Folkbildningsfrågor

Debatt om förslag 29 april 2021

Protokoll från debatten

Anföranden: 8

Anf. 165 John Weinerhall (M)

Folkbildningsfrågor

Fru talman! Folkbildningen har en lång och stolt tradition av att bidra till bildning och demokrati i vårt land. Att vår demokrati får utvecklas och att människor ges möjlighet att påverka sin livssituation och delta i samhällsutvecklingen är viktiga delar som folkbildningen bidrar till. Dessutom höjer den ju folkets såväl bildnings- som utbildningsnivå och ökar både intresset för och delaktigheten i kulturlivet.

Tyvärr är folkbildningen ansatt på flera fronter. Sällan har nog folkbildningen varit så omskriven som just de senaste åren, dock av helt andra än önskvärda skäl. Rubriker om bidragsfusk, finansiering av islamism och andra oegentligheter har haglat över studieförbunden.

Efter stor och ihållande kritik som kulminerade i samband med bidragsbrotten på Järvafältet inledde Folkbildningsrådet en särskild granskning av studieförbundens verksamhet de senaste tre åren. Resultatet av granskningen publicerades nyligen. Den visade att minst 1 miljon timmar var felrapporterade, det vill säga de existerade inte mer än på papperet. Studiecirklar som rapporterats i flera studieförbund hade alltså aldrig ägt rum.

Mörkertalet tros också vara mycket stort. En väldigt liten del av verksamheten i studieförbunden är nämligen granskad. I ett till ett av regeringspartierna närstående studieförbund granskades enbart dem med fler än 720 studietimmar per år. Det innebär, fru talman, ett deltagande på 14 timmar i veckan per deltagare, varje vecka året om. Det är givetvis helt orimligt då det knappast kan anses vara ett deltidsjobb att delta i studiecirklar.

Tyvärr har folkbildningen, som många andra delar av civilsamhället, blivit en del av ett bidragsindustriellt komplex. I allt större utsträckning har civilsamhället blivit beroende av bidrag från det offentliga. Man kan diskutera hur dess frihet och oberoende påverkas av det. För mig som moderat är samhället alltid större än staten, och ett starkt och självständigt civilsamhälle är ett viktigt och sammanhållande kitt som för människor samman och bär upp vårt land. Det kittet får inte slitas isär för att timjakt, organiserad brottslighet och medvetet fusk för att tillskansa sig bidrag blir viktigare än verksamheten som sådan.

Fru talman! Det är därför så sorgsamt när folkbildningen angrips av organiserad brottslighet i form av bidragsfusk. Vi moderater har länge påtalat problemen inom folkbildningen, såväl bristen på kontroll och tillsyn som att dagens demokrativillkor inte räcker till.

Låt mig ta ett exempel. Studieförbundet Ibn Rushd är kanske det studieförbund som har varit mest uppmärksammat. Det har länge varit kritiserat av såväl forskare som debattörer för inte minst dess organisatoriska kopplingar men också personförbindelser till organisationer kopplade till Muslimska brödraskapet. För den oinitierade kan jag upplysa om att Muslimska brödraskapet är ett islamistiskt globalt nätverk som vill omdana den sekulära staten och härleda lagstiftning ur sharia. Detta är något som varje person som tror på den västerländska liberala demokratin bör rädas.

Vi vet att det i Sverige växer fram parallellsamhällen där enklavisering motverkar anpassning och integration till det svenska samhället. Det bidrar till att upprätthålla normer och strukturer som vi helt enkelt inte ska acceptera i vårt svenska samhälle. Detta får alltså aktörer skattepengar i form av bidrag för att upprätta och upprätthålla.

Vi moderater har motionerat och lagt fram förslag till utskottsinitiativ här i riksdagen för att skärpa demokrativillkoren. Dessutom vill vi ta ifrån Folkbildningsrådet myndighetsutövningen så att kontroll, tillsyn och bidragsgivning samlas under ett paraply och sköts av en oberoende statlig civilsamhällesmyndighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildningsfrågor

I dag hade riksdagen kunnat ha ett förslag om en extern och oberoende granskning på bordet att ta ställning till. Vi moderater har länge drivit frågan, och vi har tillsammans med forskare och debattörer i den offentliga debatten uppmärksammat detta. Dessutom har vi lagt fram förslag i kulturutskottet. Under hela den period då det har stormat och avslöjanden om fusk och bedrägerier har haglat som mest har det varit betänkligt tyst från vänster- och mittenpartierna. Man har valt, fru talman, att stoppa huvudet i sanden.

Inte förrän ansedda forskare avslöjade i Dagens Nyheter att uppemot 60-70 procent av studieförbundens verksamhet kan vara rent fusk gick ett par partiföreträdare som är med i denna debatt senare ut och sa att de tyckte att det vore lämpligt med en extern granskning. Trots detta valde de att inte stötta vårt förslag till utskottsinitiativ om en genomgripande och oberoende granskning.

Tack vare att vi moderater tillsammans med andra aktörer envetet har vägrat att släppa frågan har nu Riksrevisionen på eget initiativ valt att göra en egen granskning. Jag tror inte att denna granskning hade blivit av om det inte vore för att vi väldigt envist hade uppmärksammat frågorna i den offentliga debatten.

Jag förmodar att det är denna granskning som vänster- och mittenpartierna i dag kommer att gömma sig bakom. Problemet är att ingen av oss vet vad vi gömmer oss bakom. Vi vet inte hur omfattande granskningen blir, vilka delar den ska titta på eller hur tidsplanen för granskningen ser ut. Det är bra att den görs - missförstå mig rätt - men tyvärr utgör den också en anledning för JÖK:partierna och Vänstern att slippa rösta för den genomgripande och oberoende granskning som Moderaterna har krävt i kulturutskottet.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag beklaga att inte en majoritet av riksdagens partier tycker att det är tillräckligt allvarligt att hundratals miljoner troligtvis fuskas bort varje år - kanske är det till och med uppemot miljardbelopp - för att göra någonting genomgripande. Jag vill dock ge ett klart besked här och nu till såväl väljare som civilsamhälle och andra intressenter: Vi moderater kommer aldrig att acceptera fusk, bidragsbrottslighet eller för den delen system i ett bidragsindustriellt komplex som drar vanära och skam över civilsamhället eller som utmanar vår västerländska liberala demokrati. Jag yrkar därför bifall till reservation 1.


Anf. 166 Jonas Andersson i Linghem (SD)

Fru talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservation 2 från Sverigedemokraterna med flera.

Folkbildningsväsendet har potentialen att vara en viktig och konstruktiv samhällsaktör. Givetvis är man ofta i praktiken en sådan aktör i vanliga svenskars vardag. Så har det varit historiskt, och så kan det fortfarande vara. Man kan bidra positivt till människors bildning. Man har potentialen att stärka demokratin och mycket annat positivt.

Sverigedemokraterna ser tydligt den potential som finns i folkbildningen. Men för att den ska kunna nå sin fulla potential och vara den konstruktiva kraft i samhället som är önskvärd måste ärmarna kavlas upp ordentligt för att man ska kunna ta tag i de stora problem som blivit tydliga de senaste åren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildningsfrågor

Fru talman! Allmänna kurser som anordnas av folkhögskolorna har en viktig roll att fylla inom folkbildningen. Det kan vara en andra chans för vissa personer när det gäller att nå gymnasie- och högskolebehörighet. Allmän kurs har med tiden kommit att dominera innehållet på folkhögskolorna. När folkbildningsväsendet reformerades i början av 90-talet slogs det fast att allmän kurs skulle utgöra basen för folkhögskolornas verksamhet och uppgå till minst 15 procent av den totala statsfinansierade verksamheten.

På senare tid har det dock snarare handlat om 40-50 procent. Sverigedemokraterna vill hellre se att de särskilda kurserna ges ett större fokus, och vi vill se en ny målsättning om att allmän kurs bör utgöra ungefär 15 procent av folkhögskolornas verksamhet. Folkhögskolorna får inte förvandlas till ett slags reservkomvux vid sidan om det ordinarie utbildningsväsendet. Då riskerar folkbildningens särprägel att gå förlorad, det vill säga det som skiljer den från det ordinarie utbildningsväsendet.

Fru talman! Regeringens politik för folkbildningen är på många sätt problematisk. Då tänker jag inte bara på den slapphet man uppvisat när det gäller att stoppa statsbidrag till islamism och liknande eller hur man har negligerat risken för omfattande fusk och bedrägeri hos studieförbunden. Problematiken handlar också om hur man ofta ser alltför instrumentellt på folkbildningsväsendet. Exempelvis har man öronmärkt pengar till folkbildningen för olika integrationsliknande åtgärder.

Regeringen försöker genom sin politik att delegera till folkbildningväsendet och civilsamhället att lösa allvarliga samhällsproblem som den själv har orsakat. Hur vore det om man i stället själv tog tag i problemen när man sitter i regeringsställning i stället för att kasta dem i knät på civilsamhället?

Att regeringen gör så här, särskilt givet det ofta hysteriskt höga tonläge man har gentemot oppositionens syn på kulturpolitiken, är anmärkningsvärt. Man försöker ställa om folkbildningen till ett slags integrationslots. Det skulle enligt mig snarare vara ett hot mot folkbildningen och dess särprägel.

Fru talman! Ofta talas det om att folkbildningen kan vara en viktig aktör för att stärka den svenska demokratin. Så är ofta fallet. Sveriges historia visar på det. Men det har tyvärr inte varit lika sant de senaste åren.

Häromdagen kunde vi även ta del i medierna av hur ABF, som är ett statsbidragsberättigat studieförbund, sysslar med vad som närmast kan betraktas som ett slags åsiktsregistrering. I Ockelbo i Gävleborgs län sparkar man ut uppskattade medarbetare från en ungdomsgård på stående fot när det kommer fram medialt att de röstat på "fel" parti, i detta fall Sverigedemokraterna. Hur det rimmar med likabehandling och demokratisyftet som finns med folkbildningen och statens stöd till detsamma tror jag att många ute i stugorna frågar sig. Det gör jag i varje fall.

Fru talman! En fråga som fått stort fokus under mandatperioden är statsbidrag till olika slags extremister. Jag talar inte minst om det islamistiska studieförbundet Ibn Rushd, som fortsatt mottar miljoner i statsbidrag trots omfattande kopplingar till det islamistiska Muslimska brödraskapet. Här har Sverigedemokraterna länge varit den tydliga parten i den här kammaren. Islamisterna ska inte ha en enda krona av skattebetalarnas pengar.

I november presenterade regeringen en ny utredning för att ta fram skarpare demokrativillkor för statsbidrag till civilsamhället. Det är givetvis ett steg i rätt riktning. Men det är väldigt senfärdigt, och det är inte resolut nog. Vi sverigedemokrater är inte övertygade om att de regleringar som kommer att följa av utredningen kommer att räcka för att sätta stopp för bidragen till de destruktiva krafter som får dem i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildningsfrågor

Utredningen som har tillsatts har tid på sig till i slutet av detta år. Det kan alltså dröja ända fram mot nästa val innan vi får en ny reglering på plats. Det är inte acceptabelt i det akuta läge som råder på området. Därför bör regeringen skyndsamt agera för att någon typ av temporär reglering ska finnas på plats till dess att en mer långsiktig sådan kan införas till följd av utredningen. Men även andra åtgärder behöver vidtas. Det är bland annat därför som Sverigedemokraterna i kulturutskottet har agerat för att kalla in Folkbildningsrådet, så att vi kan få svar på många av de här frågorna.

Fru talman! Det är verkligen välkommet att fler partier än Sverigedemokraterna vaknat upp och tagit initiativ i vår riktning när det gäller statsbidrag till extremister. Länge var vi väldigt ensamma om att tala om den frågan i den här kammaren. Men för att en förändring ska upplevas som genuin och faktiskt få effekt i praktiken tror jag att man måste agera konsekvent. Om man som riksdagsparti vill sätta stopp för statsbidrag till islamister och liknande aktörer och röstar mot dem här i kammaren kan man inte rösta för dem sedan när bidrag ska delas ut ute i kommunerna och regionerna. Här efterlyser jag ett mer konsekvent agerande från flera partier i den här kammaren, även om jag givetvis välkomnar den riktning som jag ser att flera har valt att ta.

Fru talman! Jag vill också säga något om den uppmärksammade debatten gällande fusk och bedrägerier bland studieförbunden. Sverigedemokraterna har länge sett att det finns risker inbyggda i systemet. Därför har vi i riksdagen i flera år motionerat om att en ny aktör, som är oberoende av de verksamheter som får medel, ska få i uppdrag att fördela medlen till folkbildningen för att man ska undvika dagens inbyggda jävsförhållande.

Det är glädjande att även Moderaterna och Kristdemokraterna ställt sig bakom detta i form av en gemensam reservation. Även det utskottsinitiativ som kommit från Moderaterna på området har vi välkomnat och ställt oss bakom. Det ligger väl i linje med vår politik. Jag blir dock förundrad över hur de andra partierna tänker, som sitter på händerna och inte tar initiativ till att gå till botten med fusket, bedrägerierna och självgranskningarna och som inte heller här i kammaren i dag ställer sig bakom dessa förslag.

Fru talman! För att summera: Folkbildningen har en stor potential som en kraft för att bilda befolkningen och lära den om demokratiska processer. Men i dagsläget är det en lång väg kvar att vandra innan denna potential är uppnådd. Det finns hot mot folkbildningen och dess särart i form av ett alltför instrumentellt tänkande från regeringen som omformar folkbildningen och använder den som ett redskap för något annat än den en gång kom till för. Det finns också hot i form av statsbidrag som går rakt ned i fickorna på islamister och andra krafter som inte vill Sverige väl. Det finns även hot mot folkbildningen i form av den naiva uppbyggnaden med medelstilldelningen, jävssituationer, självgranskningar och dylikt. Detta har möjliggjort ett enormt försnillande av skattebetalarnas pengar. Det kan vi inte acceptera. Kan vi komma åt dessa problem skulle läget kunna bli otroligt mycket bättre än det är i dag, och det hoppas jag verkligen sker.


Anf. 167 Lotta Johnsson Fornarve (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildningsfrågor

Fru talman! Jag lånar i dag min röst till Vasiliki Tsouplaki, som inte kan delta i dagens debatt på grund av sjukdom. Det är något jag gör med glädje, eftersom folkbildning är en fråga som ligger mig som gammal folkhögskolelärare mycket varmt om hjärtat.

Folkhögskolan är en utbildningsform som vi ska vara mycket stolta över. Med sin pedagogik och sin friare utformning har den gett många generationer en ny chans till bildning och utbildning i vuxen ålder. Som det heter i det nationella målet: Man ökar människors möjlighet att påverka sin livssituation och skapar engagemang för att delta i samhällsutvecklingen.

Jag hoppas verkligen att det även fortsatt finns ett brett stöd för att bevara folkhögskolans särställning i vårt utbildningsväsen. Den behövs mer än någonsin, och det behöver också synas i budgetförslagen. Det finns just nu en oro hos många av de rörelsedrivna folkhögskolorna för att pandemin gräver djupa hål i ekonomin.

Särskilt tufft är det för skolor som har internat och som vanligtvis går runt med hjälp av konferensgäster, sommarkurser och andra arrangemang. Redan före jul fick regeringen information om läget, men inget särskilt stöd har inkommit. Det är välkommet att det finns en pott för att stärka finansieringen per plats nu i vårändringsbudgeten, men det är för lite och för sent.

Under förra mandatperiodens budgetförhandlingar fick Vänsterpartiet tillsammans med regeringen fram 8 000 nya platser, och vi fortsätter att föreslå satsningar för att stärka kvaliteten i undervisningen. Inför i år föreslog vi en förstärkning på 160 miljoner för att kompensera för höjda lärarlöner och ett ökat antal deltagare med behov av extra stöd.

I vårt förslag till vårändringsbudget föreslår vi ett särskilt pandemistöd på 100 miljoner. Det är viktigt att man inte behöver göra sig av med personal och lokaler i ett läge då man snarare behöver expandera för att erbjuda plats för till exempel de gymnasielever som inte klarat sin studiegång på distans eller de arbetslösa som behöver en ny yrkesutbildning eller behöver få högskolebehörighet.

Fru talman! Den fråga om uppföljning och granskning av folkbildningen som tas upp av flera partier i dagens debatt ska tas på allvar. Det är mycket olyckligt att det finns människor som utnyttjar det viktiga bidraget till folkbildningen för att sko sig själva och i och med det också riskera att skada allmänhetens förtroende för hela systemet.

I det här sammanhanget är det dock viktigt att påminna oss om att den fuskhärva i Stockholm som det hänvisas till upptäcktes av studieförbunden själva. Det tog för lång tid, men viktiga lärdomar har dragits av det som skett. Vi ska som lagstiftare och bidragsgivare se till att vi har bra regelverk, kontrollsystem och tydliga system för ansvarsutkrävande.

Men hela tiden är det viktigt att eftersträva rätt balans mellan tillit och kontroll. Bidrag som är till för att säkra ett levande föreningsliv, studier och i förlängningen en stärkt demokrati får inte ätas upp av kostnaden för att administrera hanteringen av bidragen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildningsfrågor

Flera partier är inne på frågan om inte en myndighet borde ta över Folkbildningsrådets uppgift att fördela bidrag och kontrollera verksamheten. För oss i Vänsterpartiet vore det ett steg i fel riktning. Att det är en myndighet som ansvarar innebär heller inte en garanti för att ingen lyckas utnyttja systemet.

Vi menar att det är positivt med det system vi har där nationella sammanslutningar som Svenskt Friluftsliv, Riksidrottsförbundet och Folkbildningsrådet kan fördela bidraget till medlemsorganisationerna. Det borgar för att fördelningen har stöd inom rörelsen och att en nära dialog finns kring bidragens användning.

Vi ser allt fler tecken på att civilsamhället ifrågasätts. Företrädare får ta emot hot och hat, och de goda exemplen, den fina verksamhet som bedrivs dagligen av ideella, får sällan plats i nyhetsrapporteringen.

Fru talman! Moderaterna vill se hårdare demokratikriterier för vårt föreningsliv och sätter sitt hopp till den utredning som förhoppningsvis snart kommer till riksdagen i form av en proposition. Jag menar att vi ska se upp så att vi inte skjuter oss själva i foten. Vi får inte vara så rädda att pengar ska hamna i fel organisation så att vi skapar ett alltför detaljerat eller politiskt färgat system.

Om det blir så att myndigheter ska börja registrera åsikter hos företrädare i sina system, övervaka vad som sägs och skrivs i sociala medier och kontrollera vad som uttrycks på arrangemang kan vi i slutändan skada den demokrati vi säger oss vilja skydda. Jag säger inte att det är det som framkommer i dagens betänkande, men jag vill ändå lyfta fram den farhågan.

Det är också därför vi har en motivreservation, nummer 3, som jag vill yrka bifall till. Det är en markering om att vi vill se demokratikriterier som är tydliga, mer enhetliga och transparenta och som ger stort friutrymme för civilsamhället, snarare än att säga att de ska vara hårda. Det krävs bra insyn i verksamheter som ska få bidrag och en förtroendefull dialog mellan myndigheter och föreningar. Utgångspunkten ska vara att uppmuntra och stötta så att det blir rätt snarare än att hitta fel och fälla.

Fru talman! Jag vill slutligen återkomma till frågan om studieförbunden och det upptäckta fusket. Jag vill betona att vi från Vänsterpartiet har fullt förtroende för att Folkbildningsrådet och studieförbunden nu har hittat fram till en ny modell som är säkrare och tydligare än den som fanns innan. Särskilt musikverksamheten har fått en genomlysning som verkligen behövdes.

Jag ser att man tagit chansen att vända krisen till en möjlighet att förbättra såväl förarbetet som efterkontrollen av studieverksamheten. Det finns också ett regelverk med riksdagsbeslut i botten för att utomstående revisorer ska tillsättas och uppdrag för Statskontoret att göra återkommande uppföljningar. Den granskning som nu även Riksrevisionen har aviserat kan kanske även den ge ytterligare verktyg för att förbättra rutinerna.

Fru talman! Slutligen vill jag passa på att tacka alla dem som dagligen gör en insats inom folkbildningen. Det är alla lärare, cirkelledare och deltagare som delar med sig av tankar och kunskap och utvecklar tillsammans. Det är alla andra anställda som gör lärandet möjligt och som utvecklar våra bostadsområden. De ser till att vi får kultur och bildning i alla landsändar och att möten kan hållas, såväl digitalt som med en kopp kaffe och en god kaka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildningsfrågor

Folkbildningen har betytt mycket för utvecklingen av vår demokrati, och förhoppningsvis kan folkbildningen få fortsätta att spela den rollen i minst hundra år till.


Anf. 168 Roland Utbult (KD)

Fru talman! Jag ställer mig bakom Kristdemokraternas reservation nummer 4.

Det går inte att undvika det som hänt de senaste åren inom studieverksamheten i Sverige. Då tänker jag på den mängd fusk och bedrägerier som förekommit och som gett studieförbunden och paraplyorganisationen Folkbildningsrådet negativ publicitet.

Ett visst antal personer och grupper - långt ifrån alla, men alltför många - som fått bidrag genom studieförbunden har missbrukat det förtroendet. Samtidigt har kontrollapparaten inte fungerat, vilket skapat utrymme för dessa bedrägerier.

Folkbildningsrådet är en ideell förening med vissa myndighetsuppdrag som getts av riksdagen och regeringen. Rådet styrs av egna stadgar och sina 15 medlemmar. Medlemmarna är Studieförbunden i samverkan, Sveriges Kommuner och Regioner och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, även kallad RIO.

Folkbildningsrådet fattar beslut om tilldelning av pengar till folkbildningsaktörerna och genomför också granskningar och uppföljningar av att medlen använts korrekt. Det är något som alltså inte fungerat tillfredsställande när det gäller studieförbunden.

Flertalet gånger har det förekommit att studieförbund har blivit utsatta för bidragsfusk där samma deltagare förekommit i studiecirklar i flera studieförbund samtidigt. Det har också framkommit att åtta av de tio studieförbunden som var verksamma i Järva blev utsatta för bedräglig verksamhet. Det är alltså ett utbrett problem med felaktig användning av skattemedel som visar på behovet av en reformering av systemet.

Folkbildningsrådet har lämnat en rapport på uppdrag av regeringen och där presenterat åtgärder för att stärka kontrollen och stoppa fusk och bedrägerier. Också Studieförbunden i samverkan har presenterat en åtgärdslista med anledning av fel och fusk inom studieförbunden. Riksrevisionen har beslutat att inleda en granskning av kontrollen och uppföljningen av statens stöd till studieförbunden. Vi har uttryckt från Kristdemokraterna att vi anser att åtgärderna ändå inte är tillräckliga.

Fru talman! En annan fråga gäller demokrativillkoren för att få bidrag. Vi ser inte några principiella hinder till att studieförbund vilar på en religiös grund. Tvärtom är många organisationer på religiös grund en viktig del av vårt civilsamhälle. Däremot ska inte staten finansiera organisationer som utmanar den västerländska demokratin.

Därför menar vi att riksdagen ska uppmana regeringen att skärpa demokrativillkoren i förordningen om statsbidrag till folkbildningen så att bidrag inte kan delas ut till studieförbund som motverkar demokratin och alltså inte står upp för demokratiska värden.

Fru talman! En helt annan fråga där Folkbildningsrådet är en viktig part är folkhögskolorna. När en student väljer att studera utanför sin egen region har den region studenten är skriven i betalat för eleven till den folkhögskola där eleven studerar. Det här kallas för mobilitetsstöd. Eftersom folkhögskolor ofta är små är det stödet ett betydelsefullt tillskott för dem för att kunna få verksamheten att gå runt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildningsfrågor

Under året har det brutit ut en debatt efter att vissa regioner gått ifrån praxisen med mobilitetsstöd. Utan ett mobilitetsstöd riskerar vissa folkhögskolor att drabbas särskilt hårt, exempelvis rörelsefolkhögskolor såsom de kristna folkhögskolorna och arbetarrörelsens folkhögskolor, liksom de som särskilt riktar sig till personer med en viss funktionsnedsättning.

För att undvika denna sårbarhet för dessa folkhögskolor anser jag att man bör utreda möjligheten att överföra hela finansieringsansvaret för folkhögskolor till staten via Folkbildningsrådet.

Den pedagogiska formen och förmågan att ge människor som annars inte lyckas i det ordinarie utbildningssystemet en väg framåt och en andra chans är viktiga inslag när det gäller folkhögskolorna. De spelar en väldigt viktig roll i det svenska utbildningssystemet. Den starka kopplingen till det civila samhället gör att denna skolform är oerhört viktig att värna.


Anf. 169 Christer Nylander (L)

Fru talman! För ett tag sedan gjorde jag ett besök på en liten ort i Sverige som heter Odensvi och passade då på att läsa på lite grann om ortens historia.

Jag läste om bokhållaren Bisterfeldt som redan 1757 såg till att barnen i byn fick läsundervisning. Jag läste om godsägaren som tyckte att byn behövde en riktig skola och såg till att den kom på plats. Jag läste om föreläsningsföreningen som startades 1905 av några nyfikna bybor. Tanken var att bildade människor hade större chans att ta ansvar för sitt eget liv men också för andra och för det gemensamma.

Så där såg det ut runt om i Sverige. Parallellt med kampen för ekonomisk frihet, demokrati och rösträtt togs initiativ runt om i landet för att stärka bildningen och människans andliga växt. Det som hände runt om i Sverige då, på den tiden, är en viktig anledning till att Sverige blev det land som det blev. Det är en av anledningarna till att Sverige växte sig starkt och höll ihop och att vi fick en demokrati av kunniga människor.

Jag tror att det är viktigt att påminna sig om den historien, inte minst i tider när folkbildningen diskuteras intensivt och ifrågasätts i en del kretsar.

Fru talman! Att folkbildningen diskuteras och debatteras flitigt är i grunden bra. Bäst är det såklart om det handlar om bildningens kraft för demokratin och samhällets utveckling och därmed människornas förmåga att fatta egna självständiga beslut. Det är viktigt att folkbildningen uppmärksammas för sin förmåga att hjälpa människor att komma in i det svenska samhället, bryta ensamheten bland äldre eller underlätta för personer med funktionsnedsättning att ta makten över sitt eget liv.

Men nu har debatten snarare handlat om någonting annat. Den har handlat om fusk och kriminalitet och ibland om antidemokratiska krafter som eventuellt kan ha fått ta del av stöd som de inte borde få ta del av. I stället borde dessa pengar gå till det tålmodiga demokratiarbete som är en del av folkbildningens viktiga arv och nutid. Det är olyckligt, och det är oacceptabelt.

Folkbildningen mår bäst, fru talman, av att vara fri och frivillig. När man ska bekämpa det som nu har hänt och uppdagats - alltifrån kriminalitet, fusk och slarv till eventuellt stöd till icke-demokratiska krafter - måste man fundera på hur den där fria och frivilliga kraften kan behållas samtidigt som man gör någonting åt detta. Skattepengar ska inte gå till sådant som de inte var avsedda för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildningsfrågor

Därför blir det en viktig avvägning att göra: Hur behåller man frivilligheten och friheten? Och vilka åtgärder ska tillsättas för att behålla och öka tilliten och vidtas när tilliten sätts på prov?

Det har sagts tidigare här i debatten att de som inte ställer upp bakom reservationen har stuckit huvudet i sanden. Men faktum är väl egentligen att vi som har gjort det i stället har stuckit ned huvudet i fakta och i granskningar och verkligen har försökt förstå vad det är som har hänt. Jag har använt väldigt mycket tid - och jag vet att många ledamöter i utskottet har gjort det - till att försöka förstå och sätta mig in i det som har hänt, prata med människor, ta reda på källor och försöka förstå detta i grunden.

Det är ganska svårt. Det är ganska svårt att förstå vad som har hänt, och det är ganska svårt att förstå hur det kunde hända. Men det är kanske ännu svårare att förstå hur man ska agera i den här situationen. Om man inte vill kullkasta tilliten och om man inte vill kullkasta den frihet och den frivillighet som finns måste man verkligen förstå systemet för att kunna vidta de åtgärder som behövs.

Det behövs förmodligen lite precision i det här arbetet framöver. Jag tycker att utskottets majoritet på det sättet har landat rätt rimligt - kanske inte perfekt, men rätt rimligt. Vi säger att Statskontoret bör genomföra regelbundna utvärderingar och uppföljningar av folkbildningen. Jag tycker att det är rimligt. Det har funnits med i debatten tidigare att någon myndighet borde göra det, och nu pekar utskottsmajoriteten ut att vi tycker att Statskontoret ska få uppdraget. Förmodligen får vi också snart på plats en extern revisor i Folkbildningsrådets styrelse. Jag tycker att det är rimligt.

Dessutom uppmanar vi regeringen att skynda på arbetet med att genomföra de viktiga regelverken för att se till att vi får demokrativillkor på plats så att civilsamhället bidrar till demokratin. Det ska inte vara så att de som vill motarbeta demokratin använder civilsamhället eller föreningslivet eller pengar som skulle gå till dem i sitt syfte. Där måste det skyndas på; regeringen måste se till så att reglerna snabbt kommer på plats och kan användas.

Jag välkomnar - och jag tror att utskottsmajoriteten också gör det - att Riksrevisionen nu genomför en extern granskning. Det är viktigt, och det är bra. Det är bra att Riksrevisionen gör detta. Man får väl ändå säga att Riksrevisionen är något av det mest externa man kan tänka sig - jag vet inte om det skulle vara Nasa eller några marsmänniskor som skulle göra det annars. Riksrevisionen är den externa granskningsinstans som jag har stort förtroende för och stor tillit till när det gäller att de kan göra den här typen av granskningar.

Till detta ska läggas det jobb som görs av aktörerna inom folkbildningen själva. De tar nu ansvar för detta. De vill reparera tilliten, de skärper rutiner, de skärper granskningen och de samarbetar mer mot fusk och kriminalitet. De gör det både inom själva folkbildningen och med externa aktörer. Det är viktigt.

Fru talman! Det som har hänt är allvarligt. Man ska inte blunda för det, och man ska inte stoppa huvudet i sanden. Man ska stoppa ned huvudet bland källorna och försöka förstå det. Fusk ska bekämpas. Antidemokratiska krafter ska bekämpas. Det ska bekämpas med fakta och med kunskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildningsfrågor

Vi som gillar folkbildningen har störst ansvar för att se till att de här pengarna används till just folkbildning och inte till annat. Det borde vara vi som är mest förbannade över att människor som inte borde ta del av de här pengarna har fuskat sig till dem, har använt kriminell verksamhet för att få tag på pengarna eller vill använda det som skulle bygga upp demokratin till att rasera den. Vi måste vara mest arga för att de här pengarna hamnar i fel händer.

Men när vi motarbetar detta måste det ske med precision. Man ska inte använda den stora släggan i alla fall. Vi politiker vill gärna göra det; när vi ser ett problem använder vi den stora släggan. Men ibland förstör den stora släggan mer än den skulle förstöra. Det behövs precision i detta för att bevara tilliten men samtidigt bekämpa det som inte ska finnas där.

Fru talman! Jag utesluter naturligtvis inte att mer behöver göras framöver, inte minst för att det är så viktigt och samtidigt så svårt att återskapa och reparera tillit. Vi kommer att behöva ha fortsatt koll på frågan, men det är viktigt att utskottet nu tar steg för att stärka kontrollen över skattepengarna utan att undergräva principen om folkbildningens fria och frivilliga situation.

Kultur och bildning var en viktig anledning till att Sverige blev det fina land som det är. Det hade inte blivit så om inte människor för 100 och 150 år sedan hade samlat sig för att lära sig mer tillsammans i studiecirklar och i andra sammanhang. Det är därför vi håller ihop, och det är därför vi är starka.

Nu står vi inför andra stora utmaningar. Pandemi, klimat, integration, artificiell intelligens och mycket annat ritar om våra kartor. Då tror jag, fru talman, att det samhällskontrakt som folkbildningen en gång var med och bildade kan behöva uppgraderas. Och då tror jag att folkbildningen också där har ett viktigt uppdrag. Då måste vi se till så att folkbildningen funkar och att pengarna som ska gå till folkbildning används till folkbildning och inte till sådant som de inte ska användas till.

Fru talman! Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.


Anf. 170 Azadeh Rojhan Gustafsson (S)

Fru talman! På över ett år har Elsa och Gunvor inte kunnat träffas i studielokalen och prata om barnbarnen och umgås medan de lär sig att använda mobilt bank-id. För Hassan har det varit mycket svårare att lära sig det svenska språket. Och för Sara, som har ingått i en teatergrupp som gjort hennes vardag mer meningsfull, har repetitionerna blivit inställda.

Folkbildningen har liksom många andra fått anpassa sina verksamheter. Vissa delar har fått ställas in, och vissa har fått ställas om. Det har blivit fackliga utbildningar online, körövningar på distans, interaktiva seminarier på Facebook och digitala föreningsmöten. Vi har många skäl att vara stolta över alla som har kämpat för att göra bildning och kultur tillgänglig för många under dessa svåra omständigheter.

Fru talman! Det kommer att komma en tid efter pandemin, när vi ska lösa samhällsproblem som fanns före pandemin men som förstärkts under den. De som under pandemin förlorat sitt jobb behöver få tillgång till studier och kurser. Det gäller i synnerhet många unga, då vi ser att ungdomsarbetslösheten ökar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildningsfrågor

Äldre som redan innan pandemin behövde stöd för att komma ikapp digitaliseringen behöver nu än mer stöd. Den ofrivilliga ensamheten, som har fördjupats under det gångna året, måste motas tillbaka. Och vi behöver stärka en tillit och en samhällsväv som försvagats efter en tid då möten människor emellan varit en livsfarlig handling.

Studieförbunden och folkhögskolorna har verktygen för att möta dessa utmaningar. Därför har regeringen under föregående år men även detta år förstärkt stödet till folkbildningen. Totalt förstärktes folkbildningen med 240 miljoner i budgeten för 2021 jämfört med föregående år. I årets vårändringsbudget finns det dessutom ett tillskott på 170 miljoner till folkbildningsanslaget. Det ska gå till att upprätthålla och bygga ut folkhögskolans kapacitet. 100 miljoner avsätts till nya utbildningsplatser för hösten 2021, och 70 miljoner går till kvalitetssäkrande insatser för folkhögskolan. Målgruppen för satsningarna är bland annat utrikes födda personer som är arbetslösa och ungdomar som inte nått målen för en gymnasieutbildning.

Men, fru talman, folkbildningen står också inför egna utmaningar. Ett antal fall av fusk och oegentligheter har skapat en förtroendekris för folkbildningen. När skattemedel som ska gå till folkbildning missbrukas innebär det att det finns de som missar möjligheten att delta i ett fritt och frivilligt lärande. Därför är det otroligt viktigt att utskottet ställt sig bakom ett ställningstagande om att vi vill att Statskontoret ska genomföra en regelbunden utvärdering och uppföljning av folkbildningen och att en extern revision ska tillsättas. Det är viktigt att regeringen nu skyndar på arbetet med att ta fram demokrativillkor för civilsamhällets organisationer, vilket också kommer att omfatta bidragen till folkbildningen. Men vi välkomnar också studieförbundens egna åtgärdsplaner, Folkbildningsrådets utökade kontrollinsatser och, såklart, Riksrevisionens granskning.

Det är viktigt att Folkbildningsrådet och studieförbunden utvärderar nuvarande system och att det finns en tydlig åtgärdsplan på plats. Statliga bidrag till folkbildningen ska uteslutande gå till verksamhet som uppfyller statens syften med bidraget och som stärker vår gemensamma demokrati. Om det råder det inget tvivel.

Fru talman! När de första folkhögskolorna och bildningscirklarna startades under 1800-talet var syftet att man skulle göra kunskap och bildning tillgängligt för alla på ett demokratiskt och jämlikt sätt. Bildningen skulle inte längre vara förbehållen en privilegierad grupp i samhället och därmed inte heller makten. Med kunskap och bildning gavs människor möjlighet att forma sina liv, stå upp för sina rättigheter och kräva en del av makten. Bildningen skulle skapa ett jämlikare samhälle.

Det var så dåtidens folkrörelser resonerade, och det var så folkbildningen kom att bli en central del av demokratiseringen av Sverige.

Folkhögskolorna och studieförbunden skapar än i dag mötesplatser för människor. De erbjuder rum för samtal och diskussioner. Folkbildningen ger genom sin unika pedagogik fler människor chansen till utbildning. Och genom studiestyrd utbildning ger studieförbunden även träning i demokratiskt ansvarstagande och ledarskap.

Folkbildningsverksamheten handlar om att bygga demokrati nedifrån och upp snarare än tvärtom. Människor som möter varandra, utbyter erfarenheter och samtalar om vad som är viktigt för dem utvecklas genom ett livslångt lärande. Det är människor som kommer att visa hänsyn mot andra och vara goda demokrater. Det är när samtalen upphör som problemen börjar. Vi måste värna om platser där samtal och bildning pågår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildningsfrågor

Fru talman! Det borde finnas en bred samsyn i denna kammare om att utveckla folkbildningen. Alla vi som ser vad folkbildning betyder i människors liv behöver engagera oss för att stärka såväl kontrollen som den långsiktiga kvalitetsutvecklingen inom folkbildningen.

Vi socialdemokrater vill fortsätta värna folkbildningens självständighet och oberoende, men vi vill samtidigt säkerställa att skattemedel används på rätt sätt. Vi vill se fler som får utvecklas som människor och fler som hittar nya vägar till arbete. Vi vill se fler som Elsa, Gunvor och Hassan delta i folkbildningens verksamheter.

Med dessa ord yrkar jag avslag på samtliga reservationer och ställer mig bakom utskottets ställningstagande.

I detta anförande instämde Lawen Redar (S).


Anf. 171 Per Lodenius (C)

Fru talman! Efter att jag i mitten av 80-talet slutat gymnasiet fick jag chansen att på en folkhögskola fördjupa mig i mitt stora intresse - dansen. Det passar ganska bra att berätta det i dag när det är dansens dag.

Det året blev inte bara en utbildning för mig, utan det blev starten på en bildningsresa. Jag visste inte då hur betydelsefull den bildningsresan skulle bli för mig. Året på folkhögskolan ledde till att jag senare i livet kunde livnära mig på just dansen. Det ledde i sin tur till att jag fick jobba med fantastiska ungdomar i gymnasiesärskolan och vidare till att jag i dag som riksdagsledamot politiskt får driva just dessa frågor: kultur, folkbildning och särskola.

I år firar och uppmärksammar Sveriges riksdag att det var 100 år sedan kvinnor och män för första gången fick delta och rösta i allmänna val på lika villkor. Dock fick vi vänta till valet 1991 innan alla som uppnått myndig ålder fick rösta. För det var först 1989 som omyndigförklaringen avskaffades i Sverige. Och det var först efter det, i valet 1991, som personer med vissa psykiska sjukdomar och intellektuell funktionsnedsättning fick sin rösträtt - det är endast 30 år sedan.

Att alla har möjlighet att vara med och bidra till och utforma vårt samhälle, vårt gemensamma samhälle, borde vara självklart i en demokrati som vår. Bildning och möjlighet till livslångt lärande blir då en viktig parameter för att uppnå det.

Lika viktigt som det är att den som har lätt för sig har möjlighet att välja utbildning och utvecklas efter sin förmåga och sitt intresse är det att den som har en intellektuell funktionsnedsättning får möjlighet att utvecklas efter sin förmåga och sitt intresse.

Här spelar folkbildningen en stor roll. Studieförbunden har fria och tillgängliga studiecirklar, exempelvis Studieförbundet Vuxenskolans Mitt val. Och folkhögskolornas har ett utbud av olika kurser och inriktningar, exempelvis Anpassad IT på Mora folkhögskola.

Men tillgängligheten för den som har gått i särskola måste blir mycket bättre med utgångspunkt i en valfrihet oberoende av var man bor, vilken bakgrund man har eller om man har en funktionsnedsättning. Här finns fortfarande mycket kvar att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildningsfrågor

Fru talman! Det handlar om att utveckla och öppna upp folkbildningen inte om att begränsa eller stänga ned. Vi vet ju att kontakter med andra och bildning är centralt för att man ska kunna orientera sig, forma självständiga uppfattningar och delta aktivt i samhället.

Här skapar folkbildningen rum för reflektion och djupare kunskap om vår värld. Bildning vidgar våra vyer och gör oss friare. Samtidigt berikas samhället när det finns goda möjligheter för människor att gå samman och lära sig mer om ett ämne.

Här bidrar folkbildningen med en struktur som understöder en bredd av bildningsverksamhet som inte kan ersättas av utbildningar som arrangeras av det offentliga eller av utbildningsföretag.

Fru talman! Centerpartiet vill att alla ska ha möjlighet att både ta del av och vara delaktiga i skapandet av vårt samhälle och vår kultur som aktiva samhällsmedborgare. Det handlar för oss inte bara om frihet som princip. Det handlar också om frihet som en möjlighet att både för sig själv och tillsammans med andra få nya perspektiv och vidga tankevärlden. Det handlar om att tillsammans utveckla vårt samhälle och skapa nya möjligheter. Det handlar också om möjligheter till självförverkligande, som ger en individuell frihet.

Vi kan se att det finns hinder i systemen, bland annat för ökad integration i vårt samhälle. I Centerpartiet ser vi till individen oavsett om man tror att personen kommer att få stanna i Sverige eller inte. Vi vill att den enskilda människan ska få utvecklas genom bland annat samröre med det civila samhället, det vill säga folkbildningen. Det handlar om bildning, inte bara utbildning. På så sätt kan också fler människor få tillgång till det folkbildningen kan erbjuda. Det underlättar och ger bättre förutsättningar för en integration som kommer både individen och hela vårt samhälle till del.

Folkbildningen kan också ge människor en andra chans till en nystart i livet. Denna möjlighet har varit viktig sedan tidigare men tydliggörs än mer under coronapandemin. Det handlar om möjligheten att exempelvis gå en kurs på en folkhögskola. Det kan ge ny kraft, inspiration och kunskap som bidrar till att komma vidare i livet. Och det kan hjälpa personer som deltar enbart för att lära sig något nytt därför att det är roligt, för att få en paus och få återhämtning och ny energi efter stress i livet. Eller så får de möjlighet att läsa in gymnasiekompetens.

Studiecirkeln som under pandemin har fått genomföras digitalt gör att man kan hålla kvar både intressen och vänner, och det gör det lättare att efter pandemin återuppta kontakter och aktiviteter. Vem vet vilka livsresor som faktiskt kommer att ske när människor får möjlighet till bildning?

Fru talman! Den fria bildningen finns bara i demokratier eftersom den utgör ett hot mot totalitära krafter. Därför är det viktigt för oss här i Sverige att värna möjligheten till fri bildning för alla. Det är en frihetsfråga.

Året på folkhögskolan var för mig starten på en bildningsresa, som jag då inte visste hur betydelsefull den skulle bli. Oavsett bakgrund eller funktionsförutsättningar borde alla, liksom jag, utifrån sitt eget intresse och kunskap ha möjligheten att bilda sig.

Fru talman! Det är en fråga om demokrati - vår gemensamma demokrati.


Anf. 172 Mats Berglund (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildningsfrågor

Fru talman! När jag lyssnade på Per Lodenius, Centerpartiet, min företrädare i talarstolen, så insåg jag att det inte går att överskatta den betydelse som folkbildningen har i Sverige. Varje dag möts tusentals människor i cirklar, föreläsningar och grupper och lär tillsammans. De bildar sig. Det sker i hela landet, i städer och på snart sagt varje mindre ort. Det är en folkrörelse med en oerhörd bredd. Nästan allt kan avhandlas eller praktiseras i en studiecirkel. Men i centrum för verksamheten står lärande och bildning, förkovran och nyfikenhet.

Folkbildningen ska självklart stå fri från påverkan och bygga på frivillighet. Folkbildningen är på det sättet inkluderande, och den attraherar olika grupper och hämtar deltagare brett ur folklagren. Vi är många som på ett eller annat sätt har nyttjat folkbildningen. Vi har deltagit i en studiecirkel, lyssnat på en debatt, deltagit i en debatt, hållit eller lyssnat på en föreläsning eller kanske avsatt en längre tid för studier på folkhögskola.

Folkbildningens rötter går tillbaka till tiden före demokratins införande i Sverige. Kopplingen till folkrörelserna är tydlig. Men i den form vi känner folkbildning i dag med cirklar och folkhögskolor är folkbildningen relativt jämngammal med den svenska demokratin. Den är tätt sammankopplad med demokratins framväxt och de demokratiska grundidéerna, det vill säga yttrandefrihet, föreningsfrihet och mötesfrihet. Men det gäller också bildning, självförverkligande, hur individen kan stärkas genom att lära tillsammans - för att bli en självständig individ i kollektivet, den samhälleliga gemenskapen.

Detta har följt med i folkbildningens resa genom historien och uttrycks också i syftena med folkbildningen och det statliga stödet för folkbildningen i dag.

Det handlar om att utveckla demokratin, att möjliggöra för en mångfald människor att delta i samhället och påverka sin livssituation. Det handlar om att höja bildningsnivån i samhället och att utjämna kunskapsklyftor. Det handlar om att fler ska få tillgång till utbildning, både inom ramen för folkbildningen och genom att folkbildningen skapar möjligheter till fortsatta studier - bildningsresorna. Det handlar slutligen om att bredda intresset för kultur och öka delaktigheten i kulturlivet. Det är syftena med folkbildningen.

Folkbildningen skapar stora positiva värden, och den ska på goda grunder ta åt sig en stor del av äran för den svenska starka demokratiska traditionen. Sverige ligger i topp i de demokratiindex som tas fram på lärosäten världen över.

Under de 150 år som folkbildningen har verkat i Sverige har samhället förändrats, kanske mer radikalt än under någon annan motsvarande tid. Målgrupperna för folkbildningen har också delvis ändrats. Folkbildningen har initialt under 1800-talet fungerat som ett bildningslyft på landsbygden för bönderna - eller snarare böndernas söner - att bli goda bildade svenskar för att vid sekelskiftet omfatta industriarbetarna i arbetarrörelsen samt de borgerliga lagren i nykterhets- och frikyrkorörelsen. I dag är alla välkomna över hela landet. Studieförbundens kataloger spänner över enorma områden, Men en grupp som är viktig för folkbildningen, och som folkbildningen är avgörande för, är nyanlända.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildningsfrågor

Jag träffade en folkbildare i går kväll. Det är en vän till mig som är folkhögskolelärare. Vi kom att prata om debatten som skulle hållas i dag. Han vittnade om hur han själv har upplevt att människor som har kommit till Sverige - unga och gamla - har ett sug efter kunskap om det svenska samhället, om hur demokratin fungerar i praktiken, mötesteknik och föreningsverksamhet. Hur gör man i Sverige?

Det är den nyfikenheten som vi måste möta, nyfikenheten om det svenska samhället, hur man ökar sitt deltagande i samhället och samhällsutvecklingen - ett av de statliga målen med folkbildningen. Det är så vi bygger det moderna samhället, och det är så vi bygger integration och möjliggör etablering.

I det stora: Vi har en situation med 80 miljoner människor på flykt globalt i dag. Det är dubbelt så många som för bara tio år sedan. De är på flykt från krig och fattigdom. Klimatkrisen blir alltmer påtaglig och akut. Flyktingorganisationer har prognostiserat att 200 miljoner människor, utöver de som finns sedan tidigare, kommer att behöva fly enbart på grund av klimatet under de kommande tre decennierna. Det är en folkvandringstid med enorma utmaningar. Sverige kommer att vara en del av lösningen.

Och i det lilla: Här i Sverige är folkbildningen en central nyckel.

Fru talman! Det har uppmärksammats att folkbildningen, det vill säga studieförbunden, har varit utsatta för attacker. Vi vet att där det finns stora pengar finns också fusk, brottslighet, kriminalitet och organiserad brottslighet. Vi ser motsvarande attacker mot våra socialförsäkringssystem, mot CSN och studiemedlen. Vi såg en organiserad attack mot folkbildningen på Järva för några år sedan.

Det här är inget att ta lätt på. Det är allvarligt. Vi måste skydda våra skattepengar mot fusk och kriminalitet. Skattemedel ska gå till det de är avsedda för. Vi måste skydda förtroendet för våra socialförsäkringssystem, för folkbildningen. Det handlar i slutändan om förtroendet för samhället och samhällskontraktet.

Initiativ till granskningar och genomlysningar har tagits av både regeringen och folkbildningens aktörer själva. Också Riksrevisionen har inlett en granskning. Folkbildningsrådet lämnade en rapport för knappt två veckor sedan. De har på regeringens uppdrag svarat på vilka åtgärder som har vidtagits och som kommer att vidtas framöver.

Jag delar utskottets bedömning i betänkandet att Folkbildningsrådets återrapportering och åtgärdspaket är gedigna. Regeringen bereder just nu också frågan om extern revision av folkbildningen. Det är något som vore bra om det kommer på plats.

Fru talman! Att Miljöpartiet värnar om folkbildningen råder det knappast någon tveksamhet kring. Vi värnar, värdesätter och litar på folkbildningen. Tillit är ett centralt och viktigt begrepp inom folkbildningen.

Folkbildningsfrågor

Mot den här grundläggande inställningen, som Miljöpartiet står för, står en helt motsatt syn och politik på folkbildningsområdet. Sverigedemokraterna och Moderaterna vill tvärtom minska stödet till folkbildningen. I stället för värnande, värdesättande och tillit uttrycks i de motioner som lämnats in av moderater och sverigedemokrater ett ifrågasättande och misstänkliggörande och till och med förslag om att lägga ned stora delar av folkbildningen. Så ska vi inte ha det. Jag tycker faktiskt att det känns bra att riksdagen nästa vecka, när vi går till beslut i det här ärendet, kommer att rösta nej till de motionerna och till hela den folkbildningspolitiken.

Fru talman! Nu ska jag säga det rätt: Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på alla motioner.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 5 maj.)

Afrika

Beslut

Nej till motioner om folkbildningsfrågor (KrU10)

Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om folkbildningsfrågor. Detta framför allt med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som förslagen tar upp.

Motionerna handlar bland annat om fördelningen av bidrag och uppföljningen av medel till folkbildningen, demokrativillkor, inga statliga medel till studieförbund eller folkhögskolor, att stärka demokratin samt mobilitetsstöd och finansieringsansvar för folkhögskolorna.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.