Granskning av grönbok om förberedelse för en helt konvergerad audiovisuell värld

Debatt om förslag 18 juni 2013
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 2

Anf. 140 Helene Petersson i Stockaryd (S)

Herr talman! Efter många timmars diskussion om förhållandet mellan regering och riksdag lämnar vi nu det och övergår till Sverige och EU-kommissionen. Riksdagen har fått denna grönbok om förberedelser för en helt konvergerad audiovisuell värld för granskning och behandling. Det har varit KU:s uppgift att titta på den utifrån det ansvar som KU har för grundlagarna, i det här fallet yttrande- och tryckfrihetsgrundlagarna. Grönboken innehåller inga beslut, utan syftet är att öppna upp för en debatt utifrån det faktum att medietjänster och sättet att konsumera dem mer och mer smälter samman. Internet har öppnat upp för möjligheter som vi inte trodde var möjliga för bara några år sedan, och i dag får vi tv-program levererade på många olika sätt, alltifrån linjära tjänster som tas emot via en tv-mottagare, vilket har varit det vanliga sättet sedan tv-sändningarna startade på 50-talet, till efterfrågestyrda tjänster som tas emot via datorer, smarta telefoner och datorplattor. Utskottet välkomnar att diskussionen kommer upp på agendan men varnar samtidigt för en fullt teknikneutral reglering. Bland annat skiljer sig vår yttrandefrihetsgrundlag i förhållande till många andra länders lagstiftning, men det skiljer sig också i den reglering som berör tillhandahållandet av tjänster via tråd, alltså bland annat kabel-tv, bredband och internet, och regleringen för etersändningar. Etableringsfriheten är mycket starkare och möjligheten till begränsningar betydligt mindre genom tillhandahållandet genom tråd. Det är dock viktigt att påpeka att det finns möjlighet för riksdagen att kräva att ett kabel-tv-bolag ska tillhandahålla vissa kanaler för att tillgodose allmänhetens tillgång till information och allsidig upplysning - den så kallade must-carry-principen - och även att begränsa möjligheterna att sända ett utbud som inriktas på våldsframställningar, pornografiska bilder och hets mot folkgrupp. När det gäller sändning via frekvens i etern finns större möjlighet till reglering eftersom frekvensutrymmet är begränsat, även om det även här har öppnats upp mycket större möjligheter sedan tv digitaliserades och frekvensutrymmet som tas i anspråk för vanlig tv-sändning är mindre nu än tidigare. Frågan om rätten till frekvensutrymme och möjligheten till att utöka sina tjänster för tv-sändningar är en diskussion som pågått i ett antal år, bland annat mellan telekombranschen och marksändningarna för radio och tv. Men ju mer sättet att tillhandahålla utbudet smälter samman, desto svårare blir ett att sätta det ena mot det andra. Utskottet framhåller ändå, och det vill jag starkt betona, att det är angeläget att man ser till att radio- och tv-sändningarna även i fortsättningen får ta del av frekvensutrymmet på ett sådant sätt att det leder till vidaste möjliga yttrande- och informationsfrihet. Vi kan inte, fru talman, ta för givet att alla har datorer och kan titta på tv när de vill och välja de program de vill. Vi kan inte ta för givet att alla har smarta telefoner som erbjuder möjlighet att beställa fram de program de vill se när de har tid. Många är fortfarande beroende av de ordinarie tv-sändningarna, av tv-tablåer och av att kunna ta emot sändningen på det traditionella sättet. Då måste vi också se till att den möjligheten finns kvar även i framtiden. Slutligen, fru talman, vill jag också beröra möjligheten att blockera eller att ålägga internetleverantörer att blockera webbsidor. Eller som vi kanske ska säga från Sveriges sida: omöjligheten till detsamma. Att införa tvingande regler för Sverige att utföra dessa åtgärder skulle strida mot både informationsfriheten och den svenska tryck- och yttrandefriheten. De som följt KU:s arbete under ett antal år kan säkert minnas fallet med justitieministern och Muhammedkarikatyrerna. Det är inte förenligt med svensk grundlag att blockera eller på annat sätt försöka påverka eller förhindra spridning via internet. Och den principen vill vi ha även i framtiden. Så uttalade sig KU då, och det är även KU:s ståndpunkt i dag. Vi vill framhålla lösningar som bygger på frivillighet. Fru talman! Jag tycker att det är bra att en bred allmän diskussion inleds runt dessa frågor, och jag antar att vi från konstitutionsutskottet får anledning att följa och även återkomma till frågan. Med det, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut att lägga utlåtandet till handlingarna.

Anf. 141 Karl Sigfrid (M)

Fru talman! EU-kommissionen har noterat att gränserna mellan traditionella tv-tjänster och nya internetbaserade tjänster blir alltmer flytande. Det förhållandet kan göra de EU-regler som finns svårare att tillämpa. Om detta har kommissionen bett om synpunkter från medlemsstaterna, och vilka synpunkter Sverige ska framföra är vad den här diskussionen handlar om. De senaste åren har mobiltelefoner och tv-apparater blivit allt smartare. I praktiken kan man säga att en telefon i dag är ett slags dator. Även en ny tv funkar på samma sätt. Samtidigt börjar tv-bolag, till exempel Sveriges Television, att erbjuda sitt material online genom att tillhandahålla arkiv och genom att direktsända på internet. Vad denna utveckling får för konsekvenser för EU:s regelverk säger kommissionen inte så mycket om i det här skedet. Allt vad kommissionen vill göra nu är att initiera ett samtal om att eventuellt på sikt förändra lagstiftningen. Många av de frågor vi nämner i vårt betänkande har att göra med konkurrens och öppenhet. Låt mig först säga några ord om konkurrens. Det som skiljer en smart tv-apparat från en vanlig dator är att en dator normalt har en webbläsare som bygger på öppna standarder. Därigenom kan den användas för att komma åt information från i princip vilken internetleverantör som helst. En smart tv, åtminstone de som finns i dag, brukar komma med ett begränsat antal tjänster, vilket innebär att kunden kan komma åt material från vissa internetleverantörer, eller vissa tjänsteleverantörer, men inte från andra. Det begränsar konkurrensen på ett olyckligt sätt. Konkurrensen begränsas också genom att digitalt material fortfarande inte kan spridas fritt över nationsgränserna. En onlinetjänst för filmuthyrning i Tyskland kan på grund av hur rättigheterna är utformade vara tvungen att blockera användare från Sverige. Men om en webbsändning kommer från en avsändare utanför Europa tillkommer ytterligare komplikationer, nämligen att den avsändaren inte omfattas av europeiska regelverk, alldeles oavsett vad vi beslutar om till exempel reklam. Detta innebär att europeiska tjänsteleverantörer tycker att det inte råder lika villkor på marknaden. Dock bör vi absolut inte försöka lösa de problemen genom att blockera utländska tjänster. Om öppenheten blockeras skapas betydligt större och mer fundamentala problem än de vi försöker lösa. Precis som Helene Petersson påpekade har konstitutionsutskottet ett flertal gånger uttalat att blockering av webbplatser är svårförenligt med informations- och yttrandefriheten. Det upprepar utskottet även nu i slutsatserna. Utskottet uttalar sig inte i det här sammanhanget om de redan befintliga EU-reglerna som begränsar utomeuropeiskt material, den andel av utomeuropeiskt material som en tv-sändning eller en webbtjänst får erbjuda. Syftet med att ha den sortens kvoter för material från andra delar av världen är förstås att begränsa konkurrensen till förmån för europeiskt material. Rimligheten i den typen av protektionism är verkligen värd att diskutera. Det är något som vi får ta ställning till om och när det faktiskt blir aktuellt att skriva om lagstiftningen. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i utlåtandet.

Beslut

EU-dokument om en helt konvergerad audiovisuell värld (KU26)

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat ett dokument från EU-kommissionen om förberedelse för en helt konvergerad audiovisuell värld. Gränserna suddas snabbt ut mellan välkända konsumtionsmönster för tv-sändningar och efterfrågestyrda tjänster som levereras till datorer. Kommissionen vill inleda en bred allmän diskussion om konsekvenserna av den pågående omvandlingen.

KU konstaterar att den svenska grundlagens bestämmelser om etableringsfrihet innebär begränsade möjligheter att reglera beställ-tv, som vanligen tillhandahålls genom tråd. Enligt KU måste det allmänna eftersträva att radiofrekvenserna används på ett sätt som leder till största möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet. Tvingande regler som innebär att svenska myndigheter ska blockera eller kräva att Internetleverantörer blockerar webbsidor med visst innehåll är svåra att förena med informationsfriheten och den svenska tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen. KU framhåller i stället lösningar som bygger på frivillighet.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Utskottets förslag till beslut
Utlåtandet läggs till handlingarna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.