Anf. 138 Gustav Blix (M)
Herr talman! Den här debatten hålls med anledning av att riksdagen nu godkänner det irländska protokoll som ska fogas till EU-fördragen. Låt mig därför inledningsvis yrka bifall till utrikesutskottets förslag till beslut.
Låt mig därutöver förtydliga att detta protokoll inte kommer att ändra förhållandet mellan EU och dess medlemsstater och att det inte ger någon ytterligare beslutsrätt till EU. Protokollet snarare förtydligar innehållet i och tillämpningen av Lissabonfördraget.
Beslutet att godkänna Lissabonfördraget fattade vi här i riksdagen redan i november 2008, och fördraget är i kraft sedan flera år. I grunden har detta inneburit att EU har fått tydligare ansvar, befogenheter och begränsningar samt att beslutsfattandet har blivit enklare. En viktig anledning till att vi en gång i tiden antog fördraget var att få en union som fungerar även med fler än dåtidens 27 medlemmar, något som bland annat har lagt grunden till Kroatiens nära förestående anslutning till EU.
I detta kan jag också hålla med föregående talare Tommy Waidelich från Socialdemokraterna. Det finns en bred enighet om vikten av att vi fattar det här beslutet och att det också är ganska okontroversiellt. På samma sätt vill jag instämma i det Tommy Waidelich sade om vikten av sexuella rättigheter och hälsa och att vi också i bred enighet här i riksdagen arbetar för dessa frågor sedan lång tid tillbaka, inte minst i arbetet för att, som Tommy Waidelich var inne på, säkra tillgång till fria, lagliga och säkra aborter för alla kvinnor.
EU bygger, herr talman, på tilldelade befogenheter, vilket innebär att det i grunden är ett samarbete mellan självständiga stater som bestämmer sig för att lösa vissa uppgifter tillsammans. EU:s samtliga medlemmar måste vara överens för att eventuell utökning av befogenheterna ska kunna ske.
Med detta sagt är det viktigt att komma ihåg att det också just gäller att ha fokus på ett verkligt mervärde, att vi verkligen ser till att hålla det europeiska samarbetet begränsat till att lösa de problem som inte löses bättre på annat sätt.
Men EU handlar inte bara om form och om att lösa dagens problem utan också om att bygga ett nytt Europa, det Europa som faktiskt är grunden för inte bara två världskrig, som startades här, utan också världens värsta ideologier - kommunism, nationalsocialism och fascism - som alla hittade sin början här i Europa. Vi måste jobba tillsammans just för att säkra ett öppet, fredligt, demokratiskt och samarbetande Europa. Här är Europeiska unionen ett av våra absolut viktigaste verktyg.
Samtidigt är det uppenbart att Europas länder står inför stora och svåra utmaningar och problem. Men de flesta av de problemen har skapats i ländernas huvudstäder och kan lösas bara där och kan inte lyftas till Bryssel för sin lösning.
Den ekonomiska krisen har med tydlighet visat att Europas konkurrenskraft måste stärkas. Svaret på den utmaningen kan aldrig vara ekonomisk nationalism, protektionism och ökad rivalitet. Vi tror i stället att den ekonomiska friheten i Europa måste öka och att det handlar om att erbjuda individer, familjer och företag rimliga och stabila förutsättningar att kunna arbeta, sälja, spara, konsumera och investera utan onödiga hinder och helst på en gemensam och fri europeisk marknad. Det kommer att kräva mycket långtgående och tuffa förändringar när det gäller reformer i fråga om utgifter och kostnader. Framför allt krävs det en tillväxtstrategi som vågar utmana privilegier, monopol, byråkrati och överregleringar för att åter skapa förtroende och framtidstro i ekonomin.
Men debatten i dag handlar inte om det, utan den handlar just om hur vi säkerställer att vi nu kan gå vidare och bygga vidare på den europeiska demokratin och ge oss i kast med de gemensamma utmaningar som är verkligt gränsöverskridande, vare sig det handlar om handel, miljöproblem eller gränsöverskridande brottslighet. I dessa och andra frågor är det viktigt att länder som Sverige tar för sig i diskussionerna i Bryssel. Sveriges röst ska vara stark och engagerad. Vi ska vara en stark röst för att EU prioriterar det som verkligen ger ett mervärde. Det som bättre sköts av enskilda medlemsstater ska skötas där. Därför ska viktiga frågor om arbetsmarknads- och utbildningspolitik men om också sjukvård, äldreomsorg och kulturfrågor bevaras på nationell nivå. Stödet bland medborgarna för att EU ska ta över dessa frågor är mycket lågt, precis som för idén att EU skulle ges beskattningsrätt eller att unionen skulle utvecklas till Europas Förenta stater.
Herr talman! Mycket av den demokratiska legitimiteten i Europa ligger fortfarande i de nationella parlamenten. Här ska striden stå och beslut fattas. Det är viktigt och värdefullt.
Jag tycker att vi i Sveriges riksdag har blivit allt bättre på att förankra, debattera och diskutera EU-frågor i utskott, EU-nämnd och här i kammaren. Jag skulle önska att fler av Europas nationella parlament tog än större ansvar för EU-frågorna och besluten. Därför välkomnar jag också dagens debatt om hur vi steg för steg tillsammans kan bygga Europa starkare och möta dagens svåra utmaningar tillsammans.