Genomförande av EU:s nya dricksvattendirektiv

Fru ordförande! I dag ska vi debattera något av det viktigaste som finns: vårt dricksvatten. Det är livsviktigt för oss. Och vi ska diskutera hur EU i sitt gemensamma arbete har gått till väga för att säkerställa just detta för alla inom EU.

Rent, gott vatten direkt ur kranen är något som vi här i Sverige ofta tar för givet. Men det är en lyx som verkligen inte finns överallt.

Redan 1998 beslutade EU om ett direktiv med minimikrav på kranvattnets kvalitet för att skydda människor från skadliga föroreningar i dricksvatten. Right to water var ett medborgarinitiativ som ledde till att EU-kommissionen beslutade sig för att utvärdera direktivet. Resultatet av det är det som vi debatterar här i dag: ett nytt och mer ambitiöst direktiv för ett säkrare dricksvatten.

I Sverige är dricksvattnet vårt mest kontrollerade livsmedel.

Fru ordförande! Vad innebär då det nya direktiv som vi ska besluta om här i riksdagen? Jo, precis som tidigare finns det krav på vad dricksvattnet inte får innehålla och krav på att medlemsstaterna ska säkerställa att detta följs. Skillnaden och den ökade ambitionen handlar om att dricksvattnet nu också ska säkras genom att man identifierar risker för dricksvattnet. Nytt är också regler för att komma till rätta med vattenläckage. Det handlar också om material som kommer i kontakt med dricksvattnet vid byggnationer och i installationer. Dessutom ska medlemsstaterna säkra och förbättra tillgången på dricksvatten och främja användning av dricksvatten från kranen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av EU:s nya dricks-vattendirektiv

Nytt blir också att riskbedömning och riskhantering ska göras när det gäller det område där dricksvattnet tas. Det innebär att dricksvattnet inte bara skyddas per se. Man tittar även på dricksvattnet därifrån det kommer. Det införs alltså ett tydligare uppströmsperspektiv. Risker ska i möjligaste mån hanteras redan där föroreningarna av vattnet kan uppstå och inte när dricksvattnet bereds i vattenverket.

Den nya riskbaserade metoden pekar allt tydligare på huvudprincipen om att det är förorenaren som betalar för åtgärderna mot föroreningar. Dessutom blir förmodligen åtgärderna billigare än om man gör insatserna i efterhand. Hänsyn ska också tas till klimatförändringarna och hur de påverkar vattenresurserna.

Fru ordförande! Medlemsstaterna får nu också en skyldighet att bedöma vattenläckagenivåer och hur mycket läckaget kan minska. Bedömningen ska omfatta vattenleverantörer som tillhandahåller minst 10 000 kubikmeter per dag eller som försörjer minst 50 000 invånare. Resultatet ska överlämnas till kommissionen senast den 12 januari 2026. Utifrån det sätts sedan ett gemensamt tröskelvärde som vi har att förhålla oss till.

Fru ordförande! Vi får också nya bestämmelser som rör material som kommer i kontakt med dricksvattnet. Material som används i nya installationer ska uppfylla vissa krav. Det gäller även material som används vid reparationer eller ombyggnationer av befintliga installationer och som kommer i kontakt med dricksvattnet.

I plan- och bygglagen införs en bestämmelse om marknadskontroll. Byggprodukter på marknaden som är avsedda att komma i kontakt med dricksvattnet kommer att villkoras.

Likställda bestämmelser för produkter och material som används vid byggnation och som kommer i kontakt med dricksvattnet underlättar för svenska företag. Lika bestämmelser bidrar till en mer fungerande inre marknad. Det är även positivt för konkurrensen inom sektorn. Dessutom ger det konsumenterna tillgång till ett större utbud av säkra produkter.

Reglerna om säkrare dricksvatten förväntas få positiva effekter för både folkhälsan och miljön.

Fru ordförande! När vi nu genomför det nya dricksvattendirektivet i Sverige kommer det att innebära ett tryggare dricksvatten. Och tryggt och säkert dricksvatten är något som den här regeringen prioriterar.

Det har nog inte undgått någon att det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde kräver ett starkt civilt försvar och en stark krishanteringsförmåga. En tryggad dricksvattenförsörjning är en mycket viktig del i beredskapen. Och som en del i att stärka uthålligheten avsatte regeringen i vårändringsbudgeten förra året medel för att utöka och förstärka nödvattenförsörjningen.

Det nya dricksvattendirektivet innebär förändringar i arbetet med beredskapsfrågorna. Det tidigare dricksvattendirektivet fokuserade i huvudsak på dricksvattnets kvalitet vid kranen, men med det nya direktivet tas det nu ett vidare och ambitiösare grepp om frågan. Implementeringen av det nya dricksvattendirektivet stärker och tryggar vårt dricksvatten ytterligare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av EU:s nya dricks-vattendirektiv

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut. Att ytterligare stärka och säkra vårt viktigaste livsmedel, dricksvattnet, är i grunden livsviktigt.

(Applåder)

Jag räknade, och det sades "ordförande" fem gånger. Det är talman här i kammaren. Jag brukar inte poängtera detta, men nu gjorde jag det eftersom det var så frekvent.

Fru talman! Jag har precis lyssnat till Johanna Hornbergers anförande. Ledamoten lyfte fram att regeringen verkligen prioriterar frågan om dricksvatten och höjd beredskap. Men verkligheten ser något annorlunda ut.

Det är kommunerna som är huvudmän för vattenförsörjningen i Sverige. Och precis som när det kommer till välfärden är frågan om vatteninfrastrukturen en stor utmaning för våra kommuner, givet det ekonomiska läget med hög inflation och det faktum att regeringen inte har räknat upp statsbidragen för att täcka de kostnadsökningar som kommunerna har.

Vi har också lyssnat på andra företrädare för Moderaterna som i ganska högt tonläge pratat om vikten av höjd beredskap men där fokus ligger på att den enskilde ska höja sin beredskap. Och det läggs mycket tryck på vikten av höjd beredskap när det kommer till kommuner och andra myndigheter. Men regeringen verkar inte vilja ta något ansvar själv.

Min fråga till ledamoten är: Hur planerar Moderaterna att säkerställa att kommunerna har tillräckliga resurser för att genomföra de nödvändiga investeringarna i vatteninfrastrukturen och upprätthålla beredskap med tanke på den nuvarande ekonomiska belastningen som inflation och otillräckliga statsbidrag innebär för kommunerna?

Fru talman! Jag tackar ledamoten Järrebring för frågan. Det är en fråga som debatteras relativt ofta i denna kammare - resurserna till kommuner och regioner - särskilt i ljuset av den inflation som har varit och den belastning och utmaning som det innebär för de flesta delarna av vårt samhälle.

Denna regering har tillfört resurser till kommuner och regioner. Det innefattar en rad olika saker. Och precis som ledamoten nämner faller en stor del av ansvaret för beredskapen när det gäller dricksvattnet på just kommunerna. Och som ledamoten redogör för är kommunerna också huvudman för vattenförsörjningen till medborgarna.

Med detta sagt har jag inte mer att tillföra än att jag vet att det flera gånger i denna kammare har framförts att tillräckliga resurser, som kan göras i det ekonomiska läge som Sverige nu befinner sig i, ändå avsätts till kommuner och regioner för att kommunerna med sin självbestämmanderätt ska kunna avgöra i vilken takt de genomför de beredskapsåtgärder som de behöver genomföra i förhållande till annan välfärd och uppgifter som åligger kommunerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av EU:s nya dricks-vattendirektiv

Fru talman! Jag tackar Johanna Hornberger för svaret. Men vi måste ändå kunna vara överens om att resurserna från staten till kommuner, och regioner för den delen, är otillräckliga. Vi ser effekterna av statens budget när det kommer till välfärden och till sjukvården. Det är väl uppenbart att staten inte finansierar välfärden fullt ut.

När det finns otillräckliga resurser i kommunerna, och om fokus ska vara på att stärka beredskapen och trygga vattenförsörjningen, är det då Moderaternas uppfattning att kommunerna får dra ned ännu mer än de redan gör på skolan och på äldreomsorgen? Eller hur ska detta gå ihop?

Man hade kunnat välja att prioritera annorlunda och inte sänkt skatten för höginkomsttagare med 13 miljarder kronor. Man hade kunnat göra som vi har föreslagit och infört en bankskatt som hade kunnat dra in 10 miljarder kronor ytterligare till staten och sett till att trygga de ekonomiska förutsättningarna och därmed också förutsättningarna för kommunerna att faktiskt klara beredskapskraven som regeringen säger är så viktiga men inte följer upp med tillräckliga resurser.

Herr talman! Vi kan inte vara överens om detta scenario. Min uppfattning är att regeringen tillför goda resurser till regioner och kommuner. Det ekonomiska läget är ansträngt. Det vet vi, och det är ett känt faktum för oss alla.

Jag menar att det finns kommuner som har en god ekonomisk förvaltning och som tar höjd för olika saker och prioriterar i det läge som vi nu befinner oss i och därför faktiskt klarar av sin uppgift, att se till att de har en hög kvalitet i välfärden och också i den takt som ekonomin tillåter tar stora steg framåt för att förbereda och stärka vår beredskap. Det gäller även vattenförsörjningen.

Herr talman! Vi debatterar i dag EU:s nya vattendirektiv. Och jag måste börja med att säga att jag är otroligt glad över att vi äntligen har detta direktiv på plats, åtminstone efter dagens votering. Men det kommer också att krävas insatser för att få detta på plats.

Vattenförvaltningen har i dag många djupgående brister. Det är mycket som faktiskt behöver åtgärdas även i Sverige för att vi ska få en säker kvalitet och kvantitet på dricksvatten i Sverige.

När vi inför detta nya dricksvattendirektiv krävs det en nivåhöjning av det svenska arbetet. Precis som ledamoten före mig räknade upp innefattar det nya direktivet att vi ska ha ett rent och hälsosamt dricksvatten i hela EU. Det ska vara fritt från skadliga föroreningar, fritt från mikroorganismer, fritt från parasiter och hälsoskadliga ämnen. Det kan låta självklart, men så är det inte överallt i dag.

Det är också nytt att det omfattar dricksvattnets hela väg från en dricksvattentäkt, genom ledningar, genom rening och ända ut i kranen och fram till ett glas vatten.

Man ska också ta hänsyn till hur klimatförändringarna påverkar vattenresurser, och man ska använda kunskapen om de åtgärder som har genomförts inom ramdirektivet för vatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av EU:s nya dricks-vattendirektiv

Det är stora saker som ska göras, och det är hela kedjan. Och många intressenter är inblandade, ofta från kommunens va-bolag som ska se till att man har dricksvatten där till reningsverk, Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen och andra som ska övervaka detta. De ska till och med se till att det inte finns läckage i kedjan, och de bestämmer också vilka material som ska finnas i kedjan för vattnet. Detta är, som sagt, väldigt bra saker. Dricksvatten är kanske det viktigaste livsmedlet som vi har och grunden för allting.

Men jag tycker att regeringen missar flera saker som borde ha tagits med när detta nu genomförs.

Herr talman! Ett välfungerande va-system för dricksvatten och avloppsrening är också grunden för ett fungerande och hälsosamt samhälle. En stor del av det system som vi har i Sverige i dag kom till på 50- och 60-talen, och nu ser vi att vi har ett brådskande behov av att förnya, underhålla och förbättra dessa system. Vi ser att många städer växer. Och i takt med att fler människor flyttar in får vi också större belastningar på systemen, men de är inte utbyggda för detta.

Branschorganisationen Svenskt Vatten säger att investeringstakten i Sverige för va-strukturen är omkring 20 miljarder kronor per år. Det är mycket pengar. Men enligt samma organisation skulle det krävas 31 miljarder kronor för att modernisera den. Det fattas alltså mer än 50 procent. Skulle man förnya i den takt som görs i dag skulle det ta 200 år innan systemet har byggts ut och förnyats till den standard som behövs. Det säger sig självt att det inte är tillräckligt. Att skjuta på underhåll av vatten- och avloppsledningar är dyrt ekonomiskt, och det kan också bli allvarliga konsekvenser för både miljö och människors hälsa.

Om vi ska klara att leva upp till det nya dricksvattendirektivet anser Miljöpartiet att kommunerna och andra huvudmän behöver tydligare ramar.

Till skillnad från regeringen anser vi att det är huvudmännens, oftast kommunernas, underhållsansvar. Det behöver förtydligas i lagen om allmänna vattentjänster. Vi tycker också att det behövs en kontrollstation tre år efter införandet för att man ska se hur direktivet har trätt i kraft och om resultat har uppnåtts.

En annan del av genomförandet av direktivet där vi vill annorlunda gäller bestämmelserna om vissa ämnen, till exempel när det gäller riskbedömningar och gränsvärden för vissa ämnen. En sak som vi ser att regeringen har missat, och som har påtalats av flera remissinstanser, är att det saknas gränsvärden i fråga om hormonstörande ämnen som bisfenol A. Det används ofta i så kallad relining i olika ledningssystem och är ett hormonstörande ämne som vi ska fasa ut. Men det finns inte med som ett av de ämnen man ska övervaka. Det här tycker vi är fel - man borde införa det.

En annan sak som vi också tycker att man borde ha med är hur dricksvattentäkter övervakas och vilka ämnen som får finnas där. Bara den senaste hösten har ämnen som PFAS kanske blivit allmängods i människors vetande. I våra dricksvattentäkter finns det otroligt många främmande ämnen som sedan hamnar i vårt dricksvatten men inte finns med på listan över det som ska övervakas. Vi tycker att man borde ta fram en nationell lista och ge både Livsmedelsverket och Kemikalieinspektionen i uppdrag att se till att det alltid finns en lista på det som ska övervakas, med gränsvärden utifrån rådande kunskapsläge och rekommendationer från Efsa, som man kan kalla vår europeiska kemikalieinspektion. Detta finns inte i dag, men vi vet att vi hela tiden får nya ämnen. Det som hänt i till exempel Kallinge, med PFAS i dricksvattentäkter, får aldrig hända igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av EU:s nya dricks-vattendirektiv

Herr talman! Då man någon gång 2013-2014 insåg att det fanns PFAS i dricksvattnet i Kallinge var det inte många som visste vad PFAS var. Nu ser vi att det är ett ämne som vi använder högt och lågt, så att säga. Det finns i våra läkemedel. Det finns förmodligen i massor i en telefon. Och det är cancerframkallande.

Det finns över 10 000 olika sorters PFAS. Det kommer framför allt ut i naturen nära brandövningsplatser, försvarsverksamhet och andra övningsplatser - vad vi har sett i Sverige i alla fall. Nu kommer det också ut på andra ställen. Halterna kan vara enorma. Människorna i Kallinge har alltså fått i sig det här cancerframkallande ämnet ovetande genom att dricka kranvatten.

Herr talman! Högsta domstolen fastslog i höstas att de 150 boende i Kallinge som väckt talan har rätt till skadestånd. Det är det kommunala bolaget som hålls ansvarigt för att kompensera dessa personer för den skada som skett. Det här ska inte behöva ske igen. Vi tycker att det är bra att de har fått rätt, men vi måste se till att göra allt vi kan för att det inte ska ske igen. Vi behöver förhindra spridningen av PFAS. Vi behöver stoppa spridningen av ytterligare PFAS. Vi behöver ha regler som utformar hur en enskild medborgare ska kompenseras om den drabbas och vad som händer om den får PFAS i sin brunn. Vi anser också att kommunerna, som kanske inte har de ekonomiska möjligheterna att få till rening, ska få hjälp av staten för att kunna rena vattnet. Där skiljer vi oss från regeringen.

Herr talman! Sist men inte minst måste vi ha fungerande miljöövervakning. Tyvärr är det här ett område som jag ser att regeringen på många ställen har skurit ned på. Vi har tagit upp detta i många debatter med miljö och jordbruksutskottet. I det här fallet är det samma sak. Om vi ska veta vad som finns där ute och vilka åtgärder som hjälper måste vi ha fungerande miljöövervakning. Detta har vi också en reservation om.

Herr talman! Jag står förstås bakom alla våra reservationer i detta betänkande, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 4 under punkt 5. Det är en reservation som handlar om statligt stöd för att rena dricksvatten från PFAS.

Herr talman! När vi samlas här i dag gör vi det inte bara som beslutsfattare och politiker utan också som förvaltare av en framtid som förändras snabbare än någonsin tidigare. Vi står inför en av vår tids mest påträngande frågor: klimatförändringarna och deras djupgående påverkan på vår mest grundläggande resurs, nämligen vatten.

Klimatförändringarna är inte längre en avlägsen oro; de är en omedelbar realitet. De påverkar allt från de minsta ekosystemen till de stora vattenkretslopp som styr vår planet. Översvämningar, torka och extremväder blir allt vanligare och utmanar på så sätt vår förmåga att säkerställa ren och tillgänglig vattenförsörjning för alla.

Genomförandet av EU:s nya dricksvattendirektiv i svensk rätt är därför inte bara en fråga om policyanpassning. Det är en nödvändighet för att säkra en motståndskraftig infrastruktur som kan stå emot de oförutsägbara konsekvenserna av klimatförändringarna. Detta direktiv ger oss verktygen att inte bara skydda vår vattenkvalitet utan också bygga ett system för vattenförvaltning som är anpassat för en värld där klimatet inte längre är stabilt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av EU:s nya dricks-vattendirektiv

I vår diskussion i dag måste vi hålla klimatförändringarnas centrala roll i åtanke. Våra beslut, vår beredskap och vår vilja att agera beslutsamt kommer att definiera vår förmåga att inte bara möta dagens utmaningar utan även säkra en hållbar och rättvis framtid för kommande generationer.

Herr talman! Det är därför beklämmande att regeringens klimatpolitiska handlingsplan tillåtits urvattnas av Sverigedemokraterna till den grad att den i praktiken består endast av förhoppningar och utredningar. Den SD-styrda regeringen skjuter således i realiteten ansvaret framför sig till kommande generationer.

Låt oss därför närma oss denna diskussion med en känsla av brådska och en gemensam beslutsamhet att agera. Vårt vatten, vår planet och vår framtid kräver inte mindre av oss.

Vi socialdemokrater har två reservationer i detta betänkande. Dessa reservationer rör en utvecklad vattenförvaltning respektive krisberedskapen i relation till klimatförändringarna.

Vår första reservation understryker behovet av en utvecklad vattenförvaltning. Vi står inför en tid då vattenresurserna blir alltmer ansträngda, inte bara på grund av en växande befolkning och den industriella utvecklingen utan även på grund av de stressfaktorer som klimatförändringarna medför. Att säkerställa en hållbar och rättvis tillgång till rent dricksvatten kräver ett aktivt förhållningssätt och en helhetssyn på vattenförvaltningen.

Vi menar att vattenförvaltningen måste vara holistisk och framtidssäker. Det innebär att man inte bara ska skydda vattenkvaliteten från föroreningar utan också aktivt ska förvalta vattenresurserna för att säkra dem mot torka, översvämningar och andra klimatrelaterade händelser. Det kräver innovativa lösningar, ökad forskning och utveckling och ett starkt samarbete mellan kommuner, statliga myndigheter och privata aktörer.

Som ett exempel på den tidigare S-ledda regeringens åtgärder inom detta område vill jag nämna att Va-beredskapsutredningen tillsattes för att granska och förbättra vår beredskap inom vattenförsörjningen. Utredningen skulle faktiskt enligt den initiala tidsplanen ha redovisats i dag, men nuvarande regering har förlängt tiden till den 30 november i år. Vi får väl avvakta något ytterligare för att se vilka åtgärder som regeringen eventuellt kommer med till riksdagen.

Vi kan konstatera att länsstyrelserna förvisso tilldelats 80 miljoner kronor per år för 2022 och 2023 för att arbeta med just dricksvattenförsörjning och vattenskydd. Problemet är att länsstyrelserna med de samlade anslagen i regeringens budget är underfinansierade i förhållande till sina uppgifter. Men det är viktigt att arbetet på detta område snabbt leder till både konkreta och mätbara förbättringar.

Socialdemokraternas andra reservation gäller krisberedskap i relation till klimatförändringarna. Vi kan inte ignorera att frekvensen av och intensiteten i extremväderhändelser ökar. Detta märker inte minst Norge av just i dag.

Varje sådan händelse utgör en potentiell kris för vår vattenförsörjning, oavsett om det är en översvämning som kontaminerar vattentäkter eller en torka som tömmer dem. Socialdemokraterna menar att det behövs en robust och väl förberedd krisberedskap som kan hantera dessa utmaningar. Det innebär inte bara att ha planer på plats för att snabbt kunna svara på en akut vattenkris utan också att bygga en infrastruktur och ett samhälle som är motståndskraftigt mot dessa förändringar. Att införliva klimatanpassningsstrategier i vår vattenförvaltning kan inte längre ses som ett alternativ, utan det måste vara ett krav.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av EU:s nya dricks-vattendirektiv

För att uppnå detta måste vi investera i forskning och teknologi som kan hjälpa oss att förutse och hantera dessa risker. Vi måste stärka samarbetet mellan olika nivåer. Regeringen har ett särskilt ansvar att se till att vår beredskap är integrerad och effektiv.

Det är ur detta perspektiv oroväckande att sex av tio kommuner i dag saknar en vattentjänstplan, vilket understryker behovet av att regeringen ökar sitt fokus på den lokala och regionala nivån. För att stärka vår förmåga att hantera vattenkriser behöver vi inte bara nationella riktlinjer och resurser utan också en stark lokal förvaltning och planering. Att regeringen inte har kompenserat kommunsektorn fullt ut i denna kostnadskris har såklart negativa effekter på alla välfärdsområden - så även på krisberedskapen. Sverige blir fattigare och farligare med SD-regeringens politik.

Socialdemokraterna har lagt fram sina ståndpunkter. De är grundade på vetenskap, beprövad policy och ett orubbligt åtagande till vår planets och vårt folks välfärd. Jag vill yrka bifall till reservation 8, herr talman, om krisberedskap och klimatförändringar.

Jag vänder mig nu direkt till regeringspartiernas företrädare. De frågor jag har tagit upp i dag - behovet av en utvecklad vattenförvaltning och en robust krisberedskap inför klimatförändringarna - bör inte vara partipolitiska frågor. De är frågor som berör oss alla, oavsett politisk färg, och det är därför av största vikt att ni tar den kritik och de förslag som vi framför på största allvar.

Vi står inom flera politikområden vid ett vägskäl. De beslut vi fattar i dag kommer att ha långtgående effekter för framtida generationer. Därför uppmanar jag er att återkomma till riksdagen med åtgärder för att skapa en framtid där vattenförvaltningen inte bara är en fråga om att reagera på kriser utan en fråga om att bygga ett samhälle som är både motståndskraftigt och rättvist. Låt oss se till att våra barn och barnbarn ärver en värld där rent vatten är en självklarhet för alla och inte en lyx för några få.

(Applåder)

I detta anförande instämde Anna-Caren Sätherberg (S).

Herr talman! Inledningsvis vill jag passa på att yrka bifall till reservation 6.

Vi har i dag att ta ställning till regeringens proposition som syftar till att genomföra EU:s nya vattendirektiv. Sverigedemokraterna har inga starka synpunkter på de lagändringar som föreslås. Vad vi nu gör i riksdagen är att administrera beslut som är fattade på överstatlig nivå.

Herr talman! Sverigedemokraterna har under många år lyft fram kritik mot hur dessa frågor hanterats på EU-nivå och inte minst mot hur vi i Sverige har valt att implementera EU-lagstiftningen. Implementeringen går i grunden ganska långt tillbaka - det var regeringen Persson som satt vid makten när vattendirektivet först införlivades i svensk rätt, och redan där blev det fel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av EU:s nya dricks-vattendirektiv

Även om vi inte har några synpunkter på implementeringen i sak, herr talman, kan riksdagen i dag såklart tycka till om vattenförvaltningen i stort. Det är också anledningen till att Sverigedemokraterna har en reservation i detta betänkande.

Kritiken mot vattenförvaltningen har varit intensiv såväl från kommuner och regioner som från de areella näringarna. Det är uppenbart att dagens system inte fungerar. Grundproblemet är att man inte klarar av att beakta värden som står i konflikt med varandra. Detta leder fram till negativa konsekvenser för lantbruket, vattenkraften, andra kulturvärden med mera.

Det är även uppenbart att miljökvalitetsnormerna som de ser ut i dag skapar problem i tillämpningen. Processen är i dag extremt komplex. EU ger möjlighet till mindre stränga normer om kostnaderna är oproportionerliga, men i Sverige har vi satt ribban högre - här måste kostnaderna vara orimliga.

Resultatet har blivit att Sveriges tillämpning skiljer sig från hur man gör i andra medlemsstater. Detta missgynnar exempelvis svenskt jordbruk och svenska kulturvärden. Om ändring inte sker kan dessa värden komma att påverkas än mer negativt. Det är exempelvis orimligt att det ska vidtas samma åtgärder i glesbefolkade skogsområden som i tätbefolkade områden och att de ska kosta lika mycket.

Herr talman! Systemet för avgörande av åtgärder under EU:s ramdirektiv för vatten måste förändras i grunden. Detta har redan utretts av Vattenförvaltningsutredningen, som föreslog att vattenmyndigheterna läggs ned och att deras uppgifter fördelas ut på myndigheter och länsstyrelser. Tyvärr genomförde den socialdemokratiska regeringen inte dessa förslag.

Sverigedemokraterna har som bekant ett samarbete med regeringen, men detta samarbete omfattar i dag inte vattenfrågorna. Vi har dock utnyttjat de samarbetsformer som finns för att samtala med regeringen om vikten av att få till stånd åtgärder i dessa frågor. Nu har vi fått klarhet i att det pågår ett aktivt arbete på departementet. Det är glädjande och positivt, men det är såklart inte tillräckligt.

Vad regeringen ämnar göra är än så länge oklart, och någon tidsplan finns heller inte. Vi ser därför att det är viktigt att Sverigedemokraterna och andra partier i riksdagen trycker på. Det är därför vi har yrkat bifall till förslaget till tillkännagivande till regeringen om att genomföra den förändring som Vattenförvaltningsutredningen redan föreslagit och på så vis skapa bättre villkor för areella näringar med bättre möjligheter att väga intressen mot varandra.

Herr talman! Jag har samma frågor till Martin Kinnunen som jag ställde till Johanna Hornberger.

Jag studsade på en sak som ledamoten sa i sitt anförande kopplat till vad som är rimligt när det gäller åtgärder för att garantera vattenkvaliteten. Ledamoten ondgjorde sig över att orimliga kostnader är undantagna i vår lagstiftning. Jag förstår inte riktigt den kritiken. Motsatsen till orimliga kostnader är ju rimliga kostnader. Det låter för mig rimligt att det är rimliga kostnader för att garantera vattenkvaliteten som är lagkravet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av EU:s nya dricks-vattendirektiv

Man kan också fundera över hur Sverigedemokraterna ibland väljer att vara i opposition och ibland väljer att vara de som i praktiken styr den här regeringen. Vi har ju sett ett antal frågor som från början inte var reglerade i det så kallade Tidöavtalet men som senare, efter påtryckningar från Sverigedemokraterna, kanske - inte vet jag - med hot om att hoppa av samarbetet, tvingats in i till exempel klimathandlingsplanen. Detta är tydligen en fråga som Sverigedemokraterna inte brinner riktigt lika starkt för, eftersom man nu ställer sig i opposition.

Det skulle vara lite intressant att höra hur Martin Kinnunen resonerar om de här frågorna. Han får gärna reda ut detta med rimliga och orimliga kostnader och vad som är så fel med den definitionen.

Herr talman! Som jag sa tidigare: Är kostnaderna oproportionerliga tillåter EU att man ändrar normerna. I Sverige har ribban satts högre. Man skulle kunna använda andra definitioner, men grundproblemet är att vi har satt ribban annorlunda än andra länder. Jag nämnde oproportionerliga kostnader eftersom just det står i EU-regelverket. Sverige har satt ribban högre, och det tycker både vi och exempelvis Svenskt Vatten är beklagligt.

Sverigedemokraterna har inget formellt samarbete med regeringen i vattenfrågorna. Däremot har vi ett löpande samarbete, och Sverigedemokraterna är en konstruktiv kraft för att försöka åstadkomma så positiv politisk förändring som möjligt. Vi har också tagit upp vattenfrågorna med regeringen, så sent som i förra veckan här i kammaren och på andra sätt, varför vi kunnat försäkra oss om att det numera pågår ett aktivt arbete på Regeringskansliet i dessa frågor. Problemet tidigare var att det inte hände så mycket under Socialdemokraternas åtta år vid makten. De problem som jag lyfte fram har ju förekommit i alla de tio år jag har suttit i riksdagen.

Herr talman! Martin Kinnunen säger att Sverigedemokraterna är en konstruktiv kraft i samarbetet med regeringen. Ja, möjligtvis en konstruktiv kraft för sverigedemokratisk politik, för särskilt konstruktiva när det kommer till klimathandlingsplanen har de inte varit. Nu har vi en klimathandlingsplan som är ett luftslott, eller snarare ett koldioxidslott eftersom koldioxidhalten ökar med regeringens och Sverigedemokraternas politik.

Som regeringsunderlagets största parti och med betydande påverkan på statsbudgeten, hur avser Sverigedemokraterna att säkerställa att kommunerna, som redan kämpar med ekonomiska utmaningar på grund av det otillräckliga inflationsskyddet i statsbidragen, får nödvändiga resurser för att hantera vattenförvaltningen effektivt och upprätthålla nödvändig krisberedskap?

Herr talman! Ledamoten nämnde klimathandlingsplanen, och vi kommer att ha en spännande debatt om den i kammaren framöver. Jag hävdar att Sverigedemokraterna har varit en extremt konstruktiv kraft i detta arbete och lyckats åstadkomma den bästa klimathandlingsplanen som någonsin har lagts på riksdagens bord. Jag delar alltså inte ledamotens bild av denna process.

Socialdemokraterna har ju själva varit ute på något slags turné och bett om ursäkt för alla brister som fanns under deras åtta år vid makten. En sådan brist var just klimatpolitiken eftersom de inte lyssnade på vanligt folk. Dessa brister åtgärdar vi nu i klimathandlingsplanen, och det borde även Socialdemokraterna tycka är positivt eftersom folklig förankring nu är en grundläggande del av klimathandlingsplanen, vilket det som sagt inte var under Socialdemokraternas år vid makten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av EU:s nya dricks-vattendirektiv

Herr talman! Järrebring tar också upp inflationsskydd. Man kan önska att det fanns ett inflationsskydd i budgeten så att ingen drabbades, men så fungerar det inte. Politiken och Riksbanken kan inte arbeta med att trycka ned inflationen om vi samtidigt smäller på en stor budgetpost som heter inflationsskydd. Om vi räknar upp alla statens utgifter med inflationen kommer vi inte att lyckas besegra inflationen.

Kommuner och regioner har fått stärkta statsbidrag, vilket är positivt, och Sverigedemokraterna har kämpat hårt för detta. Men bidragen kan inte utjämna alla kostnadsökningar i samhället, för de slår brett. Kommunerna måste ha bättre beredskap och bli bättre på att hushålla med sina resurser.

Herr talman! Vänsterpartiet välkomnar EU:s nya dricksvattendirektiv. Att förvalta och vårda våra vattentillgångar är avgörande för att vi i dag och i framtiden ska ha tillgång till dricksvatten av hög kvalitet. Det förutsätter att vi har bra vattenkvalitet i sjöar, älvar, åar och grundvatten.

Behovet av kontroll och förebyggande åtgärder ökar i takt med att klimatkrisen förvärras. I stort står vi bakom förslagen i regeringens proposition om hur det nya dricksvattendirektivet ska genomföras i Sverige. Vi anser dock att det finns behov av ytterligare åtgärder för att skydda människors hälsa från de skadliga effekterna av föroreningar i dricksvatten.

Sverige har historiskt haft hög kvalitet på dricksvattnet. Men i dag är många sjöar som även är viktiga dricksvattentäkter förorenade med både läkemedelsrester och PFAS. Hit hör exempelvis Vänern, Vättern och Mälaren.

Jag som är född, uppvuxen och boende i Stockholm har druckit vatten från Mälaren i hela mitt liv. Sedan jag för några år sedan förstod att de här evighetskemikalierna finns i mitt dricksvatten har jag inte kunnat låta bli att tänka på det då och då när jag häller upp ett glas vatten. Häri finns gifter som kan skada mig, men vad har jag för val? Att man ska behöva tänka den tanken är en skandal. Sverige borde kunna bättre, och vi måste ta bättre hand om vårt dricksvatten nu när vi känner till omfattningen av problemet. Det behövs tydliga föreskrifter om vad som ska ingå vid riskbedömning för att uppnå hälsosamt och rent vatten.

Dricksvattendirektivet omfattar en lista på ämnen som ska övervakas. Det är dock bara en bråkdel av de hälsofarliga ämnen som förekommer i dricksvattentäkterna och som därmed kan finnas i dricksvattnet som finns med på listan. Det räcker alltså inte att bara förlita sig på den. De minimikrav för kemiska parametrar som finns där avspeglar inte heller det senaste forskningsläget och riskerar därför att inte hålla sig inom säkra gränser. Danmark har till exempel valt att på nationell nivå införa ett tuffare gränsvärde för PFAS.

I det nya dricksvattendirektivet framgår också att medlemsstaterna ska fastställa värden för ytterligare parametrar som inte ingår om skyddet av människors hälsa kräver det. Vänsterpartiet tycker därför att det finns starka skäl att införa en nationell lista som innehåller fler ämnen och lägre gränsvärden än i dricksvattendirektivet. Därför yrkar jag bifall till reservation 2.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av EU:s nya dricks-vattendirektiv

Herr talman! Det nya dricksvattendirektivet innehåller också bestämmelser gällande riskbedömning och åtgärder vid fastighetsinstallationer. Det kan exempelvis gälla ledningar som installeras mellan dricksvattenkranar och distributionsnätet. I riskbedömningen ingår övervakning av legionellabakterier och bly, men bisfenoler saknas på listan över vilka ämnen som ska beaktas vid riskbedömning av fastighetsinstallationer. Bisfenol A är hormonstörande och kan påverka möjligheten att få barn. Även små doser bedöms kunna skada foster och små barn. Andra bisfenoler påverkar oss på liknande sätt. I Sverige är det vanligt att man har utfört relining av vattenledningar med bisfenoler. Då är det rimligt att riskbedömningen även ska omfatta förekomst av bisfenoler i dricksvattnet. Därför borde man lägga till dessa ämnen på listan och sätta gränsvärden för bisfenol A i kranvatten i linje med myndigheternas bedömning av vad som är en säker nivå.

Herr talman! Ingen ska behöva vara orolig för att vattnet i kranen inte är säkert att dricka. Tyvärr når vi inte dit i dag. De PFAS-föroreningar som drabbade invånarna i Kallinge i Blekinge är det värsta exemplet, men det finns många fler platser i Sverige där vattnet är förorenat av giftiga ämnen.

Många av oss trodde nog att förorenat vatten i Sverige var något som tillhörde en svunnen tid. Så hade det också kunnat vara om det inte vore för skrupelfria kemiföretag som tillverkar och säljer hälsofarliga ämnen och om det inte vore för en bristfällig lagstiftning som tillåter företagen att göra så. Det krävs en lång rad åtgärder för att sätta stopp för det och städa upp efter dem, men en viktig sak vi kan göra för att skydda vår hälsa är att se till att vi har bättre koll och hårdare regler för dricksvatten.

Herr talman! Dricksvattnet är vårt främsta och viktigaste livsmedel. Trots det tar vi det alltför ofta för givet. Vatten är en förutsättning för allt liv och en av våra stora klimatutmaningar. I Sverige har vi mycket god tillgång till rent vatten. Många turister och långväga gäster ser med avund på vår goda tillgång på rent vatten i kranen.

Vi måste vara rädda om vattnet, vara varsamma och använda det till rätt saker - inte fylla exempelvis poolen med dricksvatten på våren när det är som torrast. Varje person förbrukar ungefär 140 liter vatten per dygn. Genom att till exempel stänga av kranen under tandborstningen eller ta en dusch i stället för ett bad kan vi alla spara massor av vatten. Det mesta av vattnet går åt till personlig hygien och toalettspolning. Bara en liten del, ungefär 10 liter, går åt till mat och dryck.

För inte så länge sedan fick vi rapporter om att många kommuner saknar beredskap för dricksvattenförsörjningen i händelse av kris eller krig. Flera kommuner saknar också reservvattentäkter. I veckan som gick kunde vi alla på nyheterna se bilder på mycket höga flöden i många vattendrag och röd varning i Kävlingeån - i min hemkommun. Jag kan berätta att vattennivån fortfarande är väldigt hög.

Sydvatten öppnade dammluckorna i Vombsjön mer än normalt för att säkra dricksvattnet. Det var annars risk för att dammvallarna skulle brista och att vi skulle få ett fritt flöde ur sjön, och att 400 000 människor därmed skulle bli utan vatten i kranen. I detta fall ser vi ett tydligt exempel på vad vi måste vara beredda på att göra - riskera hus och ägodelar för att säkra dricksvattnet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av EU:s nya dricks-vattendirektiv

Tillgången till rent dricksvatten är en av planetens stora utmaningar, och den kommer att bli ännu större med tanke på klimatförändringarna. I höstas fick vi rapporter om översvämningar från bland annat Dalsland, där vattnet blev förorenat. Det krävdes sanering av ledningsnätet, och invånarna hänvisades till dricksvattentankar. I Dagens Nyheter i går var rubriken på en artikel "'Dricksvatten för 30 000 hotas' - boende strider mot gruvbolag". Ett bolag i Jämtland vill etablera en gruva, och många invånare är kritiska till hur det kommer att påverka närområdet och naturen. Den största oron är riskerna kring dricksvattnet. Ärendet ligger nu hos Mark- och miljööverdomstolen, så vi får väl se hur det landar i höst.

Extrem torka påverkar också tillgången till rent dricksvatten. Erfarenheter från Öland under torra år med tankbilar dygnet runt har i dag tvingat fram stora investeringar i va-verksamheten i bland annat Kalmar. Därför är det viktigt att det finns beredskap och en plan för hur vi kan säkra tillgången till dricksvatten både vid torka och vid översvämningar.

Herr talman! Centerpartiet värnar vattnet högt. Vi har lagt fram förslag för att säkra renoveringen av avloppsnätet och hantera klimatförändringarna genom klimatanpassning, och vi har ställt krav på att förorenaren ska betala för den rening som krävs när det gäller exempelvis läkemedelsrester.

I dagens betänkande finns ett par frågor som är värda att lyfta särskilt. Regeringen har valt att ge vattenmyndigheterna ytterligare arbetsuppgifter trots att det finns en färdig utredning som har sett över vattenförvaltningens fragmenterade organisation och föreslagit att vattenmyndigheterna ska avskaffas. Detta avskaffande har flera andra partier tidigare ställt sig bakom, inte minst de som nu sitter i regeringsställning. När det väl kommit till kritan har de dock tystnat ett efter ett - så också Sverigedemokraterna när det blev uppenbart i utskottet att regeringen kunde få ett tillkännagivande mot sig. Man ursäktar sig med vaga formuleringar om att beredning pågår inom Regeringskansliet, men varken regeringen eller Sverigedemokraterna kan svara konkret på hur beredningen sker och vad den väntas utmynna i.

Vi i Centerpartiet vidhåller däremot vår ståndpunkt att Vattenförvaltningsutredningens förslag bör genomföras och att vattenmyndigheterna bör avskaffas. Det är viktigt inte minst för arbetet med den småskaliga vattenkraften som har haft stora problem med splittrad myndighetsutövning och tveksamma tolkningar av lagstiftningen.

Herr talman! Tillgången till näst intill obegränsat med rent vatten har länge varit en självklarhet i Sverige. När vi vrider på kranen i hemmet eller på arbetsplatsen är vi vana vid att få ut dricksvatten av hög kvalitet. Det senaste årtiondet har dock gett oss anledning att inse att vi inte kan ta allt detta för givet. Vår va-infrastruktur är föråldrad och behöver klimatanpassas, grundvattennivåerna har sjunkit och spår av kemikalier, exempelvis PFAS, samt läkemedel och mikroplaster är mer vanligt förekommande i dricksvattnet än tidigare. Också ur ett beredskaps- och sårbarhetsperspektiv är tillgången på rent dricksvatten en viktig fråga, inte minst i den fortsatta totalförsvarsplaneringen.

Genomförande av EU:s nya dricks-vattendirektiv

Av dessa anledningar bedömer jag och Centerpartiet att det är relevant att utveckla en nationell vattenresursstrategi som i tider av stor vattenbrist tar ett helhetsgrepp om vem eller vilka som ska få vatten, vid vilket tillfälle och hur mycket. Ju mer robust den grundläggande vatteninfrastrukturen är, desto mindre är risken för att dricksvattnet ska bli otjänligt.

Herr talman! Jag står bakom Centerpartiets samtliga reservationer men vill yrka bifall till reservation 9.

En trygg vattenförsörjning och en klok vattenförvaltning är något som prioriteras av oss i Centerpartiet. Fler partier borde anamma det synsättet. Förhoppningsvis kan det då också komma konkreta förslag från regeringen snarare än att man hänvisar till ännu en utredning utan konkret resultat.

Som sagt: Tillgången till dricksvatten är en av planetens stora utmaningar, och med tanke på klimatförändringarna kommer den att bli ännu större i framtiden.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)