Fri- och rättigheter m.m.

Fru talman! Frihet är det bästa ting som sökas kan all världen kring - så skaldades det 1439. Då handlade det väl förmodligen i huvudsak om frihet från dansken, men orden har också i dag ett värde. När vi diskuterar frihet är det något vi sätter väldigt högt. För att friheten ska säkras är den kopplad till rättigheter, och därför heter betänkandet Fri- och rättigheter m.m. Men egentligen handlar det om umgängesformer, om hur vi ska förhålla oss till varandra.

Fri- och rättig-heter m.m.

Det är klart att det finns några enkla principer. Vi kan säga: Du kan göra ganska mycket så länge du inte skadar någon annan. Vi kan också säga: Vi har ett skydd, men vi har också ett ansvar för att inte skada de institutioner som bär upp skyddet, för vi är beroende av detta gemensamma skydd. Det är alltså ansvar för andra, och det är ansvar för institutioner. Allt detta beskrivs hos oss i regeringsformen där de grundläggande fri- och rättigheterna kodifieras. Där beskriver man det snarare i perspektivet att du inte ska utsättas för vissa inskränkningar av din frihet, medan vi ofta diskuterar det i positiva termer, det vill säga vad du har rätt till.

Jag ska inte gå igenom alla yrkanden i detta motionsbetänkande, för det skulle föra alldeles för långt. Jag ska snarare börja med att deklarera en allmän hållning: Det är nog skäl att ta det försiktigt. Vi kan nämligen förstöra väldigt mycket som tar tid att bygga upp. Därför är många frågor av karaktären "kul påpekande, kan vara värt att beakta men behöver utredas betydligt vidare".

Låt oss börja med några sådana saker. Ett område som på senare tid har blivit väldigt aktuellt är frågan om skydd för aborträtten. Det finns ett antal motioner om det. Det är väldigt lätt att se skälet till att aborträtten tas upp, för den har varit ifrågasatt i vissa länder. Den har funnits, och det har alltid varit en diskussion eftersom det också är en moralisk fråga för personen. Men det är inte alldeles lätt att se hur den direkt ska kunna föras in i en rättighetskatalog eller i det resonemang som ligger bakom. Därför tycker jag att det är välkommet att det finns en stor enighet i att detta ska utredas, och sedan kan det finnas intresse av att betona det mer eller mindre. Det kommer hur som helst till stånd en utredning om hur man ska stärka skyddet för aborträtten. Om det sedan blir i grundlagsform eller någon annanstans är en sådan sak som utredningen får visa.

Ett antal av motionerna handlar om gränsdragningen mellan min egen frihet och när jag skadar andra. Två exempel är motioner om könsidentitet, hbtq-rättigheter och liknande. Man kan, tycker jag, tillåta väldigt mycket så länge det inte går ut över någon annans möjlighet.

En sådan gränsdragningsfråga gäller också vissa av de religiösa frågor som lyfts här. Ska man tillåta bärandet av slöja? Jag har i grunden svårt att se att någon genom att bära slöja skulle kränka någon annan. Men det är klart att om någon tvingas till det är det ju en förlust av fri- och rättigheter för slöjbäraren. Där är det en avvägningsfråga. Samma sak kan gälla allt från kyrkklockor till böneutrop. När kränker det och när kränker det inte?

Lite grann får man ändå hantera att det finns en avvägning mellan vad man ska tåla och vad man får tåla i ett fritt och öppet samhälle. Jag får faktiskt tåla att det finns en och annan här i kammaren som kan vilja säga emot mig. Jag tänker inte bli kränkt för det, för jag tycker att det är det som är själva grunden i vad vi håller på med.

Fru talman! Det finns också ett antal motioner som handlar om skyddet för möjligheten att föra ett civiliserat och begåvat samtal om svåra frågor. Det handlar om hur vi ska skydda oss mot den som attackerar vår demokrati och hur vi ska skydda oss från påverkan utifrån. Just det faktum att jag tänker tillåta att ni skäller på mig om ni vill är kanske det första och främsta skyddet för demokratin, nämligen den fria debatten - att vi inte sopar under mattan utan för diskussionen där den ska föras. Skulle det misslyckas så att detta utsätts för hot eller andra övergrepp är det redan i dag olagligt. Vi kan diskutera detta i samband med att vi diskuterar fri och rättigheter, och det kanske är där motionerna hör hemma. Men jag är inte alldeles säker på att konsekvenserna blir att folk skulle bli mindre hotande om vi bara fattar ytterligare ett beslut om att det är olagligt en gång till. I första hand måste vi föra den intellektuella diskussionen och debatten här i kammaren, för så skyddar vi friheten.

Fru talman! Här är ett stort antal motionsyrkanden, som jag sa inledningsvis. Det finns mycket att ta till sig och fundera över. Det finns mycket som är både bra och alarmerande, och ibland sådant som man kan tycka är fel tänkt. Men allt detta måste ske med aktsamhet om de system vi har. Slutet på första versen i biskop Thomas frihetssång, som jag lät inrama detta anförande, säger att med frihet följer ära. Detta är nog ett förhållningssätt som vi ska ha. Vi ska agera hederligt och vi ska vara ärliga mot varandra, för då får vi också äran.

Fru talman! Jag vill yrka bifall till konstitutionsutskottets förslag i betänkandet.

I detta anförande instämde Lars Engsund (M).

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1 från S, V, C och MP och reservation 5 från S och MP.

Fru talman! Att som barn oprovocerat bli kallad diverse fula rasistiska ord från vuxna du inte känner på grund utav att dina föräldrar är födda i ett annat land, att som ung vuxen på en redan svår bostadsmarknad få det ännu svårare att flytta hemifrån för att du har ett annat efternamn än Svensson och Jansson, att som arbetssökande återigen få ett nej i en intervjuprocess endast för att din hudfärg är lite mörkare eller din hårfärg inte är lika blond - allt detta är tyvärr vardag för väldigt många i Sverige i dag.

Fru talman! De senaste åren har rasismen och framför allt afrofobin och hatet mot muslimer i vårt land ökat. Sverige har fått svidande kritik från FN om hur de rasistiska vålds- och hatbrotten ökar i utsträckning och tar sig uttryck såväl i onlinemiljön som i den fysiska miljön. Det är skrämmande. Rasismen stoppar människor från att leva sina liv fullt ut som fria människor; den till och med dödar.

Fru talman! Rasismen måste bekämpas på en rad olika sätt. Liksom en mögelsvamp måste den saneras bort med en rad olika metoder. Dess sporer ska inte få gro vidare i vårt samhälle, och därför måste vi bekämpa den på såväl individnivå som organiserad och strukturell nivå. Den så kallade vardagsrasismen måste bekämpas genom att fler vågar säga ifrån och inte tillåter glåpord eller så kallade skämt vare sig i fikarummet på jobbet eller vid tangentbordet på kvällen.

Rasismen på bostadsmarknaden och i arbetslivet bekämpas med generell välfärd som bygger på gemenskap där rasistiska strukturer inte tillåts.

Samtidigt måste vi också sätta stopp för rasismens organisering. Sådana organisationer utgör ett särskilt hot mot vårt samhälle och demokratin, eftersom de strävar efter att undergräva vissas fri- och rättigheter. Det kan vi inte tolerera i en rättsstat.

En parlamentariskt tillsatt kommitté föreslog nyligen ett förbud mot organisationer vars verksamhet innebär förföljelse av vissa grupper. Den kom fram till att detta skulle rymmas i grundlagen men att det fanns en del farhågor om tillämpbarheten i förhållande till regeringsformen.

I det så kallade Tidöavtalet har Sverigedemokraterna tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna redan flaggat för att grundlagsutreda hur det kan bli straffbart att delta i kriminella organisationer. Vi socialdemokrater vill att frågan om ett förbud mot rasistiska organisationer ska vara en del av den kommande grundlagsutredningen.

Fru talman! Tidöpartierna säger sig vilja bekämpa brott. Rasism när den utövas är ett brott. Jag hoppas att man vill bekämpa rasismen lika hårt som man vill bekämpa de kriminella gängen.

(Applåder)

Fru talman! Det betänkande som vi behandlar i dag handlar om fri- och rättigheter, och de båda föregående talarna har tagit upp många viktiga aspekter. Jag kommer att fokusera på en annan del; därmed inte sagt att jag inte stämmer in i mycket av vad ni har sagt.

Nu i dagarna firar Israel 75 år som självständig nation. Det är ett direkt resultat av det internationella samfundets svar på de fasansfulla händelser som utspelade sig under andra världskriget, när omkring sex miljoner judar mördades av andra medmänniskor. Sex miljoner! På den tiden hade väl inte Sverige många fler invånare.

Det är fullständigt ohyggligt hur det kunde ske. Men det skedde mot en fond av många hundra års antisemitism, där människor med judisk härkomst bara genom sin härkomst blev utsatta för systematiskt misstänkliggörande och trakasserier. Många svenskar är omedvetna om denna mångsekellånga strukturella antisemitism, och det är bra att man har infört olika insatser för att sprida kunskapen både bland ungdomar och vuxna om det som hände, med det uttalade syftet att det inte ska ske igen.

För mig blev det en ögonöppnare när jag i tonåren lärde känna en judisk familj i Kalmar. Frun berättade att maken, som då var i sextioårsåldern, ofta vaknade skrikande i panik av återkommande mardrömmar. Han återupplevde barndomens pogromer i Polen med våldsamma upplopp och mordbränder riktade mot judarna i den stad där han växte upp. Skräcken hos den lille gossen som tvingades fly genom lågorna levde kvar inom honom, trots att han hade levt nästan femtio år i trygghet i Sverige efter detta.

Det är bland annat detta som dagens betänkande handlar om:

att den offentliga makten utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet

att det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter - alltså att förhindra att rasism och antisemitism tar överhanden igen

att som stat erbjuda ett skydd för utsatta befolkningsgrupper och i det här fallet nationella minoriteter.

Fru talman! För någon månad sedan hölls ett seminarium här i riksdagen om antisemitiska hatbrott och säkerheten för judar. Offentliga platser som gatan, klubbar, restauranger, barer, demonstrationer och manifestationer men även skolan, hemmet, arbetsplatsen och internet - i stort sett vilken plats som helst kan bli en brottsplats för antisemitiska hatbrott. Men framför allt är judiska församlingar och institutioner måltavlor för terrorister och terrororganisationer. Sammantaget beskrivs en mycket allvarlig situation med en hotbild mot judars säkerhet och antisemitiska trakasserier i form av mobbning, hot och diskriminering.

Som framgår av betänkandet finns ett statsbidrag för "säkerhetshöjande åtgärder hos organisationer inom det civila samhället vars verksamhet påverkas av rädsla för hot, våld och trakasserier", för att citera exakt. Kristdemokraterna har aktivt bidragit till att anslaget har fått utökade medel för att skydda synagogor, judiska skolor och institutioner.

Men det räcker inte på långt när. I själva verket är det den judiska församlingen som själv finansierar merparten av säkerhetsarbetet genom medlemsavgifter. Med tanke på att vi i Sverige står upp för alla människors lika värde och rätten att inte diskrimineras på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung och så vidare borde vi kunna göra mer för att skydda de judiska församlingarna och göra synagogor till skyddsobjekt.

Fru talman! Med dessa reflektioner yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

Fru talman! Sverigedemokraterna står naturligtvis bakom samtliga sina reservationer, men för tids vinnande nöjer jag mig med att yrka bifall till reservation 6.

Vi har kommit långt i Sverige när det gäller fri- och rättigheter, inte minst när det gäller den jämlika behandlingen av könen. Män och kvinnor är jämställda. Men det pågår en skrämmande förändring i samhället, och vi måste värna våra fri- och rättigheter.

Fru talman! Hederskulturen som breder ut sig är ett hot mot flickor och kvinnor. I skolan kan hederskultur komma till uttryck genom att flickor täcker hjässa, hår och hals med slöja. Beslöjningen av barn och unga strider mot grundläggande värderingar i det svenska samhället, där jämställdhet och principen om allas lika värde är centralt. För- och grundskolan får aldrig bidra till att upprätthålla segregerande och hedersrelaterade strukturer eller tvingande normer från andra kulturer.

Därför bör man inte tillåta slöja på barn och unga i för- och grundskolan eller annan offentlig verksamhet. Inte heller personal bör tillåtas bära slöja. Det är av yttersta vikt att försvara våra demokratiska, kulturella och sekulära värderingar och förhindra att människor leds in i extremism.

Många samhällen i världen har egentligen aldrig haft någon tanke om fri- och rättigheter. Faktum är att utanför västvärlden har tanken om vissa fri- och rättigheter som inte får inskränkas aldrig varit självklar. I många delar av världen är den fortfarande inte det. I vår del av världen är den däremot, som tur är, självklar. Faktum är att vi har haft tankar om rättigheter under väldigt lång tid - åtminstone tusen år. Men våra fri- och rättigheter är inte bara någonting som damp ned från himlen. Det är inte heller någonting som något enskilt parti i sin välvilja förlänat det svenska folket. Det är en grundläggande del av vår kultur och vår nation och har format dessa samtidigt som de formats under århundraden.

Fru talman! Diskriminering är ett annat område som vi tidigare har haft mycket låg tolerans för. Men nu smyger sig diskrimineringen in i vårt samhälle på olika sätt. Europakonventionen stadgar uttryckligen att politisk diskriminering inte får förekomma i myndighetsutövning mot den enskilde eller i ett anställningsförfarande när det gäller en offentlig tjänst. Något sådant uttryckligt förbud mot diskriminering på politisk grund vid ett anställningsförfarande finns däremot inte i regeringsformen. Det hör inte hemma i ett demokratiskt samhälle att någon inte ska komma i fråga för en anställning på grund av att han eller hon har "fel" åsikter eller är politiskt engagerad i "fel" parti. Enligt vår mening måste det därför införas ett tydligt förbud mot otillbörlig särbehandling av en person på grund av politisk uppfattning vid anställningar inom offentlig, kommunal eller regional verksamhet.

Det finns goda skäl att reflektera kring vad följderna blir av den rådande samhällsutvecklingen om den tillåts fortsätta ohejdat.

Fru talman! Vi sverigedemokrater ställer oss ytterst skeptiska till att det går att upprätthålla ett fritt, liberalt samhälle för oss alla om inte majoritetssamhällets normer värnas.

Fru talman! Det ligger i Liberalernas dna att alltid utgå från att alla individer ska ha samma möjlighet och frihet att förverkliga sig själva, precis som att samma rättigheter och skyldigheter är knutna till just individen. Därför kommer vi alltid att stå upp för de människor som i dag inte åtnjuter samma rättigheter och friheter som alla andra.

Fru talman! Diskriminering är ett sätt att begränsa någons frihet. Jag är stolt över att Liberalerna genom tiderna har initierat och drivit på för skyddet mot diskriminering såväl i svensk lagstiftning som på EU-nivå, och vi kommer att fortsätta att verka för att utveckla skyddet.

Hot, hat och rasism är andra fenomen som syftar till att begränsa andras frihet. Tyvärr har vi i Sverige på senare år upplevt brandbomber mot synagogor, hakkors i offentliga miljöer, judiska elever som trakasseras i skolan och antisemitiska konspirationsteorier som sprids på nätet. I spåren av pandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina har det ytterligare blottlagts hur djupt rotad antisemitismen är.

För att värna vår demokrati behöver vi alla reagera mot och bemöta hot och hat mot dem som uppfattas som annorlunda eller främmande. Forum för levande historia har en viktig uppgift i att informera om Förintelsen, men de ansvarar även för att följa upp den nationella planen mot rasism. Det nya Institutet för mänskliga rättigheter gör viktiga betraktelser kring rasism, hatbrott och diskriminering i sin första årliga rapport, och det är viktigt att de även fortsatt sätter fingret på hur problembilden ser ut i Sverige. Under det svenska ordförandeskapet har en konferens på temat Från ord till handling arrangerats för utbyte av erfarenhet med andra EU-länder kring hur vi kan arbeta mer effektivt mot rasism.

Fru talman! Sedan mitten av 70-talet har svenska kvinnor haft rätt till fri abort. Innan dess åkte många svenska kvinnor till Polen för att utföra abort. Där var det lagligt, här var det olagligt. Nu är förhållandena omvända.

Utvecklingen av aborträtten går åt olika håll i olika länder i världen. I Irland liberaliserades abortlagstiftningen genom en folkomröstning 2018, där en stor majoritet röstade för en ny och liberal lag. På andra håll går utvecklingen åt motsatt håll. I Polen har den strikta lagstiftningen skärpts ytterligare, och landet har nu Europas strängaste lagstiftning på området. I Texas inskränktes aborträtten nyligen. Förutom att gränsen för abort där sänktes till vecka sex kan nu privatpersoner stämma läkare som utför aborter eller andra som hjälper till genom att till exempel skjutsa en gravid kvinna över delstatsgränsen för att hon ska komma till en klinik.

Sverige befinner sig i en omvärld, inte i ett vakuum. Vi påverkas av internationella strömningar på gott och på ont. Den svenska aborträtten är en vanlig lag, vilket innebär att den också kan ändras eller upphöra genom ett enkelt beslut här i riksdagen. Rätten till abort är en fundamental fråga om rätt till liv och hälsa. Ett sätt att stärka och säkra aborträtten är att skriva in den som en grundläggande rättighet i grundlagen. Liberalerna var först med detta förslag, och regeringen har aviserat att en utredning kommer att genomföras under mandatperioden, vilket vi är mycket glada för.

Fru talman! Slutligen ska jag säga några ord om hbtqi-personers rättigheter. När Barbro Westerholm, som chef för Socialstyrelsen, skrotade sjukdomsstämpeln på homosexualitet tog Sverige ett gigantiskt kliv mot ett mer öppet och tolerant land. Men förändring tar tid, och det finns tyvärr fortfarande fördomar mot personer som bryter mot normen. Det märker vi inte minst i debatten om sagouppläsare. Frågan får dock inte förminskas till att handla om detta. Arbetet med hbtqi-personers rättigheter behöver fortsätta med konkreta förslag och handlingar som leder till ökad frihet. Regeringen har utsett ytterligare myndigheter som hbtqi-strategiska - nu senast Forum för levande historia - och den bereder just nu viktiga lagar kring exempelvis könstillhörighet. Ytterligare en aviserad utredning gäller förbud mot omvändelseförsök, vilket skulle öka friheten för de hbtqi-personer som är bland de mest utsatta i Sverige i dag.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 8.

Detta betänkande innehåller, precis som tidigare talare har sagt, många förslag som på olika sätt berör våra grundläggande fri- och rättigheter. Det är sådant som vi ofta tar för givet och ser som självklarheter - respekten för alla människors lika värde, att vi har yttrandefrihet, att vi har rätten att delta i möten, att vi har rätt att demonstrera och utöva vår religion, oavsett vilken, och att vi har rätten att inte vara troende alls, att vi skyddas mot stora intrång i vår integritet, att vi inte registreras utifrån politiska åsikter, att vi får röra oss fritt, att vi skyddas mot diskriminering och att vi garanteras rättssäkerhet om vi anklagas för att ha begått ett brott.

Fru talman! Samtidigt får de fri- och rättigheter som vi har aldrig tas för givna. Forskningen visar att demokratin i världen är på tillbakagång, även här i Europa.

Trots kriget i vår närhet ser dagens hot mot demokratin oftast ut på ett lite annorlunda sätt än förr. Det handlar sällan om våld. I stället sker förändringen inifrån av makten själv, av auktoritära krafter som vinner mark för att sedan på olika sätt angripa medierna, akademierna, civilsamhället och rättssystemet. Enligt forskningsinstitutet V-Dem är de framsteg som gjorts för demokratin i världen sedan Sovjetunionens fall numera bortsopade. Läget i världen är minst sagt dystert, och det är tydligt att vi aldrig kan ta våra fri- och rättigheter för givna och att Europa tyvärr inte är något undantag.

Fru talman! För Vänsterpartiet är kvinnans rätt till sin egen kropp en självklar rättighet, och likaså rätten till fri abort. Alla kvinnor ska ha rätt att bestämma över sin egen kropp. Fri abort är också en förutsättning för att alla barn som föds ska vara välkomna. Men det är också en hälsofråga för kvinnor, både psykiskt och fysiskt. Det är kvinnans rätt att avgöra om och när hon vill ha barn.

Rätten till abort är, precis som tidigare talare också har talat om, lagfäst i Sverige. Men det är långt ifrån en självklarhet. Tvärtom ifrågasätts aborträtten återkommande. Och runt om i världen skärps abortlagstiftningen på ett negativt sätt.

Vi som parti motsätter oss varje inskränkning i aborträtten och menar att Sverige aktivt behöver arbeta för flickors och kvinnors rättigheter i hela världen. Vi vet att inskränkningar i aborträtten inte innebär färre utan bara farligare aborter. Även om situationen inte är densamma i Sverige som till exempel i USA har frågan aktualiserats mycket det senaste året med skrämmande exempel även från Europa.

I dag ställer sig samtliga riksdagspartier bakom rätten till fri abort till och med vecka 18. Det är bra, men även i Sverige finns det grupper som ifrågasätter och kritiserar den svenska rätten till abort.

Exempel från vår omvärld visar tydligt att vi inte kan ta denna rätt för given. I dag kan rätten inskränkas genom ett enkelt riksdagsbeslut. Vänsterpartiet anser därför att skyddet för aborträtten måste stärkas på olika sätt - jag tror att det finns en enighet om detta i kammaren även om det finns en reservation, eftersom även regeringen i sitt avtal har aviserat att man avser att utreda frågan. Ett sätt skulle kunna vara grundlagen. Men om jag uppfattade den tidigare talaren från Moderaterna korrekt tror jag också att det finns en enighet om att det kanske kan finnas andra sätt att genom lagstiftning säkra rätten om inte grundlagen kan ge ett bra skydd. Vi begränsar oss alltså inte till grundlagen.

Fru talman! Vänsterpartiet vill även att alla människor fritt ska kunna definiera sig och uttrycka sig och att de ska ha rätten att bestämma över sin egen kropp på andra sätt, exempelvis genom könstillhörigheten. För många är könstillhörigheten självklar, men för andra skulle en lagändring som innebär att ett tredje juridiskt kön införs betyda oerhört mycket.

En grundläggande princip för ett införande av ett tredje juridiskt kön är självklart att det ska vara en valmöjlighet för den enskilde och inte ett tvång. Vi anser att alla människor har rätt att få sin könsidentitet erkänd och respekterad. Vi anser också att det är upp till varje individ att själv avgöra sitt kön. En modern könstillhörighetslag behöver utgå från verkligheten. Vi anser därför att ett tredje juridiskt kön bör införas samtidigt som möjligheterna med könsuppdelad statistik ska kunna bibehållas.

Fru talman! Jag står bakom Centerpartiets samtliga reservationer i detta betänkande, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 7 under punkt 9.

Av 1 kap. 2 § regeringsformen framgår att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Detta är och måste vara en självklarhet i det demokratiska Sverige. Denna respekt och frihet ska omfatta alla människor oavsett bakgrund, hudfärg, ålder, kön eller härkomst. Därför är det viktigt att lyssna när vi uppmärksammas på att det finns människor i Sverige vars frihet och värdighet begränsas av rasism, antisemitism och islamofobi.

Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet har hatbrott med främlingsfientliga eller rasistiska motiv konsekvent ökat under de senaste tio åren. Det är dystra siffror som visar på en utveckling i samhället som vi måste bryta. Vi kan inte och får inte acceptera att människor i vårt land begränsas av fördomar och diskriminering. Vi måste stå upp för varje enskild människas rätt till frihet och möjlighet att göra det mesta av sin förmåga och sina drömmar. Det är grundläggande och avgörande för att bygga ett samhälle starkt.

Fru talman! När vi ser denna högst bekymmersamma utveckling är det angeläget att vi gör allt vi kan för att skydda de grupper i samhället som är mest utsatta. När diskrimineringslagen infördes diskuterades möjligheten att på sikt utreda ett generellt och mer heltäckande diskrimineringsförbud. Centerpartiet anser att det bör göras en översyn av grundlagens diskrimineringsförbud och att detta förbud bör utökas för att motsvara de diskrimineringsgrunder som anges i diskrimineringslagen. Det innebär att även könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning och ålder skulle innefattas av grundlagsskyddet.

Det är en helt grundläggande rättighet i en liberal demokrati att få vara eller bli den människa man är. Det finns människor som inte identifierar sig som vare sig man eller kvinna. Och det finns all anledning att ta denna för enskilda personer mycket viktiga identitetsfråga på stort allvar. Därför anser vi i Centerpartiet att det är dags att utreda ett införande av ett tredje juridiskt kön.

Fru talman! Om vi blickar utåt, utanför Sveriges gränser, ser vi tyvärr en utveckling som oroar. I flera länder har auktoritära krafter de senaste åren försvagat och i vissa fall avvecklat demokratiska och rättsstatliga institutioner. I till exempel Ungern och Polen har politiska partier vunnit makten via legitima val för att sedan montera ned den liberala demokratin inifrån. Här har politikerna begränsat oppositionens inflytande, kraftigt beskurit den akademiska friheten och inskränkt press- och yttrandefriheten.

Sveriges liberala demokrati står stark, men vi måste ständigt värna den och våra demokratiska och rättsstatliga institutioner. Det är värt att påminna sig om detta. Där har faktiskt vi ledamöter i konstitutionsutskottet en särskilt viktig roll. I vårt utskott hamnar ju dessa frågor, förslag som berör våra grundlagar, och ytterst frågorna om våra fri- och rättigheter.

Häromåret inrättades en ny myndighet: Institutet för mänskliga rättigheter. Institutet arbetar för att säkerställa de mänskliga rättigheterna i Sverige med utgångspunkt i våra grundlagar, Europakonventionen och andra internationella åtaganden. Häromdagen besökte ledningen för denna myndighet oss i konstitutionsutskottet. De underströk då vikten av att de får fortsätta med sitt arbete. Jag kan inte annat än hålla med och utgår från att myndigheten, när vi nu fått den på plats, ska få möjlighet att utveckla sitt arbete. Jag ser fram emot att vi i KU under de närmaste åren återkommande får besök av myndighetens företrädare och får ta del av deras rapporter om hur arbetet hos dem utvecklas.

Fru talman! När vi i KU står här och debatterar - just nu betänkandet Fri- och rättigheter m.m. - kanske det för en utomstående inte alltid ter sig så spännande. Vi brukar inte polemisera i den utsträckning som sker i andra utskottsdebatter. Vi brukar inte frossa i tillspetsade argument där saklighet kan få ge vika för det enkla, det känslomässigt tilltalande och det populistiska. Men just detta, menar jag, är faktiskt särskilt värdefullt just nu, i tider där fräcka uttalanden, snabba utspel och polariserat debattklimat riskerar att undergräva tilltron till politiken och därmed också till vår demokrati.

Jag vill framhålla ett uttalande som chefen för Säkerhetspolisen gjorde när hon besökte oss i KU häromveckan för att berätta om det säkerhetspolitiska läget, som ju är bekymmersamt med flera hotbilder mot Sverige och mot vår demokrati. Hon underströk då att ord har betydelse. Det vill jag också understryka. Vilka ord vi använder oss av i politiken har betydelse. Vilka ord vi väljer i den här talarstolen spelar roll.

Fru talman! Miljöpartiet har flera reservationer i detta angelägna betänkande. Men för tids vinning yrkar jag bifall bara till två - till oppositionens gemensamma reservation, nummer 1, som handlar om aborträtt, och till reservation nummer 5, som handlar om rasistiska organisationer.

Fru talman! På flera håll i vår omvärld ser vi hur rätten till abort ifrågasätts och inskränks. Även om majoriteten till synes är stabil i Sverige går utvecklingen åt motsatt håll på många andra håll i världen. Också inom EU finns det länder som inskränker aborträtten, med Malta och Polen i spetsen. Och i USA går utvecklingen mot hårdare regler illavarslande snabbt.

Men det finns också grupper i Sverige som ifrågasätter och kritiserar den svenska rätten till abort. Sådana förslag utgår alltid från att det är någon annan än kvinnan själv som ska bestämma över hennes kropp. Rätten till abort regleras i vanlig lag, vilket innebär att den kan ändras eller tas bort genom ett enkelt riksdagsbeslut.

Det finns, tycker vi i Miljöpartiet, all anledning att grundlagsskydda aborträtten. Vi välkomnar därför den parlamentariskt sammansatta utredning som är på gång i denna och ytterligare några frågor inom området fri och rättigheter.

Fru talman! I tider av osäkerhet, av starka krafter och av yttre påverkan, eller bara misstanken om att sådan förekommer, blir det desto mer angeläget att skydda grundläggande värderingar och förutsättningar. Det bästa skydd vi har mot snabba och oönskade förändringar är våra grundlagar.

Jag har precis talat om att grundlagsskydda rätten till abort. Jag vill i sammanhanget också nämna den akademiska friheten och mänskliga rättigheter.

Den akademiska friheten får vi skäl att återkomma till senare. Den är inte ett ämne i det här betänkandet. Men jag tänker ägna några ord åt vårt alldeles nya institut för mänskliga rättigheter.

Genom inrättandet av ett nationellt institut för mänskliga rättigheter tog Sverige ett steg mot ett bättre förverkligande av de mänskliga rättigheterna. Det är ju inte precis så att vi varit först på bollen här. Redan 1993, alltså för 30 år sedan, antog FN:s generalförsamling de så kallade Parisprinciperna om att alla länder ska ha en oberoende institution med syfte att skydda och främja de mänskliga rättigheterna i landet. Sverige har fått ett stort antal påminnelser om detta inom FN. Men nu är det på plats, i Lund närmare bestämt, sedan ett drygt år tillbaka.

Det finns skäl att säkerställa institutets långsiktiga förutsättningar både finansiellt och genom att dess uppdrag slås fast i grundlag, helt i enlighet med intentionerna i den ursprungliga utredningen.

Fru talman! Det är viktigt att samhället visar att det tar avstånd från rasistiska och nazistiska organisationer. Sådana organisationer utgör ett särskilt hot mot samhället och demokratin, eftersom de strävar efter att undergräva eller avskaffa demokrati och andras fri- och rättigheter, vilket inte kan tolereras i en rättsstat.

En utredning föreslog nyligen förbud mot organisationer vars verksamhet innebär förföljelse av vissa folkgrupper. Förslaget ryms inom ramen för den nuvarande grundlagen. Det finns farhågor om att en sådan lagstiftning kan bli svår att tillämpa på grund av de strikta ramar regeringsformen sätter. I det så kallade Tidöavtalet har regeringsunderlaget redan flaggat för en grundlagsändring för att göra det straffbart att delta i kriminella organisationer. Enligt vår mening i Miljöpartiet bör även frågan om förbud mot rasistiska organisationer vara en del av en kommande grundlagsutredning.

Sverige har fått svidande kritik från FN för ett stort antal hatbrott och fortsatt rasistiskt våld särskilt mot muslimer och afrosvenskar. FN:s rasdiskrimineringskommitté är oroad över rapporterna om fortsatta hatbrott i Sverige. Särskilt allvarligt är att det sker under valkampanjer, i medier och på internet. Enligt vår mening bör därför en utredning även tillsättas för att ta fram ett överskådligt förslag på hur svensk lagstiftning bäst bör utformas för att fullt ut leva upp till konventionen om rasdiskriminering. Utredningen bör bland annat ta ställning till om rasdiskrimineringskonventionen bör gälla som svensk lag.

Fru talman! Det finns människor som varken identifierar sig som man eller kvinna i dag. Det finns all anledning att ta denna för enskilda personer mycket viktiga identitetsfråga på stort allvar. Frågan om att inrätta ett tredje juridiskt kön behöver därför utredas.

Den tredje siffran i de fyra sista siffrorna i ett svenskt personnummer indikerar om personen är man eller kvinna. Det möjliggör statistiska analyser utifrån exempelvis ett genusperspektiv. Vi vill därför att en utredning tillsätts för att se över förutsättningarna att införa ett tredje juridiskt kön utan att försämra möjligheterna att göra analyser och vetenskapliga undersökningar utifrån ett genusperspektiv.

Det har också presenterats nya förslag som innebär att den administrativa processen för att ändra det kön som framgår av folkbokföringen ska skiljas från den medicinska processen och att åldersgränsen ska sänkas. Vi står bakom de förslagen och anser att de bör läggas fram på riksdagens bord. Alla människor har rätt att få sin könsidentitet erkänd och respekterad och att få rätt könsbeteckning angiven i sina id-handlingar.

Fru talman! Slutligen några ord om rättigheter som hittills inte väckt så stor uppmärksamhet i Sverige men som vi tänker förtjänar att nämnas. Under senare år har flera länder, däribland Ecuador, inkluderat begreppet naturens rättigheter i sin grundlag. År 2018 beslutade högsta domstolen i Colombia att erkänna Amazonas som ett juridiskt subjekt med rättigheter.

Fri- och rättig-heter m.m.

Naturens rättigheter innebär ett skifte i vårt sätt att tänka och en förändring av de juridiska systemen. Jordens ekosystem och livsformer ses inte som rättslösa objekt underordnade människan utan som rättssubjekt med inneboende rättigheter. Ett sådant skifte är ett av de viktigaste stegen vi kan ta mot att skapa en hållbar framtid.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)