Fortsatt beredskap genom förlängd giltighet av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen

Debatt om förslag 19 januari 2022
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenAcko Ankarberg Johansson (KD)
  2. Hoppa till i videospelarenKristina Nilsson (S)
  3. Hoppa till i videospelarenAcko Ankarberg Johansson (KD)
  4. Hoppa till i videospelarenKristina Nilsson (S)
  5. Hoppa till i videospelarenAcko Ankarberg Johansson (KD)
  6. Hoppa till i videospelarenKristina Nilsson (S)
  7. Hoppa till i videospelarenCamilla Waltersson Grönvall (M)
  8. Hoppa till i videospelarenKristina Nilsson (S)
  9. Hoppa till i videospelarenCamilla Waltersson Grönvall (M)
  10. Hoppa till i videospelarenKristina Nilsson (S)
  11. Hoppa till i videospelarenCamilla Waltersson Grönvall (M)
  12. Hoppa till i videospelarenLinda Lindberg (SD)
  13. Hoppa till i videospelarenAcko Ankarberg Johansson (KD)
  14. Hoppa till i videospelarenLinda Lindberg (SD)
  15. Hoppa till i videospelarenAcko Ankarberg Johansson (KD)
  16. Hoppa till i videospelarenLinda Lindberg (SD)
  17. Hoppa till i videospelarenSofia Nilsson (C)
  18. Hoppa till i videospelarenKarin Rågsjö (V)
  19. Hoppa till i videospelarenLina Nordquist (L)
  20. Hoppa till i videospelarenKristina Nilsson (S)
  21. Hoppa till i videospelarenLina Nordquist (L)
  22. Hoppa till i videospelarenKristina Nilsson (S)
  23. Hoppa till i videospelarenLina Nordquist (L)
  24. Hoppa till i videospelarenAcko Ankarberg Johansson (KD)
  25. Hoppa till i videospelarenLina Nordquist (L)
  26. Hoppa till i videospelarenAcko Ankarberg Johansson (KD)
  27. Hoppa till i videospelarenLina Nordquist (L)
  28. Hoppa till i videospelarenMargareta Fransson (MP)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 28

Anf. 14 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Herr talman! Regeringen föreslår att pandemilagarna förlängs i fyra månader. Socialutskottet vill att de förlängs i två månader - detta för att riksdagen ska kunna vara kontrollstation och bedöma om lagarna fortfarande behövs.

Vi gjorde likadant i höstas då pandemilagarna bedömdes av riksdagen efter två månader innan en förlängning gjordes. Det är en bra ordning som gör att regeringen inte har lagarna disponibla längre än nödvändigt.

Behövs pandemilagarna nu? Kristdemokraterna menar att de behövs för att man ska kunna göra träffsäkra smittskyddsåtgärder. Låt mig ge ett exempel. Att se till att in- och utpassering fungerar så att avstånd kan hållas är nödvändigt vid stora arrangemang med många deltagare, och att man nu kan sektionera större lokaler är bra. Det gör att fler arrangemang kan genomföras med många deltagare på ett smittsäkert sätt. De tillfälliga pandemilagarna gör det möjligt med denna sorts träffsäkra åtgärder.

Alternativet, utan tillfälliga pandemilagar, är att använda befintliga lagar som ordningslagen, vilket också gjordes under första delen av pandemin. Men det var inte lyckosamt eftersom åtgärderna blev bredare än nödvändigt och mer av en hagelsvärm än träffsäker åtgärd. Ordningslagen och andra befintliga lagar är inte gjorda för att användas ur smittsäkerhetssynpunkt och fungerar därför dåligt vid exempelvis en pandemi orsakad av virus. Därför behövs de tillfälliga lagarna ännu en tid, men socialutskottet anser att det ska göras en ny bedömning efter två månader - eller snarare innan två månader har gått för en eventuell fortsättning.

Utskottets godkännande av en förlängning innebär inte att Kristdemokraterna anser att alla åtgärder regeringen genomför är rätt. Vi tycker till exempel att stängningen av restauranger klockan 23 är svår att motivera ur smittskyddssynpunkt.

Herr talman! Under beredningen av regeringens proposition kom Moderaterna med ett förslag till utskottsinitiativ som då behandlades tillsammans med betänkandet eftersom de hängde ihop. Vid sidan av frågan om att riksdagen ska vara kontrollstation efter två månader fanns fler förslag.

Fortsatt beredskap genom förlängd giltig-het av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen

Ett av dem handlade om ett tillkännagivande som innebar att regeringen inför en eventuell fortsättning av lagarna efter två månader ska ha med en underställandemekanism som gör att riksdagen är delaktig i fler beslut än i dag. Vi kristdemokrater anser att regeringen borde ha fått i uppdrag att arbeta fram en sådan.

Vidare hade Moderaterna förslag om att regeringen ska ta fram en exitstrategi, det vill säga en plan för hur vi agerar på vägen ut ur pandemin. Vi närmar oss den tidpunkt då coronaviruset kommer att bli en av flera tidvis svåra infektioner som plågar befolkningen men som inte kräver särskilda lagar. Kristdemokrater hade gärna sett en exitstrategi från regeringen i nästa vända.

Då inget av dessa förslag fick majoritet i utskottet finns de inte med i betänkandet i dag. Det beklagar vi.

Däremot finns det med ett tillkännagivande från utskottet om att testning och smittspårning måste fungera på bästa sätt för att riksdagen ska kunna bedöma behovet av tillfälliga pandemilagar. Under en period i höstas avbröt Folkhälsomyndigheten testningen, vilket gjorde att vi inte kunde bedöma hur pandemin utvecklade sig eftersom vi inte visste hur många som var smittade - därav tillkännagivandet som kommer från Kristdemokraternas följdmotion.

Just nu har vi en situation där regionerna arbetar intensivt och dygnets alla timmar med testning, men ändå räcker det inte till när smittan nu sticker i väg. Att vi just nu tvingas prioritera vilka som ska kunna testa sig är rätt och riktigt.

Det vaccin som erbjuds befolkningen ges nu till allt fler också i en tredje dos. Detta är mycket glädjande. Regionernas arbete med såväl testning som vaccinering är imponerande. De gör detta i stor skala trots att de har många medarbetare som är sjukskrivna på grund av covid-19-smitta.

Herr talman! Det är smittan som är besvärlig. Många är smittade, ibland helt utan symtom, många med milda symtom och ett mindre antal med svår sjukdom. Vaccinet gör nytta eftersom det medverkar till att svår sjukdom och död kan minska ordentligt. Men smittan rår vi ännu inte på fullt ut eftersom det fortfarande är många som saknar den tredje dosen. Därför behöver vi hålla avstånd och ge oss själva de säkerhetsmarginaler som behövs.

Sjukvården har det tufft än en gång. Sjukfrånvaron på grund av smittan påverkar dem. Det är ett ökat inflöde av patienter som är svårt sjuka i covid-19, men det är också många andra sjukdomar som gör att människor behöver sjukhusvård. Den planerade vården behöver än en gång skjutas upp, och detta gör att patienter som redan väntat länge på vård får vänta ännu längre.

I grunden är problemet att vi har för få vårdplatser, det vill säga för få sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och andra kompetenser som krävs för att kunna bemanna vårdplatser.

Det har ganska länge setts som ett tecken på medicinsk framgång att sjukhusen kan minska antalet vårdplatser. Det är självklart så att det är utmärkt om dagkirurgi kan användas i stället för inläggning. Behandling med läkemedel kan ibland ersätta inläggning, och digital utveckling underlättar en del. Men den inställning som rått länge att det är ett mål i sig att minska antalet vårdplatser har gjort att Sverige nu har lägst andel vårdplatser i Europa. Det är fel utveckling. De budgetkompletteringar som arbetades fram i höstas och blev riksdagens beslut innehåller extra och särskilda medel för att öka antalet vårdplatser. Resurser tillförs, och nu krävs tydlig nationell ledning så att vi långsiktigt får fler vårdplatser.

Kristdemokraterna ställer sig bakom reservation 4, som berör frågan om lagarnas proportionalitet.


Anf. 15 Kristina Nilsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt beredskap genom förlängd giltig-het av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen

Herr talman! I dag fattar vi beslut om förlängning av pandemilagen. Jag är övertygad om att vi alla önskar att det inte hade behövts, men som läget ser ut med en exceptionell smittspridning i samhället är det nödvändigt.

Sedan pandemin bröt ut har regeringens utgångspunkt varit att begränsa smittspridningen, rädda liv och samtidigt hålla samhället igång i största möjliga mån. Jag vill poängtera, herr talman, att bara för att lagen finns innebär inte detta att restriktioner ska finnas lika länge som lagen finns. De ska bort så snart det är möjligt med hänsyn till smittspridningens påverkan på samhället. Det är också viktigt att veta att utskottet via sin initiativrätt har möjlighet att avskaffa lagen tidigare om det skulle visa sig nödvändigt.

Restriktioner och rekommendationer ska enbart införas på grund av covid-19, ingenting annat. Det är inte aktuellt att införa restriktioner till följd av vanliga säsongssjukdomar som influensa, RS-virus eller vinterkräksjuka, men det är viktigt att förstå att vårdpersonalen får slita extra hårt när de inte bara ska vårda patienter med covid-19 utan även patienter med dessa sjukdomar. Med en smittspridning på rekordnivåer riskerar vi även personalbortfall inom samhällsviktiga funktioner, vilket gör det ännu mer angeläget att ta till de åtgärder som krävs för att pressa ned smittan.

När det gäller testning och smittspårning är det naturligtvis självklart att utskottet följer vad som händer, men ytterst är detta ett ansvar för regionerna. Den 22 december beslutade regeringen om ett uppdrag till Folkhälsomyndigheten om stöd för att genomföra överenskommelsen om nationell testning och smittspårning. I går fick vi intressant information från Folkhälsomyndigheten, och vi anser därför att inget ytterligare tillkännagivande behövs när det gäller smittspårning. Jag vill därmed, herr talman, yrka bifall till reservation 7.

Vi är alla trötta på pandemin, men jag tycker faktiskt inte att det är läge att försöka plocka politiska poäng när vi är i ett allvarligt läge med rekordartad smittspridning och ökad belastning på vården och i förlängningen på hela samhället.

Jag är mycket tacksam över att sju av riksdagens åtta partier nu är överens om att förlänga lagen i fyra månader men i ett tillkännagivande till regeringen kräva att en ny bedömning ska göras efter två månader.

Vi vet att läget kan förändras snabbt. Att i dagsläget helt avskaffa lagen, som Liberalerna har föreslagit, ser jag som väldigt oansvarigt. Att Liberalerna tycks veta bättre än Folkhälsomyndigheten vilka smittskyddsåtgärder som krävs i det läge som Sverige befinner sig i just nu tycker jag är förvånansvärt.

Liberalerna och Moderaterna säger att de vill utöka användningen av vaccinationsbevis och på så sätt undvika mer omfattande begränsningsåtgärder. Detta kan låta smakfullt, men just nu är det dessvärre inte en tillräckligt effektiv smittskyddsåtgärd. Vaccinet minskar risken för att bli allvarligt sjuk, men likt alla andra vacciner ger det inte ett hundraprocentigt skydd. Med den nya omikronvarianten ser vi att även de som har fått två doser vaccin blir smittade och kan sprida smitta vidare. Därför räcker inte vaccinationsbeviset som verktyg just nu för att förhindra smittspridning. Och utan pandemilag skulle vi i dagsläget dessutom inte ha någon laglig grund för att över huvud taget använda vaccinationsbevis.

Herr talman! Det bekymrar mig att den andel som ännu inte vaccinerat sig fortfarande är för hög. Dessa personer riskerar allvarligare sjukdom om de smittas och har större risk att dö. Jag vill ännu en gång uppmana alla som ännu inte har vaccinerat sig att göra det, men jag vill vara tydlig med att detta är vars och ens personliga ansvar. Den modell vi har i Sverige med frivillighet när det gäller vaccinationer anser jag fungerar väl. Att på olika sätt tvinga människor, så som vi ser i andra delar av världen, är något som jag personligen tar starkt avstånd från.

Slutligen, herr talman, anser jag att det är oerhört viktigt att regering och myndigheter har de möjligheter och verktyg som krävs för att begränsa smittspridningen i syfte att rädda liv och hälsa. Bedömningen av vilka verktyg som ska användas bör göras i kontinuerlig dialog mellan regering och riksdag och bygga på myndigheternas bedömningar.

Att våra beslut bygger på bästa tänkbara underlag är viktigt. Jag tycker att det i ett svårt läge är en styrka att ett i stort sett enigt socialutskott i och med dagens beslut förlänger lagen i fyra månader men begär att den ska tas bort efter två om så är möjligt. Det allra bästa hade naturligtvis varit om pandemin hade varit över och behovet av förlängning inte funnits över huvud taget, men där är vi tyvärr inte ännu.


Anf. 16 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Herr talman! Ledamoten Kristina Nilsson har många kloka åsikter som jag instämmer i, inte minst vikten av att vaccin erbjuds befolkningen och inte får vara ett tvång.

Jag vill återkomma till de åtgärder som görs med stöd av pandemilagen. Smittan är ett av skälen till att vi behöver ha åtgärder, men också sjukvårdens belastning. Nu tenderar det att vara så att vi riskerar att behöva införa fler restriktioner än som kanske är nödvändigt på grund av smittan beroende på att sjukvården är underdimensionerad.

Hur ser ledamoten Kristina Nilsson på behovet av fler vårdplatser?


Anf. 17 Kristina Nilsson (S)

Herr talman! Jag tackar Acko Ankarberg Johansson för frågan. Jag är överens med henne om att det behövs fler vårdplatser. Men vårdplatser är inte bara platser och sängar, utan det handlar naturligtvis också om personal. Det viktigaste är faktiskt personalen. Därför tror jag att det är oerhört viktigt att vi fortsätter att satsa på vårdpersonalen. Vi behöver se till att fler vill utbilda sig, att de får möjlighet att göra det och att de kanske får möjlighet att specialisera sig. Men det är också oerhört viktigt att se till att vården är av en sådan karaktär och har en sådan arbetsmiljö att de som faktiskt finns i vården i dag vill vara kvar där. Vi är därför helt överens om att det behövs mer luft i sjukhusorganisationen. Vägarna dit får vi försöka komma överens om så småningom.


Anf. 18 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för svaret. Jag håller med om att det är personalen som det handlar om. Det lyfte jag självklart fram i mitt anförande. Men jag lyfte också fram att jag tror att en faktor som vi måste ta itu med - det handlar inte bara om brist på pengar och på en bra arbetsmiljö, men det är en riktigt dålig arbetsmiljö i många delar av sjukvården i dag - är den inställning som har funnits hos många, både hos tjänstemän och förtroendevalda, att vi mäter medicinsk framgång i hur många vårdplatser som vi kan plocka bort. Jag tror att vi måste vända denna mentala inställning och se att sjukvården nog i någon mening alltid kommer att behöva expandera därför att vi kan upptäcka, bota och behandla många fler sjukdomar. Så förhoppningen om att vi snart hittar det läge när vi nästan inte behöver sjukhus därför att vi har en massa andra metoder kommer inte att finnas.

Vi är nog överens om att inte tro att det handlar enbart om att en utbyggd hemsjukvård skulle räcka till, även om det också måste göras.

Så hur kan vi hjälpas åt, inte minst när det gäller nationell styrning av dessa pengar så att vi får till en ändrad inställning? Vi måste ha en större grundbemanning i sjukvården så att vi klarar de påfrestningar som kommer.

På vilket sätt kommer ledamoten att medverka till det?


Anf. 19 Kristina Nilsson (S)

Herr talman! Jag har själv varit verksam inom både hälso- och sjukvård och äldreomsorg, och jag har noga följt utvecklingen de senaste 25 åren. Jag är av den uppfattningen att vi har gjort många politiska misstag under årens gång, till exempel när kanske även vi socialdemokrater för mycket bejakade new public management-styrning och denna typ av industriella modeller. Eftersom vården är av en helt annan art än att till exempel reparera bilar är sådana modeller inte bra för hälso- och sjukvården. Marknadsstyrning och fragmentisering är också saker som jag tycker att alla politiska partier kan fundera på om det är det bästa sättet att ta hälso- och sjukvården framåt.

På Acko Ankarberg Johanssons fråga hur jag tänker medverka till att ta denna utveckling i en annan riktning kan jag säga att vi är helt överens om att det inte enbart handlar om pengar även om pengar också naturligtvis behövs. Ska vi ha ett system med mer luft kommer det att kosta mer, och då måste vi vara beredda att skjuta till mer resurser.

Men på det stora hela tänker jag ändå att det är personalen som är det viktiga. Ju mer som vi tillsammans kan göra som hjälper personalen, stärker personalen, förbättrar arbetsmiljön, stärker möjligheterna till utbildning, vidareutbildning och kompetensutveckling, desto längre kommer vi att komma.


Anf. 20 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservation 3. Vi står naturligtvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall till just reservation 3.

Herr talman! Jag konstaterar att det inte är första gången som vi hanterar denna pandemilag i denna kammare. Men jag tror att jag talar för de allra flesta om jag säger att jag innerligt hoppas att det är sista gången.

Skillnaden mellan denna debatt och den debatt som vi hade här den 8 januari förra året kan sammanfattas med ett ord: vaccination. Att Sverige har en så hög vaccinationsgrad gör att sjukvården i dag i första hand inte belastas av människor som är svårt sjuka i covid-19. Vaccinet skyddar mot svår sjukdom och död. Ta ditt vaccin - första, andra och tredje dosen! Det är naturligtvis extra viktigt att vaccinera dig om du än så länge är helt ovaccinerad. Det är att ta ansvar för både dig själv och andra.

Herr talman! När pandemin slog till stod det ganska snart tydligt att Sverige var ett land utan lagstiftning för civila kriser. De flesta andra demokratiska länder har detta. Norge hade det inte heller. Men regeringen Erna Solberg tog fram sin krislag redan i april 2020. Här tog det mer tid. Vi minns alla att den första pandemilagen, krislagen, aldrig användes av regeringen, och den varade i tre månader. Sedan avskaffades den.

Det som vi nu har att hantera är regeringens begäran att få förlänga pandemilagen, som började gälla den 10 januari, i ytterligare fyra månader. Det säger vi moderater nej till. Vi accepterar två månaders förlängning av skäl som jag alldeles strax ska gå in på.

Denna lag ger möjligheter att genom föreskrifter och beslut i enskilda fall införa vissa begränsningar för vissa verksamheter. Dessa föreskrifter och beslut får inte vara mer långtgående än vad som är försvarligt med hänsyn till faran för människors liv och hälsa. I detta ligger enligt regeringen bland annat att begränsningar inte ska gälla längre tid än vad som är absolut nödvändigt. Detta är viktigt för det ställningstagande som vi moderater har gjort.

Herr talman! Moderaterna är kritiska till de breda restriktioner och inskränkningar som regeringen lade fram den 11 januari 2022. Vi anser att regeringen i betydligt större utsträckning borde ha valt att använda sig av vaccinpass, så att restauranger och kultur- och idrottsevenemang ska kunna fortsätta utan dessa deltagarbegränsningar.

Vi konstaterar att riksdagens partier under hela denna pandemi har tagit ett omfattande ansvar. Det har varit självklart för oss alla att göra detta.

Det har tyvärr inte varit lika självklart för regeringen vare sig att informera riksdagens partier innan man gick ut förra måndagen eller att informera alla de människor som finns i de branscher som i princip över en natt fick se sina förutsättningar drastiskt förändras.

Vi anser faktiskt att det är under all kritik att regeringen lade fram dessa som vi ser som ganska obalanserade generella restriktioner och inskränkningar utan någon förankring i riksdagens partier.

Statsminister Magdalena Andersson kallade, som ni alla vet, partiledarna till ett möte som ägde rum först två dagar efter att man hade presskonferens och då mer för att informera. Detta är ett väldigt arrogant sätt att hantera frågan, inte minst då regeringen faktiskt grundar åtgärderna på det tillfälliga bemyndigande som man har fått av riksdagen genom den så kallade pandemilagen.

För att kunna använda sig av vaccinbevis från och med februari månad krävs det att denna pandemilag förlängs. Moderaterna står bakom och kommer därför att rösta för en förlängning av denna tillfälliga lag. I ljuset av den oerhört snabba smittspridningen ter det sig naturligtvis inte heller rimligt att man inte skulle ha detta verktyg efter januari månads utgång.

Regeringens förtroendeskadliga agerande den 11 januari innebar att vi moderater i torsdags lade fram ett förslag till utskottsinitiativ för utskottet. Det innehöll fyra krav.

Det första var det som vi fick majoritet för, nämligen att förlängningen av lagen begränsas till två månader och inte de fyra som regeringen krävt.

Vårt andra krav var att man inte skulle ha de här mer omfattande restriktionerna utan mindre omfattande restriktioner och i stället använda sig av vaccinpass i högre utsträckning.

Den tredje delen handlade om den så kallade underställandemekanismen, som Moderaterna drev fram till den första tillfälliga lagen och som innebär att när regeringen anser att den behöver fatta brådskande beslut ska den inte hindras att göra det. Dock måste den snarast, direkt, underställa riksdagen beslutet så att riksdagen om den anser att regeringen har fattat ett omotiverat beslut kan upphäva detta. I den förlängning av lagen som vi nu tar ställning till finns denna underställandemekanism inte kvar, i och med att stängning inte heller finns kvar. Vi anser att det också ska vara kopplat till restriktioner, så att vi behåller den demokratiska möjligheten att begränsa regeringens bemyndigande och möjligheter att fatta beslut i detta avseende. Det är för oss oerhört viktigt demokratiskt.

Den fjärde delen handlar om exitstrategin och det rimliga i att verksamheter och människor som får se sitt liv drastiskt förändrat också vet hur planen för återgång till ett normalt liv ska se ut.

Den här debatten sker också lite grann i skuggan av den diskussion som den senaste veckan har uppstått när det gäller Coronakommissionens krav på att få ut dokument för att kunna fullgöra sitt uppdrag. Låt mig bara säga att detta har gjort att Moderaternas förtroende för regeringen ytterligare har undergrävts. Vi ser det som väldigt viktigt att regeringens makt när det gäller de här delarna kan begränsas. Det är också viktigt att uppmana till att regeringen fullt ut deltar och bidrar till att vi kan få alla kort på bordet när det gäller detta.

Jag vill också kort nämna en bransch som har drabbats väldigt hårt och som alldeles för sällan lyfts fram i den här kammaren. Det är många branscher som drabbas. Vi har diskuterat mycket när det gäller restaurangbranschen, evenemangsbranschen och så vidare. Men även kulturbranschen far just nu väldigt illa. Man kanske har skaffat en vikarie till sitt ordinarie arbete därför att man skulle delta i en uppsättning som plötsligt ställdes in. Det innebär för vissa att man inte har någon inkomst. I princip försvann den över en natt. Det är viktigt att vi åtgärdar detta och att vi ser dessa människor eftersom det är så viktigt för oss att de finns kvar. Vi får inte riskera att viktiga delar i en hel bransch inte kan komma tillbaka. De var här i förra veckan för att visa upp sig, och jag vill bara säga att vi ser dem och hör dem. Det är viktigt att agera för att de ska få bättre förutsättningar.

Slutligen, fru talman, är det viktigt för Moderaterna att vi i Sverige tar till alla medel vi kan för att undvika breda, generella inskränkningar och restriktioner. För att åstadkomma det bör ansträngningarna för att verkligen få till en bred vaccination av vår befolkning intensifieras. Enligt oss ska utgångspunkten vara att är man vaccinerad ska man kunna leva ett så vanligt och normalt liv som det bara är möjligt. Detta säger jag mot bakgrund av den snabba smittspridning vi just nu ser. Den påverkar naturligtvis detta. Men vi anser ändå att en central del i den fortsatta hanteringen av pandemin måste vara att vi ska använda oss av både mindre långtgående restriktioner, så få som möjligt, och vaccinpass när det är möjligt.

Därmed tackar jag för debatten.

(Applåder)


Anf. 21 Kristina Nilsson (S)

Fru talman! Som jag sa i mitt anförande är jag väldigt glad att sju av åtta av riksdagens partier är överens om att nu förlänga pandemilagen. Men jag känner ändå att jag skulle vilja ha ett klargörande från ledamoten Waltersson Grönvall. Vi är väl ändå överens, fru talman, om att vi i och med dagens beslut förlänger lagen i fyra månader men uppdrar åt regeringen att återkomma om två och om möjligt avskaffa lagen. Då blir min fråga, sedan jag lyssnat på Waltersson Grönvalls anförande: Vet Moderaterna redan i dagsläget att lagen inte kommer att behövas om två månader?

I inledningen av pandemin var det stora problem med att få till träffsäkra och ändamålsenliga åtgärder. Regeringen jobbade hårt för att få en pandemilag på plats. Även riksdagen jobbade ganska hårt, skulle jag vilja säga. Hur tänker Moderaterna att regering och riksdag ska agera om vi nu skulle få en mer aggressiv variant av viruset om en månad, två månader eller tre månader?


Anf. 22 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Fru talman! Tack så mycket, ledamoten Nilsson, för denna fråga!

Vi står just nu i en situation där utvecklingen sker snabbt. Det vi vet är att det i dag inte är patienter som är svårt sjuka i covid som ligger på våra sjukhus. Det är andra sjukdomar, och det gör att belastningen på sjukvården är svår - främst därför att personal i flera samhällskritiska funktioner just nu i hög utsträckning är hemma i karantän, med symtom eller för att vårda sjuka barn. Detta är naturligtvis en svårighet.

Det positiva verkar vara att smittan drar fram över vår befolkning i en oerhörd hastighet. Det gör att vi har goda skäl att hoppas att vi till den 31 mars ska vara ur den absolut värsta delen. Vår förhoppning - jag tror att jag talar för oss alla - är att vi ska kunna slippa pandemilagen, som ändå är en väldigt ingripande lag i människors liv, efter den 31 mars.

Vi vet naturligtvis inte detta. Det innebär att vi kan komma att behöva fatta ett nytt beslut längre fram. Men det som skedde för ett par veckor sedan var ju att regeringen helt utan att informera riksdagens partier gick ut med väldigt långtgående restriktioner. Mina frågor till ledamoten Nilsson är: Tycker ledamoten Nilsson att framförhållningen från regeringens sida var rimlig? Var det rimligt att gå ut med så här långtgående restriktioner? Har dessa restriktioner blivit logiska, och drabbar de utsatta branscher på ett rimligt sätt?


Anf. 23 Kristina Nilsson (S)

Fru talman! Jag delar absolut Camilla Waltersson Grönvalls förhoppning att vi är på väg mot slutet av pandemin, men det kan självfallet ingen av oss veta.

Jag vänder mig mot beskrivningen "helt utan att informera". Jag anser att i alla fall presidiet var informerat om detta. Vilka fler som sedan ska informeras i ett sådant läge är upp till regeringen att avgöra, anser jag.

Jag tycker inte att jag riktigt fick svar på min fråga. Eftersom tillkännagivandet ändå säger att lagen ska avskaffas om två månader vill jag ge min tolkning, och den är naturligtvis: om det är möjligt. När jag lyssnar till Camilla Walterssons anförande, fru talman, tycker jag dock att hon är väldigt tydlig med att den ska avskaffas då.

Det skulle vara bra om Camilla Waltersson kunde svara tydligt på frågan: Vet Moderaterna redan i dagsläget att lagen inte behövs i mer än två månader? Det räcker med ett enkelt ja eller nej.


Anf. 24 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Fru talman! Jag noterar att det inte blir några svar på de frågor jag ställer: Har framförhållningen varit rimlig? Var det rimligt att de människor som finns i och bakom dessa branscher, hårt arbetande människor som fick sina förutsättningar helt och hållet förändrade över en natt, fick ställa om med denna korta framförhållning? Jag tror att kanske inte ens Socialdemokraterna tycker att detta var rimligt.

Jag var väldigt tydlig när jag svarade i mitt förra inlägg. Vi vet inte var vi befinner oss den 31 mars. Men utgångspunkten är naturligtvis att lagen ska avskaffas så fort det bara är möjligt. Vår uppmaning till regeringen var också väldigt tydlig. Man ska i betydligt större utsträckning använda sig av mindre långtgående restriktioner och vaccinpassen.

Det är skillnad på att vara vaccinerad och att vara ovaccinerad. Det är till största delen de ovaccinerade som i dag belastar sjukvården. Det gör man annars inte riktigt längre om man inte har en underliggande sjukdom eller något annat sådant bekymmer.

Det är en stor skillnad. Det är väldigt viktigt att vi i så stor utsträckning som möjligt håller det svenska samhället öppet när så är möjligt. Jag betonar det igen mot bakgrund av att vi just nu befinner oss i en allvarlig situation där smittspridningen eskalerar ganska snabbt.

Det gör att man för tillfället just nu måste fatta beslut med stor balans. Vi anser att man gjorde detta alltför långtgående den 11 januari.


Anf. 25 Linda Lindberg (SD)

Fru talman! Socialutskottet är åter i kammaren för att debattera propositionen om en förlängning av covid-19-lagen. Få lagar har väl engagerat svenska folket som denna, vilket såklart är fullt förståeligt. Pandemin har påverkat oss alla på ett eller annat sätt.

Vi har sett hur nära och kära kämpat i svår sjukdom, hur nära och kära har fått avstå från sina drömmar som bokats och sparats till och som även gått förlorade. Många har upplevt ensamhet, inte minst vid högtider, och vi vet hur våra äldre har fått isolera sig under långa perioder.

Alla har på sitt eget sätt och med sina förutsättningar tagit sitt ansvar för att vi ska hålla oss friska och undvika att drabbas alltför mycket av pandemins framfart. Inte minst personal inom vården, skolan och andra samhällsviktiga och samhällsnära yrken har sett till att livet och samhället ändå har fungerat trots allt.

Åsikterna har gått brett isär, och det är också förståeligt. Var och en har sin övertygelse, och det bör respekteras.

Fru talman! Vi är också många som har tagit del av rapporter av alla sorters karaktär, vissa med mer sanningshalt än andra. Vi ser och hör delade uppfattningar och ingångar i många frågor som rör pandemin och dess hantering. Det gäller vaccinering, restriktioner, maktförskjutning och så vidare.

Av alla de otaliga mejl som landat i våra mejlboxar går det att utläsa ilska, förtvivlan, hopp och glädje. Som jag vet att jag har framfört tidigare här i kammaren läser jag och tar till mig det som framförs även om jag inte har kapaciteteten att alltid ge ett svar.

För mig är det slutligen oerhört viktigt att hålla en balanserad och nyanserad ton i debatten, vilket jag ständigt lutar mig mot. Det är också viktigt att hålla isär de olika frågorna.

Att i krissituationer finna en balans är viktigt. Därmed är också pandemilagen viktig. Faktum är att vi behöver en lag. Den ordningslag som vi lutade oss mot inledningsvis var för vidlyftig. Men faktum är att dagens tillfälliga pandemilag behöver förbättras och förändras.

Vi i riksdagen utgör en kontroll. De beslut som regeringen fattar, och i synnerhet de som har en stor påverkan på individens fri- och rättigheter, ska underställas riksdagen. Det är min och Sverigedemokraternas fasta övertygelse, fru talman.

Det är också så att vi tidigt har framfört att beslut som har stor betydelse för människans fri- och rättigheter ska skickas till riksdagen för att inte minst en debatt ska kunna föras. Där ges partierna en chans att inför svenska folket göra sitt ställningstagande. Där är debatten öppen och inte minst transparent. Där kontrolleras den förskjutning av makten som vi i någon mening givit regeringen.

Fru talman! Jag vill påstå att vi i höstas såg det tydligt när vaccinationsbeviset infördes. Det hade varit bra för Sverige och debattklimatet att vi i kammaren här i Sveriges riksdag hade haft möjlighet att debattera en sådan fråga. Folket väntade otåligt på partiernas ställningstagande och hur vi skulle agera och reagera.

Faktum var att det inte fanns något att ta ställning till. Vi hade inte möjlighet att föra en debatt här i kammaren. Vi hade ingen möjlighet att fatta beslut i frågan och få chans att här i kammaren få debattera en fråga som engagerade det svenska folket. Det blev i stället en våt filt över hela frågan.

Fru talman! Det var dåligt för Sverige, i synnerhet då det kommunicerades ut på ett ganska knapphändigt vis med lite underlag och resonemang. Hade Sverigedemokraternas förslag om att beslut ska underställas riksdagen genomförts hade vi haft en debatt här i kammaren. Frågan hade också fått en gedigen beredning och behandlats enligt konstens alla regler.

Fru talman! Redan vid första behandlingstillfället av covid-19-lagen framförde vi följande: "Det är också viktigt att beslut som fattas med befogenheter som tillfälligt delegeras regeringen och de avvägningar som görs av regeringen i sådana ärenden så snart som möjligt får underställas riksdagens bedömning och kontrollmakt samt att politiskt ansvar för beslut som tas - eller underlåts - kan utkrävas."

Vidare har vi haft samma hållning när det våren 2021 gavs ökade befogenheter åt regeringen att stänga ned och begränsa öppettider för branscher. Vi anförde att riksdagen även då skulle pröva de långtgående begränsningarna av öppettider. Det skulle till exempel komma i fråga för restriktioner som påtagligt begränsar enskildas möjligheter att bedriva näringsverksamhet.

Syftet skulle vara att riksdagen skulle få möjlighet att säkerställa att avvägning sker på ett proportionerligt och välunderbyggt sätt, där effekten av till exempel mycket begränsade öppettider i förhållande till smittspridning skulle kunna vederläggas. Det gäller att nyttan överväger de mycket långtgående konsekvenser som drabbar restaurang- och besöksnäring, arbetsmarknaden och samhällslivet i stort.

Under påtaglig tid har öppettider på serveringsställen genom föreskrifter begränsats på ett sätt som i praktiken gjort det svårt för många restauranger att bedriva sin kärnverksamhet. Flera remissinstanser anförde också att oförändrade begränsningar innebär stora och svåra konsekvenser för restaurangnäringen och arbetsmarknaden.

Sverigedemokraterna har i en återkommande dialog med regeringen krävt att regeringen tydligare redovisar proportionalitetsbedömningen för de begränsningar av öppettider som beslutats. Vi har än i dag inte fått några rapporter eller statistik över vilka vinster vi fått genom att begränsa öppettider för exempelvis restaurangnäringen.

Fru talman! Jag vill med detta ändå säga att vi hela tiden framfört att vi behöver en pandemilag som ger regeringen befogenheter att förhållandevis skyndsamt kunna införa restriktioner i ett läge som ständigt är föränderligt. Dessutom har regeringen givits mandat att ge myndigheter förhållandevis stor makt, och där har riksdagen i någon mening givits munkavle.

Riksdagens kontrollfunktion ska användas. Vi har fört fram att senast sju dagar efter det att regeringen fattat beslut ska dessa underställas riksdagen och få en sedvanlig beredning här i kammaren. Hade övriga partier instämt hade vi haft den ordningen på plats redan från start. Jag vill påstå att det hade varit en bra ordning, fru talman.

Sverigedemokraterna har således även i detta betänkande lagt fram skarpa lagförslag som innebär just förändringar i lagen för att kunna ha denna underställelse. Dock finns det fortsatt inte stöd för att vi ska ha den ordningen, och det är i någon mening beklagligt.

Vad vi däremot redan i höstas hade majoritet för i utskottet var att endast förlänga lagarna med två månader. Dock enades vi i utskottet om att i stället för att besluta om förkortad giltighet tillkännage för regeringen att den skulle återkomma med en skrivelse för att vi i dag skulle kunna väcka frågan om att eventuellt kunna häva lagen. Det var ingen som lyfte fram det, utan samtliga partier ansåg att lagen skulle gälla till utgången av januari.

I detta betänkande har vi däremot enats om att tillkännage för regeringen att vi menar att lagen endast ska gälla två månader framåt. Det gäller inte minst mot bakgrund av de restriktioner som regeringen nyligen införde utan att informera utskottet eller riksdagen.

Vi i Sverigedemokraterna var tveksamma till om restriktionerna verkligen hade bäring. Därför gjorde vi en KU-anmälan som innebär att konstitutionsutskottet ska granska om vidtagna åtgärder är förenliga med pandemilagen. Det är ett av de redskap vi har att ta till för att kontrollera besluten då en stor del av riksdagens mandat har delegerats till regeringen.

Fru talman! Vi är också av uppfattningen att det börjar bli dags att summera pandemin och försöka få en återgång till det normala. I takt med att omikron breder ut sig och att en jämförelsevis stor del av befolkningen har lindriga symtom behöver restriktionerna ses över, inte minst när det kommer till familjekarantän. Det har i dag långtgående effekter på frånvaro från arbetsplatser, och det innebär en stor skolfrånvaro när familjer isolerar sig i hemmet med svaga symtom.

Vi tror att det är dags att få igång Sverige igen, fru talman. Med det sagt vill jag dock förtydliga att vår ståndpunkt är att vi anser att covid-19-lagen ska antas med våra lagändringar samt att vi har för avsikt att tillkännage till regeringen att lagen endast ska gälla i två månader framåt, det vill säga till utgången av mars månad.

Fru talman! Jag vill med det passa på att yrka bifall till vår reservation 2.


Anf. 26 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Tack, ledamoten, för anförandet! Jag vill först bara kort säga när det gäller frågan om information till utskottet att det kom från departementet precis som det ska göra, mejlvägen någon timme i förväg. Jag tror inte att det är information som vare sig ledamoten Lindberg eller, som tidigare, ledamoten Camilla Waltersson Grönvall är ute efter, utan samtal om innehållet. Information någon timme i förväg innebär inte att man kan påverka de beslut regeringen har fattat.

Jag reagerar när ledamoten säger att det hade kunnat vara ett annat, skarpt, förslag i dag. Rimligen hade det inte det. Däremot är vi helt överens om att vi skulle behöva titta på en underställandemekanism. Det Sverigedemokraterna hade med i sin följdmotion var ett skarpt ändringsförslag som innebär ändrad lagstiftning. Om riksdagen ska åstadkomma det måste vi göra en egen beredning, det vill säga ta fram ett underlag, skicka det på remiss, sätta samman det från utskottet, skicka det till Lagrådet och sedan lägga fram det.

Utskottet hade sitt första möte den 21 december, då vi beredde alla de här sakerna. Det är en omöjlighet att vi skulle ha kunnat få fram det på fem veckor - eller en ännu kortare tid än så, som det blir - för att det skulle kunna träda i kraft den 1 februari. Det hade inte på något reellt sätt varit möjligt att genomföra det som Sverigedemokraterna föreslår. Däremot har ni förstås all rätt att lägga fram förslaget.

Men det fanns ett förslag till utskottet i förra veckan om ett tillkännagivande som skulle göra att regeringen skulle ta fram ett sådant förslag och därmed bereda det på rätt sätt. Sverigedemokraterna valde att inte rösta för det, vilket gör att vi i dag inte har ett sådant majoritetsförslag på bordet.

Jag respekterar att Sverigedemokraterna vill ha en underställandemekanism; det vill Kristdemokraterna också titta på. Men om Sverigedemokraterna hade röstat för detta hade vi kunnat få igenom det i dag. Varför röstade Sverigedemokraterna inte för den delen i förra veckan?


Anf. 27 Linda Lindberg (SD)

Fru talman! Tack, ledamoten Acko Ankarberg Johansson, för en intressant fråga!

Vi har egentligen framfört de här lagförslagen redan från första början, så det har funnits möjlighet för utskottet att framföra de synpunkterna. Man hade möjligtvis kunnat böja sig till att stödja ett tillkännagivande utifrån vårt förslag om ändring i lagen.

Jag vet att det finns en möjlighet att ha snabba beredningar. Själva pandemilagen togs fram med ganska kort varsel. Vi har också sett hur vi med ganska snabba puckar kan sätta in extra sammanträden i utskottet utifrån lagda utskottsinitiativ. Där kan vi även göra ställningstaganden efter en kvarts ajournering. Det finns alltså möjlighet att öppna upp för en lite snabbare hantering.

Om det hade varit ett önskemål från majoriteten av ledamöterna i utskottet är jag ganska övertygad om att vi hade kunnat nå konsensus i frågan och fått till en lagändring som hade kunnat börja gälla för ganska länge sedan. Den hade kunnat vara med inledningsvis i covid-19-lagen, när vi lade fram vårt förslag från allra första början.

Om övriga partier verkligen är intresserade av att ha en underställandemekanism kan jag säga att den möjligheten alltså har funnits redan från start. Jag upplevde att det hela i viss mån var en panikåtgärd. Det fanns redan ett förslag som innebär exakt samma sak och som i praktiken hade kunnat införas direkt i det nya lagförslaget. I stället vill man nu tillkännage för regeringen att det eventuellt i en framtida eventuell förlängning av lagen möjligtvis skulle kunna finnas en sådan mekanism. Och vem vet - vi kanske inte ens behöver en pandemilag vid det tillfället.

Min fråga till Acko Ankarberg Johansson är därför: Har Kristdemokraterna varit intresserade av att ha en underställandemekanism tidigare i beredningen, eller är ni det först i dag?


Anf. 28 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Tack, ledamoten, för svaret! Vi har en underställandemekanism om nedstängning fram till dess att lagen nu går ut, den sista januari. Jag tycker att det har varit alldeles utmärkt. Nu tas möjligheterna till nedstängning bort, och då kommer frågan om underställandemekanism i ny dager.

Vi ansåg inte i december, när vi behandlade följdmotioner, att det fanns skäl att gå fram med ett skarpt ändringsyrkande eftersom det helt enkelt inte går att genomföra. Det går jättebra att lägga fram skarpa ändringsförslag så länge de inte går igenom. Om man får majoritet får man ett elände, för man kan inte genomföra dem från den dag lagen ska börja gälla.

Det hade varit direkt omöjligt att göra en sådan konstitutionell ändring som handlar om var beslutsmakten ska vara genom att kort skriva samman något i utskottet. Det är lite svårare än så. Vi hade behövt ta fram ett underlag, remittera det - eftersom det är en helt annan väg - och landa ned det i utskottet. Vi är snabba; jag håller med ledamoten om det. Men sedan ska förslaget också skickas till Lagrådet. Det hade alltså rent praktiskt inte kunnat fungera fram till den 1 februari, och därför sa vi inte ja till förslaget i december.

Men sedan kom ett förslag om tillkännagivande, vilket gjorde att man hade kunnat få med det i den här omgången. Om Sverigedemokraterna hade röstat för det skulle vi i dag ha haft med det i beslutet. Jag vill ändå skicka med att om Sverigedemokraterna är besjälade av detta hade det funnits en möjlighet i eftermiddag om förslaget hade fått en majoritet i utskottet i förra veckan. Men nu gjorde det inte det, och därför finns inte underställandemekanism med som tillkännagivande.

Sedan instämmer jag med ledamoten: Jag hoppas att vi inte behöver förlänga detta, utan att det kan räcka med två månader och att frågan sedan är ur världen. Men det vet vi inte.


Anf. 29 Linda Lindberg (SD)

Fru talman! Tack, ledamoten Ankarberg Johansson, för en bra debatt här i kammaren!

Så är det såklart, men vi anser ändock att vi har lagt fram förslaget skarpt så pass många gånger och att det borde kunna finnas ett intresse för övriga i utskottet av att lyfta frågan. Man borde i så fall föra en debatt med oss sverigedemokrater om att man anser att vårt förslag är bra och att vi skulle kunna ha en överenskommelse. Men det väljer man att inte göra.

Jag anser att det är bättre att ha ett skarpt förslag som vi faktiskt kan få till stånd direkt, med omedelbar verkan. Jag ser också att det skulle kunna finnas tidsutrymme, för det finns i princip färdiga författningsförslag i vår följdmotion som tydligt berättar och som skulle kunna ligga till grund för en ganska skyndsam hantering.

Därav ser vi det också som lite luddigt att vi ska skicka ett sådant tillkännagivande om en lag som eventuellt inte ens finns framöver. Av den anledningen valde vi att inte ställa oss bakom det förslag som kom väldigt hastigt och lustigt vid det andra beredningstillfälllet.


Anf. 30 Sofia Nilsson (C)

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag.

Sedan pandemin tog sitt grepp om världen och Sverige har Centerpartiet drivit på och varit en konstruktiv opposition - allt för att vi tillsammans med bred samsyn ska möta pandemin på bästa sätt. Vi har haft, och har, en pandemilag som har varit helt avgörande och helt nödvändig. Regeringen har haft, och har, befogenheter utöver det vanliga. Det är befogenheter som har inneburit att man har kunnat stänga ned verksamheter, begränsa våra fri- och rättigheter och så vidare. Det är befogenheter som hittills har varit nödvändiga men som vi hela tiden måste beakta och ompröva.

Den första pandemilagen tillkom mycket på grund av att Centerpartiet lyfte frågan om behovet av att ha en pandemilagstiftning på plats för att på ett effektivt sätt kunna hantera restriktioner, begränsa smittspridningen, ställa om samhället samt kompensera företag och branscher som drabbats hårt av införda restriktioner.

Efter ett intensivt arbete julen 2020 som jag tror att både regeringen och socialutskottet minns, kanske med vånda, kunde vi lagstifta om den första pandemilagen.

Fru talman! Det har varit bra att besluten hittills kunnat fattas med brett stöd i riksdagen. I tider av kris är det viktigt att hitta breda majoriteter och samarbeten.

Nu debatterar vi återigen en förlängning av pandemilagstiftningen. Även denna gång har vi haft ett konstruktivt och bra samarbete i socialutskottet, där vi enats om att förlänga lagstiftningen med endast två månader i stället för regeringens förslag om fyra.

Inför beslutet om pandemilagens förlängning har vi i Centerpartiet noga övervägt hur vi ska ställa oss. Att förlänga en lag som ger regeringen extraordinära befogenheter att inskränka människors demonstrationsrätt, friheter och så vidare är inget som vi gör lättvindigt. Restriktioner som införs måste hela tiden vara välavvägda och proportionerliga. Demokratiska rättigheter som demonstrationsrätt och rörelsefrihet är värden som Centerpartiet sätter högt på agendan, värden som vi hela tiden har med oss i våra bedömningar.

Centerpartiets utgångspunkt är och har alltid varit att användningen av restriktioner, vaccinbevis och andra smittskyddsåtgärder måste upphöra så fort situationen med smittspridning och belastning i sjukvården tillåter det. Där är vi tyvärr inte i dag. Eftersom vi saknar annan relevant krislagstiftning gör vi, precis som alla andra partier utom Liberalerna, bedömningen att vi än så länge är i ett läge av pandemin där vi måste ha lagstiftningen kvar för att kunna fortsätta rädda liv och fatta snabba beslut.

Det är ju det som är det luriga med det här viruset - vi vet inte hur det kommer att utvecklas. I somras och höstas var vi nog många som trodde att läget hade stabiliserat sig. Många hade börjat våga hoppas: Snart är vi nog igenom det. Snart är det över. Men sedan kom delta och omikron, och så ritades spelplanen om igen. I dag är vi alltså i ett läge där vi bedömer att det är för tidigt att avskaffa pandemilagen.

Fru talman! Under pandemin upplever jag att vi haft en god dialog med regeringen. Detta har varit en trygghet för oss ledamöter och för oss i partier som befinner sig utanför regeringen. Vi har kunnat följa arbetet, och vi har fått information i socialutskottet.

De befogenheter som regeringen fick kopplade till pandemin och covid-19 hanterade man till en början väl, och man involverade framför allt utskottet - fram till för någon vecka sedan. När regeringen vid presskonferensen den 11 januari presenterade nya restriktioner hänvisade man helt plötsligt även till RS-virus och hög sjukfrånvaro i vården.

Här anser jag och många med mig att regeringen överskred sina befogenheter. Vi kan inte begränsa människors frihet eller företags näringsfrihet på sådana grunder. Det har aldrig varit tanken med pandemilagstiftningen. Befogenheterna ska vara strikt kopplade till covid-19 och inget annat.

Denna stretch av befogenheter gör att jag, precis som Moderaterna och Kristdemokraterna, gärna hade sett att den nya pandemilagen haft en tydlig underställelsemekanism som gör att regeringen måste diskutera med och informera riksdagen inför att restriktioner ska införas. Jag tror att demokratin och tilliten till pandemihanteringen hade mått bra av mer dialog och samsyn i stället för att regeringen kör solo i frågan.

Fru talman! Vaccinationerna är vägen ut ur pandemin. Tack och lov har en ganska hög andel av befolkningen valt att vaccinera sig.

Centerpartiet hade gärna sett att man haft en tydligare tanke och del i pandemilagstiftningen om en exit ur pandemin. Fokus måste nu i högre grad vara att så snabbt som möjligt se till att fler får dos 3. Det är bara det som kan lindra situationen, och det är först när en högre andel av befolkningen har fått dos 3 som vi kan ta bort restriktionerna.

Under den första halvan av 2022 beräknas 80 procent av befolkningen få dos 3, vilket är mycket positivt eftersom det ger ett gott skydd mot både allvarlig sjukdom och smittspridning.

Men fortfarande är det 1,3 miljoner som inte tagit en enda dos vaccin. Här borde regeringen i stället för att peka finger och skylla på regionerna ta ett större ansvar för att fler ska vilja vaccinera sig, för vaccinationerna är som sagt vägen ut ur pandemin.


Anf. 31 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Nu är vi snart inne på det tredje året med covid-19-pandemin. Drygt 15 500 avlidna med covid-19. Varje död är en individ, och varje individ har anhöriga. Ett nedsläckt Stockholm i mars och april 2020, tyst och ensligt. Hemma kunde vi höra hur ambulanserna körde i ilfart mot Sankt Göran, så många ambulanser med dödssjuka. Nu är läget helt annorlunda. Det är så bra, och det är tack vare vaccinet.

Fru talman! En offentlig vård som redan före pandemin var som ett stort sparbeting. En äldreomsorg med för få utbildade, för få fast anställda och för lite medicinsk kompetens. En sjukvård som inte hade 100 procents kapacitet utan mindre än 80 före pandemin. Så är det fortfarande.

Applåder i sig ger ingen bra arbetsmiljö. De ger inte anständiga löner eller förkortad arbetstid för dem som jobbar jour. Tack till er som trots att era regionala politiker inte har en anständig personalpolitik sliter och får sjuka att överleva!

Fru talman! Mitt i pandemin har vi sett hur regionerna samlar pengar, överskott, på hög. Det tycker jag är väldigt illa. De pengarna ska förstås in i verksamheten. Och regeringen har inte lagt in tillräckligt för att boosta vården och omsorgen.

Fru talman! 70-80 procent av dem som är på iva nu är ovaccinerade. Ni som inte är vaccinerade utgör 17 procent av befolkningen räknat på tolv år och uppåt. Det är tolv gånger vanligare att ni som är ovaccinerade läggs in på iva. Ta till er det!

Vi med vaccin kan få en genombrottsinfektion, men sannolikheten att vi ska hamna på iva är begränsad. Det handlar också om dem som åker in till iva. Förutom de ovaccinerade är det de äldre äldre, som fortfarande utgör en riskgrupp, och de som har underliggande sjukdomar.

Behöver vi den här lagen, fru talman? Behöver vi pandemilagen trots att 83,7 procent är vaccinerade med två sprutor och 35,4 procent med tre doser? Det är lite lågt, måste jag säga. Ja, så länge det är ett allvarligt läge måste vi kunna ha en lag. Allvarligt läge handlar om vad som händer inom slutenvården och hur samhället i övrigt påverkas, och nu är den samhälleliga påverkan enorm.

Men vi måste ständigt väga in våra grundlagsskyddade rättigheter. Frågan om proportionalitet är grundbulten. Den måste ständigt vägas in. Regeringens befogenheter ska vara tillfälliga, förståeliga och transparenta. Det är tre ledord som borde ha följts.

Fru talman! Vi måste också väga in folkhälsoaspekterna, eventuella tillkortakommanden i lagstiftningen som drabbar barn och att de som lever i ekonomiskt utsatta positioner riskerar att drabbas hårdare.

Vi ville definitivt ha en prövning av lagen efter två månader. Det var vi väldigt tydliga med i den första svängen före jul. Initialt var det faktiskt bara Vänstern och Liberalerna som ville ha två månaders prövotid. Sedan hoppade Liberalerna till något helt annat. Jag är glad att det i dag är ett enigt utskott som vill ha en prövning av lagstiftningen i mars 2022. Jag tycker att det är en självklarhet. Regeringens befogenheter är extrema, och då måste de förstås prövas.

Regeringen måste också återkomma till riksdagen med underlag som är transparenta och tydliga, underlag som ger oss en bild av olika typer av restriktioner och hur de vägs in utifrån smittläget. Utskottet måste få koll på vilken bärkraft restriktionerna har och om de är nödvändiga.

Vänsterpartiet har under hela pandemin värnat barnens rättigheter och intressen. Vaccinationsbevisen är inte tillämpliga för barn och ungdomar under 18 år i förslaget från regeringen. Det är en god avvägning, anser vi.

Vi är däremot inte imponerade av att det inte finns någon aktuell barnrättslig analys i promemorian för lagen. Barns särskilda situation borde ha lyfts fram i promemorian från regeringen. Eftersom flera delar av den tillfälliga covid-19-lagen också berör barn borde det finnas en grundlig analys av konsekvenserna för barn. Vi hoppas att regeringen kommer tillbaka och presenterar de analyserna.

Därför, fru talman, yrkar jag bifall till reservation nummer 5.

Fru talman! Omikron och den enorma smittspridning vi har nu hade vi inte kunnat förutse i, låt säga, november eller december. Nu smittar vi alla varandra. Oavsett om man är vaccinerad eller inte smittas man på olika sätt.

Vi är för vaccinationspass för sammankomster med över 100 personer. Det tycker vi är helt okej, på teater, opera och vad det nu kan vara. Därefter sätter vi ned foten.

Men omikron har helt förändrat hela denna spelplan. Vaccinpassen räcker inte i ett läge med sådan extrem smittspridning som nu. Det är inte funktionellt; det säger också alla forskare i olika rapporter och så vidare. Nu gäller avstånd, ansiktsmask i trånga miljöer och andra verktyg som kan läggas på.

Däremot är de ovaccinerade i extrem risk. Det är också de som hamnar på sjukhusen. I detta läge ska ovaccinerade förstås inte kunna gå på de större evenemangen. Det handlar om att se till att det inte blir fler sjuka i den gruppen.

Tittar vi internationellt ser vi att vaccinpassen kan få upp vaccinationerna, men det ser väldigt olika ut i de europeiska länderna när man nagelfar detta. Men har det blivit en minskad smittspridning? Just nu ser det inte ut så.

När det gäller vaccinpassen har det förekommit olika diskussioner i medier och så vidare. Moderaterna har gått allra längst när det gäller vaccinationspass. Så här skriver man i en artikel: "På sikt bör det även övervägas om gränsen ska sänkas till noll personer." Just detta hade vi väldigt svårt att förstå. Denna artikel skrevs den 10 december och uppdaterades den 27 december.

Jag menar att detta måste gå hand i hand med något annat, nämligen vaccinationer. I vissa regioner, exempelvis i Stockholm, har man haft en extremt låg vaccinationstakt när det gäller den tredje sprutan. Man ligger hela tiden 10 procent efter.

Fru talman! Det övergripande målet är att förhindra smitta, förhindra allvarlig sjukdom, värna de äldre och dem med underliggande sjukdom och värna sjukvården. Men nu befinner vi oss också i en samhällskritisk period. Vi måste värna hela samhället: förskolor, skolor, sjukhus, äldreomsorg, kollektivtrafik och affärer.

Det absolut viktigaste är att vaccinera mer. Staten har gått in med medel, pengar till vaccinationer och struktur. Det är regionerna som bär ansvaret för hur man ska vaccinera. Jag måste säga att det på sina håll har varit ganska undermåligt och senfärdigt. Det skiljer sig väldigt åt mellan regionerna.

Jag har själv testat hur det var att försöka få en tredje spruta i Stockholm i november och december. Jag nämner Stockholm därför att det är den största regionen. Man har ett stort överskott på nästan 7 miljarder, och då menar jag att man borde ha en vaccination som funkar. Då borde vi inte i november ha behövt se en lång kö med äldre som fick hjälpas in i den lilla bussen som liknade en mycket liten korvkiosk. Vaccinatören hade pannlampa för att se var sprutan skulle stickas in. Detta var Stockholm i november 2021, och Stockholm har nästan 7 miljarder i överskott. Då ska man fixa att vaccinera. Och detta måste gå hand i hand med synen på vaccinationspass.

Vad ska staten då göra? Nu tror jag på bredare penseldrag och lite action - på ett sista försök till masskommunikation på sociala medier, genom reklam i tv, på stortavlor och så vidare. Dra på lite! Det finstilta på myndigheternas hemsidor räcker inte för att bemöta anti-vaxxers, tveksamma, fake news och så vidare. Det behövs lättfattlig, folklig information om varför det är bra att vaccinera sig, om att 70-80 av dem som är på iva är ovaccinerade, om biverkningarna och om gravida.

Jag har roat mig - kanske är det ett slags självskadebeteende - med att titta på de sidor som anti-vaxxer-rörelsen har igång. Det är ganska stora sidor där det finns väldigt mycket missvisande info om vaccin. Det hade varit läge att för ett år sedan hantera detta tydligare kommunikativt på statlig nivå. Men man har fortfarande en möjlighet, och jag tycker att det åvilar staten att dra igång en större insats med information som är begriplig. Alla läser inte DN, och alla ser inte på Folkhälsomyndighetens olika presskonferenser.

Till de ovaccinerade vill jag säga: Vaccinera er! Risken att just ni råkar illa ut är mycket stor just nu. Och till er som inte gillar vaccinpass: Jämför inte vaccinpass med Förintelsen! Relativisera inte Förintelsen på det sättet!

Till regionerna och specifikt till dem som halkat efter vad gäller vaccinering vill jag säga: Öka tempot! Och skär inte i sjukvården! Till regeringen: Ta en funderare på hur vi gör när 85 procent är vaccinerade med två sprutor och vi når cirka 70 procent med den tredje sprutan. Vad är scenariot då? Blir det en förlängning av pandemilagen? När ska plåstret ryckas bort?

Stärk vården och omsorgen med start nu! Och gå före för att vaccinera hela världen! Bara så kan vi undvika fler mutationer med grekiska namn.

Och förläng gärna Coronakommissionen! Vi kan inte ha en kommission som lägger ned arbetet mitt i en pandemi.


Anf. 32 Lina Nordquist (L)

Fru talman! Ja, vänner, pandemibekämpning är en balansakt, och en ganska svår sådan. Vi måste hålla smittan nere och säkra att sjukvården mäktar med, och samtidigt behöver vi under hela denna tid se till att aldrig stympa människors grundlagsskyddade fri- och rättigheter lättvindigt.

För att bekämpa ett dödligt virus fick regeringen våren 2020 exceptionell makt över individers vardag, på ett sätt som är helt unikt i fredstid. Den makten kunde Liberalerna svälja för att rädda liv.

Pandemin är inte över, men den är annorlunda nu. Vaccinerna har dramatiskt förändrat situationen. Coronaviruset har blivit mer smittsamt, men färre blir allvarligt sjuka.

Vi liberaler har under månader argumenterat för att ge regeringen denna makt över människors vardag för en kortare tid i taget, fru talman. Och vi har yrkat på att deras friheter och rättigheter inte får begränsas mer än absolut nödvändigt.

Men så presenterade regeringen nyligen nya restriktioner och hänvisade då till andra sjukdomar än covid-19 - till annat än pandemin. Så är lagen inte skriven, och så var den aldrig tänkt. Vi behöver en pandemilag, men dess utformning har missbrukats.

Jag vill betona att sjukvårdens överbelastning och mycket tunga villkor är ett allvarligt problem. Vi liberaler står helt bakom att sjukvården måste stärkas. Det måste, fru talman, till långsiktiga statliga satsningar på tillräckligt många vårdplatser och på goda arbetsvillkor, så att människor trivs och vill stanna kvar.

Det måste också, fru talman, till stora insatser för att mota den ensamhet och utsatthet som både barn och vuxna har drabbats av under de här åren, och naturligtvis för att hjälpa till mot den ekonomiska utsattheten.

Jag vill också vara tydlig med att Liberalerna anser att det även fortsatt behövs avstånd och att det behövs lagar och en frivillig möjlighet för arrangörer och krögare att be sina gäster om vaccinationsintyg. Det krävs absolut hårt arbete för att fler ska vaccineras.

Men vi ställdes inför en situation där vi inte ansåg att regeringen hanterat sina befogenheter korrekt. Vi beslutade oss för att riksdagen, inte regeringen, fortsatt bör fatta beslut om de inskränkningar som behövs. Därför yrkar vi, fru talman, på att riksdagen avslår detta lagförslag. Jag ställer mig därför bakom reservation 1.

Sveriges makthavare behöver absolut även fortsatt hantera coronaviruset med stor respekt. Men samma djupa respekt behöver vi också visa demokratin och människors grundlagsskyddade rättigheter.


Anf. 33 Kristina Nilsson (S)

Fru talman! Jag delar fullständigt ledamoten Nordquists uppfattning att en sådan här lag inte ska antas lättvindigt. Däremot delar jag inte uppfattningen att restriktioner har införts på grund av andra sjukdomar, vilket jag var väldigt tydlig med i mitt anförande. Det går att läsa i efterhand om ledamoten inte uppfattade det.

Vi har ju den ordningen att regeringen lämnar en proposition till riksdagen, och sedan har partierna möjlighet att följdmotionera och framföra sina synpunkter på propositionen i en motion. Det gjorde Liberalerna. Där föreslog man att lagen skulle förlängas i två månader.

Därför blev i alla fall jag oerhört förvånad när Liberalernas partiledare plötsligt meddelade att Liberalerna skulle yrka avslag på pandemilagen. Än mer förvånad blev jag när hon strax efteråt förklarade att vi skulle använda covidbevis i så stor utsträckning som möjligt.

Därför vill jag ställa frågan till ledamoten Nordquist: Hur tänker sig Liberalerna att de här två delarna ska gå ihop - vaccinpass och covidbevis grundar sig ju på pandemilagen? Det hela känns som något som dök upp väldigt ad hoc. Jag skulle vilja ha en förklaring hur det ska kunna fungera i praktiken.


Anf. 34 Lina Nordquist (L)

Fru talman! Ja, det dök upp väldigt abrupt. Det stämmer. Det var dock inte ad hoc, för det var på en tydligt förekommen anledning, nämligen att vår partiledare och många av oss andra i hela landet hörde statsministern hänvisa till andra sjukdomar i ett uttalande. Detta och andra, som vi ser det, märkliga sätt att närma sig pandemin och märkliga sätt att respektera demokratin gjorde att vi stod inför ett val. Antingen kunde vi fortsätta som vi hade velat, med två månader, som vi hade yrkat på, och tillåta färre inskränkningar men ändå ta den gängse vägen, eller så kunde vi säga nej och att vi inte har förtroende för regeringens sätt att använda denna lag. Det behövs en pandemilag, men det här fungerar inte längre. Vi valde då att säga att vi inte ställer oss bakom att denna lag förlängs med dess nuvarande utformning.


Anf. 35 Kristina Nilsson (S)

Fru talman! Vi kan enas om "abrupt" i stället för "ad hoc". Det är helt okej.

Jag förstår naturligtvis att det skulle vara väldigt positivt för nattklubbar, restauranger, evenemangsanordnare, kultur, idrott och så vidare om vi skulle kunna använda vaccinationsbevis i större utsträckning. Det skulle ju möjliggöra mer verksamhet för dessa.

Problemet är bara att detta inte räcker i dagsläget, eftersom smittspridningen är som den är med den nya virusvarianten. Jag funderar fortfarande på hur vi skulle ha fått dessa covidbevis på plats i tid när den nuvarande pandemilagen går ut. Vi har ju inte någon rättslig grund för att ens införa dem.

Jag förstår fortfarande inte riktigt hur Liberalerna tänker. Menar ni att Liberalerna har en bättre kunskap än Folkhälsomyndigheten om vilka smittskyddsåtgärder som är rimliga för att skydda liv och hälsa? Jag tycker att det här är svårt. Jag har svårt att få dessa två förslag att gå ihop, och jag skulle vilja ha en tydligare förklaring: Vilken rättslig grund skulle ett utökat användande av vaccinationspass vila på, och hur skulle vi kunna få det på plats innan utgången av februari?


Anf. 36 Lina Nordquist (L)

Fru talman! En så snabb hantering är inte den vanliga vägen. Det är absolut inte den enkla vägen, men vi bedömde att vi inte kunde fortsätta som vi hade gjort hittills. Vi har aldrig föreslagit att avskaffa expertmyndigheternas råd och rekommendationer. Det vi har sagt är att det nu är dags att ta tillbaka den delegation av makt som riksdagen har gett regeringen och se till att en framtida pandemilag utgår från riksdagens tydligt uttalade direktiv. Vi anser att regeringen har missbrukat den lag som har funnits.


Anf. 37 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Tack, ledamoten, för anförandet! Självklart kan man som parti bestämma sig för att man tycker att det är dags att avskaffa lagen. Vi kommer nog att vara fler som hamnar där om ett par veckor eller kanske om några månader.

Men det uppstår ett problem när man i samma andetag säger att man ska stifta en ny lag som ska börja gälla den 1 februari. På samma sätt som jag frågade ledamoten Linda Lindberg tidigare vill jag höra av Lina Nordquist: På vilket sätt är det möjligt för riksdagen att stifta en helt ny lag på denna tid? Man ska hinna bereda den, ta fram underlag, skicka den på remiss till Lagrådet och lägga fram den till den 1 februari. Eller är det Liberalernas uppfattning att vi ska stå utan lag i fem sex veckor och sedan låta lagen återkomma? Hur ser ledamoten på detta?

Det här är ändå en avgörande fråga. Man får gärna tycka saker och gå ut medialt och säga att man tycker att det borde vara på ett visst sätt. Men man kan inte inför väljarna låtsas som om vi skulle kunna göra allt detta - avskaffa lagen och få en helt ny lag med en underställandemekanism, lite grann likt det Sverigedemokraterna föreslår - och få det på plats till den 1 februari. Det stämmer ju inte, för det funkar inte. Det kommer inte att gå.

Jag undrar hur Liberalerna på riktigt vill ha det. Jag ser fram emot att ledamoten berättar det, så att jag hänger med bättre.


Anf. 38 Lina Nordquist (L)

Fru talman! Jag vill börja med att intyga att allt jag säger i denna talarstol och i andra sammanhang är på riktigt.

Jag vill också vara tydlig med att vi inte önskade detta. Vi vill inte ha sjukvård för att vi vill att människor ska bli sjuka. Vi vill inte ha ett starkt försvar för att vi vill ha krig. Vi ville heller inte ta tillbaka makten till riksdagen för att vi tror att det vore en enklare väg, absolut inte. Det var inte för att det var skoj utan därför att vi ansåg att makten och befogenheterna hade överskridits och att lagen hade använts på ett felaktigt sätt.

Då stod vi inför antingen en mycket svår väg eller den tidsmässigt enklare vägen, som vi ansåg inte hade fungerat. Den fungerade bevisligen inte eftersom regeringen inte använde sina befogenheter som det var tänkt och som lagen var skriven. Det är absolut en mycket tajt tidsram, men vi gjorde bedömningen att det är möjligt.


Anf. 39 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Tack, ledamoten, för svaret! I dag är det den 19 januari. Det är få dagar kvar till den 1 februari. Ledamoten och Liberalerna anser alltså att vi på den tiden skulle kunna ta fram en helt ny lag som kan börja gälla den 1 februari. Det finns tillfällen när jag tror på mirakel och under, men det här tillhör inte den kategorin, vill jag säga.

Däremot kan det mycket väl vara som Liberalerna säger att en annan lag med en annan form av underställande under riksdagen skulle kunna fungera. Det skulle vi vilja se prövat, om man kan hitta en annan konstruktion. Det är inte i den delen jag har synpunkter.

Men hur ska Liberalerna hantera det glapp som uppstår från i dag fram till den 1 februari och när vi efter den dagen inte har någon pandemilag? Vi kan inte vidta några smittskyddsåtgärder, och det får i så fall återgå till ordningslagen. Tror Liberalerna på riktigt att man mellan 19 januari och 1 februari hinner stifta en helt ny lag med ett nytt tillvägagångssätt? Är detta ledamotens uppfattning?


Anf. 40 Lina Nordquist (L)

Fru talman! Det är Liberalernas uppfattning att det är mycket få tillfällen då det är värt att göra på det här sättet, för det skulle innebära ett oerhört tungt arbete. Vi vet ju att en lagstiftningsprocess till sin natur behöver få ta tid. I det här fallet skulle dygnets alla timmar behöva användas.

Samtidigt är detta inte vilken lag som helst. Detta är en lag som inskränker människors grundlagsskyddade fri- och rättigheter och ger regeringen en makt som är unik i fredstid. När vi har tittat på andra exempel genom historien, exempelvis lagrådsbehandlingen för ganska exakt ett år sedan, som pågick från den 28 december till den 30 december, såg vi att detta är oerhört viktiga frågor, och därför är vi villiga att ta denna mycket tunga process vid detta tillfälle.

Men jag vill vara tydlig med att det inte är så att vi tycker att detta ska bli en ny praxis i riksdagen - absolut inte. Så här är det för att de grundlagsskyddade fri- och rättigheterna är oerhört viktiga för oss människor att värna, och vi tycker att regeringen har missbrukat den makten.


Anf. 41 Margareta Fransson (MP)

Fru talman! För ungefär två år sedan mötte jag helt nya patienter när den högspecialiserade rehabiliteringsklinik som jag arbetade på blev en pandemiavdelning. Även om jag är van vid patienter som har ett stort omvårdnadsbehov och som inte kan andas utan apparater var detta en helt ny situation.

Sedan dess har väldigt mycket hänt. Pandemin har skördat många offer. Alla medborgare har fått göra stora förändringar i sina liv, och samtliga partier har tagit ett stort ansvar. Enligt den grekiska mytologin bär guden Atlas jorden på sina axlar. Många aktörer har en känsla av att de bär en minst lika tung börda i sina verksamheter.

För två dagar sedan var jag på min gamla gymnasieskola, De Geergymnasiet i Norrköping, och träffade en helt underbar estetklass. Vi pratade om demokrati men också om hur mina och våra beslut här i kammaren påverkar deras vardag. Jag samtalade även med deras lärare Eva om hur coronapandemin påverkar hennes elever och hur tufft det kan vara med distansundervisning för både lärare och elever.

Samtidigt befinner sig Sverige, precis som resten av Europa, i en period med än högre smittspridning än tidigare, inte minst eftersom omikronvarianten smittar trots vaccinering. Det är dock ett lägre antal fall av allvarliga insjuknanden. Det samlade trycket på sjukvården är fortsatt högt, och det finns en ackumulation av uppskjuten vård under pandemin.

Mot bakgrund av detta anser Miljöpartiet att det behövs en förlängning av pandemilagen. Jag vill dock vara tydlig med att lagen fortsatt behöver vara tillfällig och att den ska gälla kort tid och förlängas vid behov. Samtidigt är det viktigt att restriktionerna är träffsäkra och proportionerliga och uppfattas som rättvisa.

Fru talman! Vi ställer oss också bakom förslaget till tillkännagivande från utskottet om att lagarna i stället för att gälla till slutet av maj ska gälla till slutet av mars månad detta år. För oss är det i detta läge viktigt med ett enigt utskott och tydlighet. Det är eftersträvansvärt.

Jag vill betona att det är angeläget med politisk förankring, och det kan ske på många olika sätt. Men jag vill också säga att förankring är ett förtroende. Och ett förtroende - det vill jag vara tydlig med - ska man förvalta väl.

Fru talman! På Folkhälsomyndighetens hemsida kan jag läsa följande:

I Sverige ser vi att ojämlikheterna i hälsa består och i vissa fall ökar över tid. Vår bedömning är att pandemins konsekvenser kan komma att förstärka dessa ojämlikheter. Det är för tidigt för att avgöra pandemins fulla effekt på folkhälsan, men redan nu ser vi att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet behöver stärkas och prioriteras för att behålla en god folkhälsa och minska ojämlikheterna.

Det är väldigt viktigt för oss i Miljöpartiet att minska ojämlikheterna i hälsa. Vi önskar att det görs ett offensivt folkhälsoarbete för att möta de samlade folkhälsoeffekterna efter pandemin. Vi önskar också att den samlade kapaciteten i vården ökar genom såväl effektiviseringar som ökade resurser.

I dag används många restriktioner med ett tydligt delsyfte: att man inte ska belasta vården. Samtidigt är den bristande kapaciteten inom vården faktiskt inget nytt problem.

Fru talman! Jag skulle vilja lyfta fram vårt språkrör Märta Stenevi. Jag tycker att hon uttryckte sig väldigt klokt häromdagen i en av våra största dagstidningar. Hon menade att vi nu närmar oss en punkt där vi måste börja fundera på om vi verkligen kan använda inskränkningar i till exempel demonstrationsrätten just för att skydda vården. Är det inte snarare så att det är dags att vända på hela frågan och på allvar börja med att stärka vården för att man i sin tur ska kunna skydda olika demokratiska fri- och rättigheter?

I detta sammanhang vill jag lyfta fram att också kulturen behöver ökade resurser. Ska vi kunna ha ett starkt och brett kulturliv även i framtiden behöver vi stötta kulturen här och nu men även på medellång och lång sikt.

Man kan givetvis ha synpunkter på var och en av de olika restriktioner som har införts eller på hur rekommendationerna ser ut. Jag tänker dock inte ha det här. Det viktiga är att den expertis som är kopplad till Folkhälsomyndigheten kontinuerligt gör bedömningar och att vi förhoppningsvis, som tidigare nämnts, kommer att ha dessa begränsningar under så kort tid som möjligt.

Jag skulle däremot vilja ta tillfället i akt att lyfta vikten av vaccination och av att man följer rekommendationer. Även om vi i Sverige ligger bra till när det gäller vaccinationsnivån kan vi vara ännu bättre. Det gäller både den första dosen och att öka motivationen till den tredje dosen.

Det finns en del personer som känner ett starkare utanförskap i den situation vi i dag befinner oss i. Det kan handla om språk. Det kan handla om psykisk ohälsa eller om funktionsnedsättning. Det är personer som känner sig lite bortglömda och lite tvehågsna. De kanske skulle må bättre av att bli direkt kontaktade av vården i denna fråga.

Det är också viktigt att komma ihåg att inte alla människor är digitala. Alla människor följer inte medier på så sätt att det är självklart att de vet vad man ska göra och hur man ska agera.

Jag vet att det görs väldigt mycket i vårt land, men jag vill ändå slå ett slag för att man ska fortsätta att tänka på de grupper som har det lite svårare än andra att få till sin vaccination och därmed också sitt eget skydd. Jag tror att det skulle göra situationen väldigt bra. Det handlar om att få fler att vaccinera sig. Dessutom skulle dessa människor kunna känna en tillit och mindre utanförskap i samhället. Det finns ett sådant behov, och det har minst sagt stor betydelse.

Fru talman! Jag avslutar med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. Jag hänvisar även till vårt särskilda yttrande.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Beslut

Covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska fortsätta gälla (SoU9)

Lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen och lagen om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19, den så kallade covid-19-lagen, har möjliggjort åtgärder för att minska spridningen av coronaviruset i miljöer där trängsel, folksamlingar och liknande kan uppstå. Lagarna är tidsbegränsade och gäller i nuläget till och med den 31 januari 2022.

Regeringen anser att det även efter den 31 januari finns behov av att ha beredskap för att vidta åtgärder för att minska smittspridning. Därför har regeringen föreslagit att covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska fortsätta att gälla till och med den 31 maj 2022.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att lagarna ska fortsätta att gälla till och med den 31 maj.

Samtidigt riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den ska återkomma med ett förslag om att covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska gälla endast till och med den 31 mars 2022.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll dels reservation 7 under punkt 9, dels i övrigt utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Utskottet föreslår två tillkännagivande till regeringen, ett om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär att lagarna i stället ska fortsätta att gälla endast till utgången av mars 2022 och ett om testning och smittspårning. Avslag på övriga motionsyrkanden samt ett yrkande som väckts under utskottsbehandlingen.