Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak

Debatt om förslag 13 december 2016

Protokoll från debatten

Anföranden: 13

Anf. 133 Karin Enström (M)

Herr talman! I kväll behandlar vi det sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak. Regeringen föreslår i en proposition att riksdagen ska medge att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av högst 220 personer till förfogande till och med den 31 december 2017 för att på irakisk inbjudan delta i den militära utbildningsinsats i Irak som genomförs av den globala koalitionen mot Daish.

Herr talman! Iraks moderna historia har kännetecknats av krig och våld. Under våren och sommaren 2014 gav sig en ny fasa till känna i regionen. Ur kaoset i Syrien spred sig den militanta rörelsen Daish och utropade ett världsomspännande kalifat.

Daishs bestialiska grymheter gör att vi av moraliska och medmänskliga skäl måste delta i kampen mot denna organisation. Det måste vi också göra av nationella säkerhetsskäl. Terrorismen hotar inte bara stater och individer utan även de värderingar som det öppna samhället vilar på. Den utmanar våra värderingar i grunden. Terrorismen är också en starkt bidragande faktor till de enorma flyktingströmmar som vi har upplevt de senaste åren. Från de länder som har mest terrorism kommer också de största flyktingströmmarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Daishs terror sträcker sig över landgränserna, vilket attentaten i Paris, Bryssel, Ankara och andra städer är tragiska exempel på. Organisationen har också inspirerat bestialiska dåd i bland annat Nice och Orlando.

Herr talman! Utskottet fördömer Daishs grova systematiska och omfattande övergrepp på de mänskliga rättigheterna och överträdelser av den internationella humanitära rätten. Daish måste motarbetas med alla tillgängliga medel. Det är välkommet att Sverige har anslutit sig till den internationella koalitionen mot Daish. Koalitionens insatser är av central vikt för att främja fred och säkerhet i främst Irak och Syrien.

Erfarenheterna av stridigheter mot Daish visar att terrororganisationen är svårslagen. I mitten av oktober inledde den irakiska armén sin offensiv mot staden Mosul i norra Irak som kontrollerats av Daish under flera år. Detta slag kommer att vara avgörande i kriget mot Daish. Trots rapporter om ungefär 2 000 dödade Daishkrigare beräknas mellan 3 000 och 5 000 stridande Daishtrupper fortfarande befinna sig i staden. Deras taktik är att retirera, vara snabbrörliga och kunna slå till på nya platser allteftersom offensiven kommer längre och längre in i staden.

Herr talman! Vi debatterar som sagt regeringens förslag om ett fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak. Sverige kan och ska hjälpa till i kampen mot Daish. I nuläget bidrar Sverige med en styrka bestående av ungefär 35 personer - mandatet är högst 120 - för att utbilda irakiska säkerhetsstyrkor som i sin tur bekämpar Daish i norra Irak. Av allt att döma har den svenska militära utbildningsinsatsen fungerat väl, och enligt regeringen finns ett behov av och en efterfrågan på ett fortsatt och utökat svenskt militärt utbildningsbidrag.

Jag har tidigare i denna kammare välkomnat insatsen, men jag har också sagt att Sverige kan och ska göra mer. Därför vill jag ta tillfället i akt och förtydliga utskottets förslag till riksdagsbeslut som i praktiken innebär att regeringen måste återkomma till riksdagen med en ny proposition om mandatet som helhet för att man ska kunna påbörja verksamhet på en annan plats än där det svenska bidraget nu verkar.

Som jag har försökt att beskriva verkar de svenska soldaterna i svåra och farliga förhållanden. När riksdagen bemyndigar regeringen att sända en svensk väpnad styrka utomlands är det ett beslut som innebär ett betydande ansvar.

Det betyder att riksdagen måste ha kännedom om hur och var det svenska bidraget ska verka. I både propositionen och under de föredragningar som vi i utskottet har fått har informationen till oss inte varit tillräcklig om var det svenska styrkebidraget skulle vara verksamt, förutom i norra Irak. Utskottet är därför inte berett att tillstyrka en utvidgning av det geografiska operationsområdet för det svenska styrkebidraget.

Internationella fredsfrämjande insatser är alltid viktiga, och de är inte utan risker. Med tanke på hur mycket vi begär av de kvinnor och män som vi sänder ut på dessa insatser måste riksdagen grunda sina beslut på så god och uttömmande information som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Herr talman! Jag vill passa på att peka på det utskottet föreslår som ett tillkännagivande till regeringen. Det handlar om att också denna militära insats måste utvärderas. Det förutsätter att regeringen kommer att komma tillbaka till riksdagen och beskriva detta i en återrapport.

Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.

(Applåder)


Anf. 134 Andre vice talman Björn Söder (SD)

Herr talman! Sedan 2015 deltar Sverige i den militära utbildningsinsats som den internationella koalitionen mot IS bedriver i Irak efter irakisk inbjudan. Koalitionen bedriver utbildning bland annat i Erbil, där irakiska försvarsstyrkor tränas av den svenska insatsen i sjukvård, krigets lagar, strid i bebyggelse samt detektering av improviserade sprängladdningar. Utbildningen och rådgivningen har tagits väl emot av de irakiska försvarsstyrkor som Sverige stöder i norra Irak.

Från Sverigedemokraternas sida har vi varit och är fortfarande positiva till insatsen, trots att vi gör avsteg från vår egen princip om att Sveriges internationella engagemang när det gäller att skicka militär utomlands ska ske under FN-flagg. Vi menar att situationen i Irak i högsta grad berör oss alla. Vi har under de senaste åren blivit påminda om just detta genom olika händelser i Europa. Fruktansvärda terrordåd har utförts av Islamiska staten, inte bara i Irak och Syrien utan även på europeisk mark, och vi har sett en invandringsvåg av sällan skådad omfattning till Europa och inte minst till Sverige. Samtidigt har vi kunnat ta del av hur personer bosatta i Sverige och övriga Europa åkt ned till Irak och Syrien för att strida för terroristerna. Därför är det angeläget att också Sverige deltar i kampen mot terrorismen på alla olika plan, såväl här hemma i Sverige som internationellt.

Terrorgruppen IS härjningar har orsakat ett närmast ofattbart lidande för det irakiska folket i allmänhet och dess etniska och religiösa minoriteter i synnerhet. När IS intog Iraks näst största stad Mosul 2014 kunde vi läsa i världspressen om hemska övergrepp på de uppskattat 35 000 kristna invånarna, av vilka i stort sett alla tvingades lämna staden. År 2003 fanns det ca 1,2 miljoner kristna bara i Irak, men många har tvingats fly, och antalet uppskattas ha sjunkit så lågt som till 180 000, kanske färre. Men även andra minoritetsgrupper, som yazidier, mandéer, turkmener, judar, romer och shabaker, vilka dessutom är betydligt färre till antalet, har råkat mycket illa ut.

Kriget har skapat en på vissa platser mycket allvarlig humanitär situation. I nuläget är över 10 miljoner människor i behov av humanitärt stöd, samtidigt som Ochas sammanställning visar att hjälporganisationer sammanlagt efterfrågar ungefär 3 miljarder kronor för att hantera situationen.

Här måste jag betona att det mot denna bakgrund är närmast ofattbart vilken invandringspolitik som Sverige har bedrivit och som gör att man tvingas skära 8 miljarder ur biståndet. Det är en summa som skulle kunna täcka hela den humanitära insatsen. Det är vår fasta ståndpunkt att regeringen borde använda Sveriges begränsade resurser där de gör mest nytta och kraftigt öka stödet till humanitära insatser i krisens närområde.

Herr talman! För att bli en effektiv isbrytare menar vi att det behövs ett mycket bredare spektrum av åtgärder, både i Irak och i Sverige.

Irak är en i många avseenden problematisk statsbildning. Landets gränser speglar inte någon naturlig avgränsning av folkgrupper utan är snarare en godtycklig indelning gjord av europeiska kolonialmakter. Eftersom Irak är ett lapptäcke av folkgrupper som visar uppenbara svårigheter att samexistera fredligt behöver landet en konstitutionell lösning som tar hänsyn till dess minoriteters legitima krav på utökat oberoende. Eftersom politiken i Irak är starkt etniskt betonad är det varken rättvist eller ändamålsenligt att en grupp ska behöva luta sig mot en annan för sitt militära försvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

När IS invaderade norra Irak och Nineveslätten 2014 flydde de kurdiska styrkorna och den nationella irakiska armén. Den kristna och den yazidiska befolkningen lämnades åt sitt öde, vilket fick horribla konsekvenser som närmast kan liknas vid ett folkmord. FN:s råd för mänskliga rättigheter konstaterade i en resolution i september 2014 att IS övergrepp kan utgöra brott mot mänskligheten och krigsbrott.

Händelserna under 2014 visar tydligt att den kristna och den yazidiska befolkningen inte har några garantier om stöd från utomstående styrkor, även om de fått ett viktigt stöd av den kurdiska milisen under konfliktens gång. Av denna anledning har man lagt grunden för en egen försvarsstyrka som kallas NPU. Styrkan är dock liten. Den tränas av ett privat säkerhetsföretag och finansieras genom privata donationer.

Vi ser det som ytterst angeläget att även de svagaste minoriteterna i Irak har möjlighet att försvara sig själva och säkra sin överlevnad. Därför har vi föreslagit att regeringen arbetar för att koalitionen mot IS också inkluderar NPU i sina stödinsatser.

Vi vill också bredda insatsen genom att regeringen utreder behov av och möjligheter till materiellt stöd. Vi avser inte krigsmateriel för strid utan annat specialiserat materiellt stöd. Sådant stöd skulle kunna handla om kommunikations- och sjukvårdsutrustning, mobila internetanslutningar och datorer samt små, förarlösa övervakningsplan liknande dem som använts i insatsen i Afghanistan.

Herr talman! Nineveslätten i norra Irak var en del av det historiska assyriska kungariket och har under en längre tid befolkats av i huvudsak assyrier/syrianer och kaldéer. Även kurderna har under lång tid haft ett stort mått av självstyre och har visat prov på demokratisk utveckling och respekt för mänskliga rättigheter, även om vissa inbördes våldsamheter mellan kurdiska grupper rapporterats under senare tid.

Vi anser därför att regeringen bör använda sitt inflytande och komplettera den militära insatsen med en politisk process för att påverka den irakiska regeringen i riktning mot ökat självstyre för de kristna på Nineveslätten och de kurdiska delarna av Irak. Vi anser detta vara den enda lösningen för att få till en långsiktigt stabil och trygg situation i Irak.

Herr talman! Under beredningsprocessen för det här betänkandet har det, i alla fall för mig, tydliggjorts att det föreslagna ökade svenska styrkebidraget inte var särskilt välplanerat. Min uppfattning är att statsministern under sitt besök i Erbil i slutet av oktober i stundens ingivelse tyckte att det lät bra att lova en fördubbling av det svenska styrkebidraget. Någon planering verkar inte ha funnits.

I min värld borde det ha kommit en förfrågan efter att man sett att behov finns. Redan då borde man ha vetat var behoven är som störst och var de ökade resurserna ska placeras och sättas in. Men så är det inte. Man vet inte var man ska placera den utlovade förstärkningen. Det håller man på att utreda. Bara detta bekräftar ju min teori om att statsministern utlovat något bara för att det lät bra för stunden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Utskottet konstaterar i betänkandet att regeringen i en föredragning uppgett att det svenska styrkebidraget ska vara verksamt vid ytterligare en bas i Irak, men i nuläget kan man inte uppge vilken bas det handlar om.

Precis som utskottet konstaterar innebär det ett betydande ansvar när riksdagen beslutar att bemyndiga regeringen att sända svensk väpnad trupp på uppdrag i ett annat land. Därför är det positivt att utskottet också föreslår riksdagen att man ska kräva att regeringen återkommer till riksdagen med en ny proposition om mandatet som helhet för att det ska bli aktuellt att initiera verksamhet på annan plats än i norra Irak. Likaså är det bra att utskottet betonar att regeringen och myndigheter löpande genomför djupgående risk- och hotbildsbedömningar.

Med tanke på hur dåligt förberett regeringens förslag om en fördubbling av styrkebidraget är, och med tanke på det skede som insatsen mot IS är inne i, anser vi inte att det är nödvändigt för Sverige att fördubbla sitt styrkebidrag. Därför har vi föreslagit att det nuvarande styrkebidraget behålls under samma förutsättningar som tidigare.

Herr talman! Jag vill understryka vikten av att alla sådana här internationella insatser utvärderas på ett adekvat sätt. Det är bra att utskottet framhåller vikten av att analysera och utvärdera effekterna av svenska styrkebidrag i internationella fredsfrämjande insatser.

Herr talman! Att delta i internationella insatser belastar försvarsbudgeten. I en situation där Sverige inte har ett existensförsvar att tala om, samtidigt som det säkerhetspolitiska läget i vår omedelbara närhet ser fortsatt osäkert ut, anser vi det inte lämpligt att ytterligare belasta försvarsbudgeten.

Därför anser vi att regeringen ska tillskjuta ökade resurser till försvaret genom lån och sedan justera detta i kommande vårbudget. Vi vill generellt se kraftigt ökade resurser till försvaret, men vi anser att regeringen åtminstone ska tillskjuta additionella medel i syfte att kompensera för de ekonomiska påfrestningar som det innebär för Försvarsmakten att genomföra insatsen i Irak.

Vi står givetvis bakom samtliga våra reservationer i betänkandet, men för tids vinnande yrkar vi bifall bara till reservation 1 och reservation 3.

Herr talman! Jag ber om ursäkt för att jag drog över tiden.

I detta anförande instämde Crister Spets (SD).


Anf. 135 Daniel Bäckström (C)

Herr talman! Precis som för ett år sedan när riksdagen senast behandlade betänkandet om förlängd svensk utbildnings- och rådgivningsinsats i Irak är läget mycket allvarligt. Varje dag nås vi av många rapporteringar om hur kriget fortsätter, om bombningarna, terrorn, systematiska övergrepp, brutalitet och grymhet mot civila, barn, kvinnor och minoriteter som kristna och yazidier. Vi ser bilderna, vi hör vittnena, och vi möter också människor här i Sverige som kan berätta om allt det fruktansvärda som sker och har skett.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Kriget medför ofattbart lidande, och det driver nu fortsatt människor på flykt. Just dessa dagar pågår intensiva och kraftfulla strider om Mosul. Vi kan se att civila har väldigt svårt att ta sig därifrån. Många barn och vuxna drabbas jättehårt. Det är bombningar, brist på mat och vatten och det är övergrepp. Mosul riskerar att bli en stor katastrof. Det är långt över 1 miljon människor som beräknas finnas därinne fast i striderna.

Samtidigt är det irakiska samhället djupt splittrat efter flera år av sekteristiskt krigande. Nuläget är i dag inte detsamma som det var för ett år sen. Det säkerhetspolitiska läget fortsätter att ändras. En av många stora frågor handlar om hur det kommer att se ut tiden efter Daish. Med så många olika aktörer, så många olika intresseföreträdare och spelare på planen, med olika syften, mål, ambitioner och agendor är riskerna väldigt stora för nya och fördjupade konflikter.

Ett nytt säkerhetspolitiskt läge kräver ett nytt ledarskap och en fungerande bred dialog. Det är därför inte fullt okej, herr talman, att en sådan här proposition inte har föregåtts av en bred, öppen dialog från regeringens sida med övriga partier om hur insatsen ska fortsätta. En konstruktivitet innan beslut och också en ordentlig bred samsyn är viktigt för denna typ av ställningstaganden.

Sveriges säkerhet påverkas i allra högsta grad av vad som sker i Syrien och också i Irak och övriga länder i Mellanöstern. Vi har en orolig omvärld. Det ställer krav på oss som politiska företrädare och ledare. Det kräver också handlingskraft. Men vi måste ovillkorligen stå upp för friheten, demokratin och mänskliga rättigheter och också behålla integriteten i kampen mot terrorismen.

Bilden är fortfarande mycket komplex, och under 2016 har vi kunnat se ytterligare fruktansvärda terroristdåd i bland annat Europa. Daish måste motarbetas militärt. Men Irak behöver också politisk stabilitet och en hållbar väg vidare framåt. Vi får inte, kan inte och ska inte acceptera medvetna attacker mot civila mål.

Insatser som ger försoning ligger kanske längre fram. Men det är också viktigt att ha med sig nu för att bygga upp statens funktioner i detta mycket tuffa läge. Den internationella koalitionens militära plan för Irak och Syrien syftar till att besegra Daish. Vårt svenska bidrag är viktigt i det sammantagna arbetet.

Utbildningen och rådgivningen har tagits emot väl. Det är viktigt att vi fortsätter arbetet fram till dess att vi är i mål. Med hänvisning till det utmanande säkerhetsläget måste riksdagen ha kännedom om vilka platser de svenska styrkorna ska vara verksamma på. Vi kan inte ge ett öppet mandat till regeringen om att den svenska styrkan ska kunna tjänstgöra i hela landet. Därför är möjligheten för regeringen bra att kunna återkomma med en ny proposition som beskriver mandatet i sin helhet om det skulle bli aktuellt att ha svensk militär verksamhet på andra platser än i norra Irak.

Herr talman! Sverige har ytterst ett ansvar att säkra respekten för mänskliga rättigheter. Det är också viktigt att man i arbetet dokumenterar och rapporterar tillbaka till oss här i Sverige och riksdagen och att man tar ansvar om man möter eller ser ansvarslösa ageranden som strider mot de mänskliga rättigheterna.

Det är bra att riksdagen nu föreslås göra ett viktigt tillkännagivande om att ställa sig bakom betydelsen av utvärdering av både den militära utbildningsinsatsen och av förbandets erfarenheter för att ta lärdomar för fortsatta insatser. Det är viktigt med både en grundlig analys och en bred helhetssyn och också att sträva efter långsiktighet i vårt svenska bidrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Jag vill avsluta med att rikta ett varmt tack till alla de kvinnor och män som för Sveriges räkning nu genomför insatser i fredens tjänst och är verksamma i Irak. Jag riktar också ett tack till berörda och anhöriga som gör det möjligt för oss i riksdagen att fatta beslut om sådana här svåra uppdrag. Jag vill också yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)


Anf. 136 Stig Henriksson (V)

Herr talman! Irakkriget, om ni kommer ihåg det, var ett brott mot folkrätten byggt på lögner. Det är intressant när vi i kammaren ofta diskuterar andras folkrättsbrott att den kritiken mot USA i princip helt lyser med sin frånvaro trots de bittra frukter som kriget skapade.

Det är ca 600 000 döda räknat bara fram till 2006 och flyktingkatastrofer. Det är en väldigt bitter frukt. Hela uppkomsten av Daish är ett resultat av det brottsliga Irakkriget. Men vissa folkrättsbrott glöms väldigt fort, om de ens någon gång erkänns. Detta var ett direkt folkrättsbrott. Det finns inget tvivel om den saken. Det är väldigt tråkigt om ledamöter i Sveriges riksdag är utrustade med något slags termostatsamveten. Var sak ska bedömas efter sin art, men de ska bedömas efter samma måttstock.

Herr talman! Nåväl, nu är vi där vi är. Kriget kastar långa skuggor. Vänsterpartiet ger därför sitt stöd till den svenska militära utbildningsinsatsen i norra Irak. Jag vill betona att vi ser med stor oro på de rapporter från Amnesty som beskrivit hur de kurdiska peshmergastyrkorna förstört tusentals hem i områden som de erövrat från Daish i Nineve, Kirkuk och Diyala. Syftet har uppenbart varit att förstöra arabiska samhällen och att förhindra att araber återvänder till områdena. Enligt Amnesty skulle tvångsförflyttningen av civila kunna vara ett krigsbrott. KRG har tillbakavisat anklagelserna. Men en ganska ny rapport från Human Rights Watch bekräftar bilden av förstörelse och fördrivning utan något militärt syfte.

Kampen mot Daish måste föras med respekt för internationell humanitär rätt och de mänskliga rättigheterna. Regeringen bör därför ta ytterligare initiativ för att säkerställa att de styrkor som Sverige utbildar i Irak respekterar krigets lagar och de mänskliga rättigheterna. Därför yrkar jag bifall till reservation 4.


Anf. 137 Allan Widman (L)

Herr talman! Jag kan naturligtvis instämma i många av de beskrivningar som föregående talare har gjort av tillståndet i de av Daish kontrollerade områdena både i Irak och i Syrien. Det råder väl ingen som helst tvekan om att Daish är en av de mest vedervärdiga rörelser som världen har skådat.

Därför stöder naturligtvis Liberalerna helhjärtat den nu pågående utbildningsinsatsen i Irak. Vi välkomnar även det faktum att det nu görs närmare en fördubbling av antalet utbildande officerare och soldater.

Vi blundar dock inte heller för att det finns ett behov av att kunna gå längre när det gäller vårt stöd i kampen mot Daish. När utrikesminister Margot Wallström och försvarsminister Peter Hultqvist tidigt i våras gjorde en resa vittnade de om det faktum att Daish förfogade över kemiska vapen och att peshmergasoldater blev skadade av dessa. När man gör detta konstaterande från regeringen tycker vi liberaler att det är naturligt att man funderar på vad Sverige kan göra i en sådan situation. Ett bra sätt att just nu stödja peshmerga vore att tillse att de har skydd mot bland annat kemiska vapen, och Sverige besitter en hyggligt god tillgång till sådana skydd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Vi borde också kunna bistå med transporter och logistik. Vi borde bistå med sjukvård. I somras kungjorde försvarsminister Peter Hultqvist efter en så kallad givarkonferens att Sverige också skulle bidra med ett sjukvårdselement till Irak. Av det ser vi i dag ingenting. Sjukvård i det här området och för peshmergasoldater hade naturligtvis varit av stor betydelse.

Vi menar också att det bör vara rimligt att förse peshmerga med vapen. Vi tänker då främst på lite tyngre armévapen som kulsprutor och granatgevär. Då finns det en del som säger: Ska man verkligen skicka vapen in i en krigszon? Enligt min mening, herr talman, och om man ser på det moraliskt, är detta att å ena sidan utbilda soldater för att de ska kunna strida mer framgångsrikt mot Daish, å andra sidan att beväpna dessa soldater egentligen bara två sidor av samma mynt. Vi har ett ansvar för att göra vårt allra yttersta för att kampen mot Daish ska bli så framgångsrik och snabb som möjligt.

Låt mig, herr talman, avsluta med att säga att jag tycker att det är bra att det är ett helt enigt sammansatt utrikes- och försvarsutskott som nu står upp för ordning och reda i de svenska insatserna. Regeringen får komma tillbaka om och när en etablering också på annan ort i Irak ska ske för utbildningsinsatser. Detta är inget mindre än att visa ansvar och omsorg om alla de män och kvinnor som gör insatser för Sveriges räkning på främmande mark.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 5.

(Applåder)


Anf. 138 Sofia Damm (KD)

Herr talman! Offensiven mot Mosul och Islamiska staten eller Daish pågår för fullt. Bilderna vi ser är starka. Från områden som befriats från Daish våld ser vi människors lättnad och glädje. Vi hör hur kyrkklockor åter ringer.

Men slaget om Mosul är långt ifrån vunnet, och vi ser också de mest fruktansvärda och hjärtskärande scener utspelas. Den humanitära hjälpen når inte fram, och civila har inte någon väg ut. Vi ser förtvivlan, och vi ser död.

Den 25 juni 2014 efterfrågade den irakiska regeringen världssamfundets hjälp för att bekämpa Daish genom bland annat utbildningsstöd och materiellt stöd till det irakiska försvaret. FN:s säkerhetsråd antog den 15 augusti 2014 resolution 2170 om kollektiva och nationella åtgärder mot Daish, Nusrafronten och andra grupper med kopplingar till al-Qaida. För två år sedan tillkännagav USA bildandet av en internationell koalition mot Islamiska staten, och det var viktigt att Sverige därefter anslöt sig till koalitionen.

Vi är samlade här i kammaren för att debattera utskottets betänkande rörande ett fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak. Sveriges bidrag inom ramen för den USA-ledda internationella koalitionens arbete är viktigt, och det är ett uppskattat bidrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Det är vårt ansvar att fortsätta kampen mot Daish vedervärdiga terror. Därför föreslår utskottet att riksdagen ska fatta beslut om att ställa en svensk väpnad styrka bestående av högst 220 personer till förfogande till och med den 31 december 2017 för att på irakisk inbjudan fortsätta deltagandet i den militära utbildningsinsatsen i norra Irak.

I betänkandet som vi debatterar föreslår utskottet även ett tillkännagivande till regeringen. Det är utskottets bestämda uppfattning att de värdefulla erfarenheter som hittills har gjorts i den militära utbildningsinsatsen ska utvärderas och återrapporteras till riksdagen.

Herr talman! Vidare föreslår utskottet att insatsen i detta läge också fortsättningsvis koncentreras till utbildning av soldater i norra Irak. Anledningen är inte, vilket flera kollegor tidigare har redogjort för, att vi inte ser behovet av att bekämpa IS ondska var den än är. Men eftersom ingen noggrann säkerhetsanalys har gjorts av situationen i andra geografiska områden i Irak är vi i dagsläget inte beredda att ge mandat för ett bredare geografiskt område.

Herr talman! Vårt engagemang i Irak kommer att behöva vara långsiktigt. Målet är att IS trycks tillbaka och slutligen utplånas. Den förstörelse och förödelse denna sekt sprider är svår att ens ta in. Vi ser förföljelse, våldtäkter och mördande med syftet att rensa ut dem som inte anses renläriga - de som inte tror på det som IS-anhängarna gör. Yazidiska kvinnor används som sexslavar. Kristnas hus märks med det arabiska tecknet för "kristen" för att de som bor där ska kunna mördas. Homosexuella slängs kallblodigt ut från hustak. Exemplen är många och fasansfulla.

De som är skyldiga till dessa brott mot mänskligheten - de som nu begår folkmord - måste också ställas inför internationell rätt. Detta är en fråga som Sverige med kraft måste driva i säkerhetsrådet. Men det behövs också närvaro och ett starkt stöd i Iraks återuppbyggnad.

Med risk för att gå händelseutvecklingen i förväg är det ändå av stor vikt att vi frågar oss vad som egentligen ska hända med det konfliktdrabbade landet efter att terrormilisen IS är besegrad. Många av dem som nu deltar i offensiven har inte så mycket mer gemensamt än målet att bli av med IS. Det gör att stora problem riskerar att dyka upp efter att Mosul är befriat.

Det politiska inflytande för landets etniska och religiösa grupperingar måste hanteras för att slutgiltigt övervinna Daish och liknande grupperingar i Irak. Åtgärder för försoning och statsbyggande är akuta. Splittringen mellan Kurdistans regionala regering och centralregeringen i Bagdad är påtaglig, och det råder fortsatta stora interna motsättningar inom KRG.

Vidare är det centralt att de kristna - kaldeiska, syrianska och assyriska - grupperna i Irak kommer överens om framtiden för sitt folk. Att partierna nu har tagit ett första steg mot en gemensam självförsvarsstyrka är i detta sammanhang mycket betydelsefullt och kräver omvärldens stöd. Om etniska och religiösa motsättningar tillåts att blomma ut den dag Mosul är befriat och Islamiska staten besegrat står vi inför en situation där 1 700 år av dessa minoriteters närvaro i regionen riskerar att utplånas.

Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till alla er som bidrar till att göra världen tryggare för oss andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

(Applåder)


Anf. 139 Kenneth G Forslund (S)

Herr talman! Jag vill till att börja med redogöra för regeringens proposition om ett svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak inom ramen för den globala koalitionen mot Daish.

I det arbete som vi har gjort i det sammansatta utskottet har vi fått information av både regeringen och Försvarsmakten. I den proposition som har lagts fram föreslår regeringen att riksdagen ska medge att Sverige dubblerar sitt bidrag från högst 35 personer till högst 70 personer samt att vi ger bidraget möjlighet att verka där behov finns inom hela Iraks territorium - detta för att ytterligare öka effekten av det svenska bidraget i en tid när det internationella samfundet och dess samlade ansträngningar är viktigare än på väldigt länge. Därutöver ska styrkan tillfälligt kunna förstärkas med högst 150 personer i det fall att bidraget behöver evakueras.

Av det sammansatta utskottets betänkande framgår att propositionen enbart delvis kommer att bifallas, och detta är något som vi är brett eniga om i det sammansatta utskottet. Det finns alltså inte en majoritet här i riksdagen för att lyfta den geografiska begränsningen i dagsläget - detta på grund av den oro som har framgått tidigare här i debatten när det gäller exakt var ett nytillfört svenskt bidrag ska verka.

Regeringen har i dagsläget ännu inte slutfört diskussionerna med koalitionen om exakt på vilken av de fyra baserna utöver Erbil, där vårt nuvarande bidrag opererar, som vi skulle kunna bidra med ett utökat svenskt bidrag. Det handlar alltså om var det skulle kunna placeras.

Sverige har framfört sina önskemål till koalitionen om placering. Det gäller ytterligare ett område i Irak. Att så har skett har också redovisats för det sammansatta utskottet. Däremot finns det än så länge inget svar tillbaka från koalitionen på detta önskemål från Sverige.

Om man lyfter den geografiska begränsningen är det högst sannolikt att koalitionen kommer att tillmötesgå det önskemål om placering som Sverige har avgett. Regeringen försöker just nu få detta bekräftat. När det sker och regeringen kan redovisa detta för riksdagen kommer regeringen att lägga fram en ny proposition och besvara de frågor som tas upp i det sammansatta utskottets betänkande.

Jag vill understryka vikten av att vi lyfter den geografiska begränsning som har rått så här långt, och jag uppfattar det som att det också i framtiden, när platsen har kunnat specificeras liksom förutsättningarna för denna plats, finns en majoritet för detta i riksdagen.

Det finns flera anledningar till att man vill kunna verka på andra baser än bara den i norra Irak. Framför allt är det ett uttalat önskemål från Iraks regering och koalitionen. Dessutom ökar det effekten av det svenska bidraget, då behoven på utbildningsområdet i Erbil är omhändertagna i dagsläget. Givet återtagandena av städer i stora delar av Irak är det även viktigt att vi kan stödja de irakiska säkerhetsstyrkorna med träning och utbildning i hela landet.

Ett lyftande av den geografiska begränsningen innebär inte att mandatet för den svenska insatsen på något sätt skulle ändras. Det vill jag vara tydlig med. Uppgifterna är, som framgår av propositionen och som framförts till det sammansatta utskottet, alltjämt att träna och utbilda de irakiska försvarsstyrkorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Det svenska bidraget skulle inte heller med ett utökat geografiskt område ha stridande uppgifter. Även ett nytillfört bidrag rör sig inom tränings- och utbildningsområdet på plats på basen. Att regeringen vill lyfta den geografiska begränsningen innebär för övrigt inte att den lämnar utbildningsuppdraget i norra Irak. Detta bidrag blir kvar.

Låt mig även beröra situationen i Irak och Sveriges engagemang i lite bredare termer. Centralregeringen i Bagdad, Kurdistans regionala regering i Erbil liksom våra partner i koalitionen har uttryckt stor uppskattning över det svenska bidraget och dess professionalism, något som även statsministern fick bekräftat när man han besökte Bagdad och Erbil under hösten.

Händelseutvecklingen i Mosul visar på vikten av att besegra Daish militärt samtidigt som vi minimerar riskerna för civilbefolkningen. Det har återigen påmint oss om vikten av att kampen mot Daish inte kan lösas enbart med militära medel. Detta kräver ett brett och långsiktigt engagemang från det internationella samfundet.

Ett stabilt och demokratiskt fungerande Irak är en förutsättning för att långsiktigt besegra Daish. Detta kräver att den politiska splittringen överbryggas genom en inkluderande försoningsprocess mellan alla etniska och religiösa grupper. Det krävs även ett effektivt genomförande av de reformer som premiärminister Abadi driver. I takt med de nuvarande militära framgångarna kring Mosul blir det oerhört viktigt att även stabilisera de återtagna territorierna ekonomiskt och politiskt för att hantera grundläggande samhällsproblem och därmed förhindra framväxten av nya terroristgrupper efter det att Daish har besegrats.

Sverige har under en längre tid arbetat för ett ökat civilt EU-engagemang till stöd för att långsiktigt stabilisera Irak. Sverige har fått stöd för den ansatsen. Den militära offensiven mot och den stundande befrielsen av Mosul aktualiserar behoven av civilt stabiliseringsstöd. Regeringen anser att säkerhetssektorsreform och rättsutveckling är centralt och utgör områden där EU har ett mervärde genom sitt långsiktiga perspektiv på stabilisering.

Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till det sammansatta utskottets förslag till beslut.

(Applåder)


Anf. 140 Pernilla Stålhammar (MP)

Herr talman! Jag vill börja med att rikta mina tankar till alla de oskyldiga civila som drabbas av Daishs härjningar såväl som de civila som faktiskt drabbas när vi driver ut Daish. Jag tänker inte minst på det som nu sker i Mosul. Det är oerhört viktigt att alla de som begått krigsbrott sedan ställs inför rätta.

Herr talman! Bakgrunden till det politiska sönderfall och den våldsspiral som vi ser i Irak i dag är väldigt komplex. Flera olika kriser samverkar med varandra. En grund till våldet har att göra med det tillstånd av post-konflikt som vi har bevittnat efter den amerikanska invasionen 2003.

En annan faktor har att göra med den inrikespolitiska dynamiken i Irak. Det finns flera svåra konfliktlinjer, och den inrikespolitiska situationen har som vi alla vet försämrats under året. Inte minst har inbördeskriget i Syrien spillt över till Irak. Daish har sett möjligheten att nå sitt politiska mål: att bilda en gemensam islamistisk stat av de områden man kontrollerar i Syrien och Irak.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Det är sammantaget en väldigt allvarlig situation, och världen kan inte ignorera den katastrof som nu pågår i regionen. Vi kan inte heller glömma att den har en destabiliserande verkan som sträcker sig långt utanför det omedelbara närområdet, ända in i vårt samhälle. Därför är det viktigt att Sverige agerar politiskt, humanitärt och militärt för att värna människors liv och säkerhet.

Iraks regering har riktat en inbjudan till världssamfundet gällande hjälp att bekämpa Daish. FN:s säkerhetsråd har också i två resolutioner uppmanat alla världens länder att bistå med hjälp. Den folkrättsliga grunden för insatsen utgörs av den irakiska regeringens inbjudan. Mot denna bakgrund anser Miljöpartiet att det är en plikt att ställa upp och kämpa för freden och säkerheten i världen.

Den utbildningsinsats för irakiska försvarsstyrkor som det handlar om är en väl avvägd åtgärd. Huvuduppgiften är ge rådgivning och bidra till att utbilda det irakiska försvarets kapacitetsuppbyggnad och stärka förmågan att stå emot Daishs framryckningar. De insatser vi gör vad gäller rådgivning och träning inom sjukvård, vapenhantering, strid i bebyggelse och detektering av improviserade sprängladdningar har tagits emot med tacksamhet.

Herr talman! Det finns givetvis inga enkla lösningar på komplexa problem. Den dag Daish har besegrats kommer ett utmanande arbete att behöva ta vid - ett arbete för att överbrygga motsättningar och återskapa förtroenden för att läka ett söndrat samhälle.

Förutom det rent militära som vi behandlar här i dag är det viktigt att vi ser till den totala insatsen Sverige gör. Sverige arbetar sedan tidigare också för politiska lösningar, utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd i området. Med denna breda ansats för konfliktlösning bidrar vi till att så frön för fred och säkerhet i regionen.

Därför är det glädjande att regeringen ökar stödet till Iraks befolkning, med ett ökat bistånd om nära 90 miljoner kronor till områden som har befriats från Daish.

Samtidigt har vi gett Sida i uppdrag att ta fram en ny femårig biståndsstrategi för Irak som planeras sjösättas i mitten av nästa år. Den övergripande inriktningen kommer att vara på freds- och statsbyggnad och jämställdhet, där vi tror att Sverige har ett tydligt mervärde.

Själva grunden handlar om att snabbt komma ut med hjälp för att fylla det vakuum som annars lätt uppstår. Människor som levt under Daishs terrorgrepp måste få möjlighet att skapa sig en framtid där de kan leva ett värdigt liv utan hot och våld.

Vår förhoppning är att insatserna bidrar till att många av dem som har tvingats fly till andra delar av landet så snart som möjligt ska kunna återvända hem. Förödelsen och behoven i dessa områden är enorma. De insatser vi bidrar till via UNDP handlar bland annat om att laga vatten- och avloppssystem, reparera kliniker och skolor, öka tillgång till elektricitet och skapa jobbmöjligheter.

Vi kan inte enbart fokusera på akuta insatser, utan vi måste också orka göra det som kan borga för en långsiktig fred och hållbar utveckling. Endast på det sättet kan vi bidra till att ingjuta framtidstro hos dem som ska bygga upp regionen efter kriget. Det måste finnas en tro på att det finns en framtid efter Daishs härjningar, en framtid utan meningslösa våldsideologier och förtryck.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Det bidrag som Sverige lämnar, herr talman, handlar om att få slut på de barbariska övergreppen från Daishs sida i regionen, om att bereda plats för en fred och trygghet så att människor kan få tillbaka sina liv, sin vardag och sin värdighet.

Terrorismen är det största säkerhetshotet vi lever med i dag. Därför är jag glad över att det finns en samsyn här i kammaren, i Sveriges riksdag, att Sveriges arbete mot terrorismen ska fortsätta, att vi står fast vid vårt gemensamma engagemang.

Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag om fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i norra Irak. Jag noterar också att utskottet föreslår att riksdagen enbart delvis bifaller regeringens proposition, med begränsningen att endast fortsätta att verka i norra Irak. Utskottet ser fram emot att motta en ny proposition från regeringen i det fall att en utökning av det geografiska området ska ske.

(Applåder)


Anf. 141 Kent Härstedt (S)

Herr talman! Vi har i dag samlats för att debattera frågan om Sveriges fortsatta deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak, som genomförs av den globala koalitionen mot Daish. Förslaget innehåller dels frågan om en fördubbling av omfattningen av bidraget från 35 till 70 personer, dels möjligheter att tillföra en förstärkningsresurs på 150 personer. Vi har vidare diskuterat möjligheten att få verka över hela landet.

Det är viktigt att understryka att i Sveriges riksdag finns ett starkt stöd och en god uppslutning bakom att Sverige fortsätter att bidra med svenskt deltagande till den militära utbildningsinsatsen i Irak.

Det avskyvärda våldet, de övergrepp, det dödande och den förödelse som Daish har åstadkommit bara under ett fåtal år har varit av en omfattning och en grymhet att det faktiskt är svårt att ta till sig. Det vore skamligt att stå bredvid och inte agera, att inte ställa upp när människor på det grövsta sätt dödas, förföljs och får utstå den grövsta tortyr och förnedring.

Ingen av oss har kunnat undgå rapporterna om det lidande och den förföljelse som drabbat minoritetsgrupper, till exempel kristna och yazidier, assyrier/syrianer, kaldéer med flera. Många av dem är unga kvinnor som har fått tjäna som sexslavar och vars manliga släktningar har avrättats eller tvingats konvertera.

Jag ska komma tillbaka till dessa frågor. Jag tänker inte repetera allt det som Kenneth G Forslund har sagt tidigare om regeringens position, utan jag ska försöka komplettera med en del andra saker.

Det har nämnts flera saker i olika inlägg. Vi är överens om behovet av att komma tillbaka till var vi ska verka i Irak. Samtidigt är det viktigt för oss att reflektera över hur snabbt situationen förändras. Jag har försökt fördjupa mig i de senaste veckornas förändringar och har tagit fram kartor. Jag har också försökt att med hjälp av de underlag vi har fått sätta mig in i hur olika platser har intagits och förlorats fram och tillbaka vid ett flertal tillfällen de senaste veckorna. Det är viktigt att vi tillsammans är ödmjuka inför hur snabbt situationen förändras i både Syrien och Irak.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Vi trodde att Palmyra var en stad som hade intagits, men den har förlorats igen. Vår motståndare Daish är inte en enkel motståndare som lätt låter sig nedkämpas. De omgrupperar och attackerar där vi minst väntar det.

Några debattörer har nämnt möjligheten att inrätta särskilda zoner för vissa minoritetsgrupper med historisk rätt till vissa områden. Jag har respekt för och känner ödmjukhet inför den formen av argumentation, men jag tror att det är viktigt att vi kommer ihåg vad som hände i Bosnien när man försökte göra samma sak. Just de områden där minoritetsgrupper samlades blev särskilda mål som attackerades med bland annat bomber. Historien visar att det inte är så enkelt att lösa skyddet av minoritetsgrupper genom att samla dem på vissa geografiska platser. Det visar historien.

Likaså har det nämnts att vi borde exportera vapen till vissa av grupperna i området. Är det någonstans jag tror att vi måste vara försiktiga är det just här. Att erövra varandras vapendepåer och vapen är något som vi minst av allt skulle vilja se. Vi måste ha respekt för den integritet vi vill ha för de vapen som exporteras från Sverige. Sverige har en redan en viktig roll att stå upp för vår vapenexport. Att beväpna vissa grupperingar i en zon skulle vara kontraproduktivt för den linje Sverige för i andra sammanhang.

Utvärdering är däremot viktigt. Det handlar inte bara om kortsiktig utvärdering utan också om långsiktig utvärdering. Jag var själv i Irak den 1 maj 2003 när George Bush förklarade kriget över i Irak. Någonstans får man reflektera över hur vi hamnade i den här situationen 13 år senare med ett land som brinner. Vad var det som hände? Vilka institutioner byggdes inte upp? Var det försoning som inte kom på plats? Vad gjorde att Daish kunde explodera på två tre år och komma fram från en plats vi inte hade förväntat oss? Utvärdering i ett långt perspektiv, inte bara i ett kort perspektiv, är viktigt.

Låt mig avslutningsvis säga något om de människor som är krigens offer. För bara två timmar sedan fick Nadia Murad, som var i Sverige för ett halvår sedan, Sacharovpriset i Europaparlamentet. Ni ser henne här på den bild jag håller i handen. Hon fick priset tillsammans med Lamiya Aji Bashar. Det är två kvinnor som har blivit symboler för de övergrepp som Daish står för. De båda har överlevt IS våld, och i dag den 13 december mottog de båda irakisk-yazidiska aktivisterna Nadia Murad och Lamiya Aji Bashar Europaparlamentets Sacharovpris för tankefrihet. De hedras av parlamentet för sin kamp för den förföljda yazidiska minoriteten och för offren för Islamiska statens sexuella våld.

Det är viktigt för oss att vi har dem i åtanke när vi för debatten. Ibland kan våra debatter gå in i små detaljer, men det är de här människorna som betalar priset varje dag som vi inte lyckas komma överens eller komma framåt. Det ansvaret har vi alla gemensamt.

(Applåder)


Anf. 142 Allan Widman (L)

Herr talman! Kent Härstedt nästan apostroferade Liberalerna när han menade att tanken på att hjälpa peshmerga också med försvarsmateriel inte är riktigt gångbart, åtminstone inte för Socialdemokraterna.

Jag vill ändå erinra om att även en utbildad soldat som vi lämnar efter oss kan användas i kommande konflikter, kan byta sida, på samma sätt som försvarsmateriel kan övertas av en annan grupp i ett kaotiskt konfliktområde.

Vi ska inte diskutera försvarsmaterielexport här i kväll, herr talman, men jag har alltid tyckt att det är lite märkligt att medan vi ser hinder i vår nuvarande praxis för att till exempel i den här situationen kunna bistå peshmerga i kampen mot en av de värsta rörelser världen har skådat har det här landet ändå, även under socialdemokratiska regeringar, visat sig kunna exportera försvarsmateriel till såväl Saudiarabien och Förenade Arabemiraten som Pakistan. Jag nämner de tre exemplen eftersom de tre länderna var de enda på jorden som en gång i tiden erkände talibanregimen i Kabul.

För mig går inte denna moraliska ideologi riktigt ihop, och jag känner mig tvingad att framföra detta.


Anf. 143 Kent Härstedt (S)

Herr talman! Det är väl också därför vi nu håller på och ser över krigsmaterielexporten. Vi får väl hoppas att vi till våren, när förslagen kommer, får starkt stöd för att faktiskt skärpa de regelverken.

Det är klart att det är svårt att göra något åt det som har varit. Det finns väl skäl för oss alla att reflektera över att delar av det är saker vi inte känner så stor stolthet över. Men det har skett under både den ena och den andra regeringen.

Det är bra att Widman håller med om detta. Men då är det väl bra att vi till våren går fram gemensamt och ser till att skärpa de här regelverken.


Anf. 144 Allan Widman (L)

Herr talman! Jag delar gärna den optimism som Kent Härstedt känner inför möjligheten till en proposition om KEX-utredningens förslag redan i vår. Men jag tror att vi ändå ska inse att det kan komma att ta längre tid än så.

Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

De förslag som KEX-utredningen lägger fram går inte riktigt så långt som jag nyss förordade i talarstolen. Jag tycker att det är fullt rimligt att stödja legitima kämpande sidor i sådana här konflikter. Alla de som gör insatser för, som flera talare varit inne på, upprätthållandet av respekt för mänskliga rättigheter, folkrätt med mera ska vi också kunna stödja aktivt även med försvarsmateriel - i likhet med ett stort antal andra västländer och europeiska länder.


Anf. 145 Kent Härstedt (S)

Herr talman! Men Widman har ju redan sagt att det är bekymmersamt nog att en person som vi utbildar faktiskt skulle kunna byta sida. Är det då inte bättre, eller mindre dåligt, att den personen byter sida utan vapen i hand som vi har levererat?

När man läser rapporterna om fragmentiseringen och de interna stridigheterna även på den sida som vi stöder ser man ju att det här är en väldigt löslig och svagt sammanhållen allians. Jag skulle vilja säga att om man över huvud taget för den diskussionen är nog detta ett av de allra sämsta exemplen, givet hur fragmentiserat det är och hur många interna konflikter det finns inom kurdiska grupperingar och så vidare. Man kan ta hela vidden av det här som exempel.

Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Detta är nog ett av de sämsta exemplen om man skulle börja leverera vapen till olika grupperingar som strider på den ena eller den andra sidan. Jag blev ganska förvånad när jag läste det, och jag förstår att Widmans parti är ganska ensamt här i riksdagen med att stå för en sådan hållning. Det är faktiskt inte ansvarsfullt att ha en sådan linje.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 14 december.)

Beslut

Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak (UFöU2)

Sverige ska även under 2017 delta i den militära utbildningsinsats som pågår i norra Irak. Det beslutade riksdagen. Den svenska styrkan ska utbilda irakiska försvarsstyrkor i norra Irak och syftet är att stärka det irakiska försvarets förmåga att stå emot Daesh. Riksdagen godkände att regeringen ställer en väpnad styrka på högst 220 personer till förfogande till den 31 december 2017.

I regeringens förslag ingick också att den svenska styrkan ska kunna skickas till andra platser i Irak då hjälpbehovet finns över hela landet. Eftersom säkerhetsläget i Irak är mycket utmanande anser riksdagen att regeringen måste specificera exakt var styrkorna ska skickas innan riksdagen kan godkänna förslaget. Riksdagens beslut innebär därför att regeringen måste återkomma till riksdagen med ett nytt förslag om hela mandatet för att det ska bli aktuellt att skicka svenska styrkor till en annan plats än norra Irak. Riksdagen sa alltså nej till att insatsens operationsområde breddas.

Riksdagen tycker dessutom att regeringen ska utvärdera hur insatsen i norra Irak hittills fungerat. Utvärderingen ska sedan rapporteras in till riksdagen. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med den uppmaningen.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Delvis bifall till propositionen. Delvis bifall till motion 2016/17:3528 yrkande 1. Bifall till motion 2016/17:3530 yrkande 2. Avslag på övriga motioner.