig roll, och jag tror att de skulle kunna spela en ännu större roll framåt om de gavs kraften och förutsättningen.

Avslutningsvis, herr talman: Bildning - att vi lär tillsammans och möts över gränser - är av största betydelse för vår demokrati. Jag vill se mer bildning i vårt samhälle, inte mindre, och jag ser fram emot den fortsatta debatten.

Jag yrkar bifall till reservation 6.


Anf. 127 Jonas Andersson (SD)

Herr talman! I dag debatterar vi kulturutskottets betänkande om folkbildning här i kammaren. Under mina år i riksdagen har jag åtskilliga gånger stått i den här talarstolen för att prata just om folkbildningsfrågor. Och jag gör det gärna igen, för en fungerande folkbildningspolitik är naturligtvis viktig för Sverige.

Jag är övertygad om att alla partier i grunden vill att studieförbunden och folkhögskolorna ges förutsättningar att vara den positiva kraft vi önskar i stället för att vara ett politikområde som överskuggas av allvarliga problem. Folkbildningsfrågor, och då särskilt frågan om studieförbunden, fick stor uppmärksamhet redan i vår utgiftsområdesdebatt i slutet av förra året. Därför kan den debatt vi ska ha i dag på sätt och vis kännas som rond två i samma match.

Herr talman! I februari deltog jag och andra ledamöter i kulturutskottet i Folk och Kultur i Eskilstuna - Sveriges största kulturpolitiska konvent. Där deltog jag i ett panelsamtal tillsammans med företrädare för de övriga Tidöpartierna. Jag tyckte att det var ett bra samtal, där också företrädare för studieförbunden deltog. Det blev ett bra samtal om folkbildningen i allmänhet och om det sänkta anslaget för studieförbunden i statsbudgeten i synnerhet.

Som rubrik för panelsamtalet hade man dock satt "Hotet mot folkbildningen". Jag reagerade en del på det. Från vänsterkanten i svensk politik får vi ofta höra att just den politik som SD och regeringspartierna driver med avstamp i Tidöavtalet skulle vara hotet mot folkbildningen. Vissa vänsterdebattörer antyder närmast att vårt demokratiska statsskick skulle vara i fara för att budgetanslaget justeras nedåt. Det är enligt min uppfattning en typ av fånerier och politisk teater.

Herr talman! Om vi ska använda oss av så starka begrepp som hot - låt oss då tala om vad som är det riktiga hotet mot folkbildningen. Studieförbunden och rapporteringen kring dem har i åratal präglats av att statsbidraget, alltså skattebetalarnas pengar, går till allt annat än det ska - och detta i enormt stor skala. En extremt naiv och slapp syn på kravställande, kontroll och uppföljning har lett fram till att skattepengar läcker till höger och vänster.

En betydande del av problemet beror på hur systemet med studiecirkeltimmar är uppbyggt, med för mycket fokus på kvantitet i stället för på kvalitet. Riksrevisionens granskning av studieförbunden, som lades fram hösten 2022, kom fram till att det saknades underlag för utbetalning i nästan 44 procent av de 370 evenemang som man granskade - alltså i nästan hälften av fallen. Det här är ett hot mot folkbildningen och mot hur allmänheten ser på skattefinansieringen av den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning

Hotet mot studieförbunden och folkbildningen kommer inte bara från fusk och fiffel. Islamister och gängkriminella har även infiltrerat folkbildningen på sina håll. Studieförbundet Ibn Rushd har till synes under lång tid prenumererat på islamistiska inslag i sin verksamhet. Det senaste fallet, som har fått mycket uppmärksamhet, är från december häromåret. Det handlar om att man har påkommits med att ha undervisat barn om sharialagar och därför tvingas betala tillbaka statsbidrag.

Att gängkriminella har tagit sig in i delar av studieförbunden blev särskilt tydligt i fallet med ABF i Botkyrka, där man hade gängkriminella arbetande på sina fritidsgårdar, som också var fyllda med vapen och narkotika. Det här är ett riktigt hot mot folkbildningen och hur allmänheten ser på finansieringen av den.

Om tidigare rödgröna regeringar under åtta år hade gjort sitt jobb skulle inte det här hotet mot folkbildningen ha funnits. Det höga tonläget från de rödgröna partierna syftar till att flytta fokus från det egna ansvaret. Man lägger ut dimridåer om folkbildningen.

Herr talman! Tidöpartierna lägger den här mandatperioden mycket tid och energi på att städa upp i det studieförbundskaos som de rödgröna lämnade efter sig. Det är en otacksam uppgift, men den är viktig. Vi ska se till att göra det här jobbet.

Vi gör det genom skärpta riktlinjer till Folkbildningsrådet med fokus på kontroll och uppföljning. Vi gör det genom att vi tar kontroll över vad statsbidraget till folkbildningen går till genom att studieförbunden och folkhögskolorna får var sitt eget anslag i statsbudgeten i stället för ett gemensamt, inför den sänkning som har genomförts av anslaget till studieförbunden och det tillskott som har kommit folkhögskolorna till del.

Vi gör det genom tilläggsdirektiv till den pågående folkbildningsutredningen, där förslag ska läggas fram om att bland annat frånta Folkbildningsrådet ansvaret att fördela statsbidrag, så att det i stället överförs till en riktig myndighet.

Detta är ett urval, och mer är på gång från Tidöpartierna. Det var inte vi som orsakade det påstådda hotet mot folkbildningen, men det är vi som får städa upp i den röra som de rödgröna lämnade efter sig.


Anf. 128 Magnus Manhammar (S)

Herr talman! Vi hör Sverigedemokraterna säga från talarstolen att det är en typ av politisk teater när alla eldsjälar runt om i Sverige nu beskriver nedskärningarna av folkbildningen som ett hot mot vårt samhälle, mot vår demokrati, mot kulturen och mot det sociala kitt som vi har i Sverige.

Jag tror inte att funktionsrörelsen, pensionärsorganisationerna och Kulturens Bildningsverksamhet, som nu har fått lägga ned, tycker att det här är politisk teater. Det här är en politisk verklighet som slår stenhårt och som försvagar vårt samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning

Det är en politisk verklighet som Sverigedemokraterna har genomfört tillsammans med Kristdemokraterna, Liberalerna och Moderaterna. Det är någonting som jag verkligen beklagar och någonting som jag hoppas att de här fyra partierna kommer att ändra på så att man kan bygga upp folkbildningen igen.

Det här är en tid när vi mer än någonsin behöver ha fler studieförbund, fler studietimmar, mer verksamhet, mer allmänbildning, mer demokrati och mer mänskliga rättigheter. Det behövs i Sverige, och det behövs i världen.

Jag ska läsa några ord från SPF Seniorerna och från deras förbundsordförande Eva Eriksson. Så här säger hon om folkbildning: "Folkbildning skapar sammanhang, minskar utanförskap och gör oss mindre ensamma. Därför är den så viktig att värna."

Det som Eva säger är inga dimridåer om folkbildning, som Sverigedemokraterna talar om. Hon säger att folkbildningen är viktig att värna eftersom den har en otroligt stor betydelse för den enskilda människan och för samhället i stort. Det här är ingen politisk teater; det här är på allvar.

Jag hoppas att de fyra partier som nu styr det här landet ändrar sig och värnar folkbildningen och vår demokrati.


Anf. 129 Jonas Andersson (SD)

Herr talman! Magnus Manhammar pratade om Kulturens Bildningsverksamhet - det studieförbund som inte finns kvar och som inte längre är ett statsbidragsberättigat studieförbund. Det är intressant att företrädare från flera partier tar upp just detta studieförbund, för det är ett av dem som har fuskat på ett omfattande sätt. Den högsta förbundsledningen hade beordrat en felaktig rapportering från studieförbundets sida.

Det är klart att det här är beklagligt, men det är just denna typ av beteenden som är ett hot mot legitimiteten i folkbildningspolitiken - när hårt arbetande svenskar får se att deras skattepengar går till fusk och bedrägeri och till islamister och den typen av problem. Det ligger såklart ett eget ansvar också på studieförbunden att se till att man hanterar pengarna på ett bra sätt.

Det jag menade var hotet mot folkbildningen är det som jag tog upp tidigare. Jag syftade inte på att dimridåerna kommer från exempelvis pensionärsföreningar eller andra föreningar av den typen som har åsikter om vår folkbildningspolitik. Jag menade att dimridåerna kommer från företrädare för den rödgröna oppositionen, som målar upp en bild av att vårt demokratiska statsskick i princip skulle stå och falla med att vi sänker ett tvåmiljardersanslag i statsbudgeten med 250 miljoner kronor i år. Jag tycker att det här är en typ av överord som inte hör hemma i en seriös politisk debatt.

Även med de mindre anslag som förbunden får finns det stora möjligheter att prioritera. Vi har hört om en del bra saker som sker i studieförbunden. Jag tycker att Magnus Manhammar tog upp en del positiv verksamhet.

Men det finns också en hel del oseriös verksamhet bland studieförbunden, och det ska man vara medveten om. Det kan till exempel handla om lunchdiskon, där man ska stå och dansa på lunchen för skattebetalarnas pengar. Det gör man bland annat hos ABF i Skäggetorp i Linköping, där jag bor. Det är ett särskilt utsatt område där vi har haft korankravaller. Man skulle nog behöva satsa på en mer seriös verksamhet både där och på många andra håll i studieförbunden.


Anf. 130 Magnus Manhammar (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning

Herr talman! Just i Norrköping och i Linköping pågår väldigt bra verksamhet. Jag har exempel på vad man sysslar med i folkbildningen i området Skäggetorp, som ledamoten nämner. Man har folkbildande kurser i svenska, i samhällskunskap, i demokrati och i hälsa. Man har nätverk för att få jobb, människor får engagera sig i civilsamhället och man har ett långsiktigt arbete för att människor just ska komma i jobb och lära sig svenska. Detta har man sedan tolv år tillbaka.

Nu riskerar en del av denna verksamhet att läggas ned. Att människor sedan väljer att dansa på lunchen är väl otroligt mycket bättre än det som ledamoten själv nämner om korankravaller, som då skulle vara någon typ av motsats.

Det är en fantastiskt fin verksamhet som studieförbunden sysslar med. Den bygger förtroende och ett socialt kitt i samhället.

Jag blir ledsen och oroad när jag ser det som händer. Att en tredjedel av studieförbundens verksamhet läggs ned är inte dimridåer utan en allvarlig verklighet som försvagar vår demokrati när den behöver vara som starkast. Vi vet att det sker rysk påverkan både mot riksdagen och mot hela vårt samhälle. Man försöker undergräva vår demokrati, försöker få människor att inte rösta och försöker få människor att inta mer extrema åsikter, bråka med varandra och ställa sig mot varandra.

Vi behöver på något sätt stärka demokratin, och då är folkbildningen ett av de mest effektiva sätten. Att då skära ned på folkbildningen, att slå sönder människors möjligheter att fortbilda sig och utveckla sig som människor men också demokratins motståndskraft i denna tid, är oansvarigt. Det gör mig faktiskt ledsen och orolig för framtiden.

Jag tycker att vi ska göra motsatsen. Vi ska satsa på folkbildningen. Vi kan absolut satsa på massor av ytterligare demokratikrav och annat, precis som vi också föreslår från Socialdemokraternas sida. Folkbildningen är vägen framåt.


Anf. 131 Jonas Andersson (SD)

Herr talman! Som jag sagt i tidigare repliker vet jag att det finns en hel del bra verksamhet inom ramen för vad studieförbunden sysslar med. Det är dock inte seriöst att måla upp det som att exakt all verksamhet man sysslar med skulle vara uppbygglig för vårt demokratiska statsskick. Ibland låter det nästan på socialdemokratiska debattörer som att det är detta vår demokrati hänger på. Jag tycker att det är en typ av överord som inte är seriösa. Det är inte så att hundparkour, lunchdiskon och den typen av kurser är det som avgör om vi har demokrati i Sverige eller inte.

För att undvika att Sverige ska hamna i motsvarande situation som den vi tyvärr ser i Ukraina tror jag att det är viktigt att vi gör sådant som Sverigedemokraterna och den här regeringen har gjort tillsammans, till exempel att satsa på Försvarsmakten, civilförsvaret och de delarna. Det är nog många gånger en viktigare del än att hundratals miljoner kronor ska gå till Socialdemokraternas närstående studieförbund ABF.


Anf. 132 Amanda Lind (MP)

Herr talman! I flera anföranden från talarstolen har vi fått många exempel på vad studieförbunden bidrar med i samhället. Jag har själv pratat med väldigt många studieförbund som beskriver hur de nya ekonomiska förutsättningarna slår mot deras verksamhet. Det är stora belopp som ska skäras bort. Det löser sig inte genom att man plockar bort en eller annan kurs, utan det handlar om de kostnadsdrivande delar man har i sin verksamhet - till exempel lokaler, anställda som organiserar verksamheten, inte minst i landsbygd och glesbygd, eller kurser som tar väldigt mycket ekonomiska resurser i anspråk. Det är där man tvingas göra nedskärningarna. Då slår man sönder den infrastruktur som är så viktig för att de nyttiga kurser som Johan Andersson verkar förespråka också ska kunna hållas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning

Herr talman! Att kalla det för dimridåer eller politisk teater när vi påtalar att studieförbunden tvingas göra dessa neddragningar menar jag är oanständigt. Det är smärtsamt att se neddragningarnas konsekvenser runt om i Sverige. Jag undrar om Johan Andersson över huvud taget har träffat studieförbunden den senaste tiden och svart på vitt fått se vad neddragningarna faktiskt får för konsekvenser.

För Miljöpartiet är det centralt att folkbildningen är fri och frivillig. Det kan finnas kurser som Johan Andersson gillar eller som jag gillar och skulle delta i, men poängen är självorganiseringen, som också skapar ett mervärde och skapar demokratisk träning. Demokrati är inte bara att rösta vart fjärde år, utan det handlar också om att träna demokrati i vardagen. Civilsamhället och folkbildningen är två oerhört centrala arenor just för att träna demokrati.


Anf. 133 Jonas Andersson (SD)

Herr talman! Som jag sa i mitt huvudanförande har jag träffat studieförbunden nyligen. Jag träffade dem på Folk och Kultur för ungefär en månad sedan. Jag har även varit hos Studiefrämjandet i Uppsala, vilket jag nämnt i denna kammare tidigare. Jag har gjort ganska många besök hos dem. Sverigedemokraterna har naturligtvis också kontakt med de här aktörerna på olika sätt.

Det kom upp att detta skulle vara viktigt för landsbygden. Säkert gör man en del bra saker där. Jag tänker att det ändå är miljardbelopp som studieförbunden kommer att ha kvar, både det här året och även framöver med de utökade neddragningar som kommer att ske. Inom ramen för dessa förhållandevis stora summor som det handlar om borde det finnas utrymme att prioritera och då exempelvis prioritera landsbygden. Det har jag absolut ingenting emot. Jag tycker att det är mycket bättre att prioritera den än att prioritera lunchdiskon eller hundparkour, till exempel, som en del av dessa kurser kan gå ut på - bland annat hos ABF.

Om Miljöpartiet på riktigt vill stötta landsbygden föreslår jag att ni i stället ställer er bakom de förslag som Sverigedemokraterna och Tidöpartierna står bakom, till exempel sådant som att sänka reduktionsplikten. Det tror jag är förslag som är mer i samklang med hur verkligheten ser ut på landsbygden. Jag bor själv utanför stan och vet vad som är viktigt där ute för många människor. Den typen av frågor är betydligt viktigare, anser jag, än att inte göra den neddragning på studieförbunden som Amanda Lind pratar om. Men det finns förstås ett skäl till att Miljöpartiets stöd på landsbygden runt om i Sverige inte är speciellt starkt.


Anf. 134 Amanda Lind (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning

Herr talman! Nu pratar vi om kulturens och bildningens infrastruktur runt om i vårt land.

Det sätt som Jonas Andersson och Sverigedemokraterna argumenterar på är naivt. Vi kan lyssna på vilka konsekvenser de här stora nedskärningarna på folkbildningen får. Det är lokaler på landsbygden som sägs upp. Det är personal som inte kan bistå med att upprätthålla viktig folkbildningsverksamhet. Det är kurser för äldre, för personer med funktionsnedsättning och för alla delar av vårt samhälle som ställs in. Det är nämligen inga småbelopp som skärs bort. Det är en tredjedel av det statliga stödet.

Att tro att det inte påverkar verksamheten är naivt. Att tro att det inte påverkar infrastrukturen för kulturen på landsbygden är också naivt. Att kalla det för dimridåer och politisk teater är oanständigt.

Jag hoppas att de andra partierna i Tidösamarbetet har en annan syn än Sverigedemokraterna på vikten av folkbildning och vikten av infrastruktur för kultur i hela vårt land. Jag hoppas också att de får större genomslag i kommande budgetarbete.


Anf. 135 Jonas Andersson (SD)

Herr talman! Det jag tycker är oanständigt i folkbildningspolitiken är hur fruktansvärt illa de rödgröna partierna skötte det här politikområdet när man innehade regeringsmakten. Ni hade alla möjligheter att se till att göra bra saker så att man inte hamnade i den här situationen med det enorma fuskandet, med bidragen till islamisterna och med gängkriminella på skattefinansierade fritidsgårdar. Ni hade verkligen kunnat se till att stoppa det.

I stället blev det precis tvärtom. Nu får vi städa upp i den röra som ni har ställt till med. Det är verkligen en riktigt stor röra, så vi har ett gediget arbete framför oss denna mandatperiod med de här frågorna.

Jag står fast vi det jag sa. Jag tänker inte backa ett ord från att jag kallade det politisk teater och dimridåer, för det är vad jag tycker att flera rödgröna företrädare håller på med.

Jag anklagar inte studieförbunden i sig för att syssla med det. Jag tror att de ändå menar allvar med vad de säger om hur de upplever detta. Jag tar naturligtvis deras oro på allvar. Men att försöka använda detta som ett slagträ i debatten och insinuera att man underminerar vårt demokratiska samhälle på olika sätt när man gör den här typen av neddragningar tycker jag är oanständigt på riktigt.


Anf. 136 Catarina Deremar (C)

Herr talman! Jag tänker inte heller starta någon Natodebatt. Men jag vill ändå börja där i dag. Vi blir ju precis i denna stund medlemmar i Nato. Som omvärlden ser ut känns det som en viktig och bra dag för oss i Sverige.

Det är viktigt att påminna om att det inte är Försvarsmakten som blir medlem i Nato utan landet Sverige. Om man behöver lära sig mer om vad det betyder, vad det egentligen innebär att vi blir medlemmar i försvarsalliansen Nato, är en studiecirkel ett utmärkt och viktigt verktyg för att vi ska lära oss det lite mer till mans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning

Studieförbunden har en infrastruktur i hela landet och kan nå väldigt många människor. Det har vi sett tidigare. När många har behövt fly från sina länder och har kommit till Sverige har studieförbunden stått där och mangrant tagit emot. De har haft en bra verksamhet för att man snabbt ska komma in i vårt samhälle och få den första kontakten med sitt nya land.

Ett annat exempel på att studieförbunden kommer att behöva göra en viktig utbildningsinsats är när AI kliver in och tar över - det som vi kanske inte förstår. Här kommer studieförbunden att spela roll. Vilka möjligheter och vilka faror finns med AI? Det behöver vi i den breda allmänheten också lära oss. Det kommer att bli nyttigt.

Det kommer att finnas många ämnen där kunskapen hos våra medborgare kommer att spela roll. Jag vill alltså återigen från denna talarstol verkligen beklaga regeringens prioritering att minska budgeten till folkbildningen.

Studieförbunden själva har tagit stora initiativ för att städa upp. Det är studieförbunden själva som har uppmärksammat många av de delar där fusk har förekommit. Och vi är överens om att det inte ska fuskas med skattebetalarnas pengar.

Studieförbunden och folkhögskolorna har stor betydelse för bildningsverksamheten i hela landet. De välkomnar alla, oavsett bakgrund, funktionsnedsättning eller livssituation. Folkbildningen bidrar till sammanhang och bildning och är en väg till att aktivt delta i samhället.

Folkbildningen ger människor en chans att få en nystart. Exempelvis kan möjligheten att gå en kurs på en folkhögskola ge ny kraft, inspiration och kunskap som bidrar till att komma vidare i livet. Det finns också möjlighet att läsa in gymnasiekompetensen. Denna verksamhet fyller en viktig funktion i samhället och kan inte ersättas av andra utbildningar som arrangeras av det offentliga eller av utbildningsföretag.

Det är viktigt att värna den fria folkbildningen. Den finns bara i demokratier, eftersom den bygger på att människor kan bilda sig utan inblandning från statlig styrning. Principen om armlängds avstånd mellan politiken och bildningen måste vi upprätthålla.

Centerpartiet lägger stor vikt vid den fria folkbildningen eftersom den breddar va°ra horisonter, o¨kar va°r frihet och egenmakt och sta¨rker den demokratiska grunden fo¨r samha¨llet och mo¨jligheterna till livsla°ngt la¨rande.

Herr talman! Jag vill yrka bifall till Centerpartiets reservation 1 under punkt 1.

I detta anförande instämde Magnus Manhammar (S).


Anf. 137 Carl Nordblom (M)

Herr talman! Som jag säkert har sagt tidigare i denna talarstol är samhället större än staten. Det tål att upprepas. Alla föreningar, idrottslag, trossamfund och klubbar runt om i landet bidrar med valfrihet och till ett mer levande samhälle. Ett starkt och levande civilsamhälle är därför mycket viktigt i ett land som Sverige.

I detta ingår även folkbildningen, inte minst alla folkhögskolor som runt om i landet bidrar med bildning och en möjlighet att förbättra sina studieresultat. Många folkhögskolor är även en viktig utbildningsplats för jobb och kompetensutveckling. Regeringen satsar de kommande åren 100 miljoner extra per år på just folkhögskolorna, för att återuppta en satsning på dessa efter flera tuffa år med ökade kostnader och avslutade tillfälliga pandemistöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning

Även studieförbunden är en viktig del av det svenska civilsamhället. Efter brister och kritik från Riksrevisionen 2022 om att våra gemensamma skattemedel har använts felaktigt inom delar av studieförbunden har regeringen vidtagit åtgärder. Regeringen har infört skärpta återrapporteringskrav för Folkbildningsrådet och samtidigt stärkt Folkbildningsrådets roll och gett dem möjlighet att dra tillbaka statsbidrag från mottagare som inte uppfyller villkoren för dessa. Rådet ska också kunna begära in ekonomisk redovisning, gjord av en auktoriserad revisor, från mottagaren.

En ytterligare mycket viktig åtgärd som regeringen har vidtagit är att det nu är riksdagen, inte Folkbildningsrådet, som bestämmer fördelningen mellan folkhögskolorna och studieförbunden. Det ger en mer ändamålsenlig fördelning av statsbidraget.

Det är av yttersta vikt att skattebetalarnas pengar som ska gå till folkbildningen används på ett så effektivt och korrekt sätt som möjligt. Det har inte skett till fullo tidigare. Regeringens åtgärder är ett sätt att försöka bygga upp förtroendet för folkbildningen och studieförbunden igen.

I 2024 års budget ser vi fortsatt stora satsningar, över 4 miljarder, på folkbildningen. Över 1,7 miljarder går till studieförbunden, och nästan 2,5 miljarder går till folkhögskolorna. Genom denna nya fördelning blir det en minskning till studieförbunden och en ökning till folkhögskolorna.

Herr talman! Utöver detta sker stora satsningar från regeringen på andra delar av civilsamhället, inte minst idrotten och föreningslivet.

Herr talman! Civilsamhället är viktigt och prioriterat för regeringen. Att inte minst barn och unga ska ha meningsfulla fritidssysselsättningar är av största vikt för folkhälsan, integrationen, tryggheten och sammanhållningen. En välfungerande folkbildning bidrar till att fler människor från alla delar av samhället får möjlighet att påverka sin livssituation och delta i samhällsutvecklingen. Den höjer den allmänna bildningsnivån och ökar intresset för att delta i kulturlivet.

Sammantaget bidrar folkbildningen som en av flera delar till att upprätthålla ett levande civilsamhälle. Därför är det också, återigen, rätt att regeringen nu tar krafttag mot fusk och oegentligheter samt satsar skattemedel där de gör mest nytta.


Anf. 138 Magnus Manhammar (S)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för anförandet. Det känns alltid bra att höra att folkbildningen är viktig. Då vill man bara att politiken också ska visa det.

För några minuter sedan, under tiden denna debatt har pågått, gick vi med i Nato. Vita huset uttryckte att det är väldigt bra att Sverige är med i Nato eftersom Sverige är en stark demokrati och att det är ett viktigt skäl.

Försvarsberedningen har tagit fram en rapport som heter Kraftsamling, som samtliga partier står bakom. Den handlar om inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret. I den säger man att civilsamhället och kulturlivet har "viktiga roller i Sveriges samlade totalförsvarsförmåga. Det civila och militära försvaret är ömsesidigt förstärkande."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning

Man säger vidare: "Utbildningsväsendet har en viktig roll i att förbereda och utbilda befolkningen i kritiskt tänkande och i att kunna analysera och värdera det samtida informationslandskapet. Folkbildningens aktörer, däribland studieförbunden, fyller även de en viktig funktion i detta avseende. . Det är också av vikt att tilliten och sammanhållningen i samhället är fortsatt stark."

Alla partier står alltså bakom Kraftsamling. Det är viktigt för totalförsvaret att vi har ett starkt civilsamhälle och stark folkbildning som kan utbilda oss i kritiskt tänkande. Det rimmar illa med att man skär ned med en tredjedel av studieförbundens anslag. Vi har under debattens gång konstaterat att det leder till nedläggningar runt om i hela Sverige, från norr till söder, från centralort till glesbygd och förort.

Vi behöver satsningar på studieförbunden, satsningar på civilförsvaret och satsningar på vår demokrati. Jag hoppas att regeringen kommer att ändra sig och satsa på just demokratin, studieförbunden och civilsamhället. Annars rimmar det illa med att vi precis har gått med i Nato. De säger att vår styrka är just demokratin. Vad säger Moderaterna om det?


Anf. 139 Carl Nordblom (M)

Herr talman! Jag delar inte helt ledamoten Manhammars bild. Det har skett historiskt stora satsningar på försvaret och rättsväsendet, och det tvingar såklart regeringen att prioritera. Jag håller dock inte med om att det är en nedprioritering av civilsamhället och demokratin.

Det sker en ekonomisk minskning till studieförbunden, men samtidigt sker det en ökning till folkhögskolorna. De åtgärder regeringen har vidtagit visar på att det är väldigt viktigt att de skattepengar som går till folkbildning används på rätt sätt. Vi har sett exempel på att de inte gör det. Vi har läst rapporten om det. Det är rent fusk och bedrägeri. Skattebetalarnas pengar har försvunnit till andra ändamål än de som de var tänkta till.

Det sker fortsatt stora satsningar på folkbildningen. Det handlar om över 4 miljarder per år. Jag tycker att det kan beskrivas som en tydlig prioritering från regeringen.


Anf. 140 Magnus Manhammar (S)

Herr talman! Om man hade tagit bort 4 miljarder per år från folkbildningen hade vi förmodligen inte haft någon demokrati i Sverige längre. Det är tacknämligt att regeringen tycker att det är viktigt med demokrati.

Jag har också uppfattat i alla våra diskussioner att man tycker att det är viktigt med demokrati. Det är därför det är så konstigt att man skär ned så massivt på studieförbunden. De är ju på många sätt ryggraden i det civila samhället, och det civila samhället är ryggraden i den svenska motståndskraften mot fake news och påverkan från Ryssland och andra diktaturer. Vi måste ha en stark ryggrad i detta. Försvarsberedningen konstaterar till och med i rapporten Kraftsamling, som jag nämnde, att Vita huset konstaterar att Sveriges demokrati är en styrka även för Nato. Hur kan vi då i denna kammare bara se på när regeringen försämrar och försvagar den?

Det har absolut skett fusk, och då har också studieförbunden på punkt efter punkt genomfört förändringar för att det inte ska kunna ske igen. Det var i en väldigt liten del som fusk hade skett. När man väl gick igenom den lilla delen - de 3 procent det gällde - insåg man att många av felen man hittat gick att åtgärda genom att ta kontakt med organisationer, hitta rätt kvitton eller prata med rätt person.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning

Från regeringens sida överdriver man fusket för att på något sätt kunna förklara varför man gör den här minskningen. Men det handlar om kollektiv bestraffning av alla studieförbund och hela folkbildningen för att det har skett lite fusk vid enstaka tillfällen. Jag håller med om att inget fusk ska ske, och det finns väldigt bra kontrollmekanismer för det i dag i studieförbunden.

Vi borde i stället satsa på studieförbunden och demokratin. Jag hoppas att regeringen ändrar sig och vill satsa på den svenska demokratin och civilsamhället. Studieförbunden är avgörande för både demokratin och Sveriges framtid.


Anf. 141 Carl Nordblom (M)

Herr talman! Jag håller inte med om den beskrivning av verkligheten som ledamoten Manhammar nu lyfter fram. Det sker satsningar på demokratin och civilsamhället. Jag tycker att man måste se statens budget i dess helhet. Regeringen prioriterar och satsar nästan 800 miljoner per år på fritidskortet. Det är en historisk satsning som kommer att möjliggöra föreningsliv, demokrati och idrott för ännu fler unga än i dag.

Det sker också fler satsningar på civilsamhället i form av 100 miljoner per år för människor i utsatthet, 100 miljoner för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre och 80 miljoner via kommunerna till mottagande av ukrainska flyktingar. Ett annat exempel är 40 miljoner extra per år till folkbiblioteken. Det här är inte nedskärningar, herr talman, utan prioriteringar och fortsatt stora satsningar på folkbildningen - 4 miljarder per år - och på civilsamhället och demokratin i Sverige.


Anf. 142 Vasiliki Tsouplaki (V)

Herr talman! För Vänsterpartiet är det av yttersta vikt att folkbildningen kan organiseras fritt utan att partipolitiska uppfattningar styr innehållet och pedagogiken. Det är styrkan och det unika med bildningen genom studieförbund och folkhögskolor. Man kan snabbt ställa om utifrån förändringar i samhället och möta människors behov och intresse av att lära nytt och lära om. Folkbildningens nationella mål som slagits fast av riksdagen ska hållas på en övergripande nivå.

Jag beklagar, precis som en del av talarna före mig, att regeringen med stöd av Sverigedemokraterna bestämt sig för att skära ned rejält på stödet till studieförbunden och att man plockat bort de extra pengar som folkhögskolorna fick under pandemin. Särskilt viktiga är de här verksamheterna för bland annat ensamma äldre, nyanlända och personer med funktionsnedsättning. Jag ser att det finns en stor risk att de pengar man sparar i ena änden ger negativa effekter i andra änden när människor förlorar sitt sociala sammanhang och sina möjligheter till ökad självständighet och stärkt självförtroende.

Vänsterpartiet har under många år fört den motsatta politiken. Vi har föreslagit ökade resurser till folkbildningen för att kunna höja ersättningen per deltagare inom folkhögskolan och fortsätta med riktade resurser till studieförbunden för studiecirklar i svenska för nyanlända. Vi har också föreslagit en särskild utredning om ett nytt ekonomiskt stöd till folkhögskolor med internat. De drabbas ju extra hårt av den prisutveckling som varit de senaste åren och stod även tomma under pandemin, så här finns det behov av att göra en insats. I budgeten för 2024 har vi satsat över 700 miljoner kronor mer än regeringen på folkbildningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning

Herr talman! Låt mig ta ett exempel. Vi har hört många positiva exempel här i dag, men jag har ytterligare ett som visar på hur bra det kan bli när civilsamhället får organisera folkbildningen. Tidigare i år besökte jag Valjevikens folkhögskola i Sölvesborg. Den drivs av Neuroförbundet och erbjuder en rad olika utbildningar inom bland annat musik, idrott och hälsa. Genom en genomtänkt fysisk miljö med bassänger, träningshall och gym kan studerande kombinera studier med rehabilitering. Man erbjuder även dygnetruntstöd på internatet, ger möjlighet för personliga assistenter att bo på skolan och har extra stödpersonal på lektionerna. Det ger studiemöjligheter till människor som annars inte skulle ha haft det. Ungdomar med funktionsnedsättning kan flytta hemifrån och få ett mer självständigt liv.

Tyvärr räcker inte dagens bidragsnivå för att upprätthålla Valjevikens fina verksamhet. Jag hör också att flera av landets utbildningar som vänder sig till personer med Downs syndrom läggs ned. Det behövs ett riktat stöd för att folkhögskolorna ska kunna fortsätta nå den här målgruppen så att de även fortsättningsvis ska kunna bilda och utbilda sig genom hela livet.

Herr talman! Hösten 2023 beslutade regeringspartierna och Sverigedemokraterna att föregripa den pågående utredningen om styrning och uppföljning av folkbildningen som den förra regeringen tillsatte. Man lade fram ett lagförslag om ökad politisk makt över resurstilldelningen för folkbildningen.

Vänsterpartiet motsatte sig förfarandet och lade tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet fram ett förslag till utskottsinitiativ där vi krävde både att lagförslaget skulle behandlas inom ramen för den pågående utredning som Christer Nylander leder och att det skulle utredas vilka konsekvenser de stora nedskärningarna på studieförbunden skulle få.

Jag beklagar att det initiativet inte fick gehör i utskottet, för då skulle regeringen och Sverigedemokraterna ha kunnat backa. Man hade fått reda på att det skulle bli stora konsekvenser. Man hade fått höra om alla de exempel som bland andra Magnus Manhammar lyft fram här i dag. Amanda Lind hade flera exempel, särskilt på hur verksamhet på landsbygd och i glesbygd har drabbats. Nedskärningarna är faktiskt ett hårt slag inte bara mot studieförbunden utan mot hela civilsamhället. Det hade en sådan konsekvensanalys kunnat visa.

De flesta föreningar kan i dag få stöd för sin studieverksamhet genom studieförbunden. När regeringen och Sverigedemokraterna försvagar möjligheterna för studieförbunden att bedriva verksamhet slår det väldigt brett. Vi hade tidigare i dag en debatt där vi pratade om att 6 miljoner svenskar är involverade i föreningsverksamhet. Det här drabbar alla de föreningarnas studiemöjligheter.

Jag har precis som ledamoten Magnus Manhammar noterat nedstängningarna av flera musikhus. Jag skulle vilja poängtera hur viktig just musikverksamheten är för att nå ungdomar. Den är en viktig del av det förebyggande arbete som jag tycker försvinner ibland i debatten som vi har i Sveriges riksdag, där det är väldigt mycket fokus på att straffa barn och unga. Man pratar om ungdomsfängelser och högre straff. Men vi måste göra rejäla satsningar i den andra änden. Vi kan inte backa från det, utan kulturverksamheten som finns bland annat i studieförbunden är en viktig del av det förebyggande arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning

Människor behöver få utvecklas tillsammans med andra. På många håll är det just studieförbunden som erbjuder den här mötesplatsen. Man är en av få aktörer, ibland den enda, som erbjuder kulturverksamhet och en mötesplats. Jag tycker mig höra att Sverigedemokraternas representant inte fullt ut förstått varför man stänger lokaler och lägger ned verksamhet på landsbygden. Det beror just på att det mesta av studieförbundens verksamhet bedrivs av ideella krafter. Ska man få ned sina kostnader på grund av neddragna statsstöd är det just de fasta kostnaderna - lokalerna och de få anställda - som man kan minska på. Det här fåtalet anställda behövs för att upprätthålla administration och utföra den omfattande rapportering som krävs av studieförbunden i dag. Då är det lokalerna som är kvar. Därför kommer vi tyvärr på flera håll i landet att se att det är just lokaler som man får avyttra.

Den rådande administrativa situationen är någonting som studieförbunden själva har tagit på sig. Jag tycker att Catarina Deremar redogjorde för det på ett tydligt sätt. Det var studieförbunden själva som upptäckte fusk för några år sedan. Sedan dess har de jobbat stenhårt på att införa nya it-system och ökade kontroller. Man behöver logga in. Som studiecirkelledare behöver man registrera sig med bank-id. Det här är den mest kontrollerade föreningsverksamhet vi har i dagsläget, skulle jag vilja påstå, och det finns väldigt få möjligheter att fuska med de här stöden i dag. Det här har studieförbunden själva infört. Det är inte Sverigedemokraterna och regeringen som har städat upp, eller hur Jonas Andersson nu uttryckte sig, utan studieförbunden har själva velat få till ett kontrollsystem, så att inte pengar ska hamna fel. Det här är människor som vill få ut mesta möjliga verksamhet.

Slutligen vill jag säga någonting om riksrevisionsrapporten, för jag tycker att det förekommer överdrifter och felaktigheter från talarstolen. Det är inte så att Riksrevisionen har sagt att det förekommer omfattande fusk. Det Riksrevisionen säger är att det finns brister i riskbedömning och uppföljningssystem, och detta har man jobbat på sedan dess. Jag tycker att det är viktigt att detta sägs här i talarstolen.


Anf. 143 Roland Utbult (KD)

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.

Vi har nu kulturdebatt, och samtidigt blir vi medlemmar i Nato. Det betyder att jag kommer att minnas var jag var när vi gick med i Nato - jag var i en kulturdebatt i Sveriges riksdag. Det blir oförglömligt. Jag tycker att Catarina Deremar gjorde en väldigt intelligent koppling: Nato är ju någonting som man kan lära sig om i en studiecirkel. Det tycker jag var väldigt intelligent och smart. Då är det sagt.

Vi debatterar alltså folkbildningen. På något sätt berör den oss alla. Vi är många som antingen personligen har anknytning till en folkhögskola eller ett studieförbund eller känner någon som valt att fortbilda sig inom folkbildningen. Vi kristdemokrater är måna om folkbildningen och värnar den. Därför är statsbidraget fortsatt starkt, menar vi, i regeringens budget. Vi ser den betydelse som folkhögskolor och studieförbund har för många människor i deras vardag när det gäller fortbildning och inte minst gemenskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning

En av de mest betydande delarna av människans liv är bildningen. Den formar oss och ger oss redskap som vi behöver för att kunna förverkliga våra mål i livet. Man kan säga att vi får med oss något som blir ett kapital. Det är däremot inte lika för alla. En del familjer läser mycket, andra läser lite. Det handlar inte om fattiga eller rika utan om traditioner och hur familjerna beter sig - mer av tradition i familjen alltså!

Enligt forskningen har man ett ordförråd på ungefär 15 000 ord om man är 17 år och inte har läst så mycket. Men har man läst mycket som liten och när man vuxit upp har man över 50 000 ord att använda. Det är en stor, betydande och allvarlig skillnad.

Herr talman! Utbildningens väg är inte samma för alla. Vissa känner sig klara tidigt, andra påbörjar sin utbildning sent. Dessutom kan utbildningen ta olika former bortom de traditionella. Det betyder att det finns ett behov av olika vägar att utbilda sig genom, oavsett när man påbörjar sina studier och vilken form studierna tar. Folkbildningen är en manifestation av detta behov.

Studieförbunden spelar en viktig roll i att främja människors delaktighet i samhället. De riktar sig bland annat till personer som står långt från arbetsmarknaden, personer med funktionsnedsättning och ofrivilligt ensamma äldre - och till dem som bara vill förkovra sig på olika sätt. De erbjuder också en infrastruktur för föreningar genom lokaler, utrustning och personal. De skapar gemenskap och kan på det sättet bidra till minskad psykisk ohälsa.

Herr talman! Ett väldigt tråkigt och helt oacceptabelt beteende är det fusk med bidragspengar och de andra oegentligheter som förekommit i en del studieförbund, bland annat Ibn Rushd. Folkbildningsrådet har gjort en granskning av viss verksamhet, som det heter, i studieförbundet Ibn Rushd. Man har funnit att organisationen brustit i efterlevnaden av de demokratiska villkoren: "Det handlar om två studiematerial i religiösa frågor där teman som rör barnäktenskap, barnaga och homosexualitet finns med. Den typen av material kan tillåtas i folkbildningsverksamhet, men då krävs att studieförbundet tar ansvar och säkerställer att innehållet problematiseras och att demokratiska värderingar lyfts fram."

Detta handlar alltså om statliga bidrag. Det handlar om 30 miljoner om året till en verksamhet som enligt Folkbildningsrådet bedöms vara odemokratisk. Ibn Rushd föreslog själva enligt egen utsago att de skulle betala tillbaka en summa. Summan var 146 900 kronor av dessa 30 miljoner per år. Det visar hur lite man tar till sig av kritiken.

Herr talman! Folkhögskolornas unika roll ligger bland annat i deras pedagogik och demokratiska roll. Deras särprägel är förmågan att få in människor i sociala sammanhang där de kan ta till sig kunskap och så småningom arbete. De som saknar gymnasiebehörighet kan söka sig till folkhögskolor för att finna sin väg framåt. Det blir en andra chans, som någon här nämnde. Dessutom erbjuder folkhögskolor specifika yrkesutbildningar.

Herr talman! Folkbildningens verksamheter drabbades hårt av pandemin och de restriktioner som vidtogs för att förhindra smittspridningen. Under 2022 lättade många av dessa restriktioner, och folkbildningen är på väg tillbaka till ett nytt normalläge.

Under 2022 samlade studieförbund och folkhögskolor cirka 750 000 deltagare med stöd av statliga medel. Här kommer någonting viktigt som har varit uppe, men som ändå inte uttalats här. Folkbildningsrådet bedömer att när det gäller studieförbunden står de ekonomiskt stabila, trots den neddragning som vi har hört flera talare nämna här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning

Regeringen har därför valt att överföra medel från statsbidraget för studieförbund till folkhögskolorna, som till skillnad från studieförbunden kan ge behörighet för vidare studier och yrkesrelaterade utbildningar.

Herr talman! I ett ansträngt ekonomiskt läge måste tyvärr prioriteringar göras. Det hade varit toppen att få dela ut pengar till höger och vänster, men vi måste hålla oss inom de ramar som gäller. Studieförbunden och folkhögskolorna kommer fortsatt att ha ett starkt stöd på över 4 miljarder om året.

Samtidigt gör regeringen andra betydande satsningar på civilsamhället för att möta ett av studieförbundens uppdrag, nämligen att fler människor ska delta i samhället. Regeringen och socialministern har beslutat om ett permanent stöd på 100 miljoner kronor som tillförs årligen, där huvuddelen av medlen går till att stärka det civila samhällets möjligheter för att ge stöd till utsatta.

Vi kristdemokrater kommer att fortsätta arbeta för mer folkbildning. Min egen önskan, om jag till slut får lägga fram den, är att vi ska fortsätta att värna och utveckla folkbildningen, och att vi fortsätter att stödja folkbildningen.

Jag tror att det var ledamoten Manhammar som här uttryckte att vi kanske kommer tillbaka till en ökad satsning på folkbildningen, studieförbunden och folkhögskolorna. Ingenting är uteslutet i framtiden, som alla vet.


Anf. 144 Magnus Manhammar (S)

Herr talman! Tack, ledamoten Utbult, för anförandet!

Det var fint att höra hur ledamoten delvis sjöng folkbildningens lov. Jag undrar bara lite grann när ledamoten nämnde att Folkbildningsrådet på något sätt hade beskrivit att studieförbunden nu står stabila trots nedskärningarna.

Man kan läsa vad studieförbunden och Folkbildningsrådet själva säger. Jag har kollat på det. Folkbildningsrådets generalsekreterare uttalade sig när nedskärningen blev offentlig. Hon sa: Vi beklagar regeringens beslut att skära ned på bidragen till studieförbunden. Det får stora konsekvenser för människors tillgång till bildning och utbildning i hela landet.

Jag tycker att det är ganska tydligt att hon inte menar att studieförbunden står stabila, utan tvärtom att man rycker undan mattan under benen och förstör för studieförbunden. Studieförbunden kommer att få stora problem.

Jag har ett uttalande här från Fredrik Wallin, som är verksamhetschef för Studieförbundet Vuxenskolan i Örebro. Där har man redan behövt säga upp många lokaler, kontor och personal. Han säger: Egentligen skulle jag behöva säga upp nästan två tredjedelar redan nu för att få ekonomisk balans till 2026, men då blir ingenting kvar. Då har vi ingen som kan bedriva verksamhet.

Det är verkligheten nu ute i Sverige. Det är verkligheten när regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna slår sönder folkbildningen i Sverige och försvagar den svenska demokratin. Jag hoppas, precis som ledamoten nämnde, att regeringen kan ändra sig och att vi tillsammans kan stärka folkbildningen och Sverige. Det bör vara vår framtid att vi ska bygga Sverige bättre och starkare, inte svagare.


Anf. 145 Roland Utbult (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning

Herr talman! Faktaunderlagen står plötsligt mot varandra här. Det underlag som jag har fått är att Folkbildningsrådet bedömer att när det gäller studieförbunden står de ekonomiskt stabila trots neddragningen. Ledamoten har ett annat underlag. Jag vet inte vad som är fake news. Jag går på mitt underlag. Vi får väl stanna där och kolla upp det var och en.

Jag håller med om att det är djupt trist att det dras ned på studieförbunden. Folkhögskolorna är inte i samma situation, men vi koncentrerar oss på studieförbunden. Jag håller med om att det verkligen är trist. Jag skulle önska att det inte var så. Men det finns skäl till det som handlar om prioriteringar. I slutändan har vi inte hur mycket pengar som helst. I någon position kanske man har medel som mer ger uttryck för en önskan än vad som är realitet.

Prioriteringarna för regeringen gäller sjukvården och rättsområdet. I det läge som vi nu hamnar i med den militära delen handlar det också om ett ökat försvar. En tid kostade försvaret 40 miljarder. Jag sitter inte i försvarsutskottet, men det är i varje fall nu över 100 miljarder. Det ökar. Det handlar också om äldres situation. Framför allt är sjukvården i en djup kris och behöver åtgärdas. Där ligger mycket av prioriteringen.


Anf. 146 Magnus Manhammar (S)

Herr talman! Det är inte så att man måste skära ned på studieförbunden, och man måste inte skära ned på folkbildningen. Det gör inte vi i vår budget. Den håller samman Sverige. I vår budget satsar vi på studieförbunden så att de har de 250 miljoner som regeringen nu skär ner. De hade varit kvar hos studieförbunden om det varit regeringen med Magdalena Andersson som fortsatt styrt efter valet. Men nu blev det en annan regering, och så är det.

Den nya regeringen kan också prioritera. Precis som ledamoten Utbult säger prioriterar den inte studieförbunden och inte folkbildningen. Det är tydligt. Jag hade gärna velat att man från regeringens och Sverigedemokraternas sida hade varit tydliga.

Här från talarstolen sjunger man ganska mycket folkbildningens lov. Man beskriver sig ibland nästan som folkbildningens försvarare. Men man är inte folkbildningens försvarare om man inte försvarar folkbildningen. Man måste själv vara förändringen.

Tror man på folkbildningen satsar man också på folkbildningen. Tror man inte på folkbildningen skär man ned på folkbildningen. Det är helt uppenbart att man inte tror på folkbildningen eftersom man skär ned på folkbildningen. Man ska själv vara förändringen.

Jag vet att jag själv och många av mina kollegor i mitt eget parti också försöker att vara förändringen hemma i våra län och där vi bor, i våra samhällen och i våra bostadsområden. Vi engagerar oss i de lokala föreningarna. Vi driver studiecirklar.

Jag vet att ledamoten nämnde här att det hade varit bra med en studiecirkel om Nato. En av de föreningar som jag själv är aktiv i håller just på att starta en. Ledamoten är välkommen i den studiecirkeln om ledamoten är intresserad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning

Det behövs studiecirklar om allt möjligt. Det stärker vårt land, det stärker oss som enskilda människor och det gör framtiden bättre. Jag sjunger folkbildningens lov. Det gör jag också i verkligheten, och inte bara med ord utan också med pengar och i handling.

(Applåder)


Anf. 147 Roland Utbult (KD)

Herr talman! Vi kristdemokrater har ett djupt engagemang i folkbildningen. Det vill jag säga. Det här replikskiftet kommer inte att minska det. Jag kommer nu att gå med i en Natocirkel, så jag har fullt upp med den.

Det finns flera orsaker än prioriteringar. Folkbildningsrådet hade hand om pengarna tidigare som sedan fördelades ut till studieförbunden. Sedan hade man ingen kontroll på det. Det har varit jättestora problem. Så är det. Man släppte kontrollen när pengarna hamnade i studieförbunden.

Jag håller med tidigare ledamöter i debatten som har fört fram att det också har vidtagits åtgärder från Folkbildningsrådet och Studieförbunden i samverkan. Det har funnits ett 18-punktsprogram, och så vidare. Det har gjorts bra saker.

Jag har min egen önskan, att värna och utveckla folkbildningen så att vi kan komma igen när ekonomin i samhället blir bättre. Då kan vi skjutsa på folkbildningen igen. Det är också något som ledamoten Manhammar har uttryckt här. Kanske vi kan komma tillbaka till en sådan situation.

Men världen går inte under av denna minskning för studieförbunden. Inte ens studieförbunden går under. Den verksamheten kommer att fortsätta.

Låt oss hoppas och önska att det blir en tid framöver när folkbildningen är tillbaka i samma läge som tidigare.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 14 mars.)

Beslut

Nej till motioner om folkbildning (KrU4) 

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om folkbildning från allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om att värna folkbildningen, bidragsmodellen för studieförbund och om att främja folkbildning i hela landet.

Riksdagen hänvisar bland annat till att motionsyrkandena till viss del är tillgodosedda.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.