Anf. 140 Helene Petersson i Stockaryd (S)
Herr talman! Efter många timmars diskussion om förhållandet mellan regering och riksdag lämnar vi nu det och övergår till Sverige och EU-kommissionen.
Riksdagen har fått denna grönbok om förberedelser för en helt konvergerad audiovisuell värld för granskning och behandling. Det har varit KU:s uppgift att titta på den utifrån det ansvar som KU har för grundlagarna, i det här fallet yttrande- och tryckfrihetsgrundlagarna.
Grönboken innehåller inga beslut, utan syftet är att öppna upp för en debatt utifrån det faktum att medietjänster och sättet att konsumera dem mer och mer smälter samman. Internet har öppnat upp för möjligheter som vi inte trodde var möjliga för bara några år sedan, och i dag får vi tv-program levererade på många olika sätt, alltifrån linjära tjänster som tas emot via en tv-mottagare, vilket har varit det vanliga sättet sedan tv-sändningarna startade på 50-talet, till efterfrågestyrda tjänster som tas emot via datorer, smarta telefoner och datorplattor.
Utskottet välkomnar att diskussionen kommer upp på agendan men varnar samtidigt för en fullt teknikneutral reglering. Bland annat skiljer sig vår yttrandefrihetsgrundlag i förhållande till många andra länders lagstiftning, men det skiljer sig också i den reglering som berör tillhandahållandet av tjänster via tråd, alltså bland annat kabel-tv, bredband och internet, och regleringen för etersändningar.
Etableringsfriheten är mycket starkare och möjligheten till begränsningar betydligt mindre genom tillhandahållandet genom tråd. Det är dock viktigt att påpeka att det finns möjlighet för riksdagen att kräva att ett kabel-tv-bolag ska tillhandahålla vissa kanaler för att tillgodose allmänhetens tillgång till information och allsidig upplysning - den så kallade must-carry-principen - och även att begränsa möjligheterna att sända ett utbud som inriktas på våldsframställningar, pornografiska bilder och hets mot folkgrupp.
När det gäller sändning via frekvens i etern finns större möjlighet till reglering eftersom frekvensutrymmet är begränsat, även om det även här har öppnats upp mycket större möjligheter sedan tv digitaliserades och frekvensutrymmet som tas i anspråk för vanlig tv-sändning är mindre nu än tidigare.
Frågan om rätten till frekvensutrymme och möjligheten till att utöka sina tjänster för tv-sändningar är en diskussion som pågått i ett antal år, bland annat mellan telekombranschen och marksändningarna för radio och tv. Men ju mer sättet att tillhandahålla utbudet smälter samman, desto svårare blir ett att sätta det ena mot det andra.
Utskottet framhåller ändå, och det vill jag starkt betona, att det är angeläget att man ser till att radio- och tv-sändningarna även i fortsättningen får ta del av frekvensutrymmet på ett sådant sätt att det leder till vidaste möjliga yttrande- och informationsfrihet.
Vi kan inte, fru talman, ta för givet att alla har datorer och kan titta på tv när de vill och välja de program de vill. Vi kan inte ta för givet att alla har smarta telefoner som erbjuder möjlighet att beställa fram de program de vill se när de har tid.
Många är fortfarande beroende av de ordinarie tv-sändningarna, av tv-tablåer och av att kunna ta emot sändningen på det traditionella sättet. Då måste vi också se till att den möjligheten finns kvar även i framtiden.
Slutligen, fru talman, vill jag också beröra möjligheten att blockera eller att ålägga internetleverantörer att blockera webbsidor. Eller som vi kanske ska säga från Sveriges sida: omöjligheten till detsamma. Att införa tvingande regler för Sverige att utföra dessa åtgärder skulle strida mot både informationsfriheten och den svenska tryck- och yttrandefriheten. De som följt KU:s arbete under ett antal år kan säkert minnas fallet med justitieministern och Muhammedkarikatyrerna. Det är inte förenligt med svensk grundlag att blockera eller på annat sätt försöka påverka eller förhindra spridning via internet. Och den principen vill vi ha även i framtiden. Så uttalade sig KU då, och det är även KU:s ståndpunkt i dag. Vi vill framhålla lösningar som bygger på frivillighet.
Fru talman! Jag tycker att det är bra att en bred allmän diskussion inleds runt dessa frågor, och jag antar att vi från konstitutionsutskottet får anledning att följa och även återkomma till frågan. Med det, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut att lägga utlåtandet till handlingarna.