Genomförande av arbetsvillkorsdirektivet

Fru talman! All offentlig makt i Sverige utgår från folket, och riksdagen är folkets främsta företrädare. Det står i regeringsformen, den grundlag som utgör grunden för vår demokrati - något som tyvärr mer och mer är ett minne blott då alltmer makt i ett allt högre tempo förskjuts till Bryssel och EU.

Riv upp fördragen och ge mer makt till EU-parlamentet, uppmanar federalisterna Macron och von der Leyen efter ett drygt års framtidskonfererande i EU. Det handlar exempelvis om att slopa medlemsländernas vetorätt och att ge EU-parlamentet rätten att föreslå lagar och folkomröstningar och framför allt få makten över EU:s budget.

Fru talman! Detta är en skrämmande utveckling där målet är skapandet av Europas förenta stater, där staternas självbestämmande alltmer suddas ut i ett allt högre tempo.

Fru talman! Sverigedemokraterna anser att ett europeiskt samarbete i första hand bör vila på mellanstatlig grund och att Sverige bör delta i den mån det från svenskt perspektiv är lämpligt. EU bör å sin sida framför allt fokusera på den inre marknaden och på att skapa och bibehålla förutsättningar för handel och utbyte över nationsgränserna. EU har sedan Sverige anslöt sig vuxit till ett stort politiskt och byråkratiskt projekt, vilket inneburit att vi förlorat mycket makt till beslutsfattare i Bryssel. Utvecklingen har skett successivt och utan att svenska folket fått ta ställning.

Fru talman! Sverigedemokraterna har varnat för att införandet av en social dimension i Europasamarbetet även kommer att leda till lagstiftning inom området. Men när den sociala pelaren beslutades 2017 avfärdades vår kritik eftersom den sociala pelaren i sig inte är rättsligt bindande. Trots detta har EU-kommissionen presenterat flera lagstiftningsförslag som motiveras med att den sociala pelaren ska förverkligas.

Arbetsvillkorsdirektivet är ett av dem. Direktivet syftar till att införa nya minimivillkor i EU, som lägger ett gemensamt golv för anställdas rättigheter inom EU.

Fru talman! Vi ser främst två problem med den sociala pelaren och de lagstiftningsförslag som är sprungna därur.

För det första anser vi att de frågor som lyfts fram i den sociala pelaren är nationella frågor där respektive medlemsland självt måste avgöra både inriktningen och vilka resurser som avsätts för genomförandet, eftersom reformer inom det sociala området generellt tenderar att medföra stora kostnader.

För det andra anser vi att förslag av den här karaktären inom det arbetsmarknadspolitiska området riskerar att hota den svenska modellen, särskilt eftersom konsekvenserna är svåröverskådliga. I Sverige hanteras villkoren på arbetsmarknaden av arbetsmarknadens parter. Vi värnar den ordningen och yrkar därför avslag på regeringens lagstiftningsförslag och bifall till vår reservation l.

Det är dags att utmana EU lite. Vi ser det i andra utskott. I miljö- och jordbruksutskottet sitter en majoritet som utmanar EU när det gäller frågan om vargens vara eller icke vara. Jag tror att vi skulle kunna göra samma sak i arbetsmarknadsutskottet.

Fru talman! Vänsterpartiet är i grunden väldigt kritiskt till EU. EU begränsar demokratin i medlemsstaterna, tar väldigt sällan hänsyn till den svenska kollektivavtalsmodellen och prioriterar företagens intressen framför arbetstagarnas.

Jag kan dock konstatera att en del EU-förslag faktiskt innebär förbättringar för arbetstagarna, samtidigt som den svenska arbetsmarknadsmodellen värnas. Arbetsvillkorsdirektivet är ett sådant exempel. Det var också därför Vänsterpartiet röstade ja till detta direktiv när det behandlades i EU-parlamentet 2019.

Fru talman! Jag välkomnar regeringens förslag om genomförande av arbetsvillkorsdirektivet. Ändringarna av svensk lagstiftning är minimala och genomförs endast där direktivets bestämmelser gör det nödvändigt.

Jag anser dock att regeringen i vissa fall borde ha gått lite längre för att direktivet ska genomföras på rätt sätt i Sverige. Det gäller dels bestämmelserna om minsta förutsägbarhet i arbetet, dels bestämmelserna om förebyggande av otillbörliga metoder vid behovsavtal. Precis som LO anser jag att regeringen i vissa fall borde ha gått längre för att direktivet ska kunna implementeras på rätt sätt i Sverige.

Fru talman! När det gäller bestämmelserna om minsta förutsägbarhet i arbetet anser jag att det saknas en effektiv sanktionsbestämmelse i svensk rätt som skyddar en arbetstagare mot ogynnsamma konsekvenser. Jag delar inte den bedömning som regeringen gör, och som utskottet dessvärre har ställt sig bakom, att reglerna i arbetsmiljölagen och arbetstidslagen utgör ett tillräckligt skydd för arbetstagare så att de inte drabbas av ogynnsamma konsekvenser exempelvis i fall där en arbetstagare tackar nej till ett arbetspass.

Fru talman! Jag anser därmed att regeringen bör återkomma med ett förslag till en effektiv sanktionsbestämmelse som skyddar en arbetstagare mot ogynnsamma konsekvenser.

När det gäller förebyggande av otillbörliga metoder vid behovsavtal anser jag, till skillnad från utskottet, som sagt, att det finns behov av ändringar i svensk rätt för att genomföra direktivets bestämmelser om kompletterande åtgärder vid behovsavtal. En presumtion som överensstämmer med artikel 11 b i arbetsvillkorsdirektivet bör införas i svensk rätt.

Med detta sagt, fru talman, vill jag yrka bifall till reservation 2.

Fru talman! Beslutanderätten i arbetsmarknadspolitiska frågor ska inte ligga på EU-nivå. Arbetsvillkorsdirektivet är bara ett av flera EU-förslag som i olika grad undergräver svenska arbetstagare och arbetsgivare.

Arbetsvillkorsdirektivet och flera andra förslag som ligger i pipelinen för att antas och implementeras har alla sin grund i den sociala pelaren, som vi kristdemokrater varnade för under hela EU-valrörelsen 2019. Vi försökte säga att det kommer att leda till lagstiftningsförslag som skulle inskränka den svenska modellen. Svaret vi fick var att den sociala pelaren inte alls skulle leda till ny lagstiftning. Men nu står vi här och det som avfärdades som skrönor har faktiskt blivit verklighet.

Det är ett faktum att EU-kommissionen helt enkelt har tagit den sociala pelaren som förevändning för mer arbetsmarknads- och välfärdslagstiftning på EU-nivå. Vi menar att när nu detta direktiv ligger på bordet för att implementeras i svensk rätt finns det ingen anledning att det ska överimplementeras.

Fru talman! I direktivet finns en möjlighet för medlemsstaterna att besluta att inte tillämpa direktivet för vissa deltidsarbetande arbetstagare. Det undantaget tycker vi att vi ska utnyttja, så att den svenska modellen i stället kan få utrymme att verka där.

Vi behöver implementera direktivet. Men det hade varit önskvärt om regeringen hade tillvaratagit en del av de synpunkter som lyfts av olika remissinstanser när det gäller implementeringen av direktivet. Vi kan också beklaga att utskottet inte håller med oss om detta. Det gäller bland annat dem som arbetar högst tre timmar per vecka under en referensperiod på fyra veckor, alltså deltidsarbetande arbetstagare. Det skulle ge möjlighet för småföretag att anställa lättare.

Vi kan bara hoppas att kommande förslag på området kommer att möta ett starkare motstånd, både här i kammaren och i Bryssel. Vi måste helt enkelt bli fler som kämpar emot överstatliga beslut på välfärdsområdet.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag om att anta regeringens förslag till ändringar i lagen om anställningsskydd, lagen om arbetstid med mera i husligt arbete, arbetstidslagen, lagen om vissa försvarsmaktsanställningar och lagen om gymnasial lärlingsanställning samt avslag på samtliga reservationer.

Detta är en implementering av ett direktiv som Europeiska unionens råd antog den 20 juni 2019. Det handlar om att se till att vi har tydliga och förutsägbara arbetsvillkor inom EU, det så kallade arbetsvillkorsdirektivet.

Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att vi i alla EU:s 27 medlemsländer verkligen värnar sjysta och bra villkor för de anställda. Mot den bakgrunden tycker vi att det EU-förslag som nu finns och nu ska implementeras i svensk rätt också väl stämmer överens med vår hållning.

Numera har vi en arbetskraft som är rörlig mellan medlemsländerna. Vi ser det väldigt tydligt. Detta värnar vi, men det måste också ske under sjysta former, det vill säga att man har en bra arbetsrätt kopplat till dem som arbetar i de olika medlemsländerna. Det tycker vi att det här förslaget väger upp, och vi tycker att man har beaktat de synpunkter som har kommit in. Man har kanske inte tagit hänsyn till alla delar, men man har tagit hänsyn till det som är avgörande för ärendets fortsatta hantering.

Med de orden vill jag yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.

Fru talman! Vi debatterar genomförandet av arbetsvillkorsdirektivet.

Från Moderaternas sida har vi konsekvent över tid avvisat den sociala pelaren, som det fattades beslut om på EU-toppmötet i Göteborg, och de frågor som har mynnat ut från densamma, då vi anser att det leder till mer överstatlighet på det socialpolitiska området.

Sverige har stor kompetens inom detta område. Den bör vi fortsätta att ha, värna om och använda oss av. Vi kan dock konstatera att kommissionen de senaste åren, med hänvisning till just den sociala pelaren, har kommit med en rad förslag på bindande regler på det socialpolitiska området, inte minst på arbetsrättens område. Detta är något som vi beklagar.

Sverige har en välfungerande modell som bygger på samverkan mellan arbetsmarknadens parter. Det är en modell som tjänar och har tjänat Sverige väl och som därmed är något vi bör fokusera på att behålla. Frågor om sysselsättning och socialpolitik är grundläggande för alla medlemsstater. Där är vi dessutom olika, med olika förutsättningar och olika vägar för att nå de nationella målen. Just därför bör detta vara en nationell kompetens. Ett förstärkt erfarenhetsutbyte där vi delger varandra framkomliga vägar och resultat av arbete vi har gjort och har ett öppet klimat för just erfarenhetsutbyte bör vara den främsta samarbetsformen på området.

Fru talman! Genom inrättandet av den sociala pelaren har sociala och arbetsmarknadspolitiska frågor förts upp på EU-nivå, vilket innebär att vi nu tyvärr lägger alltför mycket kraft och energi på att motverka förslag som riskerar att skära rakt in i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Därtill tar implementeringen av den sociala pelaren tid och ekonomiska resurser som i stället borde läggas på mer prioriterade områden. Det menar jag är olyckligt.

Den nuvarande regleringen i svensk rätt tillgodoser inte arbetsvillkorsdirektivets krav, varför det behövs lagjusteringar för att genomföra direktivet för att Sverige inte ska bryta mot sina förpliktelser enligt EU-rätten. Utan beslutet om den sociala pelaren och det den har fört med sig i förflyttningar på området hade detta inte varit aktuellt.

Från Moderaternas sida lämnar vi ett särskilt yttrande där vi förtydligar vår ståndpunkt i frågan.

Genomförande av arbetsvillkorsdirektivet

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 18.)

Riksrevisionens rapport om bosättningslagen