Genomförande av EG-direktiv rörande el- och gasmarknaderna, m.m.

Fru talman! Vi behandlar i dag genomförandet av EG:s direktiv om gemensamma regler för de inre marknaderna för el och naturgas med mera. Med mera innebär att regeringen redogör för den förestående stängningen av Barsebäck. Fru talman! Enligt elmarknadsdirektivet ska elleverantören lämna uppgift om varje enskild energikällas andel av den genomsnittliga sammansättningen av energikällor som använts för att framställa den el som leverantören sålde under närmast föregående kalenderår och uppgift om den inverkan på miljön i form av koldioxid och radioaktivitet som den framställda elen har orsakat. Denna information får lämnas genom hänvisning till befintliga referenskällor, till exempel webbplatser. Regeringen har föreslagit att dessa uppgifter ska anges på fakturor och i reklam, vilket innebär en skärpning. Enligt direktivet ska även varje energikällas andel av den genomsnittliga bränslesammansättningen som företaget använt under det gångna året anges på faktura och i reklam som riktar sig till slutförbrukare. Direktivet bygger på att elmarknaden i övriga Europa inte ser ut som den nordiska elmarknaden där det kan vara svårt att hålla kontroll på vilka energikällor som används för att framställa elen till en enskild konsument. Därför är det anmärkningsvärt att regeringen inte har föreslagit någon modell för hur beräkningen av ursprungsmärkningen ska göras. Vi vill därför att regeringen återkommer med ett sådant förslag. Enligt vår mening bör man endast behöva informera kunderna om den genomsnittliga sammansättningen av energikällor som används för att framställa den sålda elen. Tyvärr tillstyrker inte utskottsmajoriteten det förslaget. Fru talman! Det är oroande att den koncentration som nu görs på koldioxidutsläppen och kärnkraftens farlighet kanske innebär att andra farliga miljökonsekvenser av elproduktion förbises. Vi anser därför att regeringen bör tillsätta en utredning för klargöra samtliga allvarliga former av miljöpåverkan av elproduktion. Inte heller det tillstyrks av utskottet. Fru talman! Vi tycker att det är tillfredsställande att regeringen föreslår att naturgaslagen även ska omfatta LNG, biogas och gas från biomassa. Det borde underlätta en ökad användning av biogas och undanröja konstlade motsättningar mellan gas från olika källor. Fru talman! Överföringen av naturgas till en konsument får avbrytas på grund av konsumentens försummelse endast om försummelsen utgör ett väsentligt avtalsbrott. I detta avseende är det förslag regeringen lägger fram kongruent med vad som gäller för elkonsumenter. Det har ibland ifrågasatts om skyddet är tillräckligt. Bland annat föreslog Energimyndigheten i en rapport till regeringen i december 2003 att Konsumentverket skulle få i uppdrag att utreda behovet av en särskild prövningsenhet för avstängningsärenden. Syftet skulle vara att förhindra att avstängning sker på felaktig grund och därmed förhindra socialt lidande och betydande ekonomiska konsekvenser för konsumenter. I rapporten görs en jämförelse med vräkning av hyresgäster där frågan beslutas av kronofogdemyndigheten. På en fråga till ansvarigt statsråd har jag fått svaret att ett flertal statliga utredningar på senare tid har behandlat frågan om stärkt konsumentskydd på framför allt el- men även gasområdet och att remissbehandling pågår i Regeringskansliet. Jag hoppas därför att regeringen snart återkommer i den frågan. Fru talman! Regeringen har föreslagit att ett antal undantag från lagen ska medges vid större infrastrukturprojekt som till exempel nybyggnad av gasledning och kapacitetsökningar. Undantag från i stort sett samtliga regler i naturgaslagen föreslås vid större infrastrukturprojekt. Undantagen gäller allt från priser till övervakning. Moderaterna ser ett utrymme för ökad användning av naturgas. Däremot är det enligt vår mening fel att genom undantag från gällande lagstiftning favorisera någon form av energibyggnationer. Såväl naturskydd, planlagstiftning, konkurrenslagstiftning som andra lagar måste vara utformade så att de underlättar utbyggnad av olika energislag och så att långsiktiga regler skapas på marknaden. Med vår politik ställs krav på säkerhet och miljö, men produktionsformerna ges långsiktiga och stabila institutionella spelregler. Inom de ramarna blir det varje producents beslut att bygga och driva en elproduktionsanläggning utifrån de ekonomiska förutsättningar som en allt öppnare EU-marknad ger. På så sätt ökar mångfalden och sårbarheten kommer att minska. Fru talman! När nu regeringen i den här propositionen har valt att behandla fjärrvärmemarknaden vad gäller åtskillnad mellan fjärrvärme och elproduktion borde man ha tagit tillfället i akt att föreslå andra viktiga förbättringar inom fjärrvärmesektorn. I riksdagens betänkande 2002/03:NU11 fanns en reservation om konkurrensen på fjärrvärmemarknaden. De förslag som återfanns där var bland annat skärpt pristillsyn, utökade möjligheter för tredjepartstillträde, inrättande av instans för hantering av klagomål på priser och leveransvillkor och bättre möjligheter att utnyttja spillvärme. Inte något av dessa förslag har blivit verklighet. Vi menar att regeringen borde ha återkommit med förslag i enlighet med vad vi och övriga borgerliga partier har föreslagit för att förbättra konkurrensen på fjärrvärmemarknaden. Fru talman! Slutligen vill jag säga några ord om den del i betänkandet som behandlar sådant som vi inte ska fatta beslut om, beslutet är nämligen redan fattat av regeringen. Det gäller givetvis stängningen av Barsebäck 2. Jag väljer att upprepa vad Mikael Odenberg sade inför stängningen av Barsebäck 1. Med den avreglering av elmarknaden som gjorts har vi fått möjligheten och förutsättningarna för att lägga ansvaret för utveckling, förnyelse och omställning av den svenska elproduktionsapparaten där det ansvaret rätteligen hör hemma, nämligen i kraftbranschen. Riksdagen skulle aldrig komma på idén att tala om vilken typ av papper man ska producera i Hallsta pappersbruk eller att tala om för Volvo när det är dags att utveckla en ny bilmodell. Men regeringen vill att riksdagen ska göra detta genom att tala om hur elproduktionen ska gå till i en enskild fabrik och när den ska avbrytas, i det här fallet i elfabriken i Barsebäck. Vi moderater menar att det är dags att anpassa energipolitiken efter de förhållanden som faktiskt råder på elmarknaden och på energimarknaden. Då är det statens roll att ge stabila förutsättningar för kraftindustrins investeringar och att ange spelreglerna, inte minst de spelregler som sammanhänger med miljö, säkerhet och beredskap. Därför anser vi att bland annat följande förändringar av energipolitiken är angelägna: För det första: Vi anser att man bör avveckla de subventioner som i dag går till redan etablerad energiteknik. Statens uppgift bör vara att stödja grundläggande forskning, utveckling och tillämpning, inte av redan etablerad teknik utan av ny energiteknik. För det andra: Släpp all forskning fri! Vi vill slopa § 6 i kärntekniklagen, det vill säga det så kallade tankeförbudet, som lägger en hämsko på kärnteknologisk forskning i vårt land. För det tredje vill vi också avskaffa kärntekniklagens förbud mot att ge tillstånd till uppförande av nya kärnkraftsreaktorer i Sverige. Även om det inte är aktuellt i dag anser vi att lagstiftningen bör öppna möjligheten att bygga nya kärnkraftsreaktorer i Sverige om de uppfyller de högt ställda säkerhetskrav som staten ställer. Vi vill också avveckla de produktionsskatter som fortfarande snedvrider konkurrensen mellan olika energislag. Vi bör i produktionsledet bara ta ut sådana skatter som motiveras av miljöhänsyn, det vill säga miljöstyrande, utsläppsrelaterade skatter och avgifter. Även naturgasen måste, precis som varje annat energislag, värderas på sina egna meriter. Fru talman! Detta sade Mikael Odenberg för fyra år sedan. Per Bill sade detsamma för ett år sedan, och jag upprepar det i dag igen. Det är inte många dagar kvar innan Barsebäck 2 stängs. Jag hoppas att det därefter går att slänga prestigen åt sidan och börja utforma en energipolitik som gör att Sverige kan bli ett land där våra basindustrier törs växa och fortsätta ge landet välstånd. Jag yrkar därmed bistånd till reservation 5. Jag står givetvis bakom alla moderata reservationer, men för tids vinnande yrkar jag alltså bifall till reservation 5.

Fru talman! Det var många kloka ord från denna talarstol i denna tidiga stund! Jag kan ställa mig bakom i stort sett allt som Ulla Löfgren har talat om. Låt mig bara göra tre stycken kommentarer till det här betänkandet. Vad gäller elens ursprung tittar vi på vilka energikällor som har använts och vilka utsläpp som man då genererat, till exempel koldioxid och kärnavfall. Men varför är det bara de två parametrarna som ska mätas och som det ska talas om hur det ser ut för? Varför mäter vi inte kväveoxid, svavel, kolväten, tungmetaller eller partiklar? Det skulle ge en helt annan, komplett bild av hur elen produceras och vad den egentligen genererar för miljöförstöring. Vad gäller leveranssäkerhet minns vi alla stormen eller möjligtvis orkanen Gudrun som drog fram i januari över landet. Den satte faktiskt delar av Sverige ur spel, som rena krigszoner. Det blev naturligtvis stora ekonomiska förluster men också ett väldigt stort mänskligt lidande. Detta är inte acceptabelt i Sverige i dag. Mycket tidigare måste ersättning utgå. Vi måste ha en skadeståndsplikt som måste utökas mot elleverantörerna. Vad gäller nätnyttomodellen, som kommer in i den här frågeställningen, är det väl inte helt säkert att den faktiskt ger det mest optimala resultatet vad gäller leveranssäkerhet i våra nät. Möjligtvis skulle man ha avvaktat med att införa nätnyttomodellen fullt ut, eftersom vi faktiskt inte vet riktigt hur det slår än. Det finns en stor osäkerhet, och det kommer mycket klagomål från deltagarna i den här processen. Vi borde ha avvaktat med detta en del. Fru talman! Elens ursprung och leveranssäkerhet är två av de saker som vi i Folkpartiet, oftast tillsammans med våra borgerliga kolleger, har reserverat oss mot i det här betänkandet. Men det allra viktigaste i detta tycker jag ändå rör kärnkraften. Om en vecka stängs Barsebäck 2. Stängningsbeslutet är ju inte föranlett av bristande lönsamhet, dålig säkerhet eller överkapacitet. Barsebäcks ledning och ägare vill inget hellre än att driva verket vidare. Säkerhetsmyndigheterna, SKI och SSI, har inga invändningar emot fortsatt drift, och Sverige är i stort behov av den el som produceras i Barsebäck. Nej, det är den socialdemokratiska regeringen som har beordrat en stängning av rent politiska skäl. Samma sak som hände den 30 november 1999, då Barsebäck 1 stängdes, händer nu igen i nästa vecka, den 31 maj 2005. Stängningen är dålig för miljön. De som argumenterat för stängning hävdar ofta att Barsebäck måste stängas för att ge plats för förnybara alternativ. Så blev det inte när Barsebäck 1 stängdes, och inget tyder på att det blir så nu heller. Elen från Barsebäck ersätts till största delen med import. Man kunde tydligt se att Sveriges kraftbalans också försämrades efter stängningen. En stor del av den el som importeras till Sydsverige kommer från smutsiga kolkraftverk i Danmark, Polen och Tyskland. Samtidigt som vi befinner oss i ett läge där det är bråttom med åtgärder mot växthuseffekten väljer regeringen alltså att stänga ett kraftverk utan koldioxidutsläpp och låta det ersättas av kolkraftverk som smutsar ned miljön och gör människor sjuka. Kolkraftverk ger störst bidrag till växthuseffekten av alla kraftslag. När Barsebäck 2 stängs beräknas utsläppen av fossil koldioxid öka med fyra-sex miljarder ton. Att utsläppen till största delen ökar i våra grannländer och inte i Sverige saknar ju betydelse eftersom växthuseffekten är global och oberoende av var i världen utsläppen sker. Även utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider, partiklar med mera från kolkraftverken i våra grannländer drabbar Sverige. Som ni vet utförde SMHI på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län för några år sedan en studie för att undersöka hur mycket luftmiljön i Skåne påverkas om kraften i en av Barsebäcks kärnkraftsreaktorer ersätts med importerad fossilbaserad el från Danmark. Rapporten visar bland annat att utsläppen av kväveoxider skulle öka med 14 000 ton per år och av svaveloxider med 18 000 ton per år. Det här är så tydliga siffror att det borde avskräcka vilken regering som helst. Kvävenedfallet skulle öka med 128 ton och svavelnedfallet med 460 ton per år - bara i Skåne. I Malmö, som ligger nära kolkraftverken i Danmark, kommer halterna att öka ännu mer. Denna rapport är en av många som varnar för de stora negativa konsekvenser som kommer att uppstå vid en stängning av Barsebäcks andra reaktor. Nu händer detta i alla fall. Även halterna av partiklar kommer att öka. Vetenskapsrådet uppskattar att partiklar leder till ca 5 000 förtida dödsfall per år i Sverige - 5 000 förtida dödsfall per år. Lägg härtill planerna på ett nytt, stort gaseldat kraftverk i Malmö som ska ersätta en del av bortfallet när Barsebäck nu stängs helt, så får vi en alarmerande bild av ett mycket smutsigare Sverige. Stängningen är dyr, fru talman. Stängningen av Barsebäck 1 beräknas kosta statskassan mellan 17 och 20 miljarder, och allt tyder på att kostnaden för stängningen av Barsebäck 2 kommer att ha en kostnad i stort sett i samma härad. Utöver den här rent statsfinansiella kostnaden får vi givetvis en samhällsekonomisk kostnad genom en omotiverad stängning av en väl fungerande och lönsam elproduktionsanläggning. Den samhällsekonomiska kostnaden är väldigt svår att beräkna, men mycket tyder på att den blir mycket omfattande. Fru talman! Energipolitiken är en vital del av den svenska industripolitiken. Det går inte att låta energipolitiken leva sitt eget liv i Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet och låtsas som om den inte påverkar industrin. Stora delar av den svenska industrin är direkt beroende av god tillgång på el och ett bra elpris. Mellan 1985 och 2002 minskade antalet jobb inom tillverkningsindustrin i Sverige med ungefär 180 000 arbeten. De senaste två åren har 3 000 industrijobb lämnat Sverige varje månad, trots att industrikonjunkturen varit på uppåtgående. Enligt en aktuell kartläggning riskerar 48 av våra 165 största fabriker att läggas ned inom de närmaste åren. Det finns en risk att Sverige på sikt kommer att ha en svag industriell bas. Stängningen av Barsebäck 2 riskerar att leda till högre elpriser, och bidrar därmed till ett osäkert investeringsklimat för den svenska industrin. Den svenska industrin tycks helt ha förlorat förtroendet för regeringens energipolitik. En grupp industriföretag med bland annat Boliden, Holmen, Stora Enso, SSAB, LKAB med flera har inlett ett samarbete för att bilda ett bolag för att säkra elförsörjningen till den svenska industrin. Långtgående idéer finns om att importera el på egen hand och bygga en egen kabel under Bottenhavet. Fru talman, så långt har det gått. Industrin och näringslivet måste alltså själva se till att trygga sitt elbehov. Värt att notera är att inte ens de villkor för stängningen som regeringen själv säger sig stå bakom är uppfyllda. Villkoren är att stängningen inte får medföra negativa effekter för elpriset, försämrad tillgång på el för industrin, försämrad effektbalans eller negativa effekter på miljön eller klimatet. Det finns även de som menar att regeringen bryter mot miljöbalken genom att inte göra en konsekvensanalys innan de stänger Barsebäck 2. Regeringen går också på tvärs med opinionen. Drygt 80 % av svenska folket motsätter sig en politisk avveckling av kärnkraften, och ungefär samma åsiktsfördelning finns bland Socialdemokraternas egna väljare. Från olika delar av arbetarrörelsen börjar det nu höras mer och mer högljudda protester mot avvecklingspolitiken. Facken som organiserar industriarbetare och socialdemokratiska kommunalpolitiker i kommuner med stor del industri inser att jobben är i fara och protesterar. Regeringen lyssnar dock hellre på stödpartierna. De två stödpartierna är de enda som har en betydande opinion för avveckling bland sina väljare. Fru talman! Folkpartiet har konsekvent motsatt sig stängningen av Barsebäcks båda reaktorer och kräver nu att de återstartas. Vi var mot införandet av den avvecklingslag som har gjort det möjligt för regeringen att utan rimliga skäl beordra stängning, och nu vill vi riva upp den lagen. Vi vill också ta bort den så kallade tankeförbudsparagrafen som förbjuder planering för att bygga nya kärnkraftverk i Sverige. Låt inte den svenska industrin och välfärden betala priset för Socialdemokraternas desperata fastklamrande vid makten. Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 29, som alltså handlar om kärnkraften.

Fru talman! Med hjälp av EU får vi nu nya riktlinjer för gas- och elmarknaden inom unionen. Det är mestadels bra. Vi behöver gemensamma synsätt på energiområdet eftersom vi har en gemensam marknad. Vi kunde dock ha fått lite tydligare skrivningar på en rad punkter i det svenska förslaget. Regeringen kunde ha gjort bättre, och det är anledningen till att vi i detta betänkande har åtskilliga reservationer i sakfrågor. Jag tänkte dock inte fästa så stor uppmärksamhet vid dem; det är fråga om ett flertal. I stället tänkte jag tala om att vi behöver gemensamma tag på Europanivå. Då är det tråkigt att regeringen med samarbetspartier inte vill betrakta vårt lands elproduktion ur ett europeiskt perspektiv. Därför vill jag i den här debatten, precis som de två föregående talarna, fokusera på den fråga som just nu är högaktuell, nämligen avstängningen av Barsebäck 2. Jag har skrivit ett alldeles nytt anförande, trots att jag mycket väl kunde ha återanvänt något gammalt anförande. Fru talman! Yvonne Gustafsson, Ekonomistyrningsverkets generaldirektör, som tydligen har lite tid över för extraknäck - de verkar ha det, generaldirektörerna - förhandlar nu, just i dag, om ersättning till ägarna Vattenfall och Sydkraft när B 2 ska stängas av den 31 maj i år. Det verkar kärva i förhandlingarna. Yvonne Gustafsson och regeringen vill få det att framstå som om stängningen av B 2 inte kostar någonting. Detta är ett hyckleri utan like. I vårpropositionen kan man på s. 63 läsa hur regeringen bedömer kostnaden för avstängningen. Ja, det står inte mycket, men man kan se att det inte finns några pengar avsatta, utan det ska man återkomma till när notan är känd. Så hanteras skattebetalarnas pengar - man vill mörka kostnaden. Och sedan avslutar man med att säga: "Regeringen har för avsikt att senare återkomma med förslag om lämplig anslagsbeteckning." Det tycks vara den viktiga frågan. Inte ett uns av konsekvensbeskrivning finns någonstans. Fru talman! Det är inte sant vad energiminister Mona Sahlin påstått, nämligen att de villkor som riksdagen 1997 ställde upp för en stängning av B 2 är uppfyllda. Konsultrapporter har visat att kompensation i form av sparande eller tillförsel inte fullt ut kommit till stånd. Detta var också regeringens egen bedömning 2003 både när det gällde effektbalansen och påverkan på miljön och klimatet. När regeringen den 16 december förra året beslutade om stängningen kvarstod effektproblematiken och någon miljöprövning för att stänga var det då inte tal om. I dagens betänkande står det att man inte behöver göra en miljökonsekvensbeskrivning för att stänga av den eftersom miljöbalken inte kräver det. Vad är det för nonsens? Det viktigaste man kan pröva i fråga om B 2-stängningen är just miljö- och klimatfrågan samt konkurrenskraften för svensk industri. Och beträffande effektfrågan undrar jag: Hur blir det en kall vinter? Att inte belysa dessa frågor är att inte ta ansvar för framtiden. Det är ett svek mot svenska folket och mot miljön att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet ändå driver igenom detta. Var finns konsekvensbeskrivningarna, Nils-Göran Holmqvist? Jag kan, fru talman, måla upp en del av konsekvenserna här, och det tänker jag också göra. Trots att Barsebäck 2:s produktion i fjol på 4,5 terawattimmar inte motsvarar mer än en dryg procent av elproduktionen i Norden är stängningen förenad med mycket stora kostnader, minskad konkurrenskraft och ökade risker för effektbrist i södra Sverige. När regeringen stänger Barsebäck 2, vilken enligt Sydkraft kan fungera i ytterligare 20 år, är det naturligtvis en gigantisk kapitalförstöring. Men stängningen går också ut över konkurrenskraften för industrin i Sverige och i Europa. Bortfallet av elenergi kommer i det korta perspektivet att höja elpriset med omkring 1 öre per kilowattimme, vilket motsvarar 1,4 miljarder kronor per år i ökade kostnader för hushållen och industrin i Sverige. Bortfallet kommer i det korta perspektivet dessutom att kompenseras genom import av el från framför allt Danmarks äldre - och mycket smutsiga - kolkraftverk. De måste då köpa utsläppsrätter för CO2, inom ramen för det europeiska systemet med utsläppsrätter, för att kunna öka sin produktion. Det driver naturligtvis upp priset på rätterna, vilket går ut över industrin som får än dyrare produktionskostnader. Detta påverkar inte konkurrenssituationen inom Europa men väl mellan Europas elintensiva industrier och övriga världens, där man inte infört motsvarande system. I och med utsläppsrätterna ökar inte de totala utsläppen i Europa genom att B 2 stängs, förutsatt att kontrollen är effektiv. Däremot slås industrin ut, vilket är ett allt större bekymmer i arbetslöshetstider som dessa. Detta har åtminstone de drygt 60 s-märkta kommunalråden, som protesterar mot nedläggningen, insett. Det verkar bara vara regeringen med samarbetspartier som inte inser det allvarliga läget. De sätter sin tilltro till egna prognoser för utbyggnaden av förnybar energi, då främst vindkraft. Fru talman! Låt oss titta på detta. I dagens betänkande säger majoritetspartierna att "redan på kort sikt tillkommer vindkraft som en förnybar energikälla med betydande potential". B 2 ska alltså ersättas med vindkraft. Jag gillar vindkraft, men jag får inte den här ekvationen att gå ihop. Om vi med hjälp av de senaste och effektivaste enheterna på 5 megawatt byggde havsbaserade vindkraftsparker skulle det krävas 120 stycken för att nå upp till Barsebäcks 600 megawatt. Men eftersom det inte alltid blåser är utnyttjandegraden i bästa fall endast 50 %. Det skulle alltså krävas 240 sådana gigantiska snurror för att kompensera bortfallet av B 2. Investeringskostnaden för dem är 3:50 kr per installerad kilowatt. Det skulle bli omkring 15 miljarder kronor - 15 miljarder. Och ändå löser man inte effektproblemet eftersom vindkraften kan komma att stå still när vi har effekttoppar i Sydsverige. Effektsituationen i södra Sverige har varit ansträngd i flera år och kan kalla vinterdagar framtvinga så kallad roterande bortkoppling. Det innebär att effektbalansen i södra Sverige av tekniska skäl försämras med hela 800 megawatt när inmatningen från Barsebäck med drygt 600 megawatt faller bort och effekt måste till från norr och från väster. Vindkraften har naturligtvis sin roll och ökar i andel. Den blir ett komplement, men den kan inte ersätta kärnkraften, som ju står för nästan hälften av vår elproduktion. Fru talman! Kommunalrådet i Kävlinge, s-märkt, har tillsammans med 300 andra skåningar från trakten av Barsebäck begärt inhibition av regeringens beslut, bland annat på grund av bristen på miljökonsekvensutredning. Om Regeringsrätten skulle bifalla deras begäran fortsätter driften tills vidare. Vi väntar på besked. Det troliga är trots allt att Barsebäcks kontroversiella saga är all. De direkta kostnaderna för stängningen av B 1 var närmare 6 miljarder kronor, varav 2,7 miljarder betalades i ersättning till helstatliga Vattenfall för att man gav upp 25 % av ägandet i Ringhals. Det blev Sydkrafts huvudsakliga kompensation när B1 stängdes och B 2 överfördes till Ringhalsbolaget. Enligt det första avtalet kommer Sydkrafts ägarandel att öka till 30 % när B 2 stängs. Dessutom ska, liksom för B 1, bägge bolagen kompenseras för avställningsdriften, som för B 1 gällde till 2025 och för B 2 till 2017. Kostnaderna förhandlar man om, men de uppgår i början till flera hundra miljoner kronor per år. Allt detta är ändå småpotatis jämfört med de väldiga kostnaderna för samhället att långt i förtid stänga av fungerande koldioxidutsläppsfria kärnkraftsverk. I stället späder man på nettoimporten av kärnkraftsel till Norden från Ryssland och importen av smutsig kolkraft från våra grannar i söder, vilken har ökat alarmerande på senare år. Vår politik borde i stället ta sikte på det motsatta - en politik som medger export av ren vatten- och kärnkraftsel till länder som är nästan helt beroende av kolkraft. Fru talman! Svensk basindustri flyttar alltmer produktion utomlands. Är det för att påskynda den processen som regeringen och dess stödpartier i energipolitiken vill påskynda den förtida kärnkraftsavvecklingen? Svaret förväntas i denna debatt. Fru talman! Jag står bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 29.

Fru talman! Som kanske redan har framgått är utskottet ganska samstämmigt om själva direktivet. Men det finns också ett antal andra punkter som tas upp i betänkandet. Jag skulle vilja göra några kommentarer om detta med timvis mätning, det vill säga att man erbjuder elkunderna möjlighet att vara aktiva när det gäller energi- och effektsparande. Jag tycker att detta är viktigt. Det är bra att det har kommit så här långt. Men man borde ändå göra sig det besvärligt för sig själv genom att ta upp det problem som ändå finns. Det finns en stor mängd människor här i landet som faktiskt ser detta som ett hot mot sin existens. Det handlar om gruppen elöverkänsliga som, vilket har framkommit, drabbas av att vi på det här sättet fjärravläser mätare. Vi använder GSM-systemet med pulsande strålning. Detta gör att en del, de som är mest känsliga, tvingas från sina hus och lägenheter. Det finns möjligheter att avskärma strålningen, men det kostar naturligtvis en slant. Även om vissa elbolag har förstått problemet har de svårt att själva stå för kostnaderna. Kanske vore det dags att börja diskutera om det till exempel ska finnas en fond som gör att bolagen kan vidta de åtgärder som behövs så att människor inte ska drabbas. Jag är mycket glad att Vattenfall har tagit det här problemet på allvar. Man för en diskussion om leveranssäkerhet och stormen Gudrun. Det är viktigt att man ställer krav på elbolagen. Om man framför krav på ersättning ganska tidigt efter att nätet har varit nedstängt leder det naturligtvis till snabbare åtgärder. Och det behövs åtgärder. Detta är ju en infrastruktur som vi har trott skulle hålla. Nu kommer man förstås att göra stora förändringar. Men vi får inte tro att man kan bygga bort alla problem och få ett system som klarar vilken katastrof som helst. Jag har följt med olika intressenter - elbolag, skogsbolag och så vidare - och åkt runt i området. Man inser att det naturligtvis hettar till när en sådan här händelse inträffar. Människor kan bli utan el i en månad eller längre. Men man måste också förstå att det inte är möjligt att gräva ned varenda kabel. Man måste se vad som är viktigast och kanske vidta andra åtgärder så att människor ska kunna klara katastrofer bättre. En del tror kanske att om vi nu fattar beslut om hårdare regler kommer vi inte att behöva oroa oss ett dugg när nästa storm kommer. Glöm det! När skogen faller i hela området spelar det ingen roll vad man har vidtagit för åtgärder för el, tele och annat. Fru talman! Det framstår nu klart att tre borgerliga partier, m, fp och kd, ogillar certifikatssystemet. Det har kanske inte varit så stort stöd för detta tidigare heller, men det är ändå överraskande att det nu står helt klart att man vill få bort det med tanke på att certifikatssystemet har varit väldigt lyckat. Vi vet att bioenergibranschen verkligen utvecklas bra med stöd av certifikatssystemet. Vi vet att den skogsindustri som gör kemisk massa har nappat på detta med certifikat och har trimmat upp sina anläggningar. Man producerar el för sig själva och för nätet. Det måste man väl tycka är ett bra sätt att utnyttja de resurser som finns. Vindkraften skulle knappast ha en chans om man inte hade certifikatssystemet. Det går inte att säga att de olika energislagen fullt ut ska konkurrera med varandra. Det är klart att det måste till åtgärder om man vill ha en viss utveckling. Därför måste man fråga: Är de tre borgerliga partierna beredda att skrota certifikatssystemet om de skulle få den chansen? I betänkandet har vi en reservation om Euratomfördraget. Man kan tycka att den kanske inte skulle behövas, för regeringen tycks vara inne på samma linje som motionärerna. Vi anser att Euratomfördraget är gammalt och otidsenligt. Det gynnar en energikälla, nämligen kärnkraften, och det kritiseras av många länder, bland andra Sverige. Vi tror att det skulle vara bra om riksdagen kunde ge regeringen stöd i det fortsatta arbetet med att revidera och skriva om fördraget. Fru talman! Om några dagar stänger vi den andra reaktorn i Barsebäck. Vi som har arbetat med energiomställningen tycker att detta är en bra utveckling. Det är nog många som tycker att det är bra, både i och utanför Sverige. Men vi måste naturligtvis gå vidare. Än så länge klarar vi leveranssäkerheten väldigt bra. Det är väl ingen som påstår att det stängda Barsebäck 2 skulle innebära att vi skulle få några speciella problem med leveransen av el. Alla vet att omställningen är nödvändig. Men ändå är det väldigt svårt för vissa politiker att acceptera utvecklingen. Jag skulle vilja ta upp en sak som kanske Maria Larsson var inne på lite. Moderaterna, Folkpartiet och kd borde omformulera sin kritik lite grann. Jag kan tänka mig att ni inte kan utan stämmans hörande börja ändra er om kärnkraftens avveckling. Men ni borde åtminstone inte hålla på och hota och tala om ökade koldioxidutsläpp. Precis som Maria Larsson sade kan vi från och med den 1 januari i år inte säga att koldioxidutsläppen ökar på Europanivå. Om det är så att vi vid vissa tillfällen importerar el från smutsiga kolkraftverk i Danmark, Tyskland och Polen - vi får hoppas att också de blir renare med tiden - ökar koldioxidutsläppen inte. Man kan säga att det vore bra om vi slapp importera den elen. Då skulle antagligen CO2-utsläppen minska fortare. Så är det inte heller. Man har en utsläppshandel. Den reglerar hur mycket CO2 som släpps ut. Vad som nu har inträffat är att vi vet hur mycket koldioxid vi har i den handlade sektorn på Europanivå. Vi kan nu tänka oss en framtid där EU säger att det om tio år ska vara så och så mycket mindre i bubblan. Det kommer naturligtvis att påverka industri och el-priser. Vi kommer att få en annan diskussion. Om några år, om Maria Larsson är kvar i det här huset då, kommer hon säkert att tycka att vinsterna börjar bli för stora i både kärnkraftsindustrin och vattenkraftsindustrin. Hon kanske kommer att tycka att det är dags att samhället försöker se till att övervinsterna plockas ned lite grann. Fru talman! Det är positivt att vi har kommit så här långt. Jag tycker ändå att vi har visat att vi klarar i varje fall början på omställningsarbetet. Jag tror att många länder tittar med intresse på vad Sverige gör. Vi klarar en bra elförsörjning. Vi har konkurrenskraftiga elpriser. Jag tror att vår industri och kanske också de socialdemokratiska kommunalråden kommer att acceptera detta så länge vi klarar samma balanserade utveckling som hittills. Jag yrkar bifall till reservation 26.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 19 och 30. Jag står naturligtvis bakom alla mina reservationer. Men det tar för lång tid om vi ska votera om allting. Flera av debattörerna som har stått här i talarstolen har talat om effektproblemet, som ser ut att bli allt värre. Det är egentligen märkligt. Vi har ju en marknad, eller har vi inte? En marknad är till för att produktion och konsumtion ska matchas. Var ligger då problemet? Vi har ju en fri marknad, eller hur? År 2001 hade vi i Sverige 2,6 gånger mer el per capita än i EU:s då 15 medlemsländer. Ändå är vi på väg att få en effektbrist i Sverige. Detta trots att vi har en så kallad fri marknad. Jag har ingenting emot omregleringar av marknader. Detta är ingen principsak för mig. Det viktiga för mig är att den marknad vi har står för en god allokering av resurser så att konsumenterna ska få så bra och billiga varor som möjligt. Det i sin tur gör också att miljön far väl. Jag är för omreglering av marknader för konsumenters och miljöns skull. Men dagens svenska elmarknad är en konstig marknad. Den karakteriseras av en stark dominans av ett fåtal aktörer och svaga för att inte säga obefintliga prisignaler till hushållskunderna. Syftet med dagens elmarknad och regelverket sägs vara att skapa konkurrens genom att konsumenterna ska byta mellan olika leverantörer av fysisk el. Det är naturligtvis inte möjligt i och med att elmarknaden är ledningsbunden. Den nuvarande marknaden med leverantörer och leverantörsbyten är ingenting annat än en administrativt skapad kuliss. Vid sidan av denna kulissmarknad har även en spotmarknad upprättats för handel med fysisk el. Det är på spotmarknaden som den faktiska konkurrensen uppstår på elmarknaden och inte i den handel som förekommer enligt regelverket. Tänk efter. Elleverantörerna, vad är de för någonting? Vad står de för? Elleverantörerna producerar inte el, de är inte anslutna till nätet, och dessutom kan el inte lagras. De tre sakerna borde tala om för vem som helst att det är något skumt med det regelverk vi har gjort. Vilken funktion har då elleverantörerna i vår marknad? Jo, de är finansiella aktörer. De säljer prisförsäkringar. Det är vad de faktiskt gör. De säljer prisförsäkringar till konsumenterna. Prisförsäkringar borde egentligen skiljas från handeln. Detta är märkligt. Jag hävdar att elmarknadens regler och hur elmarknaden är skapad är en förolämpning mot utskottets ledamöters intellekt. Tänk efter. Det är märkligt. Utredning på utredning säger att elmarknaden fungerar. Gör den det? Är det inte i så fall väldigt märkligt att man hela tiden måste hålla på att utreda elmarknaden. Sanningen är att elmarknaden inte alls fungerar. Det är just därför man hela tiden utreder den. Man upprepar sig hela tiden som en utsliten stenkaka: Elmarknaden fungerar, elmarknaden fungerar. Samtidigt kan vi se att åtgärdspaketen bara ökar i omfattning för att försöka ställa saker och ting till rätta. Så blir det när man bara ägnar sig åt kosmetiska förändringar i ett system som i grunden är felkonstruerat. Men, okej, elmarknaden fungerar. Den fungerar för någon och i något syfte. Annars skulle den inte se ut som den gör. Tänk efter. För vem fungerar den, och i vilket syfte? För mig är det ganska enkelt att se vad elmarknaden åstadkommer. Den driver upp priserna på el genom att den driver upp konsumtionen eftersom den inte har någon prissättning på effekt. Att det inte finns någon prissättning på effekt gör att effekttopparna drivs upp. Effekttopparna gör att priserna över hela linjen drivs upp. Det är inte gjort av misstag. Det gagnar någon. Det gagnar inte den lilla konsumenten med liten effektkonsumtion. Det är den lilla konsumenten med liten effektkonsumtion, till exempel en lägenhetskund ansluten till fjärrvärmen, som betalar ett mycket högt pris för dagens elmarknad. Det tycker jag att även de som försöker värna om dem som har det sämre ställt i samhället ska fundera på. Det är de som betalar dagens elmarknad. Ska man se på vilka som vinner är det snarare de som bor i villa och har hög elkonsumtion. Och ju högre effekttopparna blir, desto mer gagnas de som har den användningsprofilen. Därför anser jag att elmarknaden behöver reformeras, för det här är inte till nytta för samhället. Det är inte till nytta för konsumenterna utom för ett fåtal som har en för samhället väldigt skadlig konsumtionsprofil. Det är inte till nytta för miljön. Det är jätteskadligt för miljön. Det är hela ursprunget till att vi nu håller på att diskustera tillskott till elmarknaden: Hur ska vi få elen att räcka till? När ska den räcka till? Det är vid effekttopparna den behöver räcka till. Och varför behöver den räcka till vid effekttopparna? Det är för att vi inte prissätter effekt på dagens marknad. Tänk efter! Ett grundläggande fel med dagens elmarknad är att konsumenterna kan teckna avtal med fast pris på leverans av el oavsett vad priset är på effekt vid ett visst tillfälle. Det här innebär i praktiken att konsumenterna har möjlighet att handla effekt gratis. Vi anser att marknaden måste utformas så att konsumenterna betalar för sitt effektuttag. Själva konstruktionen med elhandelsbolag är ett onödigt mellanled mellan elmarknaden och konsumenten. Genom att avskaffa den här kulissmarknaden öppnas elmarknaden för handel och prisbildning baserat på effekt i stället för energi. Elcertifikaten finns det mycket att säga om. De har inte fungerat optimalt, men det är ju också så att de håller på att reformeras. En del av svagheterna med elcertifikaten håller på att tas bort. Vi kommer till exempel att få en långsiktigare marknad, vilket möjligtvis kan göra att bankerna vågar låna ut pengar till dem som vill bygga vindkraft. Det finns många svagheter med elcertifikaten, men jag har bara en minuts talartid kvar, så jag ska inte dröja vid dem. Jag tycker inte att det ska medges undantag för vissa av naturgaslagstiftningens bestämmelser vid investeringar i större naturgasinfrastrukturprojekt. Det tycker jag är att statsmakterna uppmuntrar en storskalig utbyggnad av naturgasnätet i Sverige. Vi föredrar att kalla det fossilgasnätet, för det handlar ju om fossil gas. Det förslaget strider mot den tidigare svenska hållningen att fossilgasintroduktionen varken ska främjas eller hindras av staten utan ska ske på marknadens villkor. När det gäller månadsvis mätning tycker jag att det borde ha ställts krav på att de mätare som installeras även ska klara av minst timvis mätning. Risken är annars att de inte fungerar i ett framtida samhälle där vi kommer att ställa krav på timvis mätning eller där det kommer att bli praktiskt. Om vi skulle gå in på en ny elmarknad kommer de flesta konsumenter att vilja ha timvis mätning. Jag vill också säga något om värmepumpar. Det är ett problem med värmepumparna, och det är att många av dem kompletteras med elpatron för de allra kallaste dagarna. Detta driver upp effektkonsumtionen. Jag tycker att det vore rimligt att samhället studerar vad detta gör för vårt energisystem, vårt elsystem. Jag tycker också att det borde vara självklart att inte samhället betalar ut bidrag till dem som installerar värmepumpar. Med ROT-bidragen får man nu bidrag för det. Det är ju ett systemfel när det ökar på effektproblematiken. Barsebäck 2 ska stängas före utgången av maj i år, och det tycker jag är bra. Nu är min talartid slut, men det finns många skäl att stänga Barsebäck. Det handlar, när det gäller kärnkraften, över huvud taget om att det finns mycket stora risker av olika slag. Bland annat är detta med säkerheten vid svenska verk mycket överdrivet. Om utskottets ledamöter tittar på tillgängligheten vid svenska kärnkraftverk och jämför med internationella siffror över tillgängligheten i till exempel andra OECD-länder kommer ni att finna att den svenska tillgängligheten är relativt låg - bra mycket lägre. Det är ett tecken på att säkerheten inte är särskilt hög. Man måste faktiskt ofta ställa av för revisioner. Säkerheten måste förbättras. Dessutom måste man naturligtvis hitta lösningar på avfallsproblemet, vilket man faktiskt inte har gjort än.

Fru talman! Då jag har suttit och lyssnat på företrädarna för alliansen, de tre, har jag blivit lite beklämd över att de ägnar 99 % av sin tid åt att prata om stängningen av Barsebäck. Är det inte så att det är el- och gasmarknadsdirektivet vi debatterar i dag? Jag vill bara fästa er blick vid att det är det jag gör. Jag kommer avslutningsvis att säga något om Barsebäck, men i merparten av mitt anförande kommer jag att hålla mig till el- och gasmarknadsdirektivet. Fru talman! Enligt regeringens förslag ska det i den nya naturgaslagen med naturgas avses även biogas, gas från biomassa och andra gaser i den mån det är tekniskt möjligt att använda gasen i naturgassystemet. Med naturgas föreslås i lagen även flytande, kondenserad naturgas. Fru talman! I propositionen tas upp vilka som är berättigade att bli kunder. Från och med den 1 juli 2004, alltså sedan ett år tillbaka, ska samtliga icke hushållskunder vara berättigade kunder enligt naturgasmarknadsdirektivet. Med icke hushållskunder avses kunder som köper naturgas som inte är avsedd för egen hushållsförbrukning. Definitionen av berättigade kunder i naturgaslagstiftningen bör enligt vad som föreslås i propositionen därför ändras så att med berättigade kunder avses samtliga icke hushållskunder. Ändringen bör ske den 1 juli 2005, vilket är det datum då den föreslagna naturgaslagen tidigast kan träda i kraft. Från och med den 1 juli 2007 ska samtliga kunder vara berättigade kunder enligt detta direktiv. Därför bör marknaden öppnas den 1 juli 2007. Fru talman! Regeringen har i denna proposition föreslagit och meddelat sin avsikt att utse Svenska kraftnät till systemansvarig myndighet. Detta har majoriteten i utskottet ansett vara ett bra förslag, och vi står bakom det. I betänkandet tas frågan om särredovisning av fjärrvärmeverksamhet upp. Det tas upp med anledning av ett antal motioner. När det gäller fjärrvärmeverksamheten återkommer regeringen med en proposition när Fjärrvärmeutredningens slutbetänkande går ut på remiss. I propositionen föreslås när det gäller åtskillnaden mellan nätverksamhet och konkurrensutsatt verksamhet att elmarknadsdirektivets möjlighet att undanta vissa företag från bestämmelserna bör utnyttjas. Enligt förslaget i propositionen ska företag som ingår i en koncern vars samlade elnät har mindre än 100 000 uttagspunkter undantas från kravet. Utskottet är positivt till att denna möjlighet nyttjas. Som utskottet anförde våren 2002: Detta talar enligt utskottets mening för att undantag som direktivet medger ska nyttjas. Samtidigt kan utskottet konstatera att det i direktivet stadgas att medlemsstaterna får besluta att inte tillämpa kraven om åtskillnad på integrerade elföretag som har mindre än 100 000 anslutna kunder och inte, som föreslås i propositionen, på företag som har mindre än 100 000 uttagspunkter. Då en elkund kan ha flera uttagspunkter, exempelvis kommuner, innebär det att undantaget, enligt regeringens förslag, får en snävare tillämpning än vad elmarknadsdirektivet möjliggör. Detta innebär i sin tur att fler företag kommer att åläggas att separera sina ledningsfunktioner med ökade kostnader som resultat. Enligt utskottets uppfattning bör undantaget i denna svenska lagstiftning därför i större utsträckning formuleras utifrån vad elmarknadsdirektivet medger. Av detta skäl föreslår utskottet en ändring i förhållande till regeringens förslag innebärande att gränsen ska gå vid 100 000 elanvändare och inte, som regeringen föreslagit, 100 000 uttagspunkter. Då det gäller säker elförsörjning har utskottet haft en offentlig utfrågning. Denna fråga har aktualiserats på grund av stormen Gudrun i början av januari 2005. Regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att utreda och komma med förslag till ändringar. Myndigheten har överlämnat en rapport till ministern om tänkta åtgärder för säker elleverans. Ministern och departementet räknar med att proposition kommer under hösten 2005 då det gäller leveranssäkerhet och nivåer för ersättning vid elavbrott. Den frågan får vi komma tillbaka till och debattera under hösten. Fru talman! Då det gäller den fortsatta avvecklingen av kärnkraften redovisas i propositionen den strategi som socialdemokrater, centerpartister och Vänsterpartiet skrivit under om hur vi ska basera hela energitillförseln på förnybar energi. Av strategin framgår att Barsebäck 2 ska stängas 2005. Det innebär att Barsebäck 2 stängs den 31 maj 2005, några dagar efter denna debatt. Till både Maria Larsson och Eva Flyborg vill jag säga att då det gäller er diskussion om att vi kommer att öka utsläppen är det på det sättet - om det inte har gått er förbi; ni kanske inte har noterat det - att vi från och med den 1 januari har infört utsläppsrätter. Precis som Lennart Beijer sade har vi en bubbla med ett antal ton utsläpp som får finnas. Det innebär att vi inte kan öka denna bubbla. Det är en EU-lagstiftning, och man måste vidta andra åtgärder för att se till att förbättra sina verk för att kunna producera mer el om så behövs. Du kanske skulle behöva gå en kurs för att lära dig förhandlingsteknik, Maria Larsson. Du åsyftade att vi i vårpropositionen inte hade skrivit någonting om vilka kostnader Barsebäck 2 skulle ha. Men man öppnar ju inte med att visa alla sina kort i en förhandling. Det kommer vi att redovisa. Det är förhandlingsteknik. Maria Larsson kanske har en annan teknik, där hon öppnar med att lägga alla kort på bordet och säga: Välj från den här menyn. Så har jag aldrig lärt mig att förhandla, men i kd kanske man har en annan förhandlingsteknik. Fru talman! Jag vill avslutningsvis yrka bifall till förslaget i utskottsbetänkandet i dess helhet och avslag på samtliga reservationer.

Fru talman! För mig är det en hederssak att man lyssnar på vad folk säger i debatten. Det måste ha gått Nils-Göran Holmqvist förbi att jag talade länge om utsläppsrättigheterna. Det där påståendet från talarstolen var direkt felaktigt, och jag tycker att det var ganska oförskämt. Att vi tar upp Barsebäck och använder vår debattid till att tala om det beror inte på att bara vi är oroliga för vad som ska hända i det här landet. Det är vi tillsammans med svenska folket, som är oroliga just för att den elintensiva industrin riskerar att flytta ut ur landet, människor som är oroliga för vad de höjda elpriserna kan ställa till med. Det är därför det är så viktigt att vid varje debattillfälle avkräva svar, även om det brukar vara svårt att få dem. Därför skulle jag vilja rikta några frågor till Nils-Göran Holmqvist, och jag hoppas att han lyssnar på vad jag frågar om. För det första: Vad är kostnaden för avvecklingen? Om vi undantar det som denne utmärkte förhandlingsman inte vill säga något om går det ändå att beräkna kostnader för att ersätta den här energin. För det andra: Vad ska bortfallet kompenseras med? För det tredje: Hur stor kommer prishöjningen av bli för den enskilda undersköterskan och industriarbetaren? Hur ser beräkningarna på detta ut, Nils-Göran Holmqvist? För det fjärde: Kan Nils-Göran Holmqvist garantera effektbalansen en kall tioårsvinter?

Fru talman! Jag vill börja med att säga att det inte var utsläppsrättigheterna jag kommenterade, utan det var de andra frågorna, som jag tyckte att du inte höll dig till, alltså el- och gasmarknadsdirektivet. Då det gäller förhandlingen är det så, som jag sade avslutningsvis, att jag har ingen prislapp på vad förhandlingen kommer att innebära. Och om jag skulle veta det skulle jag inte tala om det här i dag. En förhandling är en förhandling, och den dagen vi har skrivit under ett avtal kommer vi socialdemokrater, centerpartister och Vänsterpartiet att redovisa för Sveriges riksdag vad det kommer att kosta att avveckla Barsebäck. Du får ställa den frågan många gånger, men jag kommer inte att svara på den då jag inte har klart för mig vad den totala kostnaden för det här blir. Självklart kommer det att kosta ett antal kronor, men jag vet inte hur mycket det blir. Vi får komma tillbaka till den frågan till hösten, då vi ska behandla budgeten för 2006. Det kommer att redovisas där, även varifrån vi ska ta pengarna. Det är det vi kommer att göra. Den andra frågan var om jag kan garantera el eller effekt vid en kall vinter. Ja, det kan jag göra. Med den marknad vi har i Europa i dag har vi tillsammans ett ansvar för att se till att effekterna finns. Det har vi haft och har vi fortfarande. Vi har en marknad, och från och med 2008 kan det vara marknadsbaserade effekter. Jag ser inte det som något stort bekymmer, utan jag ser att vi kommer att lösa det vid de tillfällena.

Fru talman! Jag får väl godta förklaringen, men jag tycker att Nils-Göran Holmqvist ska läsa protokollet. Det han sade i talarstolen var precis motsatsen till vad han påstod i repliken. Gå hem och läs protokollet! Mycket till svar blev det inte i dag heller. Den enskilde konsumenten får inte något besked om vilken prishöjning som kan förväntas. Branschen har själv gjort beräkningar: Kommer de att stämma ungefär? Det finns en chans att återkomma ytterligare till detta i replikskiftet. Det finns ingen prislapp - vi kan inte veta vad det kostar. Nehej. Hur ska bortfallet kompenseras? På den frågan blev det inget svar alls. Effektbalansen - där har vi en fungerande marknad. Ja, den inkluderar ett avtal med att vissa stänger av sitt nyttjande av elkraft när det är riktigt kallt. Jag tycker inte att det är den bäst fungerande marknaden. Nils-Göran Holmqvist är uppenbarligen nöjd med att köpa grisen i säcken eller att agera i blindo. Vi har olika visioner. Det kanske är där som skiljelinjen går. Jag tycker att Sverige borde sträva efter att bli en nettoexportör till Europa, inte att vara en nettoimportör, med de möjligheter som vi har för att påskynda utvecklingen med att få ned koldioxidutsläppen. Det är min vision, och den går tvärtemot de beslut som regeringen nu fattar. Där skiljer vi oss åt, och det är därför som jag är angelägen om att få sätta en annan politik efter 2006.

Fru talman! Då det gäller vad vi ska kompensera Barsebäck med är det förnybar energi. Det innebär vindkraft. Vi ska se till att bygga ut mera biobaserade kraftverk. Vi föreslår också att vi ska använda kraftvärme i vårt system, för där finns det stora möjligheter att öka vårt uttag och på det viset också få mera el och kraft till våra hushåll. Jag kan inte här i dag, och det sade jag tidigare, stå och säga vad effekterna blir av det här. Jag och de partier som står bakom uppgörelsen bedömer att det inte är på grund av att Barsebäck stängs som elpriset kommer att öka. Det är av andra skäl som att vi kommer att ha för lite vatten i vårt vattensystem så att vi inte kan producera tillräckligt mycket från vattenkraften. Det är det som driver priset, inte att vi stänger Barsebäck. Det är inte på det sättet. Då det gäller de sakerna tycker jag att vi är väl ute. Jag ser ingen oro i detta. Jag vill upprepa att jag inte har notan för vad Barsebäck 2 kommer att kosta. Det kommer jag att redovisa då vi står här om några månader och ska debattera energipolitiken i samband med budgetbetänkandet.

Fru talman! Det är väldigt bekvämt att göra saker utan att veta vad det kostar och vad det kommer att leda till. Då är ju beslutet bra ända tills efteråt när man upptäcker hur dåligt det var, men då är det för sent. Det är den tekniken som Socialdemokraterna använder sig av här. Det finns de som inte nöjer sig med det utan tycker att det är allvarliga beslut och tar reda på saker och ting själva. Det gjorde SMHI tillsammans med Länsstyrelsen i Skåne, som jag har försökt upprepa några gånger. Man konstaterade att när Barsebäck 2 stängs kommer man att få ökade utsläpp av 14 000 ton per år av kväveoxid, 18 000 ton per år av svaveloxid. Till detta ska man lägga kolväten, tungmetaller, koldioxid och till exempel partiklar. Det senaste är inte minst intressant eftersom Vetenskapsrådet för bara några veckor sedan uppskattade att ca 5 000 extra förtida dödsfall per år uppstår i Sverige på grund av just partikelutsläpp, vilket då kommer att öka med att Barsebäck och kärnkraften stängs. Jag tror inte att det är så mycket lönt att debattera och diskutera detta så mycket mer. Jag har egentligen bara en fråga, en väldigt kort fråga. Är smutsig miljö, förtida dödsfall och en svagare industri verkligen det som Socialdemokraterna vill uppnå med detta? Har ni verkligen tänkt igenom vad detta kommer att leda till? Är ni beredda att betala detta höga pris, eller rättare sagt låta svenska folket betala detta höga pris, för att ni ska kunna stanna kvar vid makten?

Fru talman! Jag tycker att jag vid ett antal tillfällen då vi har debatterat utsläpp, partiklar och annat har sagt att utsläppshandeln reglerar mycket av våra utsläpp. Den kommer inte att kunna öka. Det är inte på det sätt som Eva Flyborg säger, att partiklar och andra utsläpp beror på att vi stänger kärnkraften. Det är andra saker också i samhället som ökar. Vi har en högre användning av bilar, kommunikationer som gör att det är utsläpp. Så det är inte bara för att kärnkraftsverket Barsebäck 2 stängs. Det är många andra parametrar också. Jag tycker, Eva Flyborg, att det ligger lite i att man också redovisar de sakerna och inte bara säger att detta beror på att vi stänger Barsebäck 2. Det är inte på det sättet, utan det beror på många andra saker. Eva Flyborg, ni folkpartister och ni i alliansen pratar hela tiden om att kärnkraftverket Barsebäck ska startas igen. Jag tror inte att ni, då ni eventuellt kommer till makten 2006, kommer att ha mandatet att starta dem. Det är inte möjligt att göra. Vi har sagt att när vi ska stänga flera ska det göras utifrån analyser hur vi kan tillföra Sverige ny energi. Det är inte bara att stänga, utan vi gör analyser av vad vi kan få i stället. Det har jag redovisat för Maria Larsson och även för dig, att det är förnybart vi ska satsa på i Sverige i framtiden.

Fru talman! Jag tycker att det politiskt hade varit väldigt hederligt att redovisa innan man stänger av vad det får för konsekvenser och säga till svenska folket: Vi vill stänga av kärnkraften, och det får de här konsekvenserna. Det får konsekvenser av utsläpp, förtida dödsfall och ett smutsigare Sverige, men vi tycker att det är värt det priset. Ni skulle ha sagt det, Nils-Göran Holmqvist, och sagt att notan blir någonstans mellan 17 och 20 miljarder för Barsebäck 1 när det stängdes. Det kommer att hamna ungefär likadant på 2:an. Det hade varit hederligt att tala om det. Jag tycker att man ska säga innan vad det är man egentligen gör och inte lura svenska folket. Den andra saken som jag försökte ta upp med mitt anförande var just kopplingen till industrin och industripolitiken. Energipolitiken är inte något isolerat ämne för sig. Det är en vital del av den svenska industripolitiken. Vi ser nu att antalet jobb i Sverige i tillverkningsindustrin har minskat mellan 1985 och 2002 med 180 000 arbeten. För närvarande, de sista två åren, har de minskat med 3 000 arbeten per månad som flyttas ut från Sverige. Det finns ett generellt strukturellt fel i den industripolitik ni för, eller rättare sagt: Det finns ingen industripolitik. Detta är ännu ett bevis på att ni inte tillmäter industrin den betydelse som den faktiskt har. Industrin är inte heller något isolerat i sig, utan tjänsteproduktion uppstår alltid, i stort sett, i nära samarbete med industripolitiken. Det finns väldigt mycket att säga om detta. Det är bolag som säger direkt: Vi har inget förtroende alls längre för den socialdemokratiska regeringens energipolitik utan vi får importera själva. I annat fall får vi flytta ut vår verksamhet. Jag läste upp här tidigare vilka bolag det var: SSAB, LKAB, Sandvik, Cementa, Stora Enso, Holmen, Boliden, Korsnäs, Billerud. Jag kan fortsätta listan. Det finns ingen tilltro till den så kallade energipolitik och industripolitik ni för. Hur kan ni sova lugnt om natten och veta detta?

Fru talman! Vi socialdemokrater, centerpartister och vänsterpartister som står bakom energiuppgörelsen sover gott om natten vi också. Vi debatterar egentligen inte industripolitik, utan det är el- och gasmarknadsdirektivet vi debatterar. Jag lyssnar även på de här företagen, har också träffat dem många gånger och diskuterar energifrågor med dem. Visst har ett antal arbetstillfällen försvunnit från Sverige, men det beror inte på vår energipolitik. Det beror på andra saker. Eva Flyborg, gå hem till Volvo, till andra företag i din region och fråga varför de har flyttat! Ja, inte är det på grund av elpriset. Det är på grund av andra strukturella saker. De flyttar ut för att de hittar billigare produktion. Det är därför de flyttar. Det beror inte på vår energipolitik, utan det beror på att de här jobben är de som de "outsourcar" i alla fall. Så det är inte energipolitiken. Vi har en långsiktig stabil energipolitik i Sverige. Vi tre partier har haft en långsiktighet i vår energipolitik. Åtta år har vi haft samma energipolitik. Vi tycker att det är en stabil energipolitik vi har. Därför tror jag att många av våra företrädare i industrin kan sova lugnt också. Varför de nu satsar själva på det är för att de ser en möjlighet att tjäna pengar. Det är därför de själva vill satsa på att bygga ut sin energi tidigare. Många av de här har ägt kraftverk tidigare. De sålde dem för att de tyckte att detta inte tillhörde kärnverksamheten. Men nu tycker de att de borde återskapa det. Det är därför man vill satsa på att bygga egna verk, vattenkraftverk eller biobränslen och annat. Så det är inte utifrån att det är dyr energi.

Fru talman! Nils-Göran Holmqvist sade att man vill styra omställningen av energisystemet. Det är därför Barsebäck 2 stängs. Det är lite fascinerande. Det finns ju en energimarknad som är nordisk och snart blir europeisk. De svenska energibolagen konkurrerar alltså med andra energibolag, precis som Volvo konkurrerar med andra biltillverkare. Ni har aldrig sagt att ni vill styra omställningen av Volvos verksamhet genom att stänga en Volvofabrik. Där har regeringen i stället satt upp tuffa miljömål och regler. Varför går inte det för energisektorn?

Fru talman! När det gäller energimarknaden och dess avreglering tycker vi att vi som politiker ska ha ett stort inflytande över vår energipolitik. Det är lite annorlunda än att ha en Volvo- eller Saabfabrik någonstans. Det är viktigare att vi ser till att vi har stabila regler för vår energimarknad och att varje enskild kund vet vad som gäller på marknaden. Vi som står bakom vår energipolitik tycker att det är viktigt att vi håller fast vid det. Vi tycker att vi ska vara med och styra. Vi vill styra vår energipolitik med Vattenfall och som ägare för Vattenfall se till att det är de som ska ta initiativ till att vara ledande på många områden kring energiomställningsprogrammet.

Fru talman! Ser inte Nils-Göran Holmqvist att det kan bli problem med Vattenfall, att de inte får jobba på samma sätt som sina konkurrenter och att regeringen ställer större krav på dem? Jag upprepar: Skulle det inte gå att styra Vattenfall, Fortum och de andra energibolagen genom ett regelverk i stället för att direkt peka ut att de ska göra det ena och det andra?

Fru talman! Vi har ju ett regelverk som vi sätter upp för hur branschen ska uppträda på marknaden. Det är inte taget ur luften. Vi har ett regelverk som talar om att man finns på en avreglerad marknad och vilka spelregler som finns. De spelreglerna har vi fattat beslut om i den här kammaren ett antal gånger tidigare. Det är inte något unikt. Jag vet ju vad Ulla Löfgren och hennes partikamrater och alliansen vill göra om de kommer till makten 2006. Det är att sälja Vattenfall. Vattenfall är en nagel i ögat på både Maria Larsson, Eva Flyborg och Ulla Löfgren. Ni vill ju inte att staten ska äga Vattenfall, utan att det ska ägas av det privata. Det är ert sätt att angripa oss i de här frågorna.

Fru talman! Dagens debatt handlar om implementering av el- och gasdirektivet - en ren expeditionsfråga, skulle man kunna tycka. Någonstans i mitten av den proposition som ligger som grund för betänkandet hittar man ren dynamit, nämligen en beskrivning av nedläggningen av Barsebäck 2. Regeringen tycker sig inte behöva särskilt många sidor för att beskriva detta. Det är konstigt. Det är ju ingen enkel operation. Tekniskt sett är det besvärligt, och billigt är det inte heller. Just nu sitter företrädare för regeringen och ägarna och förhandlar om hur stor ersättningen ska vara. I Dagens Industri nämns siffran 10 miljarder. Det verkar vara en realistisk uppskattning. Var det landar i slutändan vet vi inte. Till detta kommer andra kostnader som är förenade med nedläggningen. Slutnotan kan mycket väl hamna på det dubbla beloppet. 10-20 miljarder är en hög siffra, fru talman. För detta skulle man kunna få 5-10 års avveckling av 3:12-skatten - en åtgärd som skulle kunna öka livsmodet hos de hundratusentals småföretagare vi har i Sverige och kanske bidra till att sätta fart på Sverige. Så tänker inte regeringen. I stället väljer man att satsa detta höga belopp på att driva igenom sin politiska kohandel. Visst är det fråga om kohandel. För en sådan är inget pris för högt, i synnerhet inte när man kan skicka notan vidare till skattekollektivet. Särskilt drabbade den här gången är de skånska kommunerna, och det är därför jag står i den här talarstolen. De förlorar hundratals sysselsättningstillfällen och med detta miljoner skattekronor som är väl behövda i de skånska kommunerna. Vilket är motivet till avvecklingen? I propositionen nämns 1980 års kärnkraftsomröstning. Det hävdas att utslaget av omröstningen var en avveckling av kärnkraften. Möjligen var det det, men för att det skulle kunna genomdrivas skulle en rad krav vara uppfyllda. Man skulle göra detta i en takt som var möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft och upprätthållandet av sysselsättning och välfärd. Hur ser det ut i dagens läge? Är villkoren uppfyllda? Med knappt en halv miljon människor öppet arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder befinner vi oss långt från full sysselsättning. Till detta ska läggas hundratusentals människor som är förtidspensionerade, sjukskrivna eller i utbildning av arbetsmarknadspolitiska skäl. Det sysselsättningspolitiska målet kan knappast sägas vara uppfyllt. Hur är det då med välfärden? Sverige är naturligtvis fortfarande ett rikt land. Jämfört med 1980 har vi fallit i den internationella välfärdsligan - från åttonde plats 1980 till fjortonde eller femtonde plats i dag. Trots ansträngningar, tal och grupper som tillsätts för att man ska komma till rätta med detta har man fortfarande inte lyckats klättra i välfärdsligan. Fru talman! Det andra kravet för att få stänga Barsebäck var att tillgången till elektrisk kraft skulle vara tryggad. Hur förhåller det sig med den saken? Det är egentligen bra - eller sämre, beroende på hur man ser på saken. Den kompensation man ska göra för nedläggningen av Barsebäck är inte som det sägs i propositionen eller i middagstalen, det vill säga miljövänlig el, förnyelsebar el och så vidare. Nej, det här är mycket intressant. Vi ersätter svensk kärnkraftsel med annan svensk kärnkraftsel från uppdaterade kärnkraftsverk som ökar sin kapacitet. Vi ersätter också svensk kärnkraftsel med finsk kärnkraftsel. Det är den där kabeln som ska byggas under Bottniska viken för att den svenska elförsörjningen ska tryggas. Om man tänker på miljöskäl är då finsk kärnkraftsel mindre miljöovänlig än kärnkraftsel från Barsebäck? Det är svårt att se att så skulle vara fallet. Problemen med slutförvaring och liknande torde ju vara lika stora oavsett från vilket verk de elektriska atomerna kommer. Förlusten från Barsebäck kompenseras också med el från mindre miljövänliga kraftverk i Europa, till exempel från det kraftverk som Vattenfall har investerat i i Tyskland som baserar sin produktion på brunkol - knappast särskilt miljövänlig produktion. Så blir det när man skapar en integrerad europeisk elmarknad. Vi kan inte stänga ute elpartiklar från vissa kärnkraftverk för att konsumera andra. Vi konsumerar det som produceras. När vi lägger ned produktion i Sverige får vi helt enkelt ta till det som finns och produceras någon annanstans. Fru talman! Man kan fundera på vad vi vinner på att lägga ned konkurrenskraftig svensk produktion för att från andra länder importera el med - i bästa fall - samma miljöpåverkan. I sämsta fall är det el med mycket värre miljöpåverkan. Vad vinner vi på detta? Och vad vinner vi på att exportera sysselsättningstillfällen till andra länder där man bygger ut kärnkraften för att tillgodose de svenska konsumenterna? Våra grannar i öster måste jubla över vårt beslut - nedläggning i Sverige, nyinvestering i Finland! Jag kan bara säga: Grattis Finland! Grattis Danmark! Grattis Tyskland! Grattis alla andra länder i Europa till vilka vi exporterar sysselsättningstillfällen, skatteintäkter och företagsintäkter från de svenska skattebetalarna! Sverige måste vara ett mycket rikt land för att anse sig ha råd med denna export av intäkter och skattebaser. Nu tror jag inte att denna relativa rikedom är skälet till det här generösa agerandet från svensk sida. Snarare handlar det om en maktfullkomlig socialdemokrati som ständigt begär makt och som inte anser att priset för att uppnå och behålla denna kan vara för högt, och från finansvärlden har vi ju lärt oss att med andra människors pengar, other people's money , är allt möjligt. Med dessa ord, fru talman, ställer jag mig bakom samtliga moderata reservationer i betänkandet. För tids vinnande nöjer jag mig dock med att yrka bifall till reservation 29.

Fru talman! Jag hade till nöds kunnat acceptera stängningsbeslutet om det varit föranlett av miljöskäl. Då hade det kunnat tolkas som ett uttryck för en genuin oro för kärnkraften. Men så är det ju inte. Spelreglerna har förändrats. Det jag vänder mig mot är detta hyckleri på hög nivå som vi ser i dag. Genom att vi har öppnat den svenska elmarknaden för Europa - vi gör detta genom kablar som det investeras i, som finns på plats och som ska byggas - kan vi inte längre isolera oss från det som händer i vår omvärld. Det är detta som är det centrala. Det är där mina argument kommer in: Vad vinner vi på att lägga ned kärnkraftsproduktion i Sverige bara för att importera kärnkraftsel från något annat land? Vi vinner över huvud taget ingenting på detta. Hade Sverige av miljöskäl eller andra skäl drivit en mycket hård linje i EU - nu ska vi bygga upp gränser mot omvärlden i EU, inte ta in kärnkraftsel från ryska aggregat och gemensamt verka för nedläggning av dem som finns i Europa - hade man varit konsekvent i sitt tänkande. Jag har dock inte hört att man gör något sådant i EU. Detta är på något vis en eftergift åt den svenska opinionen. Man tror att om Barsebäck läggs ned har Sverige slagit in på en linje där vi ska leva på vindkraftsel, men så är det ju inte. Elen kommer någon annanstans ifrån, och så exporterar vi sysselsättningstillfällen. Fru talman! Jag undrar om Lennart Beijer kan förklara för mig vad vi vinner på att exportera sysselsättningstillfällen och importera kärnkraftsel från Finland. Blir det mer miljövänligt? Blir ekonomin bättre för Sverige?

Fru talman! Jag hade till nöds kunnat acceptera stängningsbeslutet om det varit föranlett av miljöskäl. Då hade det kunnat tolkas som ett uttryck för en genuin oro för kärnkraften. Men så är det ju inte. Spelreglerna har förändrats. Det jag vänder mig mot är detta hyckleri på hög nivå som vi ser i dag. Genom att vi har öppnat den svenska elmarknaden för Europa - vi gör detta genom kablar som det investeras i, som finns på plats och som ska byggas - kan vi inte längre isolera oss från det som händer i vår omvärld. Det är detta som är det centrala. Det är där mina argument kommer in: Vad vinner vi på att lägga ned kärnkraftsproduktion i Sverige bara för att importera kärnkraftsel från något annat land? Vi vinner över huvud taget ingenting på detta. Hade Sverige av miljöskäl eller andra skäl drivit en mycket hård linje i EU - nu ska vi bygga upp gränser mot omvärlden i EU, inte ta in kärnkraftsel från ryska aggregat och gemensamt verka för nedläggning av dem som finns i Europa - hade man varit konsekvent i sitt tänkande. Jag har dock inte hört att man gör något sådant i EU. Detta är på något vis en eftergift åt den svenska opinionen. Man tror att om Barsebäck läggs ned har Sverige slagit in på en linje där vi ska leva på vindkraftsel, men så är det ju inte. Elen kommer någon annanstans ifrån, och så exporterar vi sysselsättningstillfällen. Fru talman! Jag undrar om Lennart Beijer kan förklara för mig vad vi vinner på att exportera sysselsättningstillfällen och importera kärnkraftsel från Finland. Blir det mer miljövänligt? Blir ekonomin bättre för Sverige?

Fru talman! Vi har nu en nordisk elmarknad, och vi kommer att få en europeisk elmarknad. Det är därför det resonemang som ofta förs mot omställningen i Sverige, att vi importerar kolkraft och så vidare, inte håller längre. Vi har en europeisk elmarknad som börjar få väldigt lika elpriser, även om vi fortfarande kan säga att det svenska och norska elpriset för det mesta ligger långt under övriga Europas priser. Det handlar också om ansvarsfull omställning, vilket vi säger gång på gång i olika betänkanden. Vi vill inte avskärma oss helt nu och överlämna problemet med omställningen till kommande generationer. Vi vet att kärnkraften byggdes upp väldigt snabbt i Sverige. På 13 år byggde vi samtliga reaktorer. Det är klart; låter man åren gå och ingenting görs kommer en tid när de måste stängas, och då är risken väldigt stor att man måste stänga flera samtidigt av säkerhetsskäl. Därför är det naturligtvis mycket bättre att börja lugnt och sansat och ha en ansvarsfull omställning. Samtliga vi tre partier har hela tiden sagt att vi naturligtvis måste klara elförsörjningen. Vi kan inte lägga ned fortare än att vi har ny el tillgänglig. Det har vi klarat hittills, och vi kommer att klara det. Sedan gällde det import och export. Det är ju faktiskt så att Sverige också exporterar el. Vissa år när vi har mycket lite vatten och det är kallt på vintern kan det nog bli fråga om import, men för det mesta exporterar Sverige. Vi har alltså fortfarande mer el än vi själva behöver. Lite grann av detta kommer också in när det gäller att vi måste se till att få fram de nya kraftverken. Kraftvärme förhindras om inte vi försöker vara aktiva i energiomställningen.

Fru talman! Med risk för att vara lite tjatig: På vilket sätt blir miljöproblemen mindre för att vi importerar kärnkraftsel från Finland, Ryssland och de baltiska staterna? På vilket sätt löser man slutförvaringsproblem och liknande med finsk el, problem som man inte anser sig kunna lösa med svensk kärnkraftsel? Jag förstår inte det. De som försvårar för kärnkraften och ser detta enbart ur svenskt perspektiv har ju missat att vi inte kan se det ur svenskt perspektiv längre. Vi är en del av Europa. Det är det första. Det andra, fru talman, handlar om den gemensamma elmarknaden. Vi har gemensamma priser, säger Lennart Beijer. Ja, vi håller på att utvecklas till en marknad med gemensamma priser. Men på en sådan marknad, återigen, använder man sig av den el som är billigast. Om priset på el är låt säga 50 öre köper man inte in el från en källa där det kostar 1 kr att producera den. Då köper man den från en källa där det kostar mindre än 50 öre; annars blir det förlust i kalkylen. Gemensamma priser säger alltså ingenting om att elen ska komma från vindkraftverk, biobränsle och liknande. Det säger att den kommer från de mest kostnadseffektiva anläggningarna. Och, so to say , det är inte de anläggningar man vanligtvis brukar framhäva, som vindkraft och biobränsle. Det är fortfarande kärnkraft - och vattenkraft, förstås.

Fru talman! Jag begärde replik därför att Anne-Marie Pålsson frågade om finsk kärnkraft är säkrare än svensk kärnkraft. Vad gäller den nya finska reaktor som ska byggas hoppas jag innerligt att den är säkrare än den äldsta generationen svenska verk av Barsebäcks typ där många rapporter visat att de inte fungerar bra, där det varit många avbrott och så vidare. Tycker inte Anne-Marie Pålsson att det är rimligt att ändå tro att den finska reaktorn faktiskt är säkrare efter en generations utvecklingsarbete?

Fru talman! Jo, det hoppas jag verkligen. Tekniken går ju framåt. Men man ska till detta också lägga följande observation: Den osäkerhet som har funnits kring Barsebäck under många år har säkert bidragit till att man från Barsebäcks sida inte har gjort de långsiktiga investeringar som man skulle ha gjort om man hade vetat att man kunde driva verket vidare. Det brukar vara så i industriell produktion. Hänger så att säga bilan över nacken kommer de långsiktiga investeringarna att få stryka på foten. Därmed inte sagt att de kortsiktiga investeringarna inte kan genomföras. Men de långsiktiga kan det inte. Och man har inte givit Barsebäck, med det politiska klimat vi har haft, en möjlighet att utveckla sitt kraftverk på både ett säkert och ett effektivt sätt.

Fru talman! Sverige är starkt överrepresenterat i den internationella incidensrapporteringen, INES, inom den internationella atomenergiorganisationen IAEA. Det här kan knappast förklaras med att Sverige rapporterar hederligare än till exempel Frankrike, Tyskland och USA, där tillsynsmyndigheterna har mycket större budget och befogenheter. En troligare förklaring är en svag grundkonstruktion i de äldre reaktorerna, det vill säga Oskarshamn 1 och 2 och Barsebäck och Ringhals 1, och det har inte kompenserats med en extra god säkerhetskultur och inte heller med en teknisk upprustning. Barsebäck har haft många påpekanden. Tycker Anne-Marie Pålsson att det verkligen är ansvarsfullt att ha ett sådant verk gående, bortsett från alla övriga faror med kärnkraft?

Fru talman! Den frågan tycker jag mig redan ha besvarat. Däremot tycker jag att Ingegerd Saarinens anförande andas en ganska intressant ton. Det är ungefär som att kärnkraft kanske inte är så tokigt om det kommer från Finland. Man har en annan teknik. Man har en ökad säkerhet. Det vore i så fall ett häpnadsväckande erkännande från Miljöpartiet, att kärnkraft inte är så farligt, att brister finns i de nuvarande anläggningarna men att det inte ska tolkas som att kärnkraft inte kommer att vara en produktionsmetod och en teknik som mycket väl kan komma att användas i framtiden. Det är ju så med allting, att säkerhet kan förbättras och att effektivitet kan förbättras. Med långsiktiga spelregler brukar det ligga i branschens eget intresse att göra det så säkert och bra som möjligt. Och det är ett av skälen till varför man inte ska ha den här osäkerheten på den svenska elmarknaden som man har haft under så lång tid. Det hämmar utveckling. Det hämmar framåtblickande. Och tyvärr, fru talman, får jag säga att Miljöpartiet i allra högsta grad har bidragit till att vi har den här osäkerheten på marknaden när det gäller kärnkraftverk och elproduktion. Det vore bra om man kunde avlägsna den för att få ett bättre investerings- och produktionsklimat.